Detta examensarbete på Högskolan i Gävle berör både den tekniska och den ekonomiska/juridiska inriktningen på Lantmätarprogrammet. Studien är baserad på behovet av effektivisering och automatisering i förrättningsprocessen. Möjligheten att representera tredimensionella objekt som informationsbaserade 3D-modeller finns idag. Examensarbetet undersöker möjligheten att anpassa anläggningsbeslut till informationsbaserade 3D-modeller. Sådana modeller ska baseras på anläggningslagen samt relevanta standarder i form av en 3D-modell. Studien begränsas till gemensamhetsanläggningar. I dagsläget utgörs anläggningsbeslut för inrättande av gemensamhetsanläggning av protokoll, kartor och verbala beskrivningar. Problemställningen i denna studie är huruvida det är tekniskt och juridiskt möjligt att ersätta de beskrivande handlingarna med modellbaserade beslutshandlingar baserade på gällande standarder och lagstiftning. De frågeställningar som upprättades utifrån syftet är: · Vilka möjligheter inom samhällsbyggnadsprocessen ger ett digitalt anläggningsbeslut för gemensamhetsanläggning som en 3D-informationsmodell? · Vilka tekniska och juridiska hinder finns för att kunna skapa ett digitalt anläggningsbeslut för gemensamhetsanläggning som en 3D-informationsmodell? · Vilka tekniska och juridiska utmaningar kommer att uppstå vid hanteringen av ett digitalt anläggningsbeslut för gemensamhetsanläggning som en 3D-informationsmodell, och vilka åtgärder krävs för att samhällsbyggnadsbranschen ska kunna hantera ett sådant beslut? För att besvara frågeställningen tillämpas ett metodval i form av semistrukturerade intervjuer med sakkunniga aktörer inom området. En väsentlig slutsats från denna studie är att för att möjliggöra ett digitalt anläggningsbeslut som 3D-informationsmodell för gemensamhetsanläggning krävs det en tydlig branschstandard som också är sanktionerad av lantmäterimyndigheten. / This thesis project at the University of Gävle covers both the technical and economical/legal fields of the Land Surveying Program. The study originates from the needs for increased efficiency and automation in cadastral processes. The possibility to represent three dimensional objects as information based 3D-models exists today. The thesis will explore possibilities, constraints and measures of adapting joint facility decisions information-based 3D-models. Such models should be based on relevant standards. The study is limited to joint facilities. Today facility decisions consists of protocols, maps and verbal descriptions. In order to answer the research question semi-structured interviews were conducted with experts representing different actors in the domain. The research questions in this study are: · What opportunities in the civil process does a digital facility order decision for joint facilities provide as a 3D-information model? · What are the technical and legal barriers for creating a digital facility order decision for a joint facility as a 3D-information model? · What technical and legal challenges will arise when dealing with a digital facility decision for a joint facility as a 3D-information model, and what measures are needed to enable the civil process industry to handle such a decision? To answer the research questions, the method applied is in the form of semi-structured interviews with experts in the field. A conclusion from this study is that in order to enable a digital facility decision for a joint facility as a 3D-information model a clear industry standard from the Swedish mapping, cadastral and land registration authority.

Gemensamhetsanläggningar har ett väl etablerat regelverk i form av anläggningslagen, där villkor för bland annat anläggningens inrättande och kostnadsfördelning för anläggningens utförande och drift finns lagstadgat. När anläggningen inte längre är i bruk och ägarna till de deltagande fastigheterna vill avveckla och bortföra anläggningen, saknas däremot ett fullständigt regelverk för bortförandet av den fysiska anläggningen och för hur kostnader ska fördelas. Examensarbetets syfte är att framställa ett underlag för hur relevant lagstiftning och tillämpningen av relevant lagstiftning vid avvecklingar av gemensamhetsanläggningar kan förbättras, för att i framtiden underlätta handläggningen i förrättningar där avvecklingar av gemensamhetsanläggningar genomförs. För att uppfylla studiens syfte genomfördes en granskning av förrättningsakter där avvecklingar av gemensamhetsanläggningar tidigare genomförts. I förrättningsakterna granskades vilka problem som uppstått gällande kostnadsfördelningen och hur ansvaret för den fysiska anläggningens bortförande hanterats. Som ett komplement till granskningen av förrättningsakterna utfördes intervjuer, samt en juridisk metod där relevanta lagrum, förarbeten och doktrin granskades. Resultatet visar att det finns ett behov av att avveckla gemensamhetsanläggningar, och att förrättningsprocessen där avvecklingar tidigare genomförts sett olika ut. Kostnadsfördelningen och ansvaret för den fysiska anläggningens bortförande har hanterats på olika sätt av ansvariga förrättningslantmätare, och i ett fall ligger delar av en avvecklad gemensamhetsanläggning kvar fysiskt. Vår egen slutsats är att det finns brister i relevant lagstiftning och även brister i hur lagstiftningen skall tillämpas, gällande avvecklingar av gemensamhetsanläggningar. Bristerna medför att förändringar behöver göras, för att i framtiden underlätta handläggningen i förrättningsprocesser. / Joint facilities have a well-established framework in shape of the joint facility act, where terms of the facilities formation and distribution of costs for the facilities construction and operation is statuated. When the facility is no longer in use and the owners of the participating property units wishes to liquidate and remove the facility, a complete legislation framework is missing regarding the removal of the facility and how to distribute resulting costs. The purpose of the study is to provide support on how pertinent legislation and the application of the legislation regarding liquidations of joint facilities can improve, in order to facilitate conduction in the cadastral procedure in the future, where liquidations of joint facilities are performed. To achieve the purpose of the study an inspection of cadastral dossiers were made, where earlier liquidations of joint facilities have been accomplished. The cadastral dossiers were reviewed to give information about occurring problems in earlier liquidations of joint facilities, regarding the responsibility for the removal of the facility and the distribution of resulting costs. As a complement to the inspection of the cadastral dossiers, interviews and a legal method were used, where relevant sections of the law, preparatory work and doctrine were examined. The result of the study shows that there is a need for liquidation of joint facilities. The result also shows that previously performed cadastral processes regarding liquidations of joint facilities have been performed differently by the cadastral surveyor in charge. The cost distribution and the responsibility for the physical facilities removal have been handled differently and in one performed cadastral procedure parts of a physical facility still remains after the liquidation. Our own conclusions are that there are flaws in pertinent legislation regarding liquidations of joint facilities, and how pertinent legislation can be applied. We therefore consider that reforms are needed to facilitate the conduction in the cadastral process in the future.

Samverkan mellan olika fastigheter kan vara centralt för att skapa ändamålsenliga fastigheter. Samverkan kan exempelvis ske genom bildandet av gemensamhetsanläggning bestående av väg som tillgodoser behov för flera fastigheter. När en gemensamhetsanläggning bildas ska kostnader för anläggningens utförande respektive drift fördelas genom andelstal. Ett andelstal kan avse hela gemensamhetsanläggningen eller del av gemensamhetsanläggningen. När olika andelstal avser olika delar av gemensamhetsanläggningen är gemensamhetsanläggningen sektionsindelad. Sektionsindelning är rent lagtekniskt möjligt men har lyfts fram som olämpligt i många sammanhang av flera källor, vilket gör det viktigt att studera. Syftet med denna studie var därför att beskriva användandet av sektionsindelning utifrån förrättningslantmätarens och ett rättsligt perspektiv. Studien syfte besvarades med hjälp av fyra frågeställningar. Frågeställningarna besvarades med hjälp av två metoder. För det första användes en juridisk metod där lagen, förarbeten, rättsfall och doktrin undersöktes. För det andra genomfördes en intervjustudie där sex förrättningslantmätare intervjuades. Resultatet från den juridiska metoden pekar på svårigheter i den senare förvaltningen som ett av huvudskälen till att sektionsindelning inte används i så stor utsträckning. Vägar är den typ av anläggning som sektionsindelning är mest lämplig för. Resultatet från intervjustudien visar att förrättningslantmätare i större utsträckning använder sektionsindelning för utförandeandelstalen än driftandelstalen. Samtidigt spelar ett antal faktorer in om sektionsindelning används eller inte som storleken på kostnader och relationen mellan de medverkade i gemensamhetsanläggningen. Samtidigt pekar resultat mot att sektionsindelning för olika kostnadsslag inte används i så stor utsträckning. / Collaboration between different properties can be central for creating suitable properties. Collaboration may be through the creation of joint facilities that for example meets the real estates need of roads. Once formed the costs for a joint facilities operation and execution must be divided among its members. These costs are distributed through the awarding of "shared numbers" (andelstal). Shared numbers may refer to the whole joint facility or a part of the joint facility. When shared numbers refer to a part of the joint facility the facility is divided into sections, which is called sectiondivision. Sectiondivision is made possible by the way the law is formulated but has been highlighted as inappropriate in many contexts by multiple sources, making it important to study. The purpose of this study was to describe the use of sectiondivision based on cadastral surveyor’s perspective and a legal perspective. The purpose of this study was answered with the help of four questions. The questions were answered by two methods. Firstly, a legal method was used in which the law, preliminary work of the law, legal cases and doctrine was examined. Secondly, interviews where conducted with six cadastral surveyors. The results of the legal method indicate that difficulties in the latter management of the joint facility are one of the main reasons why sectiondivision should not be used as much. Roads are the type of facility that sectiondivision is most suitable for. The results from the interviews show that cadastral surveyors are making greater use of sections of execution than sections of operation. A number of factors are central for the use of sectiondivision. The size of the joint facility is one important factor. Another is the relations between the participants in the joint facility. Sectiondivision for different types of costs are not used in a wide extent.

Två eller flera fastigheter med ett gemensamt behov kan tillsammans bilda en gemensamhetsanläggning. En gemensamhetsanläggning bildas vid en lantmäteriförrättning och vid förrättningen meddelas ett anläggningsbeslut. Anläggningsbeslutet reglerar bland annat gemensamhetsanläggningens utförande och drift. Syftet med den här studien är att undersöka de problem som kan leda till att anläggningsbeslut för gemensamhetsanläggningar med ändamålet väg blir bristfälligt formulerat. Studien ämnar också komma med förslag på hur ett anläggningsbeslut bör formuleras för att inte upplevas som bristfälligt. För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ studie med två olika metoder genomförts. Intervjuer har genomförts för att samla in priviligierad information från erfarna lantmätare. Intervjuerna kompletterades med en granskning av förrättningsakter från anläggningsförrättningar. Resultatet visar på flera svårigheter i arbetsgången fram till ett anläggningsbeslut. Bland annat framtagandet av dokumentation, sätta rätt standard på vägen samt hitta rätt utredningsnivå upplevs ibland som problematiskt. Analys av resultatet har lett fram till slutsatsen att de flesta problem med själva anläggningsbesluten kan härledas till utformningen av karta och beskrivning. Vidare fastslås att det är viktigt för ett lyckat anläggningsbeslut att hitta rätt utredningsnivå. Vad som ska utredas varierar från fall till fall och erfarenhet är en viktig faktor vid dessa avvägningar. För att dokumentera de rådande förhållandena vid förrättningstillfället föreslås använde av drönare. / Two or more property units with a common need can together form a joint facility. A joint facility is formed during a cadastral procedure in which a facility order is announced. The facility order regulates, among other things, the implementation and operation of the joint facility. The purpose of this study is to investigate the problems behind a poorly formulated facility order serving a joint facility with the purpose to serve as a road. The study also aims to make suggestions on how a facility order should be formulated so as not to be perceived as deficient. A qualitative study with two different methods has been carried out, in order to answer the thesis questions. Interviews have been conducted to collect privileged information from experienced cadastral surveyors. The interviews were supplemented with a review of dossiers from facility procedures. The result shows several difficulties in the process leading up to a facility order. The preparation of proper documentation, setting the right road standard and finding the right level of investigations, among other things, are sometimes perceived as problematic. Analysis of the result has led to the conclusion that most problems with the facility order can be derived to the formulation of the map and description. Furthermore, it is stated that finding the right level of investigation is important to create a successful facility order and in order to find the right level of investigation experience is crucial. In order to document the prevailing conditions, it is proposed to use drones.

Sammanfattning Tredimensionella fastigheter är, i större utsträckning än traditionella fastigheter, beroende av att samverka med omkringliggande fastigheter för att bli lämpliga för sitt ändamål. Av den anledningen finns särskilda villkor för att sådan fastighetsbildning ska få ske. Bland annat måste fastigheten tillförsäkras vissa nödvändiga rättigheter redan vid bildandet. Det här arbetet fokuserar på en specifik typ av nödvändig rättighet som de allra flesta tredimensionella fastigheter har behov av, nämligen elektriska starkströmsledningar. Hur rätten till dem ska tryggas preciseras inte i lagtext, utan är upp till Lantmäteriet att besluta om i de enskilda fallen. Någon tydlig praxis för hur de behandlar frågan har inte vuxit fram och det finns en viss osäkerhet gällande vilken lösning som är mest lämplig för sådana tekniskt komplicerade anläggningar. Det har från Lantmäteriets håll vidare ansetts oklart vilka krav elnätsföretagen (ägarna av elnätet) ställer i dessa avseenden. Det här examensarbetet syftar därför till att utreda vilka rättigheter och skyldigheter elnätsföretagen har samt om de har en gemensam syn på hur de tredimensionella fastigheternas elförsörjning ska tryggas. Detta har skett genom intervjuer med sakkunniga på Sveriges fyra största elnätsföretag, Fortum Distribution, E.ON. Elnät, Vattenfall Eldistribution och Göteborg Energi Nät. Resultatet från intervjuerna har sedan jämförts med varandra och med Lantmäteriets praktiska tillämpning av 3D-lagstiftningen. Avslutningsvis ges rekommendationer för hur frågan lämpligen bör behandlas i framtiden. Arbetet visar att det i dagsläget inte finns några särskilda rekommendationer eller riktlinjer för hur elnätsföretagen ska ansluta tredimensionella fastigheter till sina nät. Anslutningarna sker därför i regel på samma sätt som för traditionella fastigheter, det vill säga med en anslutningspunkt per byggnad. Sakkunniga på E.ON. Nät och Fortum Distribution sitter dock i en arbetsgrupp som i samarbete med Svensk Energi och Elektriska Installatörsorganisationen EIO arbetar med att ta fram nya riktlinjer för anslutningen av tredimensionella fastigheter. De föreslår bland annat att det vid nybyggnation sker en teknikseparering så att varje fastighet får en anslutning var till elnätet. Detta för att minska risken för tvister mellan fastighetsägarna. I befintliga byggnader föreslår de dock att det även i framtiden används gemensamma anslutningar. De betonar dock vikten av att det bildas gemensamhetsanläggningar för att reglera förvaltningen av dessa.  Tidigare studier av Lantmäteriets tillämpning av 3D-lagstiftningen har visat att elektriska starkströms-ledningar ofta tryggas med fastighetsbildningsservitut eller gemensamhetsanläggning, men att redovisningen av rättigheterna i många fall är otydlig. På grund av detta har det i vissa fall varit svårt att i efterhand förstå vilken omfattning rättigheterna har, exempelvis om ansutningen (serviscentralen) ingår eller inte. Detta examensarbetet visar att det är av stor vikt att denna del av anläggningen tryggas och redovisningen bör därför göras tydligare på denna punkt. Vid framtida 3D-fastighetsbildningar är det vidare viktigt att valet mellan servitut och gemensamhetsanläggning görs med omsorg, så att förvaltningen av anläggningen kan skötas på ett ändamålsenligt sätt. Detta examensarbete visar bland annat att antalet anslutningar och elabonnemang påverkar vilken rättighetslösning som är mest lämplig i de enskilda fallen. Det är därför viktigt att Lantmäteriet har kännedom om och tar hänsyn till detta när starkströmsledningar ska tryggas vid 3D-fastighetsbildning.

Studien undersöker om det finns skillnader i bedömningen av omprövningsvillkoren i 35§ anläggningslagen beroende på var i landet som prövningen görs. Anläggningslagen innehåller bestämmelser om gemensamhetsanläggningar och enskilda vägar och när en anläggning bildas tas ett anläggningsbeslut. För att kunna ändra något i anläggningen, till exempel lägga till ett ändamål eller upphäva anläggning så krävs en ändring i anläggningsbeslutet. Det är här som 35§ AL tar vid. En ändring i anläggningsbeslutet kräver en omprövning av beslutet där något av villkoren i nämnda paragraf ska vara uppfyllda. Det måste antingen ha inträtt ändrade förhållanden, finnas en skrivelse i anläggningsbeslutet om att omprövning får ske inom en viss tid eller finnas ett klart behov av omprövning av anläggningen.  Bryntesson och Rasheed (2016) gjorde en studie kring hur bedömningen av villkoren i anläggningsbeslut under en viss tidsperiod sett ut där de drar slutsatsen att villkoren är otydliga och att det skulle vara intressant att se om det finns skillnader i bedömningen runt om i landet. Den här studien bygger vidare på detta och tittar därför på just geografiska skillnader i bedömningen av 35§ AL. Detta görs genom en genomgång av varför paragrafen ser ut som den gör, för att sedan gå vidare in på gällande rätt på området och avslutas med en genomgång av förrättningsakter i tre olika län mellan åren 2020 och 2021. De tre länen som valts ut är Norrlands län, Skåne län och Stockholms län, urvalet har gjorts genom hänsyn till dels befolkningsmängd men också karaktären på länen med ett med mer landsbygdskaraktär, ett med en blandad karaktär och ett med storstadskaraktär för att lättare kunna urskilja skillnader. För varje för studien relevant ärende så har ett referat av ärendet och hur förrättningslantmätaren bedömer omprövningen tagits fram. Genomgången av förrättningsakter i de tre länen visar att de flesta omprövningar som genomförs görs på grund av att nya detalj-eller vägplaner antagits där anläggningen påverkas på något sätt vilket därför kräver en omprövning av anläggningen. De flesta omprövningar som görs är väl motiverade men det finns också några som även lantmäterimyndigheten själva tycker är tveksamma men som ändå godkänns, ofta på grund av att omprövningen grundar sig i en överenskommelse.  Resultatet av undersökningen visar på att det inte går att se några geografiska skillnader i bedömningen av villkoren i 35§ AL. Det går att se att det finns skillnader i bedömningarna även inom länen vilket kan tyda på att bedömningarna i stället skiljer åt beroende på vilken förrättningslantmätare som handlägger ärendet. Studien kommer även fram till samma slutsats som det som Bryntesson och Rasheed (2016) kommer till i sin studie. Villkoren är otydliga eftersom bedömningen skiljer sig åt och rekvisiten används på olika sätt för samma typer av ärenden. De har ett otydligt tillämpningsområde då gällande rätt är otydlig i hur villkoren ska användas, vilket ger stort tolkningsutrymme åt förrättningslantmätarna samtidigt som gällande rätt också betonar att omprövning ska användas restriktivt. Det finns också oklarheter i hur överenskommelser ska hanteras vid omprövning. En översyn av lagstiftningen kan därför behövas för att få en enhetligare och mer rättvis bedömning av omprövningsärenden i hela landet. / For facilities that are to be shared and managed by two or more properties, a joint facility can be formed. In Sweden, the most common type of joint facilities are roads, with over 100 000 facilities. A joint facility is formed during a facility procedure, conducted by the cadastral authority, where a facility order is decided. In the order, the purpose, management, and costs of the facility is decided, and these cannot be changed by the part-owners themselves. Instead, the part-owners can apply for a reconsideration of the facility order if a change in the facility order is necessary. For this type of application to be approved, one of the three criteria stated in 35§ Joint Facilities Act, AL, needs to be met. The paragraph states that a reconsideration is possible if the circumstances have changed, it is stated in the facility order that the order can be reconsidered after a certain amount of time or if there is a clear need of reconsideration.  Bryntesson and Rasheed (2016) conducted a study of how the different criteria was used in practice by the cadastral authority in Sweden. The results showed that the assessment varies and that the application of the criteria is unclear and suggests further studies on the area, for example whether the assessment varies in different parts of the country. This study’s purpose is just that, investigating whether there are geographical differences in the assessment of the reconsideration criteria in 35§ AL. This has been conducted by a review of the current legislation and an examination of cadastral dossiers from the years 2020 to 2021 in three different counties. The counties have been chosen in consideration of its population count and type, one with a countryside character, one with a combination of countryside and city and the third with a city character to be able to see differences more clearly. The current legislation and the results of the cadastral dossiers study has then been compared and analysed to further highlight similarities and differences. The results show that most of the cadastral procedures handling reconsideration is due to new detailed development plans changing the division of property units or updating facility orders where some parts are considered outdated. However, there are also some reconsiderations that are more unclear but that are approved referring to that the part-owners have a written agreement to base their application on. Analysing the results, no geographical differences can be seen. However, differences in the assessment over all is shown, which can indicate that the assessment varies with how each cadastral surveyor interprets the legislation. One specific area where differences in the overall assessment is seen are reconsideration for the purpose to include charging stations for electric cars in the joint facility. There is little legislation on the area and that is also reflected in the assessments as they vary a lot. There are uncertainties in the usage of the different criteria of the 35§ AL, where different criteria are used for the same purpose of reconsideration. There are also uncertainties in the handling of agreements where some reconsiderations are approved without evaluation of the criteria in 35§ AL since the part-owners signed an agreement, which is legally uncertain. Finally, there is a need for clarification on how the criteria are to be used and how agreements should be handled to get a more legally secure and fair assessment that is equal all around the country.

Lagen om förvaltning av samfälligheter (SFS 1973:1150)  är sedan dess ikraftträdande år 1974, med några undantag, den gällande lagstiftningen för förvaltning av såväl samfälld mark, gemensamhetsanläggningar, och rättigheter som hör till flera fastigheter gemensamt. Även olika typer av vattensamfälligheter enligt Miljöbalken. Genom lagens bestämmelser om föreningsförvaltning är det möjligt för en eller flera samfälligheters delägare att sköta förvaltningen genom en samfällighetsförening. Det kan dock vid den praktiska tillämpningen av lagstiftningen uppstå problem till följd av brister eller svagheter i lagen. Syftet med detta examensarbete är att redovisa brister i lagstiftningen och förslag till lösningar för att undvika framtida problem med lagens praktiska tillämpning. Förhoppningen är att det ska bidra till en mer effektiv, ändamålsenlig och rättsäker förvaltning av samfälligheter. Genom en intervjustudie och juridisk metod erhölls ett resultat som visar att problem med lagens praktiska tillämpning kan uppstå till följd av svagheter och brister i lagstiftningen. Otydlighet i lagens formuleringar kan leda till feltolkningar och för vissa speciella förfaranden saknas bestämmelser i lagen. Ett stort problem är även att lagens bestämmelser förbises i vissa fall, vilket kan leda till att förvaltningen inte alltid sker efter lagens föreskrifter. Vissa av problemen kan delvis lösas om lagen och övriga rättskällor studeras mer ingående. För att undvika framtida missförstånd är det ändå bra om lagen förtydligas i dessa hänseenden. För att lösa dessa problem behöver ändringar i lagen företas. Det kan till exempel vara ändring av enstaka ord men även omformuleringar och tillägg i vissa paragrafer. Denna studie redovisar utöver resultatet förslag till ändringar för ett urval av de paragrafer som framkom under arbetets gång. Vidare studier och utredningar bör företas för att leda till ändringar i lagstiftningen. / The law of joint property management (Lagen om förvaltning av samfälligheter, SFS 1973: 1150) is since its entry into force in 1974, with some exceptions, the current legislation for the management of joint property units, joint facilities and common rights belonging to several properties in common, also some different joint water units. Through the Act's conditions about association management, it is possible for the joint owners to manage the administration by a joint property management association. In the practical application of the law, problems can sometimes arise as a result of deficiencies or weaknesses in the law. The purpose of this study is to report deficiencies in the legislation and propose solutions to avoid future problems with the Act's practical application. The result is expected to contribute to a more efficient, effective and legally secure management of joint property units. Through an interview study and a study of law, the result shows that the problems with the Act's practical application might arise as a result of weaknesses and shortcomings in the legislation. Lack of clarity in the legal wording could lead to misinterpretation and for some special procedures there are no provisions in the Act. A major problem is also that the Act is overlooked in some cases, which can lead to management not always being carried out according to the Act's regulations. Some of the problems can be partially solved if the law and other legal sources are studied more thoroughly. To avoid future misunderstandings, it would anyway be beneficial to clarify the law in these aspects. To solve these problems, changes in the law have to be undertaken. For example, changing individual words, reformulation and making additions in some sections. This study reports the results in addition to proposals for amendments to a selection of the paragraphs that emerged during the work. Further studies and investigations should be undertaken in order to lead to changes in the legislation.

Det finns många situationer där anläggningar inte kan inrymmas på den egna fastigheten och där flera fastigheter har behov av att använda anläggningen. En gemensamhetsanläggningkan vara ett sätt att lösa situationen på. Det förekommer ofta att flera ändamål ingår i en och samma gemensamhetsanläggning, inte minst inom detaljplanerade områden.Det ska föreligga båtnad för att kunna inrätta en gemensamhetsanläggning, vilket betyder att fördelarna av ekonomisk eller "annan art" överväger de kostnader och olägenheter som åtgärden innebär. Båtnad kan anses vara uppenbar för vissa anläggningar, t ex tillfartsväg för fastigheter från allmän väg. Det kan anses vara mindre klart att båtnad uppnås för t ex lekplatser, vilket är anledningen till varför just detta ändamål är en förutsättning för studiens genomförande. Syftet med studien är att undersöka hur båtnaden prövas vid bildande av gemensamhetsanläggning. De centrala frågeställningarna är: Kan det i förrättningsprotokollet utläsas attförrättningslantmätaren prövat båtnaden? Om förrättningslantmätaren prövat båtnaden med en vidare motivering, nämns fördelar av "annan art" eller sociala fördelar i denna? Innehåller förrättningsakten någon båtnadskalkyl? Kan det utläsas att förrättningen berörs av en gällande detaljplan? Studien baseras på kvantitativ undersökning av förrättningsakter. För att få en fördjupad förståelse av det insamlade materialet används hermeneutisk (texttolkande) metod och intervjuer. Studien har kommit fram till att förrättningslantmätaren inte prövar båtnaden med en vidare motivering. "Annan art" nämns inte alls i de studerade akterna och endast en av akterna har en partiell båtnadskalkyl redovisad. Det är tydligt att båtnadsbedömningen genomförs schablonmässigt, oavsett om uppenbar båtnad föreligger eller inte. Det tillsynes enkla syftet att undersöka hur förrättningslantmätare formulerar båtnad i anläggningsbeslut kan besvaras på olika vis. Hinder föreligger ej enligt 6 § anläggningslagen, är det korta svaret. Det långa svaret handlar om att det korta svaret innefattar många påverkande faktorer. En av dem är att förrättningslantmätaren ska arbeta snabbt, kostnadseffektivt och ge en god service åt medborgarna, i egenskap av myndighetsperson. / There are many situations where facilities cannot be accommodated within the confines of the property itself and where several properties have the need to use the facility. A joint facility can be a solution to the situation. There are often several facility purposes within the same joint facility, in zoning planed areas not the least. There has to be advantage when forming a joint facility, which means that the economic advantage or advantage of"alternate nature" must weigh more than the costs and inconveniences. Advantage can be considered as apparent for some facilities, for example road-access for properties from a public road. It can be considered to be less clear that advantage can be attained for children's playgrounds for example, which is the reason why this particular purpose is a prerequisite for the implementation of this study. The aim of this study is to examine the trial of the advantage when forming a joint facility. The core questions are: Can the cadastral surveyors trial of the advantage be deduced in the document records? If the cadastral surveyors trial of the advantage is further justified, is advantage of "alternate nature" or social advantages then mentioned? Do the documentcontain a calculation regarding the advantage? Can it be deduced that the cadastral procedure is affected by an operative zoning plan. The study is based upon a quantitative examination of cadastral procedure documents. Hermeneutical method and interviews have been used to acquire a deeper understanding ofthe collected materials. The study concludes that the cadastral surveyors trial of the advantage is not further justified. "Alternate nature" is not mentioned at all in the studied documents and only one document has declared a partial calculation. It is clear that the judgement of the advantage has been implemented with some kind of "copy-paste" template, regardless of whether advantage is apparent or not. The seemingly simple aim to examine how cadastral surveyors, in their decision regarding the facility,formulate their judgement of the advantage can be answered in different ways. The short answer is: No obstacles exist, according to the 6 § of the Swedish equivalence to the jointfacilities act (1973:1149). The story of the long answer is that the short answer includes many influencing factors. One of them is that the cadastral surveyor should work quickly,cost effectively and provide good service to citizens, as a government official.

The study comprises four case studies, in the form of detailed plans from the three municipalities in Västra Götaland. The detailed individual has principal responsibility in a public place, and each case study includes a survey and analysis of the implementation process of a public place. Documents that have been reviewed are flat map, planning and implementation description, contract (development agreements / land use agreements) and ordinances. Finally a visit was performed in each planning area, by a visual inspection. Preliminary work, SOU 's, lagkommentarer, Propositions and previous studies focusing on individual principal on public places, has been read to get a knowledge base for the study. Older laws have been studied, such as the elderly Planning and Building Act 1987, in order to know the legislation of the detailed plans that are subject of the study. The study has its origins from two theses from the year 2012, which covered a similar subject. The difference in this study is that the agreements been added as an additional document, to create an overall picture of the implementation process of a public place with a single principal responsibility. Qualitative method with a hermeneutic approach has been used, where text interpretation has been the central approach, to understand the municipality's underlying intentions for public places. Analyses of the text documents have been conducted to investigate whether they contain the same issues. The aim was to see how the implementation process is complex, and how clearly municipality ensures its intentions for the general location of the plane map into reality. In completed case studies we have seen that municipalities use the agreement to partially regulate the design of public space, and only partial use of the possibility to enter the planning regulations on the design of plan map. We have also seen that the intentions in the general location plan map, doesn´t always agree with the planning and implementation descriptions. Despite this, the site visits revealed that the facilities for the public space is implemented in accordance with the plan map. The experience we had with us is that site visits are an important part in contact with the plans. Site visits gave us a better understanding of the municipality's intentions when text documents interpreted, and assess accessibility in public places. It's something we think should be used more, even when new detailed plans drawn up. The implementation process from plan to reality is a complex process. The process includes several different parts, where communication between officials is important to intentions of zoning should not to change or fall away. The municipality should therefore monitor each document established in the implementation process, to ensure the intentions and reduce the chance that reality will not be that the municipality has planned.

Det har blivit vanligt att kommuner måste hänvisa en ny hämtningsplats pga. att sophämtningsentreprenörens skyddsombud har belagt hämtningen med skyddstopp. Därmed kan inte hushållsavfallet hämtas på den befintliga hämtningsplatsen utan kommunen måste hitta en ny hämtningsplats för hushållsavfallet. Ny hämtningsplats får inte meddelas hur som helst utan detta måste ske i enlighet med lagstiftning och förordningar. Syftet med denna uppsats är att få fram riktlinjer för vad som gäller när en ny hämtningsplats för hushållsavfall måste utfärdas och hur kommuner runt om i landet har löst problem som har uppstått i samband med detta. För att kunna upprätta en hämtningsplats måste Kommunen ha rådighet över eller avtal med ägaren till den mark som skall användas för hämtningsplatsen. Kommunerna som svarade på enkäten har löst problemet på olika sätt men i regel har det varit antingen kommunens eller den berörda fastighetsägarens mark som använts till hämtningsplats för hushållssoporna. Avståndet mellan bostaden och hämtningsplatsen kan variera från fall till fall men Avfall Sverige har tagit fram riktlinjer för fritidshus om 400-500 meter. I den enkät som skickats ut så har detta arbete erhållit några exempel från verkligheten, det visade sig att kommunerna har hänvisat hämtningsplats upp till 800 meter från bostaden. Vi anser att riktlinjerna om 400-500 meter till hämtningsplatsen är ett skäligt avstånd för fritidshus men inte för permanentbostäder. Förutsatt att man alltid passerar denna plats när man skall till och från fritidshuset. För permanentbostäder i typiska 70-tals områden anser vi att avståndet inte skall vara längre än 100-200 meter. Utformningen av hämtningsplatsen kan lösas på många sätt, med eller utan fasta installationer. I de fall hämtningsplatsen skall användas av flera fastigheter kan förvaltningen av hämtningsplatsen ske genom en gemensamhetsanläggning. En gemensamhetsanläggning kan förvaltas genom delägarförvaltning eller föreningsförvaltning. / It has become common that municipalities must refer a new waste disposal site due to garbage collection contractor's safety officer has established waste collection with protective stops. Hence the household waste can't be collected at the existing waste disposal site and the municipality must find a new waste disposal site for household waste. A new garbage collection site may not be issued just anyhow because it must be done in accordance with the laws and regulations. The purpose of this paper is to develop guidelines for what happens when a new garbage collection site for household waste must be issued and how municipalities across the country have solved the problems that have arisen in this context. In order to establish a waste disposal site the municipality must have control over the land or have an agreement with the owner of the land for it to be used as a garbage collection site. Municipality respondents have solved the problem in different ways, but generally it has been either the municipality or the property owner's land used for waste collection site for household waste. The distance between home and garbage collection site may vary from case to case but Waste Sweden has developed guidelines for the homes of 400-500 meters. Through the questionnaire this work has received some real-life examples, it turned out that municipalities have referred garbage collection location up to 800 meters from the residence. We believe that the guidelines about 400-500 meters to the garbage collection site is a reasonable distance for holiday cottages but not for permanent housing. Provided that you always pass this location to and from the holiday cottage. For permanent housing in typical '70s areas, we believe that the distance should not be more than 100-200 meters. The design of the garbage disposal site can be solved in many ways, with or without fixed installations. In cases where the garbage disposal site will be used by multiple properties the management of the garbage disposal site can be through a joint facility. A joint facility can be managed through Partnership maintenance or association management.