In studies of social movements, the media and its influence are important aspects for the understanding of protest movements. Based on the media attention that Israel-Palestine- related protests in Sweden received this spring, this study aims to understand how Swedish media frame these protests and how the media can contribute to the legitimation and delegitimization of these protests. Furthermore, this study investigates whether there has been a change in the Swedish media portrayal of Israel-Palestinie related protests in Sweden during 1980–2020. The empirical material is collected from 32 articles of Dagens Nyheter, analyzed, and examined through a qualitative approach and method.  Using a coding scheme based on previous research that states that media have a tendency to frame protests negatively in their news coverage, the findings from analysis are aligned with previous research. Swedish media frames Israel-Palestine related protests more often negatively than positively. On the contrary, protesters are broadly speaking out, which goes against previous research, suggesting that the media tend not to let demonstrators speak. However, the patterns identified in articles where protesters speak can confirm previous research. Articles, where protesters speak tend to give most space to the violence and spectacle of the demonstration rather than their goals and purpose. Giving violence and spectacle the primary scope delegitimizes the protesters and protests. The articles that gave protesters space to speak for themselves and where the article's main focus was on their purpose and goals legitimized the protests. The former, ways in which media delegitimized the protests, were more prevalent in the result. The results showed a change in the framing of the protests tending to become more negative over time.

The purpose of this study was to identify what kind of climate headlines that people aged 18 to 25 think are most interesting and attractive. The theoretical framework used in the essay is framing theory and relevance theory. Framing theory is used to understand how journalists think when they form a headline. Relevance theory is applied to understand how the reader reacts when reading a headline. The headlines we studied are exclusively about the climate and climate change. To make an accurate analysis we used mixed methods to get both a quantitative and qualitative analysis.  The study gathered data from a survey with 70 respondents who evaluated 24 headlines, expressing their likelihood of continuing to read the full article. The analysis and discussion presented multiple themes and indicators derived from the results. These themes came from already existing research about how journalists tend to frame news about the environment. One notable finding indicates that headlines featuring quotes from environmental experts are the most appealing to individuals aged 18-25. Furthermore, we also concluded that the likelihood of an article being read often depends on the reader's preconceptions about the subject.

The aim with this study is to compare the American newspaper The New York Times and the Swedish newspaper Dagens Nyheter and its framing of the organization the Islamic State. The study uses a selection of articles during the period when Barack Obama ordered airstrikes against the Islamic State. The period is 2014/07/27-2014/08/14 and it gave 107 articles to the analysis. The study undertakes a methodology based on the quantitative content analysis. The study leans on the theory of framing and theories of war journalism which is a common and well suitable theory for the study’s aim. The result shows both differences and similarities between the two newspapers frame. The most notable difference between the newspapers' articles were the appellation of the Islamic State and also how the newspapers used sources and statements. The Swedish newspaper had a more religious orientation in the appellation of IS, while the American newspaper had a military orientation in the appellation of IS.

Problem: Tre särskilda PR-event fick spridning i svenska tidningsmedier under 2013 och 2014. Vad i den journalistiska processen gör att särskilda händelser blir uppmärksammade nyhetsfenomen? Hur blir särskilda event nyheter och hur ser nyhetsvärderingen ut ur ett sociokulturellt perspektiv? Teori: Jag använde nyhetsvärdering och sociokultur som teoretiska ingångar för att belysa problemet. Nyhetsvärdering beskriver hur journalister arbetar efter grundregler som kan få oss att förstå nyheters komplexitet. Galtung och Ruges nyhetsvärderingskriterier, medielogik, dagordningsteorin samt framing är teorier för att värdera nyheter. Sociokulturella teorier om myter och ideologier används för att tolka kulturella värden i eventen som nyheter. Metod: Kvantitativ metod användes för insamling och kartläggning av sociokulturella kriterier. En kvalitativ textanalys ställdes mot den kvantitativa undersökningen. Jag gjorde då en kulturanalytisk nyhetsvärdering med hjälp av Galtung och Ruges nyhetsvärderingskriterier: frekvens, tröskelvärde, tydlighet, relevans, konsonans, överraskande, kontinuitet, bra blandning, elitnationer, elitaktörer, personifiering och negativitet. De kriterier som artiklarna uppfyllde tolkades sociokulturellt utifrån kulturanalytiska perspektiv och journalistiska arbetsrutiner. Resultat: Diagram visar i hur stor utsträckning sociokulturella kriterier nämns i respektive nyhet. Kriterierna visade sig vara stereotypa karaktärer, sociala institutioner och platser samt ordval. Nyhetsvärderingen visade samband med sociokulturella teman som är typiska för en rådande kultur, i fallet den kultur som finns i den publik svenska tidningsmedier riktar sig till. Studien visar att det är möjligt att med sociokultur i samspel med nyhetsvärde kan förklaras varför vissa event blir virala nyheter i svensk massmedia. Diskussion: Tillslut argumenterar jag för att de tre eventen har särskilda kulturella kriterier gemensamt och som kan beskrivas som ett syntagm utifrån ett kulturellt paradigm. Syntagmet sätts i system utifrån vad massmedia och publik ingår i för föreställningsvärld och vad den innehåller för myter om vad som är viktigt. Den särskilda föreställningsvärlden liknas vid paradigmet som syntagmet skapas ifrån, vilket går att beskriva samtliga event med.

I denna studie har Jönköpings-Postens gestaltning av Sovjetunionen från fem händelser under det andra världskriget undersökts. Händelserna som undersökts är: Molotov-Ribben­trop-pakten 1939, finska vinterkriget 1939–1940, operation Barbarossa 1941, slaget vid Stalin­grad 1942–1943 samt Nazitysklands kapitulation 1945. Syftet med studien har varit att under­söka hur Jönköpings-Posten gestaltat Sovjetunionen mellan 1939–1945, utreda om denna gestalt­ning förändrats över tid samt utröna huruvida russofobi präglat tidningens rapportering.    I studien har gestaltningsteorin använts som teoretiskt ramverk. En utgångspunkt i studien har varit att nyheter aldrig är objektiva. Verkligheten är för abstrakt och omfattande för att beskrivas till fullo, varvid varje nyhet kräver ett urval och därför bara gestaltar delar av verkligheten. För att besvara studiens syfte har även begreppet russofobivarit nödvändigt att definiera. Begreppet har inte någon vetenskaplig förankring, studiens definition är istället hämtad från journalisten Guy Mettan som skrivit en bok på ämnet. I studien åsyftar russofobi olika negativa klichéer, fördomar och karikatyrer av Sovjetunionen. För att besvara studiens syfte- och frågeställningar har en tvåstegs-metod använts; först har tidningsmaterialet från händelserna analyserats separat i kvalitativa text­analyser, varefter en komparativ analys av allt material genomförts. Gestaltningarna av Sovjetunion­en har under analysen kategoriserats för att avgöra rapporteringens karaktär; kate­gorierna som använts har varit informativt-neutral, vänskaplig och fientlig.Det totala materialet har be­stått av 111 olika nyhetsartiklar.    Studiens resultat visar att Jönköpings-Postens gestaltning av Sovjetunionen har förändrats under tidsperioden. Samtliga händelser innehåller dock olika typer av gestaltningar. Skillnaden mellan händelserna har främst varit balansen mellan de olika kategorierna; hur förekommande en kategori har varit vid en specifik händelse. En annan gemensam nämnare för samtliga händelser har varit att avsändaren av nyheterna varit av stor betydelse; en betydande del av materialet har varit inter­nationella nyheter inhämtade från olika nyhetsbyråer, varvid ursprungslandets generella sympatier präglat vilken gestaltning av Sovjetunionen som återgetts. Initialt var gestaltningen av Sovjetunion­en relativt neutral, för att sedan vid finska vinterkriget och operation Barbarossa bli direkt fientlig. Finlands deltagande vid dessa två händelser innebar en ökad mängd nyheter, och en mer fientlig gestaltning av Sovjetunionen. Vid slaget vid Stalingrad och Nazitysklands kapitulation blev gestalt­ningen återigen mer neutral. Det rapporterades dock betydligt mindre från de två avslutande händelser­na. Resultatet visar att det fanns russofobiska inslag i Jönköpings-Postens rapportering, men inte till den grad att det går att fastslå att rapporteringen präglades av russofobi. Däremot tycks det inte ha funnits något större intresse av att gestalta Sovjetunionen på ett positivt sätt; även om det finns nyheter som innehåller vänskapliga gestaltningar av Sovjetunionen har dessa aldrig varit i majoritet. Sett ur ett helhetsperspektiv har Jönköpings-Postens gestaltning av Sovjetunionen varit fientlig i rapporteringen som undersökts.

Problemformulering och syfte: Trots att gestaltningsteorin har varit en av de mest använda teorierna inom medieforskning de senaste decennierna så finns det relativt få kvalitativa analyser av politiska debatter, och ännu färre politiska slutdebatter. Sverigedemokraterna har de senaste åren jobbat för att bli mer socialt accepterade och blev i riksdagsvalet 2014 Sveriges tredje största parti. I dag är Sverigedemokraterna Sveriges snabbast växande parti, trots detta finns det relativt lite forskning kring hur Sverigedemokraterna gestaltas i politiska debatter. Syftet med studien är att undersöka hur de politiska frågorna i SVT:s slutdebatter 2010, 2014 och 2018 gestaltas, samt att se hur Sverigedemokraterna gestaltas i debatterna. Metod och material: Jag har använt mig av en kvalitativ innehållsanalys. Mitt material har varit SVT:s slutdebatter 2010, 2014 och 2018. Huvudresultat: Huvudresultatet från min studie visar att de politiska frågorna från slutdebatten 2010 var övervägande politisk sakgestaltade. I slutdebatten 2014 var frågorna endast spelgestaltade, och i slutdebatten 2018 var de politiska frågorna övervägande sakgestaltade, med inslag av spelgestaltning. Sverigedemokraterna gestaltades negativt i samtliga slutdebatter.

Problemformulering och syfte : Det har kommit en ny opinionsbildare i termen influencer som delar politisk information via sina sociala medier. Material på sociala medier har tidigare förekommit i underhållande sammanhang och ungdomar tar del av sociala medier i högre utsträckning än traditionella medier. I vår undersökning vill vi därför studera hur influencers presenterade riksdagspartiernas partiledare i sina sociala medier under valrörelsen 2018. Metod och material : Undersökningen har en kvantitativ och en kvalitativ del där 32 Youtube-videor, 34 Instagraminlägg och 30 blogginlägg studerats. Studiens urval är strategiskt. Huvudresultat : Av de 96 publiceringar vi analyserade var cirka 89 procent, motsvarade 8 timmar och 11 minuter, av materialet underhållande/triviainslag. Cirka 11 procent, motsvarande 1 timme och 41 minuter av materialet, var sakfrågor. Utrymmet i de sociala medierna som partiledarna fick kan beskrivas som vardagligt med inslag av sakfrågor. Annie Lööf förekom flest gånger (25 gånger) i influencernas publiceringar och vård och omsorg var den sakfråga som lyftes mest.

Hösten 2014 pågick en ubåtsjakt i Stockholms skärgård som väckte stor medial uppmärksamhet. Med utgångspunkt i reglerna för god journalistik utreder vi tre nyhetsmediers bevakning av händelsen och hur den potentiella ryska närvaron gestaltades. Genom en kvalitativ analys av artiklar skrivna vid tidpunkten synliggörs en rapportering som förmedlar ett narrativ utan stöd i verifierade uppgifter. Med antagandet att journalistikens första skyldighet är till sanningen utreder vi varför icke verifierade uppgifter tas upp i nyhetsflödet och om orsaken gömmer sig i ett pressetiskt system som ännu inte anpassats till en digitaliserad värld.

No description available.

Hur vi människor ser på oss själva och vårt samhälle påverkas mycket av de bilder som medier visar oss. Medier visar upp ideal som förklarar för oss vad som är manligt och kvinnligt. Ur den aspekten är det därför relevant att undersöka hur dessa bilder ser ut. I den här uppsatsen undersöker jag hur bilden av idealt föräldraskap och moderna föräldrar ser ut i tre svenska föräldramagasin. Mitt mål är att få fram föräldramagasinens bild av moderna föräldrar och föreställningar om vad föräldraskapet innebär. Jag har kommit fram till att de tre magasinen framställer föräldraskapet som både krävande och präglat av dåligt samvete, men något som samtidigt inte är så svårt som det kan verka. Sett ur ett kulturperspektiv visar alla tre föräldramagasin tecken på liknande grundläggande antaganden och värderingar. De ekonomiska aspekterna av artefakter är det som skiljer de tre magasinen åt, följt av språkbruk och förespråkade kroppsideal. Sett utifrån ett dagordnings- och gestaltningsperspektiv målar föräldramagasinen upp en bild där föräldraskapet associeras med lycka och framgång.