Syftet med föreliggande studie är att undersöka relationen mellan styrdokumen­tens föreskrifter gällande jämställdhet och lärares hantering av detta i ensemble­undervisning inom jazz och populärmusik på gymnasiet. Jag har valt att analysera ensemblepedagogernas förhållningssätt och handlingar vid ensembleundervisning utifrån ett genusperspektiv. Denna studie tar avstamp i synen på genus som en social konstruktion, där genusmönster genereras i möten mellan människor, genom ständig upprepning av handlingar och beteenden. För att få svar på mina frågor har jag genomfört halvstrukturerade kvalitativa in­tervjuer med fyra verksamma ensemblelärare vid fyra olika gymnasieskolor. Efter att ha analyserat intervjumaterialet visar resultatet att alla informanter anser att synen på jämställdhet och människors lika värde är grundläggande för hela under­visningen. Tillvägagångssätten för hur pedagogerna hanterar jämställdhet i en­sembleundervisningen skiljer sig något. De lyfter fram olika aspekter rörande äm­net och knyter an till styrdokumentens föreskrifter på varierande vis, men samlas kring åsikten att synen på jämställdhet påverkar det pedagogiska arbetet såväl i mötet med eleverna som på ett kollegialt plan. / The purpose of this study is to investigate the relationship between the national policy documents regarding gender perception and how teachers are dealing with this in ensemble education in jazz and popular music in the Swedish upper secondary school. I have chosen to analyze the attitudes and actions of ensemble teachers from a gender perspective. This study is based on the perception of gender as a social construction,, where gender patterns are generated in the interaction between people, through constant repetition of action and behavior. In an attempt to answer these questions, I conducted semi-structured qualitative interviews with four current teachers at four upper secondary schools. After analyzing the interview material, the result shows that all the participants believe that the perception of gender and human equality is fundamental in the field of education. The procedures for how educators handle equality in ensemble teaching differ slightly. They highlight various aspects of the subject linked to policy documents governing the various ways. The teachers agree that perception of gender affects the educational work, both through interaction with the students, as well as on a collegiate level.

Denna studie syftar till att studera hur genuspedagogik framställs i den svenska dags- och kvällspressen under åren 2012-2013.  Jag har använt mig av kvalitativ textanalytisk metod och har utifrån en diskursanalytisk ansats analyserat tio artiklar som på olika sätt förhåller sig till genuspedagogik i förskolan. Artiklarna är publicerade av de fyra upplagemässigt största dags-och kväll tidningarna i Sverige dvs. Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. I resultatet framträder två distinkta diskurser om genuspedagogik i förskolorna: I artiklarna skrivs det om genuspedagogik som att pedagogiken ”går emot” biologi/natur men även att genuspedagogiken är en demokratisk rättighet. De hinder som lyfts fram om genuspedagogik är att pedagogiken är en könsneutralisering av barnet, att genuspedagogiken endast är uppbyggd av en ”ideologi” och att det är ett experimenterande med barnet i förskolan som vissa genuspedagoger ägnar sig åt. De kritiska rösterna menar att genuspedagogik sägs syfta till att ge barn fler möjligheter men den handlar enligt kritikerna om det motsatta - att ta ifrån barnet möjligheter i verksamheten och behandla alla barnen i förskolan lika. I motsatts till denna beskrivning av genuspedagogiken som hindrande för barn så har positiva beskrivningar i termer av möjligheter också framkommit i denna studie. Dessa skriver om att genuspedagogiken syftar till att behandla alla barn utifrån den unika individ som hen är. Genuspedagogiken lyfts fram som en demokratisk rättighet och som en del av förskolans men också samhällets jämställdhetsarbete. / This study aims to examine how gender education is written about and presented in Swedish newspapers and tabloids during the period 2012-2013. In my study I use a qualitative text analysis method and take on a discourse analysis approach to analyse ten articles that in different ways relate to gender education in Swedish preschools. The articles were published in the top four, by circulation largest Swedish daily and evening newspapers: Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. The result of my study show two distinct discourses about gender education as the articles presents gender education both as it goes against biology /nature but also that gender education is a democratic right. The discourse were gender education is talked about in terms of being an obstacle describes it i.e. as a process of “gender neutralizing” of the child, as being made up of an "ideology" and that it is based on gender educations experimenting with the child. The critical voices suggest that even though gender education purports to give children more opportunities it acts according to the critics to the contrary, by taking away the child’s opportunities all in the of treating all children in preschool equal. In contrast to this description of gender education as an obstacle  for children the other identified discourse include positive descriptions in terms of possibilities and write about how gender education aims to treat all children on the basis of the unique individual that every child is. Gender education is described as a democratic right and as a part of the preschools’ as well as the entire society's gender equality work.

Föreliggande uppsats är en studie om ämneslärarstudenters potentiella böjelse för auktoritarianism vid ämneslärarprogrammet på Mälardalens högskola i syfte att undersöka hur auktoritarianismen kan te sig i skol- och utbildningssammanhang. En böjelse för auktoritarianism kännetecknas av tre egenskaper: viljan att lyda en auktoritets order, aggressivitet mot de som inte underkastar sig auktoriteten och uppfattningen om att alla ska följa den auktoritära ordningens normer och lagar. För att undersöka detta har ett beprövat mätinstrument (Right-Wing Authoritarianism scale) ämnat att mäta förekomsten av sådan böjelse bland olika grupper via ett frågeformulär. Studiens resultat visade att ämneslärarstudenterna inte skiljde sig från en kontrollgrupp bestående av andra studenter vid Mälardalens högskola i böjelse för auktoritarianism. Varken ämneslärarstudenternas ämneskombinationer, avklarade verksamhetsförlagda utbildningar eller terminer vid programmet hade en effekt på deras böjelse för auktoritarianism. Däremot hade åldern en signifikant effekt på sagd böjelse: De som var i åldrarna 19-25 hade en högre grad av böjelse jämfört med de som var 30 år eller äldre. Dessutom korrelerade högre grad av böjelse för auktoritarianism med en negativ attityd till genuspedagogik, positiv attityd till användandet av disciplinära åtgärder i skolan och en positiv attityd till betyg i ordning och uppförande. Resultatet diskuteras i relation till forskning och litteratur om skolans utveckling under 2000talet.

No description available.

No description available.

<p>I detta examensarbete har jag främst försökt besvara två olika frågeställningar: Vad anser lärare på högstadiet om jämställdhet och jämställdhetsarbete i skolan? Och används några metoder för att jobba med jämställdhet och i så fall vilka?        För att besvara dessa frågor valde jag att skicka ut enkäter till 91 yrkesverksamma högstadielärare i Karlstads och Trollhättans kommun. Av dessa 91 enkäter fick jag in 30 svar vilka i sin tur utgör grunden för denna undersökning.  Av svaren framkom bland annat att 83% av pedagogerna ansåg sig dagligen eller flera gånger i veckan jobba medvetet med att främja jämställdheten i skolan och att 80% av lärarna har uppfattningen om att pedagoger på högstadiet i allmänhet tycker att jämställdhetsarbetet är viktigt. Men det framkom också att 85 % av pedagogerna tycker att skolan endast delvis uppfyller läroplanernas mål om jämställdhet och att 77.7 % anser att de har fått för lite utbildning inom området. 70% av pedagogerna i undersökningen kunde ge exempel på olika metoder som de använde sig av för att främja jämställdheten i skolan.</p> / <p>In this report I have tried to answer two different questions: What do senior level teachers think about the ability of schools work to promote equal opportunities between the sexes ? Do teachers use any methods to promote equal opportunities between the sexes? And if so, which methods do they use?            To answer these questions a questionnaire was distributed to 91 senior level teachers in Karlstad and Trollhättan.  Of these 91 questionnaires 30 answers came in, and these 30 answers underlie the results of this report.  The results of the questionnaires showed that 83% of the senior level teachers consider themselves to promote equality between the sexes every day or several times a week and 80% of the teachers think that senior level teachers in general consider the work to promote equality between the sexes important. But the results also showed that 85% the senior level teachers think that schools only partly fulfil the schools goal to promote equality between the sexes and 77.7% thinks that they have had too little education in how to work with this problem. 70% of the senior level teachers could give example of method they use to work with equality between the sexes.</p>

Den här uppsatsen handlar om musiklärares syn på pojkar och flickor i den enskilda musikundervisningen, och hur musiklärare upplever det egna förhållningssättet till pojkar och flickor vid den kommunala musik och kulturskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på om musiklärarna upplever några skillnader i pojkar och flickors beteende, och hur musiklärarna upplever att de bemöter eleverna utifrån ett genusperspektiv i den enskilda undervisningen. Undersökningen bygger på intervjuer med fem yrkesverksamma musiklärare i västra Värmland och hur de utifrån sina upplevelser och uppfattningar har svarat på underökningens frågeställningar. Undersökningen visar att musiklärarna upplever vissa skillnader mellan pojkar och flickor. Vidare visar studien att musiklärarna även bemöter eleverna olika utifrån om eleven är en pojke eller flicka. / This essay is about the perspectives of music teachers regarding their views of boys and girls in individual music education, and how teachers perceive their own attitudes to boys and girls in the municipal music and culture school. The purpose of this study is to determine if music teachers experience any overall differences in boys 'and girls' behaviour, and how music teachers perceive that they treat pupils from a gender perspective in the individual music education. The study is based on interviews with five teachers working in the western part of Värmland, and how their answers to the questions in the study are affected by their experiences and perceptions. The study demonstrates that music teachers experience certain differences between boys and girls. The study also indicates that music teachers treat students differently based on whether the student is a boy or girl.

No description available.

No description available.

No description available.