I studien utforskas hur man kan använda andra musikers tolkningar som inspiration i sin inter- pretationsprocess. Tre tolkningar av ett gitarrstycke, Sevilla ur Suite Española Op. 47 av Isaac Albéniz, analyseras och imiteras av interpreten varefter en ny tolkning av stycket skapas. Ge- nom ljud- och videoanalys ges en inblick i hur arbetet fortgår. Resultaten visar att författaren till denna studie upplevde sig haft en felaktig förutfattad mening angående de valda tolkning- arna i avseende på tempo och klangfärg. Efter studien hade författaren utvecklat verktyg för att analysera olika interpretationer samt blivit mer medveten om frågor som kan uppstå vid konstnärliga val kring tolkning av ett musikstycke. / The study explores how one can use other musicians' interpretations as inspiration in one's own interpretation process. Three interpretations of a guitar piece, Seville from Suite Española Op. 47 by Isaac Albéniz, is analyzed and imitated by the performer after which a new interpretation of the piece is created. Audio and video analysis gives an insight into how the work is progress- ing. The results show that the author of this study felt he had a wrong preconceived notion regarding the chosen interpretations in terms of tempo and timbre. After the study, the author had developed tools to analyze different interpretations and became more aware of questions that may arise in artistic choices regarding the interpretation of a piece of music.

The purpose of this research was to focus on how guitar teachers and pedagogues in the pop, rock and jazz genres use single-string methods of teaching and playing with students at beginner, intermediate and advanced levels. The goal was to provide experienced and upcoming guitar teachers with ways and methodologies to focus on single-string playing and teaching, which can lead to guitar students getting a full introduction to the guitar’s potential as a musical instrument.Through interviews conducted with five guitar teachers who have students from beginner to advanced levels of playing, I compared and contrasted the respondents’ teaching backgrounds, personal introductions to single-string playing, single-string method usages, perceptions of student responses, views on single-string playing and guitar method books, and perceived benefits of single-string playing for their students. From the study results, I concluded that a single-string teaching method is a feasible method to teach students from beginners to advanced levels such topics as improvisation, note location, ear training, sightreading, music theory, chord arpeggios, articulations, scales, string bending, hand movement, finger independence and hand positions. It is the teacher’s responsibility to adapt their materials and exercises based on where the students are in their learning. / Syftet med studien var att fokusera på hur gitarrlärare och gitarrpedagoger i pop, rock och jazz genrer använder single-string i sitt spelande och som undervisningsmetod med gitarrelever på nybörjar, mellan och avancerade nivåer. Målet var att ge erfarna samt blivande gitarrlärare tillvägagångsätt och metoder i hur de kan fokusera på single-string spelande och undervisning, vilket kan ge gitarrelever en fullständig introduktion till gitarrens potential som ett musik instrument.Genom intervjuer med fem gitarrlärare som har elever från nybörjare till avancerade nivåer jämförde och kontrasterade jag respondenternas bakgrunder som lärare, personliga introduktioner till single-string spelande, sätten på vilken de använder single-string metoder, och synpunkter på single-string spelande och metodböcker samt deras uppfattningar om fördelarna som elever får av single-string spelande. Resultatet av forskningen visade att single-string metod är rimlig att använda i undervisning av elever från nybörjare till avancerade nivåer inom ämnen som improvisation, notinlärning, gehör, notläsning, musikteori, ackord arpeggio, skalor, strängböjning, handrörelser, fingersjälvständighet och handställningar. Det är lärarens ansvar att anpassa sina läromaterial och övningar till elevernas inlärningsnivåer.

This paper aims (i) to investigate what strategies and methods guitar students at the Swedish aestethic programme use when they play notes after a specific score , and (ii) to find out what they think is easy or hard about reading music. The method of this paper is an experiment combined with an interview with 5 students. The purpose of the interview is to find out what the students think they use for methods and strategies when they play guitar after a score.The purpose of the experiment is to see how they solve the task to play after a notepaper and to compare what they think they do to what they actually are doing. The theory I am using in this paper is Donald Schöns and Bengt Molanders theory about “knowledge in action”. The results show that the many students use different strategies and methods to solve the notebound task. The strategies and methods they use are: a) playing within a so called “box”, b) the use of octaves to find the right tones, c) the usage of open strings, and d) memorizing techniques. They also find it easier to read notes that are close to each other and therefore they think it is harder to read notes that are further away from each other. They also find it harder to read notes that are not in the scale.

No description available.

I denna studie går jag igenom min analys och förklarar relevanta delar av min konstnärliga samt tekniska tolkning av Hans Werner Henzes Drei Tentos. I inledningen ger jag en bild av min egen bakgrund och min ingång till detta verk. Huvudsyftet med studien är att analysera verket och att kunna komma fram till direkta och konkreta direktiv till den konstnärliga interpretationen. För att göra detta använder jag mig av partitur- och notationsprogrammet Sibelius (7.5) samt ordbehandlingsprogrammet Word (2011). Studien ger svar på en del frågor men lämnar också öppna trådar som kan besvaras genom mer ingående studier av kompositörens egen bakgrund och om hela verket ”Kammermusik 1958”.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger som undervisar i akustisk, nylonsträngad gitarr inom musik-och kulturskolan förhåller sig till musikgenrer i undervisningsinnehållet. Detta har studerats med avseende på hur repertoaren väljs genremässigt och vad som har inverkan på detta. Datainsamlingen har gjorts med utgångspunkt från kvalitativa intervjuer med tre gitarrpedagoger. Resultaten visar att genrebredd präglar undervisningen. En viktig aspekt av detta ur pedagogens perspektiv är att visa på gitarrens bredd och möjligheter. Ur ett elevperspektiv ges möjligheter till inflytande över undervisningsinnehållet. Studien visar att förutsättningarna för gitarrundervisning har förändrats över tid i takt med IT-utvecklingen och elevernas allt större musikaliska medvetenhet. Studien pekar på att pedagogerna måste förhålla sig till såväl tradition, samtid som elevinflytande i valet av undervisningsinnehåll med avseende på genrer.

Denna uppsats består av en analys och en transkription av första satsen ur Béla Bartóks Sex rumänska folkdanser. Sviten komponerades i originalform för solopiano, men flera arrangemang för andra sättningar har sedan gjorts. Den kanske kändaste bearbetningen arrangerades 1925 av Bartóks vän Zoltán Sékely som ett kammarmusikverk för piano och fiol. Då min bearbetning är avsedd för gitarr och fiol så har jag valt att begränsa mig till Sékelys arrangemang där jag har lämnat fiolstämman intakt och gjort en transkription på hans pianostämma. I analysen tar jag upp de rytmiska, melodiska och harmoniska motiven ur ett konstnärligt och analytiskt perspektiv. Under skapandet av transkriptionen har jag stött på vissa instrumenttekniska problem. Jag förklarar i mitt arbete hur jag löst dessa och diskuterar olika alternativ som lett fram till mina beslut. Både analysen och transkriptionen är till stor del baserade på de erfarenheter jag erhållit från mitt musikliv och mina studier vid Kungl. Musikhögskolan men även från utvald litteratur som utgångspunkt. / <p>Bartok: Sex rumänska folkdanser</p><p>Gitarr: Viktor Ritchey; violin: Yngve Hilding</p>

The purpose of this study is to explore how arpeggioexcercises used as a method for studying improvisation is experienced. Research questions are: What is my attention directed towards when performing the exercise? What benefit for my improvising can there be by using arpeggioexercises? To investigate this, I have done eight practice sessions of one hour each where an arpeggioexercise is used to study a song. All sessions are ended with audio logs where I reflect on how things have gone during the practice session. I have also made two improvisations on the selected song, one before the practice sessions implementing the exercise and after. Regarding the processing of data, I have chosen a phenomenological perspective as a theoretical standpoint. The result shows what has been in my consciousness during the process of practicing and how my improvising has changed. The results first theme "Study Process" describes arpeggio as studying method. This theme is given the categories "Progression", "Detection of problems," "Mechanical exercise". In the second theme, "Improvised solos," describes the benefits of using arpeggios as a method of studying improvisation. Categories are here " Approach to the tonal and harmonic structures", "Rule-breaking approach". During the process, it appears that I have learned some new patterns and that I am more aware of what I do when I improvise. Meanwhile, the process proved to be exhausting. / Syftet med föreliggande studie är att utforska hur en specifik arpeggioövning som instuderingsmetod för improvisation erfars. Forskningsfrågor är: Vad riktar jag min uppmärksamhet mot i samband med övandet av arpeggion? Vad för nytta kan det finnas med arpeggioövning för när jag improviserar? För att undersöka detta har jag lagt upp 8 övningspass på en timme vardera där arpeggioövning används för att studera en låt. Alla övningstillfällen har avslutats med ljudloggar där jag reflekterar över hur det har gått under övningspasset. Dessutom har jag gjort 2 improvisationer över vald låt, en innan övningspassens genomförande och en efter. Som teoretisk utgångspunkt har jag valt ett fenomenologiskt perspektiv. I resultatet visas vad som har förekommit i mitt medvetande under instuderingsprocessen och hur mitt improviserande förändrats. Resultatets första tema ”Instuderingsprocessen” beskriver arpeggio som instuderingsmetod och mina tankar kring den. Under detta tema ges kategorierna ”Progression”, ”Uppdagande av problem”, ”Mekanisk övning”. I det andra temat, ”Improviserade solon”, beskrivs hur arpeggio som metod kommer till användning vid improvisation. Kategorier är här ”Förhållning till tonala och harmoniska strukturer”, ”Regelbrytande förhållningssätt”. Under processens gång framkommer att jag lärt mig en del nya mönster och att jag är mer medveten om vad jag gör när jag improviserar samtidigt som instuderingsprocessen visat sig vara utmattande.

Denna uppsats handlar om vilka tekniker som kan användas då man vill förlänga speltiden på en låt inom rock och metal. Jag har förlängt en låt som från början var 4 minuter till en låt som numera är 14 minuter. Jag har analyserat band och artister som spelar progressiv rock och progressiv metal för att ta lära från deras tekniker hur man håller en röd tråd genom en längre komposition. Min projektlåt skrev jag om genom att lägga till flera olika instrumentala delar, allt från intro till gitarrsolos och melodier som vackert smälter samman låtens olika delar. Originallåten, som inte har progressiva element, utvecklades till en projektlåt som var väldigt progressiv, utan att hamna utanför den ursprungliga musikaliska miljön.

Detta arbete handlar om att använda olika musikaliska verktyg för ackompanjera bättre på akustisk gitarr. Under arbetets gång har jag tagit del av olika kompverktyg och arrangerat ett medley för gitarr och sång där jag använder mig av dessa olika verktyg. Resultatet blev ett varierat och svängigt ackompanjemang som inte tar över sången. Arbetet bygger på mina anteckningar av processen att arrangera detta medley och att jobba fram ett passande ackompanjemang till varje låt. Tack vare detta arbete har jag fått erfarenhet kring vilka kompverktyg som är mest användbara samt hur man kan använda denna kunskap för att förbättra undervisningen av rytmgitarr.