Vilken effekt frivilligt redovisad information har på kapitalmarknaden är en omstridd fråga i litteraturen. Vissa menar att mer information minskar informationsasymmetrin på kapitalmarknaden medan andra finner motsatt resultat, där en förklaring är information overload. Denna studie bidrar till frågan genom att studera rapportlängden samt informationsinnehållet i kvartalsrapporter från 155 bolag noterade på Nasdaq Stockholm under åren 2015-2016, där bid-ask spread och handelsvolym används som mått på informationsasymmetri. Av fyra genomförda regressionsanalyser visar två signifikanta resultat. De signifikanta resultaten visar att frivilligt redovisad information höjer handelsvolymen, vilket indikerar att informationsasymmetrin på kapitalmarknaden minskar. Detta resultat har betydelse för såväl företag som standardsättare såsom IASB eftersom det tyder på att den svenska marknaden efterfrågar mer redovisad information.

Studien fokuserar på om könsfördelningen i företagsledningen hos svenska börsnoterade företag påverkar den frivilliga information som redovisas i årsredovisningar. Data har samlats in från databaser och manuellt från årsredovisningar. Studien använder en regressionsanalys och resultatet visar att fler kvinnor i styrelsen eller en kvinnlig ekonomidirektör leder till att företag redovisar mer frivillig information. Vi finner inget samband mellan könet hos den verkställande direktören och frivillig redovisning, något som förmodligen beror på att urvalet endast består av två procent kvinnliga verkställande direktörer. Resultatet bidrar till att öka informationen om frivillig redovisning och hur det påverkas av könsfördelning i svenska företagsledningar. Det är av praktisk relevans för svenska företag och investerare då ökad informationsgivning bidrar till minskad informationsasymmetri vilket ger lägre agent- och kapitalkostnader. Framtida studier kan med fördel använda ett större urval för att undersöka om könsfördelningen i ledningen påverkar mängden frivillig redovisning. Exempelvis genom att även inkludera mindre och onoterade företag.

Kvartalsrapporter är till skillnad från årsredovisningar oreviderade vilket innebär att företag själva har möjlighet att välja vad de vill redovisa. Många tidigare studier visar starka samband mellan frivillig redovisning och lönsamhet och storlek. Syftet med studien är att besvara problemformuleringen: I vilken utsträckning är ett företags lönsamhet och storlek kopplat till redovisning av sin exponering till faktorer utanför ledningens kontroll? Den teoretiska bakgrunden grundas i agent-, legitimitets- och signaleringsteorin som tillsammans används för hypotesformulering. Metoden som används är en insamling av primärdata ur kvartalsrapporter för svenska börsnoterade företag under åren 2005-2016, vars data analyseras med hjälp av ordinala regressioner. I resultatet presenteras deskriptiv statistik först, därefter presenteras resultatet regressionsvis. Studien finner belägg för att det inte finns något samband mellan storlek och grad av frivillig redovisning vilket skiljer sig från tidigare studier. Studiens resultat om lönsamhet och frivillig redovisning är ej signifikant.

Titel: Humankapitalsredovisningens påverkan på finansiell lönsamhet. En kvantitativ studie på svenska börsnoterade Medicin- och Bioteknikbolag. Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi Författare: Helena Andersson & Sandra Barkstedt Handledare: Andreas Jansson Datum: maj 2017 Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera om redovisning av humankapital i svenska börsnoterade Medicin- och Bioteknikbolag är finansiellt lönsamt. Metod: Denna studie har utifrån en positivistisk forskningsfilosofi, med en deduktiv ansats, antagit en kvantitativ forskningsstrategi. Data har hämtats från de studerade företagens egna årsredovisningar för skapande av en Jämförelsematris samt från Thomson Reuters DataStream för finansiella lönsamhetsmått. Analys av data har utförts genom deskriptiv statistik och multipla regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS. Resultat & Slutsats: Resultatet indikerar att det inte finns något statistiskt samband mellan redovisning av humankapital och finansiell lönsamhet i svenska medicin- och bioteknikbolag. Studien visar däremot att redovisning av humankapital för dessa företag har ökat i omfattningen, vilket förklaras genom andra motiv. Förslag till forskning: Förslag till framtida forskning är framförallt att undersöka humankapitalsredovisning och andra aspekter av lönsamhet. Ytterligare förslag är att undersöka huruvida redovisning av humankapital leder till finansiell lönsamhet i andra branscher. Nyckelord: Humankapital, humankapitalsredovisning, finansiell lönsamhet, finansiella lönsamhetsmått, frivillig redovisning, / Title: Human Capital accounting impacts on Financial Profitability. A quantitative study of Swedish listed Medicine- and Biotechnology companies. Level: Final assignment for Master’s Degree in Business Administration Authors: Helena Andersson & Sandra Barkstedt Supervisor: Andreas Jansson Date: May 2017 Purpose: The purpose of this paper is to study whether Human Capital accounting in Swedish listed medicine and biotechnology companies is financially profitable. Method: This study has, based on a positivist research philosophy, with a deductive approach, and adopted a quantitative research strategy. Data have been retrieved from the studied companies own annual reports for the creation of a comparison matrix as well as from Thomson Reuters DataStream. Data analysis has been performed by descriptive statistics and multiple regression analyzes in the statistical program SPSS. Result & Conclusions: The result indicates that there is no statistical connection between Human Capital accounting and Financial Profitability in Swedish Medicine and Biotechnology companies. The study, on the other hand, shows that the recognition of Human Capital accounting for these companies has increased, which is explained by other motives. Suggestion for further research: Suggestions for further research are primarily to examine Human Capital accounting and other aspects of Profitability. Additional suggestions are to examine whether Human Capital accounting results in Financial Profitability in other industries. Key words: Human capital, Human Capital accounting, Financial Profitability, Financial Profitability measures, voluntary accounting

Syftet med denna studie är att granska den frivilliga redovisningen av intellektuellt kapital i svenska börsnoterade företag och hur denna mängd av intellektuellt kapital påverkades när Sverige gick in i en finanskris. / The aim of this study is to examine the voluntary reporting of intellectual capital in Swedish listed companies and how this amount of intellectual capital is affected when Sweden entered a financial crisis.

Titel: Frivillig redovisning i svenska onoterade företag. Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi. Författare: Felicia Pärlefalk och Johan Wängermark. Handledare: Fredrik Hartwig. Datum: Juni 2020. Den frivilliga redovisningen har fått en ökad uppmärksamhet och forskning avseende faktorer som kan förklara företags frivilliga redovisning har genomförts i betydande omfattning. Merparten av tidigare forskning är baserad på noterade företag, studier baserade på onoterade företag har genomförts i en mer begränsad omfattning. Syftet med denna studie är av den anledningen att undersöka vilka faktorer som kan förklara den frivilliga redovisningen i svenska onoterade företag. Studien har en kvantitativ metod som utgår från en deduktiv ansats. Data har samlats in från årsredovisningar, som sedan analyserats mot företagsekonomiska teorier och tidigare forskning. Företags frivilliga redovisning utgör studiens beroende variabel och de oberoende variablerna är företags storlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad och bransch. Studiens resultat visar att storlek är den faktor som har störst påverkan på den frivilliga redovisningen vilket förhåller sig till tidigare forskning på noterade företag. Resultatet visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan den frivilliga redovisningen och ett företags storlek. Det finns även ett signifikant samband mellan den frivilliga redovisningen och ett företags skuldsättningsgrad, i motsats till studiens förväntningar visar dock resultatet att det sambandet är negativt. Studiens resultat visar slutligen att ett företags branschtillhörighet påverkar den frivilliga redovisningen, det finns skillnader i den frivilliga redovisningen som presenteras i årsredovisningen för olika branscher. Tidigare forskning som behandlar den frivillig redovisningen är som tidigare nämnts huvudsakligen baserad på noterade företag. Denna studie bidrar därav med ett nytt perspektiv inom området då den är utförd på onoterade företag för att undersöka förklarande faktorer. / Titel: Voluntary disclosure in swedish unlisted companies. Level: Bachelor thesis in Business administration. Authors: Felicia Pärlefalk och Johan Wängermark. Supervisor: Fredrik Hartwig. Date: June 2020. The voluntary disclosure has received increased attention and research on factors that can explain corporate voluntary disclosure has been carried out to a considerable extent. Most of the previous research is based on market-listed companies, studies based on unlisted companies have been conducted to a more limited extent. The aim of this study is for that reason to examine which factors can explain the voluntary disclosure in swedish unlisted companies. This study has a quantitative method based on a deductive approach. Data has been collected from annual reports, which are then analyst against business economic theories and previous research. Corporate voluntary disclosure is the study ́s dependent variable and the independent variables are firm size, profitability, debt ratio and industry. The study's results show that firm size is the factor that has the largest impact on the voluntary disclosure related to previous research on listed companies. The results show that there is a positive significant relationship between the voluntary disclosure and the size of a company. There is also a significant relationship between the voluntary disclosure and debt ratio, contrary to the study ́s expectations, the results show that there is a negative relationship. The study’s results also show that industry affiliation have an impact on the voluntary disclosure, there is differences in the voluntary disclosure that is presented for various industries. Previous research on voluntary disclosure is, as previously mentioned, mainly based on listed companies. This study can therefore contribute with a new perspective where it is based on unlisted companies to examine explanatory factors.

Background: Integrated reporting reflects how a company’s governance, strategy, results and future prospects together with their business model create value in the short, medium and long term. It is a voluntary report to establish. Four factors will be examined to investigate what affects companies voluntary reporting of IR. Purpose: The study refers to examine how countries national cultural differences, large company size and high profitability affect companies’ tendency to voluntarily apply integrated reporting from a European perspective. It will contribute with new results to research field and increase understanding of which companies voluntarily choose to apply IR. Method: Four hypotheses have been formulated to answer the study’s questions. The study is quantitatively designed with a deductive approach and uses a logistic regression model. The data that is used in the survey are secondary data of companies available on IIRC’S database and data from the Forbes 2000 Global List. Statistics program IBM SPSS has been used to perform the regression. Results: The results show that low power distance and high tolerance of uncertainty have a positive effect on integrated reporting. High profitability did not show a significant relationship, while large companies had a negative impact on the establishment of IR. The contribution of the essay: The study provides additional insights into the factors that influence companies voluntary use of integrated reporting, which contributes to a further understanding of the phenomenon IR. / Bakgrund: Integrerad rapportering visar hur ettföretagsstyrning, strategi, resultat och framtidsutsikter tillsammans med dess affärsmodell skapar värde på kort, medellång samt lång sikt.Det är en frivillig rapport att upprätta. Totalt fyraolika faktorer kommer studeras för att undersöka vad som påverkarföretags frivilliga rapporteringav IR. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur länders nationella kulturella skillnader (maktdistans och tolerans av osäkerhet), stor företagsstorlek och hög lönsamhet påverkar företags benägenhet att frivilligt tillämpa integrerad rapporteringur ett europeiskt perspektiv. Det ska bidra med nya resultat till forskningsfältetoch öka förståelsen förvilka företag som frivilligt väljer att tillämpa IR. Metod: Fyra hypoteser har formulerats för att besvara studiens frågeställning. Studien är kvantitativt utformad med ett deduktivt tillvägagångssätt och använder en logistisk regressionsmodell. De data som använts i undersökningen är av sekundärdata av företag tillgängliga på IIRC’S databas och data från Forbes 2000 Global List. Statistikprogrammet IBM SPSS har tillämpats för att genomföra regressionen. Resultat: Resultaten visar att låg maktdistans och hög tolerans av osäkerhet har en positiv effekt på integrerad rapportering. Lönsamhetvisade inte på ett signifikant samband, samtidigtsom storföretags storlek hade en negativ inverkan på upprättandet av IR. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med ytterligare insikter om vilka faktorer som påverkar företags frivilliga användning av integrerad rapportering, som bidrar med ytterligare förståelse för fenomenet IR.

Syftet med studien har varit att undersöka och analysera hållbarhetsredovisningens förändring samt incitamenten bakom åtagandet av frivillig hållbarhetsredovisning i svenska kommuner. Utgångsläget för studien har varit att förklara hur kommunernas hållbarhetsredovisning har utvecklats och harmoniserats under perioden 2015–2019 samt vilka incitament som ligger bakom kommunernas frivilliga hållbarhetsredovisning. För att besvara studiens syfte och problemformulering har empiri samlats in genom en innehållsanalys av kommunernas hållbarhets- och årsredovisningar samt intervjuer. Innehållsanalysen har utförts på fem svenska kommuner och intervjuer har utförts med tre respondenter från hållbarhetsavdelningar i tre av studiens fem granskade kommuner.   I analysen har insamlad empiri tolkats med hjälp av den teoretiska referensramen, vilken behandlar intressentteorin och legitimitetsteorin. Resultatet påvisar att kommunernas redovisningsform i de frivilliga hållbarhetsredovisningarna har utvecklats genom en övergång till separata hållbarhetsredovisningar. Resultatet konstaterar även att det sker ett skifte i kommunernas tillämpning av redovisningsstandard till att tillämpa SDG som redovisningsstandard i kommunernas hållbarhetsredovisningar. Till följd av övergången till tillämpningen av SDG som redovisningsstandard har antalet upplysta SDG:er ökat i majoriteten av kommunernas hållbarhetsredovisningar. Även upplysningsformen har förändrats genom en ökning av kvantifierade upplysningar, vilka redovisas verbalt i kombination med mätetal. Det framgår även en påtaglig ökning av harmonisering av hållbarhetsredovisning i kommunerna mellan åren 2015–2019. Både den formella och materiella harmoniseringen tilltar. Det primära incitamentet bakom kommunernas frivilliga hållbarhetsredovisning är uppdraget från politikerna som är kommunernas primära intressenter. De sekundära incitamenten framgick att vara påvisande av legitimitet och ansvarsskyldighet. / The purpose of this study was to examine and analyze the change in sustainability reporting as well as the incentives behind the commitment of voluntary sustainability reporting in municipalities. The initial point for the study was to explain how the municipalities' sustainability reports have developed and harmonized during the period 2015–2019 and what incentives are behind the municipalities' voluntary sustainability report. To answer the study's purpose and problem formulation, empirical data have been collected through content analysis of the municipalities' sustainability and annual reports and interviews. The content analysis was conducted in five Swedish municipalities and interviews were conducted with three respondents from sustainability departments in three of the study's five municipalities.   In the analysis, collected empirics have been interpreted with the help of the theoretical framework which deals with stakeholder theory and legitimacy theory. The result shows that the municipalities' form of accounting in the voluntary sustainability reports has been developed through a clear transition to separate sustainability reports. The result also clarifies that there is a shift in the municipalities' application of accounting standard to applying SDG as the accounting standard in the municipalities' sustainability reports. As a result of the transition to the application of SDG as the accounting standard, the number of informed SDGs has increased in the majority of the municipalities' sustainability reports. The form of information has also been changed through an increase in quantified information, which is reported verbally in combination with measurements. There is also a marked increase in the harmonization of sustainability reporting in the municipalities between the years 2015–2019. Both formal and material harmonization are increasing. The primary incentive behind the municipalities' voluntary sustainability report is the assignment from the politicians who are the municipalities' primary stakeholders. The secondary incentives proved to be legitimacy and accountability.

The purpose of this study is to analyze the development of IKEAs sustainability reports by focusing on environmental issues. Analyzed time period was between 2017 and 2020. The aim was to answer the research question whether IKEA is sending symbolic or substantive message through its sustainability reports. It was done with a longitudinal single case study. Content analysis was used for collecting the analyzing empirical data. The empirical data was analyzed through theoretical lens. Two theories were used in the process, stakeholder’s theory and legitimacy theory. Information from IKEA’s sustainability reports were connected later to four legitimization strategies: conciliatory, transparency, stimulation and transformation strategy. These strategies are designed to clarify if the sent message is symbolic or substantive. Result can be presented through three main conclusions. The first one is that stakeholders are important for IKEA and that they can affect their business. The second conclusion draws parallels between mandatory and voluntary environmental reporting. The last conclusion is answering the question about symbolic and substantive message. IKEA’s message is substantive. / Syftet med studien är att analysera utvecklingen av IKEAs hållbarhetsredovisningar genom att fokusera på miljö området. Analyserad tidsperiod är mellan 2017 och 2020. Syftet är att besvara problemfrågan om IKEA sänder symboliska eller verkliga budskap genom miljöredovisningen. Studien utfördes med en longitudinell singel fallstudie och innehållsanalys användes för att samla in och analysera empiriskt data.Empiriskt data analyserades genom teoretiska glasögon och två teorier användes i processen,intressent- och legitimitetsteorin. Informationen från IKEAs miljöredovisning kopplades senare till fyra legitimeringsstrategier: försonings-, transparens-, stimulerings- och transformationsstrategin. Strategierna är utformade för att klargöra om miljöredovisningens budskap är symboliskt eller verkligt.Resultatet kan presenteras genom tre viktiga slutsatser. Den första är att intressenter är viktiga och kan påverka verksamheten. Den andra slutsatsen drar paralleller mellan obligatorisk och frivillig miljöredovisning. Den sista slutsatsen svarar på frågan om det symboliska och verkliga budskapet. IKEA sänder ett verkligt budskap via miljöredovisningen.

Syfte: Den externa redovisningen har som syfte att förmedla en rättvisande bild av företagets ställning och riktar sig till företagets externa omgivning. Årsredovisningar visar inte endast företagens finansiella prestanda utan är även ett sätt att kommunicera med omgivningen. Det som publiceras i årsredovisningar styrs av olika regelverk. Förutom att redovisa det som är lagstadgat, kan företag även redovisa ytterligare information, vilket kallas för frivillig redovisning. Företag inom sjukvårdssektorn utstår ofta offentlig granskning, och genom frivillig redovisning kan de erhålla och bibehålla sin legitimitet. Syftet med denna studie är att studera sambandet mellan företagsspecifika egenskaper och mängden frivillig redovisning i svenska börsnoterade företag inom sjukvårdssektorn, samt vilken typ av information den frivilliga redovisningen består av. Studiens frågeställningar lyder: vilka faktorer påverkar mängden frivillig redovisning och vilken typ av frivillig information redovisas. Metod: Metoden som har tillämpats i denna studie är en kvantitativ metod. Det har först genomförts korrelationsanalyser mellan de oberoende variablerna, därefter har en multipel regressionsanalys genomförts mellan den beroende variabeln och respektive oberoende variabel. Insamling av data för de oberoende variablerna har skett via databasen Retriever och från Nasdaq Stockholm (Stockholmsbörsen). Insamling av data för den beroende variabeln har gjorts manuellt från varje företags årsredovisning från år 2021. Studiens urval består av 58 företag, från en population av 60 företag. Resultat och slutsats: Den slutsats som fastställs är att faktorerna lönsamhet, likviditet och ägarstruktur har ett samband med mängden frivillig redovisning. Av de olika områdena redovisas allmän information i genomsnitt mest, och aktierelaterad information i genomsnitt minst. Företagen uppfyller dock ungefär i genomsnitt lika stor andel inom varje område i indexet. Därav finns inget utstickande mönster avseende vilket område som redovisas mest respektive minst. Examensarbetets bidrag: Svenska bolag inom specifika sektorer är relativt outforskade då majoriteten av tidigare studier är generella och inkluderar företag från olika branscher. Tidigare forskning fokuserar främst på vilka faktorer som påverkar mängden frivillig redovisning, och mindre på vad den frivilliga redovisningen faktiskt innehåller. Därmed bidrar detta arbete med en studie avseende frivillig redovisning i svenska bolag på sektornivå på senare år. Förslag till fortsatt forskning: Förslag för framtida liknande studier är att studera frivillig redovisning inom andra sektorer än sjukvårdssektorn. Dessutom är det möjligt att studera onoterade företag eller företag utanför EU då tillämpningen av regelverk varierar för dessa. Framtida studier kan även studera sambandet mellan frivillig redovisning och ytterligare företagsspecifika egenskaper än de som beaktas i denna studie. / Aim: Financial management aims to convey a justified image of a company's financial performance and is addressed to the company's external environment. Annual reports are not only a way to present the financial performance but also a way to communicate with external stakeholders. Information that’s published in the reports are regulated by differentregulations. Besides obligated disclosure, companies also choose to publish additional information, this type of information is called voluntary disclosure. Companies within the healthcare sector are often publicly scrutinized, thus they frequently disclose voluntarily in order to attain and maintain legitimacy. The aim of this study is to examine the relationship between company characteristics, and the extent of voluntary disclosure in listed companies within the Swedish healthcare sector and which type of information the voluntary disclosure consists of. The research questions formulated are: what are the determinants of voluntary disclosure, and what type of information is voluntarily disclosed. Method: The methodology used for this study is a quantitative method. Initially a correlation analysis was done, to determine the correlation between each independent variable. Thereafter a multiple regression analysis was implemented to determine the relationship between the dependent variable and each of the independent variables. The data for the independent variables was collected from the database Retriever and Nasdaq Stockholm (Stockholm Stock Exchange). The data for the independent variable was collected manually from annual reports for the fiscal year 2021. The sample size for this study is 58 listed companies, from a population of 60 companies. Results and conclusion: The results indicate that the determinants profitability, liquidity, and ownership structure are statistically associated with the extent of voluntary disclosure. On average, general information was disclosed the most, and stock related information was disclosed the least. However, the companies fulfill roughly the same percentage in each area of the index on average. As a result, there is no outstanding pattern regarding which area is disclosed the most and the least. Contribution of the thesis: There is a lack of studies of Swedish companies within specific sectors, since past studies are more general and include companies from different industries. In addition, prior studies focus more on the determinants of voluntary disclosure and less on what it consists of. Therefore, this thesis contributes to a more recent study of voluntary disclosure within Swedish listed companies within a specific sector. Suggestions for future research: A suggestion for future studies like this one, may be studying voluntary disclosure within different sectors. Another suggestion may also be studying non-listed companies or companies outside of the EU, since implementation of regulations vary amongst these. It may also be of interest to study other determinants of voluntary disclosure than those considered in this study.