Syftet med studien är att undersöka hur genuspedagogisk verksamhet bedrivits inom förskolan tidigare och om arbetet fortgår samt utvecklas. Studien har sin bakgrund i ett jämställdhetsprojekt inom förskolan och utgår från intervjuer och observationer inom sex förskolor i Mellansverige. Studiens syfte är att undersöka om arbetet med genuspedagogik har fortskridit inom förskolan, hur arbetet ser ut i dag, i vilken utsträckning en arbetar med genuspedagogik samt vilken kunskap som finns inom verksamheten. Det som framträder är att majoriteten av de förskolor som undersöks i studien inte arbetar med genuspedagogisk verksamhet trots att kravet för detta finns i läroplanen för förskolan. Det framgår också att kunskapen om genuspedagogik inte är utbredd hos personalen på de förskolor som undersöks i studien och att det finns få resurser insatta i arbetet om genus. Studien visar också att de som arbetar med genuspedagogiskt arbete utför arbetet ingående och aktivt. Deras arbete utvecklas fortlöpande och tas upp vid planering av verksamheten samt täcker alla områden inom verksamheten med ett genusperspektiv.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur vida kvinnliga och manligabildlärare bemöter elever med det biologiska könet pojke och flicka med genussom teoretisk utgångspunkt. Undersökningen behandlar även hur bildläraresbemötande påverkar elevernas motivation och lärande inom bildämnet. Denkvalitativa forskningsmetoden har använts i detta examensarbete genomgruppintervjuer för att samla in det empiriska materialet. Det empiriska materialetutgörs av två gruppintervjuer som innefattar sammanlagt sex informanter som gårförsta året på gymnasiet. Undersökningen visar att bildlärare oavsett om det är enkvinna eller man bemöter pojkar och flickor olika inom bildämnet. Dennaundersökning har också påvisat att bildlärares bemötande påverkar hur vidaeleverna känner sig motiverade till att tillgodose sig undervisningen. Det visar sigatt de manliga bildlärarna har högre krav på elever med det biologiska könet flickaän vad de har på elever med det biologiska könet pojke. Dock visar det sig attdessa höga krav på flickor bidrar till att flickorna presterar bättre inom bildämnetoch på så sätt uppnår ett högre betyg än pojkarna. Det visar sig även att dekvinnliga lärarna inte gör skillnad på kön utan på elevernas färdigheter inombildämnet. / <p>Bild</p>

Föreliggande studie syftade till att bidra med kunskap till det pedagogiska fältet om hur elever upplever situationen i klassrummet ur ett genusperspektiv, hur de bemöts utav lärare utifrån kön och om de känt sig begränsade i studiesammanhang på grund av sin könstillhörighet. Studien byggde på kvalitativa intervjuer med tolv gymnasieelever från olika skolor runtom i Sverige. Hälften flickor och hälften pojkar för en jämställd könsbalans där båda parter kunde bli hörda och få dela med sig av sina upplevelser. Både studenter från yrkesprogram såväl som högskoleförberedande program var representerade i studien. Sammanfattningsvis visade resultaten att alla informanter hade en liknande syn på vad jämställdhet i klassrummet innebär. Pojkarna i studien upplevde att det skedde en rättvis fördelning utav taltiden i klassrummet, detta var inte en bild som flickorna delade. Det framkom även att vissa informanter upplevt sin könstillhörighet som begränsande vid valet av studier. Att könsstereotypiska föreställningar bland medstudenter och lärare hade förekommit om flickor som studerade yrkesprogram var också något som studien visade på.Detta drabbade emellertid inte endast flickorna utan även en pojke som studerade på barn- och fritidsprogrammet som ideligen fick förklara varför han sökt sig till programmet.

Antalet barn som diagnostiseras med könsdysfori ökar enligt statistiken och därmed sker en ökning av transbarn i förskolan. Samtidigt visar forskningen att transpersoner utsatts för trakasserier och diskriminering i skolan på grund av att de går emot den rådande tvåkönsnormen. Detta på grund av att transbarn oftast följer den könsnorm som råder för deras egentliga kön, inte deras biologiska kön. Denna litteraturstudie syftar till att bidra med kunskap om hur pedagoger kan arbeta med en förskolepedagogik som inkluderar transbarn genom att dra paralleller till strategier som finns i genuspedagogiken. Denna litteraturstudie består av kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar och böcker som behandlar upplevelser av skolan och förskolan. Övriga perspektiv som behandlas är även lärare som arbetat med transelever och deras syn på vad det arbetet kan behöva tillföras. Denna studie beskriver även vad genuspedagogik innebär och fokuserar på tre strategier inom den; könskompensatorisk, könsneutral och könsavkodad. Ett övervägande perspektiv som framställs i studien är att pedagoger och lärare utgör ett stort och viktigt stöd för transpersoner. Genom att stärka transbarn och visa att de är accepterade kan trakasserier och diskriminering minskas. Det saknas dock riktlinjer om på vilket sätt det är mest gynnsamt att arbeta transinkluderande. Det beskrivs även i forskningen att det förekommer okunskap hos lärare och pedagoger kring vad det innebär att vara transperson, vilket beskrivs som en av flera anledningar till att arbetet med en pedagogik som inkluderar transbarn kan beskrivas som ovisst. Lärare och pedagoger bör arbeta med alla barn i barngruppen för att skapa en acceptans kring könsöverskridande beteende och belysa att alla barn är lika mycket värda. Det kan även behövas en utvidgning av pedagogutbildningar där arbetet med en transinkluderande pedagogik finns med i kursplanen.

Syftet med arbetet har varit att undersöka om och hur pedagoger i förskolan följer Lpfö 98 i värdegrundsarbete kring jämställdhet och genus. Jag ville ta reda på om det fanns skillnader i pedagogers förhållningssätt gentemot flickor och pojkar, vilka pedagogiska metoder som används av förskollärare för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Jag ville även studera om pedagogers arbete kring genus och jämställdhet förekommer som ett viktigt inslag i förskolans dagliga verksamhet.Undersökningen baserades på kvalitativa metoder. Jag valde att göra observationer, som genomfördes på fyra förskolor; två som låg i homogena områden och två som befann sig i mångkulturella områden samt intervjuer. För att urvalet av förskolor skulle likna samhällets struktur i södra Sveriges städer bestämde jag mig för att förskolorna skulle ligga i områden där majoriteten av befolkningen har ett etniskt svenskt ursprung samt i områden där de flesta invånarna har invandrarrötter. För att kunna få jämförbar datainsamling gjordes observationerna genom att videoinspela förskolans fysiska miljö samt förskolans verksamhet under en förmiddag. Observationerna koncentrerades framför allt på pedagogers förhållningssätt mot flickor och pojkar under morgonbemötande, måltider, planerade aktiviteter och under den fria leken. Min studie kompletterades även med kvalitativa intervjuer med både pedagoger (förskollärare) och biträdande rektorer som hade ansvar för de deltagande förskolorna. Alla intervjuer bandspelades. Jag anser att det material som samlades in och bearbetades är skäligt för min kvalitativa studie och tillräckligt för att kunna besvara arbetets frågeställningar.

SammanfattningSyftet med studien har varit att undersöka fritidspedagogers och rektorers syn på traditionella könsroller samt hur dessa resonerar kring begrepp kopplade till genus. Vidare är studiens syfte att undersöka hur pedagogerna arbetar med genus, utifrån formuleringarna i läroplanen, i det vardagliga arbetet i fritidshemmet. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats med semi-strukturerade intervjuer som metod. Fyra fritidspedagoger och två rektorer intervjuades i studien. I resultatet kan man utläsa spridda kunskaper kring genus hos informanterna. Eftersom det saknas en gemensam definition kring begrepp kopplade till genus i styrdokumenten kan detta leda till en stor tolkningsfrihet hos gemene pedagog. Informanterna saknar teoretiska kunskaper om genus och detta kan förklaras med bristande utbildning och kompetensutveckling.

Denna studie handlar om hur fyra lärares socialisationsprocesser och bakgrunder på olika vis hänger samman med deras didaktiska ställningstaganden i ett genus- och jämställdhetsperspektiv. För att uppnå syftet har jag valt att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning med en abduktiv förklaringsansats. Min kulturanalytiska tolkning är gjord utifrån en modell i tre steg som jag hämtat från Kvale (1997). I min tolkningsmetod har också Ehn & Löfgren (2001) varit betydelsefulla för min förståelse av kulturanalysen som metod. Resultatet av min undersökning visar på en del av de svårigheter som ett genus-och jämställdhetsperspektiv i grundskolans år 1-6 kan innebära. Tänkbara förklaringar till dessa svårigheter kan vara de kulturellt laddade normer och värderingar som finns i den kontext som omger skolorna. Trots att lärarnas ambition är att undervisa utifrån gällande skollag och läroplan, kan det finnas diskurser i samhället som direkt strider mot riktlinjer, att jämföra med exempelvis Broadys (1981) Den dolda läroplanen. Ett annat hinder kan vara det kulturella kapital och den praktiska teori, som lärarna själva bär med sig i skenet av Bourdieus teorier, vilka jag hämtat ur ett kapitel i en antologi om Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv, av Gytz Olesen (2004). Avslutningsvis har Hirdmans (1988) teorier och begrepp som handlar om genussystemets hierarkiserande effekter bildat bas i många av mina resonemang kring socialisation, genus och jämställdhet i ett skolperspektiv.

Titel: Genus, skolan och barnet - En kritisk diskursanalysFörfattare: Maria Henningsson och Annika OlssonDetta arbete är en kritisk diskursanalys med fokus på talet om kön och genus, i förskolan och skolan. Syftet är att finna mönster, om det önskvärda respektive icke önskvärda barnet, som framträder i utvalda texter inom genusforskningen och genuspedagogiken. Relaterat till detta vill vi även närmare undersöka vilka föreställningar verksamma pedagoger har om genuspedagogik. De centrala frågeställningarna är: Vilka normativa föreställningar, såväl traditionella som nyare könsroller, framträder inom genusforskningen och genuspedagogiken? samt: Vad anses som önskvärda respektive icke önskvärda egenskaper hos barnet? Arbetet bygger på kvalitativa metoder i form av intervjuer och kritisk diskursanalys där metod och teori tillsammans hänger ihop. Grunden för vår undersökning är Faircloughs teori om den tredimensionella modellen (Fairclough, 1992). Vår undersökning har tydliggjort att traditionella och stereotypa föreställningar om könsroller fortfarande är starka inom förskola och skola. Samtidigt har det blivit tydligt att det pågår ett arbete med att implementera nyare och mer gränsöverskridande normer kring kön där verksamma pedagoger ger uttryck för en ambivalent hållning. I texterna finner man en medvetenhet om att traditionella könsroller bör luckras upp samtidigt som man tyr sig till just de traditionella könsrollerna. Nyckelord: Kritisk Diskursanalys, genus, genusforskning, genuspedagogik, socialt kön, kön och könsroller.

Syftet med studien är att bidra med kunskap angående arbetssättet med genuspedagogiken i förskolans utbildning. Studien kommer att använda sig av den kvalitativa metoden - observation för att uppmärksamma arbetslagens arbetssätt med genuspedagogiken i förskolans olika miljöer. Frågeställningarna vi utgår från är: hur synliggörs arbetssättet med genus i förskolans utbildning samt hur implementerar förskolläraren genuspedagogiken i förskolans utbildning? Studiens genomförande kommer ske via observation på fyra olika förskolor och därmed fyra olika avdelningar, en på varje förskola. Studiens insamlade empiri bearbetas och analyseras utifrån genusteorin. Resultatet i vår studie belyser arbetssätt i de olika miljöerna i förskolans utbildning. Resultatet av studien visar på att arbetslagen arbetar med genuspedagogiken medvetet samt omedvetet i förskolans utbildning, arbetslaget hade ett medvetet genuspedagogiskt perspektiv i bemötande mot barnen samt en omedvetenhet i sin undervisning. Resultatet visar på en blandad medvetenhet och omedvetenhet kring genuspedagogiken i förskolans miljö.

No description available.