The aim of this study is to examine how students and personnel at universities perceive camera surveillance and the handling of the data gathered by it. This is done through a qualitative research approach where the research strategy is a case study with interviews as a data collection method. The study is based on two perspectives - students and employees. The purpose of the study is to investigate how camera surveillance and management of the data collected is handled at a university, with Uppsala University as a case study. (The focus in the study is on awareness of and attitudes towards camera surveillance - to identify and gain a deeper understanding of university employees and students' attitudes towards camera surveillance and the management of the data that the university collects). The reason for camera surveillance at the University, perceived advantages and disadvantages as well as how the experience and importance of personal integrity, are affected by various factors such as the handling and use of surveillance data. Another issue is the respondents' knowledge of GDPR and the rights they have regarding camera surveillance. The survey is limited to people at Uppsala University. Other monitoring systems such as access systems and logging as well as the handling of this data are delimited from the study and excluded from the survey. / Uppsatsen avser undersöka studenters och universitetsanställdas inställning till kameraövervakning och hanteringen av de data som kan samlas in. Det görs genom en kvalitativ forskningsansats där forskningsstrategin är fallstudie med intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien utgår från två perspektiv - studenter och anställda. Syftet med denna studie är att undersöka hur kameraövervakning och hantering av de data som samlas in fungerar på ett universitet, med Uppsala universitet som fallstudie. (Fokus i studien ligger på medvetenhet om och inställning till kameraövervakning - att identifiera och få en djupare förståelse för universitetsanställda och studenters inställning till kameraövervakning och hanteringen av de data som universitetet samlar in). Vad som motiverar (är anledningen till) kameraövervakning på Universitetet, upplevda för- och nackdelar samt hur upplevelsen och vikten av den personliga integriteten, påverkas av olika faktorer som til lexempel hanteringen och användandet av övervakningsdata. En annan frågeställning är respondenternas kunskaper kring GDPR och de rättigheter de har vid kameraövervakning. Undersökningen är avgränsad till personer vid Uppsala universitet. Andra övervakningssystem som till exempel inpasseringssystem och loggning liksom hantering av dessa data är avgränsade från studien och exkluderas från undersökningen.

Entre terme anglophone et concept transversal, l’accountability pose la question du principe de responsabilité et de sa réalisation dans la protection des renseignements personnels. Résultat d’un cheminement à la fois social et législatif, l’imputabilité qui ressort du concept fait de la protection des renseignements personnels un processus à la fois collaboratif et individuel de régulation au service de la responsabilité et des risques nouveaux générés par les technologies de l’information et le déploiement des théories de la responsabilité sociale des entreprises. À la fois objectif, mécanisme et instrument d’une protection des renseignements personnels efficace et efficiente, le principe d’accountability est un principe de droit et de gestion, souvent compris par les entreprises comme une technique de management interne. La mise en action de l’accountability project, par le biais de la reconnaissance du principe par l’OCDE, a mis en lumière l’idée d’une accountability comme un standard essentiel, un mécanisme nécessaire, et un besoin de moralisation à intégrer au regard des risques engendrés par les évolutions sociales et technologiques sur le droit fondamental à la vie privée et la protection des renseignements personnels. / Between anglophone word and transversal concept, accountability ask about the responsability and the enforcement of its principle in privacy laws. Result of a social and legislative path, the imputabilité, who came throught the concept, shows privacy laws as a collaborative and individual regulation process, serving the responsability and the risks that cames with the information technologies and the achievement of the corporate social responsability. In the same time seeing as a goal, a mechanism and an instrument of an effective and efficient privacy, the accountability principle is a legal and a management principle, used by companies as an intern management technic. The realisation of the accountability project take place with the acknoledgement of the principle by the OECD, who highlight the accountability as an essential standard, a necessary mecanism and a moralization requirement according the risks that came throught social and technological evolutions on the right to privacy and its laws.

The diploma thesis is focused on the area of Internet media, namely the monetization of advertising, which Internet provides through the programmatic purchase of an internet advertisements that are focused on Real Time Bidding (RTB). The theoretical part deals with a brief analysis of the US media landscape, especially the phenomenon of the programmatic way of buying online advertisements in connection with technological development and optimization strategies in the Internet environment. It represents the emergence of the programmatic purchase, deals with the various forms of online advertising and its development. There is an introduction to two different online media strategies of banking institutions, which are further explored within the exploratory comparative technique - experiment in the practical part. This section focuses on changing technical settings, along with changing ad buying when changing key settings as a part of the ad serving campaign. The aim of the diploma thesis is to introduce the possibilities offered by programmatic advertising within online media in the Czech Republic. It summarizes knowledge in the context of the development of electronic advertising in the application of the two online media strategies of the banking institution.

The diploma thesis is focused on the area of Internet media, namely the monetization of advertising, which Internet provides through the programmatic purchase of an internet advertisements that are focused on Real Time Bidding (RTB). The theoretical part deals with a brief analysis of the US media landscape, especially the phenomenon of the programmatic way of buying online advertisements in connection with technological development and optimization strategies in the Internet environment. It represents the emergence of the programmatic purchase, deals with the various forms of online advertising and its development. There is an introduction to two different online media strategies of banking institutions, which are further explored within the exploratory comparative technique - experiment in the practical part. This section focuses on changing technical settings, along with changing ad buying when changing key settings as a part of the ad serving campaign. The aim of the diploma thesis is to introduce the possibilities offered by programmatic advertising within online media in the Czech Republic. It summarizes knowledge in the context of the development of electronic advertising in the application of the two online media strategies of the banking institution.

This thesis examines predictive modelling from the legal perspective. Predictive modelling is a technology based on applied statistics, mathematics, machine learning and artificial intelligence that uses algorithms to analyse big data collections, and identify patterns that are invisible to human beings. The accumulated knowledge is incorporated into computer models, which are then used to identify and predict human activity in new circumstances, allowing for the manipulation of human behaviour. Predictive models use big data to represent people. Big data is a term used to describe the large amounts of data produced in the digital environment. It is growing rapidly due mainly to the fact that individuals are spending an increasing portion of their lives within the on-line environment, spurred by the internet and social media. As individuals make use of the on-line environment, they part with information about themselves. This information may concern their actions but may also reveal their personality traits. Predictive modelling is a powerful tool, which private companies are increasingly using to identify business risks and opportunities. They are incorporated into on-line commercial decision-making systems, determining, among other things, the music people listen to, the news feeds they receive, the content people see and whether they will be granted credit. This results in a number of potential harms to the individual, especially in relation to personal autonomy. This thesis examines the harms resulting from predictive modelling, some of which are recognized by traditional law. Using the European legal context as a point of departure, this study ascertains to what extent legal regimes address the use of predictive models and the threats to personal autonomy. In particular, it analyses Article 8 of the European Convention on Human Rights (ECHR) and the forthcoming General Data Protection Regulation (GDPR) adopted by the European Union (EU). Considering the shortcomings of traditional legal instruments, a strategy entitled ‘empowerment’ is suggested. It comprises components of a legal and technical nature, aimed at levelling the playing field between companies and individuals in the commercial setting. Is there a way to strengthen humanity as predictive modelling continues to develop?

Sammanfattning Vi lever i en alltmer digitaliserad värld där utvecklad teknik kan bidra till att lösa flertalet samhällsproblem. Till exempel är intresset av avancerad AI-teknik inom sjukvård alltmer efterfrågat. AI-teknik har stor potential att stödja sjukvårdspersonal och individer, förkorta köer och förbättra vården. Tekniken bygger på insamlandet av stora mängder data som ska programmeras till att härma intelligent beteende. Åtskilliga känsliga personuppgifter behandlas i och med insamlandet av denna data. Inom ramen för den pågående debatten om personlig integritet skapas samtidigt en potentiell konfliktyta där företagshemligheter riskerar att avslöjas när information lämnas ut vid utövandet av enskildas dataskyddsrättigheter.  Konfliktytan aktualiseras till exempel om registerutdraget inkluderar delar av företags affärsplaner, arbetsmetodik och teknikens uppbyggnad. Ett annat exempel rör systematiskt utlämnande av personuppgifter efter begäran från en mängd registrerade, där sammanställningen i sig kan betraktas som företagshemligheter. Hur ser gränsdragningen ut för dessa motstående intressen? Hur förhåller man sig till balansgången mellan skydd av personlig integritet och skydd för företagshemligheter?  En adekvat intresseavvägning möjliggör för företag att skydda företagshemligheter samtidigt som enskildas personliga integritet inte äventyras. Hur denna intresseavvägning ska se ut är dock fortfarande oklart, vilket ligger till grund för denna uppsats. / Abstract We live in an increasingly digitized world where technology can help solve many societal challenges. For example, the interest in advanced AI technology in healthcare is increasingly in demand. AI technology has great potential to support healthcare professionals as well as individuals, shorten queues and improve healthcare. The technology is based on the collection of large amounts of data to be programmed to mimic intelligent behaviour. A great number of sensitive personal data are processed when such data is collected. Within the framework of the ongoing debate on personal integrity, a potential conflict area arises at the same time, where trade secrets risk being disclosed while information is provided as individual data protection rights are exercised.  The conflict area is raised, for instance, in cases where the register extract includes parts of the company’s business plans, work methodology and the structure of the technology. Another example concerns systematic disclosure of personal data upon request from a great number of registered persons, where the compilation itself can be regarded as trade secrets. What will the boundaries of these opposing interests be like? How does one relate to the balance between the protection of privacy and the protection of trade secrets?  An adequate balance of interests enables companies to protect trade secrets while not compromising individual privacy. However, how this balance of interests should be framed is still unclear, which has given rise to this thesis.

No description available.

The General Data Protection Regulation grants data subjects the legal rights of transparency and intervenability. Ex post transparency provides users of data services with insight into how their personal data have been processed, and potentially clarifies what consequences will or may arise due to the processing of their data. Technological artefacts, ex post transparency-enhancing tools (TETs) convey such information to data subjects, provided the TETs are designed to suit the predisposition of their audience. Despite being a prerequisite for transparency, however, many of the TETs available to date lack usability in that their capabilities do not reflect the needs of their final users. The objective of this thesis is therefore to systematically apply the concept of human-centred design to ascertain design principles that demonstrably lead to the implementation of a TET that facilitates ex post transparency and supports intervenability. To this end, we classify the state of the art of usable ex post TETs published in the literature and discuss the gaps therein. Contextualising our findings in the domain of fitness tracking, we investigate to what extent individualisation can help accommodate the needs of users of online mobile health services. We introduce the notion of privacy notifications as a means to inform data subjects about incidences worthy of their attention and examine how far privacy personas reflect the preferences of distinctive groups of recipients. We suggest a catalogue of design guidelines that can serve as a basis for specifying context-sensitive requirements for the implementation of a TET that leverages privacy notifications to facilitate ex post transparency, and which also serve as criteria for the evaluation of a future prototype. / <p>Paper 2 ingick som manuskript i avhandlingen, nu publicerad.</p>

Den här uppsatsens fokus ligger på lagstiftningen och hanteringen av sekretessbelagd information om enskilda personer gällande hälsa och sociala förhållanden. Att tolka lagar är inte lätt och vilket ansvar vilar på arkiven kring utlämnande av sådana handlingar. Med studien vill jag få fram hur arkiven praktiskt arbetar med detta för att få fram ett underlag om hur man kan tänka kring hanteringen vid utlämnande av sådana uppgifter. Appraisalmetoden som använts och sekretessen påverkar vad som finns tillgängligt från arkiven. Urvalet av det som bevaras av handlingar speciellt rörande barn som har kommit i kontakt med Socialstyrelsen har kritiserats då det framkommit att dessa har gallrats för mycket utifrån de förfrågningar som kommit till arkiven om utlämnande av dessa då de inte funnits. För att få fram detta har jag använt mig av två metoder där det ena är litteraturstudier och den andra är intervjuer av två arkivinstitutioner som har hand om sådana handlingar, ett kommunarkiv och ett landstingsarkiv. Resultatet av studien har blivit ett underlag till en vägledning utifrån rådande lagstiftning där hanteringen och frågor som kan vara bra att ha med sig för att kunna avgöra om en handling kan lämnas ut eller inte. Det har också kommit fram att sekretesstiden kan ha blivit för kort i Sverige med sina 70 år jämfört med till exempel Norge och Kanada som har 80 år och mer beroende på handlingstypen. Detta utifrån att vi lever längre än tidigare och lagen borde anpassas efter det.

Det finns enorma mängder data att samla in om dagens internetanvändare. Det går idag att med hjälp av människors digitala avtryck avgöra vad de har för intressen, vart de rör sig, samt hur de i framtiden kan komma att agera. I denna studie har det studerats vilken roll attityder och tidigare kunskaper om digitala fotspår har i användandet av internet. Inom ramen för denna uppsats har det också studerats om och hur teorier grundande i begreppen tillit, integritet och egenmakt har haft för inverkan på informanterna. I studien har det använts kulturella sonder för att agera provokatör och inspiratör inför de efterföljande intervjuerna. Resultatet visar att tidigare utbildning och förkunskaper om digitala fotspår har en liten till icke existerande effekt på användandet. Istället verkar det som att tidigare upplevelser och attityder kring digitala fotspår har en större inverkan på användandet av internet. / There are huge amounts of data to collect on today's internet users. Today, with the help of digital footprints, we can calculate people´s interests, where they are moving, and how they may act in the future. In this study, I look at the functions of attitudes and previous knowledge of digital footprints in the use of the internet. In the context of this essay, it has also been examined how theories founded on the concepts trust, integrity and empowerment have had an impact on the informants. In the study, cultural probes have been used to act as provocateur and as inspiration for the subsequent interviews. The result shows that previous education and knowledge for digital footprints have a small to non-existent effect on the use. Instead, it seems that previous experiences and attitudes about digital footprints have a greater impact on the use of the internet.