Syftet med denna studie är att undersöka hur man som pedagog kan arbeta med genuspedagogik i undervisningen med hjälp av genusneutral barnlitteratur. Forskning pekar på att barn tidigt skaffar sig en uppfattning om vad som förväntas av dem på grund av deras kön. Den svenska läroplanen Lgr 11 förespråkar att läraren ska motverka de traditionella könsmönstren samtidigt som man ska påverka och forma elevers uppfattning om kvinnligt och manligt. För att kunna göra detta krävs det att man undervisar eleverna i genuspedagogik. Barn påverkas av alla de intryck som omger dem, varför barnböcker är en bra utgångspunkt i samtalet om bland annat genus. Metoden är att initialt göra en inventering av helt genusneutrala barnböcker, för att sedan analysera ett urval av dessa, både separat och komparativt. Efter analysen genomförs en etnografisk studie med högläsning och boksamtal som resulterar i diskussioner i barngrupper kring vikten av att tillhöra ett genus. Studien visar att det blir mer komplicerat att hitta acceptans för olikheter och normbrytande ju äldre barnen är. Slutsatsen är att det bör undervisas mer i genuspedagogik, skrivas mer genusneutral barnlitteratur och att det bör forskas mer på området. / The purpose of this study is to investigate how teachers can work with gender pedagogy using gender-neutral children's literature. Research indicates that children knows early what is expected of them because of their gender. The Swedish curriculum (Lgr 11) advocates that the teacher should counteract the traditional gender patterns while influencing and shaping students' perception of what is typical for men and women. In order to do this, it is necessary to teach the students in gender education. Children are affected by all the impressions that surround them, why children's books are a good starting point in the conversation about gender, among other things. The method is to initially make an inventory of completely gender-neutral children's books published in Sweden, in order to analyze a selection of these, both separately and comparatively. After the analysis, an ethnographic study is implemented, where a teacher is reading aloud and the class has a book-talk, which results in discussions about the importance of belonging to a gender. The study shows that finding acceptance for differences and go against the norms is becoming more complicated the older the children are. The conclusion is that it should be more education in gender pedagogy; more gender-neutral children's literature and that more research should be done in this area.

Uppsatsen syftar till att göra en genuskritisk undersökning av en text Att göra lärandet synligt i vilken Reggio Emilias filosofi presenteras. Med hjälp av feministisk poststrukturalism, diskursanalys och dekonstruktion har jag i materialet kunnat identifiera en stark särartsdiskurs om kön, som bygger på två könskategorier, flickor och pojkar, som är ömsesidigt uteslutande och varandras motsatser. Trots att man inom Reggiodiskursen ofta betonat en konstruktionistisk kunskapssyn och hur ”alla barn är kompetenta och intelligenta” om de bara får vistas i intelligenta lärandemiljöer framstår synen på kön som essentialiserande. Det vill säga det framstår som om kön finns givet inom barnet oavsett lärandemiljö. Genom dekonstruktion går jag dock bakom och försöker tillfälligt lösa upp dessa dikotomier för att synliggöra hur en kategorisering utifrån två kön som varandras motpoler inte behöver ses som naturgiven. Det blev tydligt att barnen faktiskt inte ens i texten alltid beter sig på ett sätt som överensstämmer med dessa diskurser. Pojkarna verkar också använda fysisk närhet i ett intensivt samarbete och arbetar mestadels två och två med staden. Flickorna verkar också ägna mycket tid till förbindelser i form av gator som symboliska gränser. Det finns alltså motstridigheter i texten som kan plockas upp och användas för att rubba de till synes fasta kategorierna flickor och pojkar.

Enligt (Skolverket, 2016) har alla som verkar inom förskolan ett ansvar att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Syftet med studien är att visa på hur pedagogers bemötande av flickor respektive pojkar kan se ut i förskolan. Därmed görs ett försök att bidra till ökad kunskap kring hur genus kan göras i förskolan. Syftet uppnås med hjälp av följande frågeställningar: Hur ser personalens bemötande av flickor respektive pojkar ut på den observerade förskolan? Vilka skillnader blir tydliga i bemötandet av flickor respektive pojkar? I studien används ett poststrukturellt perspektiv som ser på språket som en grund som bildar sociala strukturer som styr hur vi ser på oss själva, hur andra ser på oss samt hur vi agerar i olika situationer (Davies, 2003). Skapandet av kön och genus baseras på performativitet vilket betyder att vi inte är man eller kvinna, vi konstruerar vad begreppet man och kvinna innebär (Butler, 2007). Studien är kvalitativ och datainsamlingen har skett genom observationer på en förskola. Resultatet av studien visar följande: (1) pedagogerna använder olika metoder för att påkalla barnens uppmärksamhet, (2) pedagogerna försöker se och bekräfta alla barn, (3) pedagogerna ställer olika typer av frågor till barnen samt (4) att pedagogerna upplever en osäkerhet kring hur de ska bemöta barnen för att motverka stereotypa könsnormer men samtidigt respektera deras fria val.

This research aims to highlight how the ‘boy-crisis’ affects the identities and results of boys in Swedish schools. Therefore, reasons, consequences and possible solutions are investigated in this study. The ‘boy-crisis’, I argue, may be neutralized if the entire school system, with both teachers and principals, includes a gender perspective and take the value basis and the mission of gender equality into serious consideration. In order to counteract the existing culture of students not prone to study, schools should analyze and highlight and link social gender norms to school results. Schools should promote students’ differences and therefore contribute to students’ learning potential. Every student should feel equally worthy and be treated respectfully regardless of gender. However, the results of this study presents otherwise. In schools nowadays, boys seem to be the less successfully. Therefore this study is important.

Denna kvalitativa studie fokuserar sex förskollärares upplevelser av deras jämställdhetsarbete i förskolan. Studien tar sin utgångspunkt i genuspedagogik som huvudsakligen behandlar vuxnas förhållningssätt till könsstereotypa normer. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från sex olika förskolor i Sverige. Resultatet består av två övergripande teman ”Pedagogiska verktyg för att motverka traditionella könsroller” och ”Förskollärarnas upplevelser av två aspekter av jämställdhet i förskolorna” vilka båda har två underkategorier. Det första temat ämnar besvara forskningsfrågan ”Vilka pedagogiska verktyg använder förskollärarna sig av för att motverka traditionella könsroller?” och det andra temat syftar att besvara forskningsfrågan ”Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med att motverka traditionella könsroller?” Studiens resultat visar att förskollärarna beskriver att de motverkar traditionella könsroller genom att ersätta könade ord samt styra barnens lekar för att förhindra flick- och pojkgrupper. Resultatet visar även på att bemötandet av könsöverskridande barn inte lyfts i personalgrupperna samt att förskollärarna upplever att den individuella pedagogens personliga intresse för jämställdhet är ett måste för att bedriva en jämställd pedagogik i förskolan. Studiens slutsats är att jämställdhetsarbetet i förskolorna är sårbart då arbetet är förankrat i intresset och kunskapen hos enskilda pedagoger snarare än i konkreta styrdokument. / This qualitative study has focused on the experiences of six different preschool teachers with their day to day work regarding gender equality linked to the Swedish preschool curriculum. Gender pedagogy has been used in this paper which primarily focuses on adult attitudes regarding gender stereotypes. We have used semi-structured interviews with six different preschool teachers from six different preschools. The data focuses on two different sets of themes being ”Pedagogic tools to counter traditional gender roles” and ”The preschool teachers experiences of two aspects of gender equality in the preschools” with each theme having two sets of subcategories. The first theme intend to answer the research question ”What educational tools do preschool teachers use to counteract traditional gender roles?” and the second theme intend to answer the research question ”How do the preschool teachers describe their work to counteract traditional gender roles?”. The result of the study shows that the preschool teachers describe that they counteract traditional gender roles by using their language by replacing gendered words and by controlling the children’s use of games. The result also shows that the treatment of transgender children is not lifted in the staff groups and that the preschool teachers feel that the individual interest in gender equality is a must if you want to achieve effective gender equality work. The conclusion of the study is that gender equality work in the preschools is vulnerable as it is rooted in the interest and knowledge of individual teachers rather than in concrete regulatory documents.

Förskolan har ett ansvar att motverka könsmönster som begränsar barnensutveckling, val och lärande. Lärmiljöns och det tillgängliga materialets betydelse förbarns identitetsskapande har vetenskapligt studerats tidigare av andra forskare ochvisar då på att den genusexponering som barn utsätts för i tidig ålder är bidragandetill barns genusrelaterade förväntningar och attityder senare i livet. Studiens syfte ärdärav att undersöka hur tillgängligt material på förskoleavdelningar kan se ut ur ettgenusperspektiv samt hur verksamma förskollärare resonerar kring sittgenuspedagogiska arbete i avsikt att presentera en praxisnära bild av hur förskolansgenuspedagogiska arbete kan återspeglas i den pedagogiska lärmiljön inomhus. Istudien intervjuas fyra verksamma förskollärare i södra Sverige och deras respektiveavdelning inventeras på för barnen tillgängligt lärmaterial. Studien antar enfenomenografisk ansats och resultatet analyseras med hjälp av Hirdmans genusteori. Resultatet som framkom i studien visar på att det finns många olika sätt att utföragenusarbetet på och tre olika strategier har identifierats. Dessa döps till stereotyperinkluderas, stereotyper blandas och stereotyper exkluderas. Resultatet kan leda tillen diskussion kring hur barn kan påverkas av en lärmiljö med eller utan stereotypalekmaterial. Det har även framkommit ur studiens material att ju mindre lärmaterialsom observerats på avdelningen desto tydligare är det genuspedagogiska metodikenoch att genuspedagogiken får ta större utrymme i den planerade undervisningeninom verksamheten. Pedagogiska implikationer som framkommit i studien är vikten avgenusmedvetenhet samt närvarande och stöttande pedagoger men också en medvetetplanerad lärmiljö på förskoleavdelningen för att erbjuda barnen möjligheter attskaffa sig breda genusrelaterade erfarenheter. / Preschools have a responsibility to counteract gender patterns which restrictschildren’s development, choice, and education. The importance of the pedagogicalenvironment and the learning equipment available for shaping the identity ofchildren has been scientifically researched earlier by other researchers and showsthat the genus exposure which children are subject to in early years contributes tochildren’s genus-related expectations, norms and attitudes later in life. The purpose of the study is to examine how available equipment in preschools canbe viewed from a genus perspective, to investigate the current discussion amongst pre-school teachers around their genus-pedagogical work in order to present a closeto reality picture of how genus-pedagogical policy can be mirrored in the interioreducational environment. In this study four preschool-teachers in Southern Sweden are being interviewed andthe educational material available in their respective department is examined. The study takes a phenomenographic approach and the result is analysed with thehelp of Hirdman’s genus theory. The result of the study shows that there is a varietyof ways genus matters are being approached in today’s preschool learningenvironment. Three different genus strategies have been identified; environmentswhere stereotypes are included, a mixed approach to stereotypes and preschoolswhere stereotypes are being excluded.The result leads to a discussion about how children can be influenced in aneducational environment with or without stereotypical play materials. The study also reveals that the less learning material that has been observed in the department,the more influential the genus-pedagogical methodology is, and as a result, thegenus-related pedagogy becomes more prominent in the scheduled curriculum. The pedagogical implications arising from the study is the vital importance of genusconsciousness, the value of access to supporting pedagogues but also a strategicallyplanned educational environment in preschool which offers children possibilities toachieve broad spanning genus-related experiences for life.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar av och kunskaper kring att arbeta med genus och drama samt att belysa vilka eventuella utmaningar de möter i arbetet. Studien präglas av kvalitativ metod och utgår ur ett socialkonstruktionistisk perspektiv. Vår ambition var att samla in pedagogernas erfarenheter och uppfattningar i relation till hur normkritisk pedagogik och genusfrågor synliggörs i barns dramalek därför har vi använt intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att samtliga intervjuade pedagoger uppfattar och använder drama som en pedagogisk kontext för att undersöka jämställdhet tillsammans med barn på ett lekfullt sätt. Detta, i sin tur, belyser dramas kraft som ett normbrytande pedagogiskt verktyg. Resultatet visade även hur pedagogernas förhållningssätt i relation till normer och stereotyper påverkar och utformar sättet barn upplever normer och stereotyper samt hur dramapedagogik bidrar till barns normkritiskt tänkande. Till sist, tydliggjordes hur viktigt pedagogernas medvetandegörande och närvaro är för att styra lärandet utifrån barns behov, medan olika utmaningar som uppstår bör lösas genom en god kollegial och föräldrasamverkan. / The purpose of the study was to investigate educators' perceptions of and knowledge about working with gender and drama and to shed light on the possible challenges they face in their work. The study is characterized by a qualitative method and is based on a social constructionist perspective. Our ambition was to collect the educators' experiences and perceptions in relation to how norm-critical pedagogy and gender issues are made visible in children's drama play, which is why we have used interviews as a data collection method. The results showed that all interviewed educators perceive and use drama as a pedagogical context to investigate gender equality with children in a playful way. This, in turn, highlights the power of drama as a norm-breaking pedagogical tool. The results also showed how the educators' attitudes in relation to norms and stereotypes affect and shape the way children experience norms and stereotypes and how drama pedagogy contributes to children's norm-critical thinking. Finally, it was clarified how important the educators' awareness and presence is to guide learning based on children's needs, while various challenges that arise should be solved through good collegial and parent collaboration.