This thesis describes ways a guitarist can apply a saxophone-like phrasing in their playing and also discusses the various differences and similarities which can be found between the two instruments.  The foundation of the work was made through transcription to find the aspects of saxophone playing that may be possible to apply on guitar. I made conclusions based on the transcriptions of a wide variety of saxophone players. This thesis also contains exercises which are specifically crafted for working on applying saxophone phrasing for guitarists. In this thesis I arrived at the conclusion that it is very possible to integrate various aspects of saxophone phrasing onto the guitar although some are less problematic than others. For instance, there are resources that the saxophone has, of which the guitar as an instrument does not have. Despite this, drawing inspiration from saxophone phrasing as a guitarist can be considerably applicable. / <p>Repertoar:</p><p>Oui - Anton Brodin</p><p>All of me - Marks/Simons</p><p>Yum - Brodin</p><p>Body and soul - Johnny Green</p><p>Ode - Brodin</p><p>Pop goes the leesel - Lee Konitz</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Anton Brodin - Gitarr</p><p>Anton Berndts - Kontrabas</p><p>Richard Andersson Rasheed - Trummor</p><p>Emmalisa Hallander - Sång</p><p>Eskil Larsson - Tenorsaxofon</p><p>David Stener - Piano</p>

Min uppsats handlar om Östeuropeisk folkmusik utifrån ett musikhistoriskt perspektiv och hur den utvecklades ur en kulturell aspekt/syn samt hur Dušan Bogdanović komposition Six Balkan Miniatures inspirerades av regionens rika historia. Syftet med arbetet är att få en klarare bild och djupare förståelse för musiken både musikhistoriskt och interpretationsmässigt samt hitta en koppling mellan miniatyrerna och olika traditionella Östeuropeiska danser. Böcker om österländsk historia, artiklar för de olika danserna samt olika inspelningar användes för att genomföra arbetet. Detta resulterade i en insikt om att miniatyrerna är mycket nära besläktade med många traditionella danser. Slutligen diskuterar jag mina tankar kring mina slutsatser och hur min frågeställning hade förändrats under arbetet. / <p>Dušan Bogdanović - Six Balkan Miniatures</p><p>Roland Dyens - Valse en Skaï</p><p>Manuel M. Ponce - Sonata Romántica</p><p>Eduardo Martin - Mirándote</p>

Som gitarrist är det inte ovanligt att ens förmåga till notläsning blir ifrågasatt, av både andra gitarrister såväl som medmusiker. Jag har genom det här arbetet undersökt vilka underliggande faktorer som kan spela in i varför det är så svårt att spela efter noter på gitarren samt analyserat mitt eget lärande och vilken utveckling jag har observerat hos mig själv efter åtta veckor av fokuserat övande på a vista. Jag har arbetat utifrån ett designteoretiskt perspektiv, och analyserat min progression med hjälp av loggbok och videoinspelning samt analyserat läroböcker som berör a vista och ackompanjemang. Det jag fann var att det finns en skillnad i läroböckerna gällande vilket teckensystem som föredras att användas för att lära sig spela a vista gentemot att lära sig spela ackompanjemang, och att dessa två aspekter av gitarr särskiljs. Jag fann också att min egen utveckling främjades av att jobba på ett strukturerat sätt med a vista. Slutligen så för jag en diskussion kring mitt resultat och tidigare forskning, samt det teoretiska perspektiv som jag använt i den här studien. / As a guitarist, it is not uncommon for one's ability to read sheet music to be questioned, both by other guitarists as well as fellow musicians. In this paper, I have investigated what underlying factors may play a role in why it is so difficult to sight read on the guitar, as well as analyzed my own learning and what improvement I could observe in myself after eight weeks where I practiced sight reading. Using design theory, I analyzed my progression with the help of a practice journal and video recording. I also analyzed textbooks that focus on sight reading and accompaniment. What I found was that there is a difference in which notation system teachers choose to use when teaching sight reading versus accompaniment, and that these two aspects of guitar are separated. I also found that my own improvement benefitted from working in such a structured environment. I  also discuss what it could mean to work with these two different forms of guitar playing.

In this work I am exploring piano chord techniques and exploring to which degree I can execute them on guitar. If not, the task is to explore if it’s possible to play something with similar effect. By exploring performances by great guitarists as well as pianist, you develop a knowledge of what works on both instruments. Devices like triads, quartal harmony, shells and skeleton voicings can be used to achieve piano-like harmony when used in different combinations that’s discussed in this work. / <p>Spelade endast egenskrivna kompositioner. Namnen på låtarna som framfördes är: "Pim Pim", "Until Spring Comes", "Mangrove", "Gränsland", "Arising" och "Komposition 1". </p><p>Medverkande musiker:</p><p>Katarina Kochetova - piano</p><p>Joakim Milder - tenorsaxofon</p><p>Markus Isberg - trummor</p><p>Olle Lannér Risenfors - kontrabas</p>

Det finns fler än tolv toner. Det här arbetet handlar om mikrotoner i pop- och rockmusik och om hur de spelas/sjungs. Syftet med arbetet har varit att fördjupa mig i melodier av olika band och artister som har mikrotoner, och om hur jag sedan kan använda den analysen för att skapa ett motsvarande musikaliskt uttryck. För att åstadkomma detta så använder jag dessa forskningsfrågor: Hur kan mikrotonala melodier skapa ett musikaliskt uttryck som melodier som endast håller sig inom den tempererade skalans tolv toner inte gör? Vilka olika anledningar finns för att musiker, avsiktligt eller oavsiktligt, använder mikrotonalitet i sina melodier? I metod- och resultatkapitlet analyserar jag sex låtar som har märkbara mikrotoner på ett eller annat sätt. Jag skriver och spelar även in tre låtar med två versioner; en som är tempererad och en som är mikrotonal. Dessa låtar spelar jag sedan för nio personer för att se vad de tycker, och framförallt om de hör skillnad. Arbetets resultat har relevans för den som är intresserad av mikrotonalitet i allmänhet, men också för alla som föredrar musik som inte använder effekten auto-tune.

Studiens syfte är att undersöka förekomsten av spelrelaterade muskuloskeletala besvär hos gitarrlärare och elever samt typen av skador. Studien syftar också till att undersöka gitarrlärares attityder till, och tillämpning av, skadeförebyggande strategier. För det tredje syftar studien till att undersöka signifikanta samband mellan skadeförebyggande metoder och förekomsten av spelrelaterade besvär. Tidigare forskning rör vanliga spelrelaterade besvär, riskfaktorer och skadeförebyggande strategier. En surveyundersökning med enkät användes för att besvara studiens forskningsfrågor. 166 gitarrlärare besvarade enkäten. Resultaten visar att 72,3% av gitarrlärarna har själva och upplevt spelrelaterade besvär och 31,9% av gitarrlärarna har haft ele- ver med spelrelaterade besvär. Den vanligaste typen av besvär var med muskler och senor. Gitarrlärarna tenderar att skadeförebyggande strategier i mindre utsträckning i undervisning jämfört med i deras egna spelande. Några statistiskt signifikanta samband hittades mellan gitarrlärares attityder till, och tillämpning av, skadeförebyggande strategier och förekomsten av spelrelaterade besvär. Generellt sett använde gitarrlärare vissa skadeförebyggande strategier i sitt spelande och undervisning i högre utsträckning om de hade erfarenhet av spelrelaterade besvär. I diskussionsdelen lyfts aspekter av resultatet i relation till tidigare presenterad forskning. / The aim of this study was to research the prevalence of playing related musculoskeletal problems in guitar teachers and their students as well as the types of injuries. The study also aims to investigate guitar teachers attitudes towards, and application of, different injury prevention strategies. Third, the study aims to investigate any significant interconnections between injury prevention methods and the prevalence of playing related problems. Previous research deals with common playing related problems, risk factors and injury prevention strategies. A survey study with a questionnaire was used to answer the research questions. 166 guitar teachers answered the questionnaire. The results show that 72,3% of the guitar teachers have experienced playing related problems themselves and that 31,9% of the guitar teachers had had students with playing related problems. The most common problem was with muscles and tendons. Guitar teachers tended to use injury prevention methods less in teaching compared to their own playing. Some statistically significant interconnections were found between guitar teachers’ attitudes towards, and application of, injury prevention strategies and the prevalence of playing related problems. In general, guitar teachers with experience of playing related problems were more likely to use some of the injury prevention strategies in their playing and teaching. The discussion section lifts aspects of the results in relation too previously presented research.

No description available.

Sammanfattning Syftet med denna studie har innehållit flera aspekter. De mest centrala var att fördjupa mig i Fernando Sor och verket Mozartvariationerna. Vidare innefattade syftet att utveckla mig som gitarrist och musiker. Att skriva en såväl mångsidig som detaljerad studie och genom denna process utvecklas som interpret var ännu en aspekt. Att klargöra vilka stildrag som är wienklassiska respektive förromantiska var också ett syfte. Min tanke har varit att studien kan vara relevant för såväl gitarrister, musiker och musikintresserade. Min metod har även den innehållit flera perspektiv. Jag har övat in verket Mozartvariationerna genom repetition. För att verket skulle bli en naturlig del av mitt fria musicerande och memoreras in utantill så har jag använt mig av harmonik, visualitet, kinestik och andra komponenter. Att uppföra verket flera gånger och i den processen vara öppen för en spontan utveckling i verket var ännu en metod. Att använda inspelningsfunktionen i min mobiltelefon var också det en angreppsvinkel. Min musikteoretiska kunskap och notskrivningsprogrammet Sibelius har även varit en del av tillvägagångssättet. Klargörandet av wienklassiska respektive förromantiska stildrag var också ett perspektiv. Att ha bekantat mig med ett flertal utgåvor och ha valt vilka jag har arbetat med är en synvinkel. Lyssnandet och observerandet av tre olika inspelningar av verket har varit ett förfarande för att kunna rikta min egen tolkning av verket. Att ha sett filmen Amadeus och en inspelad version av operan Trollflöjten har breddat min förståelse och placerat verket i en logisk bakgrund. Att utveckla ett källkritiskt förhållningssätt genom att ha strävat efter att använda flera källor till biografin om Sor har varit en lärorik process. Telefonintervjun med Göran Söllscher medförde många intressanta infallsvinklar. Undersökningen av KMH:s Panormogitarr var en givande del i studien. Resultatet av mitt arbete har blivit denna studie med dess samtliga avsnitt, min inspelning av Mozartvariationerna som finns bifogad tillsammans med min studie i KMH:s bibliotek på CD-format samt min examenskonsert som hållits under våren 2015. Sammantaget har jag på samtliga punkter uppfyllt mitt syfte med dess delmål. Min metod har varit ändamålsenlig med de avsikter jag haft med mitt syfte. Resultatet har blivit det som jag har förväntat mig. Syfte, metod och resultat har därmed varit en del av den röda tråd som gått genom hela studien. Jag hoppas slutligen att den som läser denna studie uppnår vetskap och insikt om Sor, Mozartvariationerna och biämnen. Min förhoppning är att gitarrister, musiker och musikintresserade kan ha nytta av den ur flera avseenden. Genomförandet av denna studie som mitt examensarbete på KMH är bland det roligaste jag gjort inom mitt musicerande! / <p><strong>"Anhalter" - Gitarrmusik från fem epoker. Emil Daniel Scheid med gästmusiker. Examenskonsert</strong></p><p>Medmusiker: Vitor Celestino, gitarr och Alva Press, violin.</p><p>Repertoar (examenskonsert):  John Dowland (1563-1626) (renässans) - Fantasia VII;</p><p>Johann Sebastian Bach (1685-1750) (barock) - Fuga i Am (BWV 1000);</p><p>Fernando Sor (1778-1839) (wienklassicism/förromantik) - Introduktion och Variationer över ett tema av Mozart, op, 9(Paus 5-10 min);</p><p>Fernando Sor (1778-1839) (wienklassicism/förromantik) - L'Encouragement, op. 34 - duo med Vitor Celestino, gitarr;</p><p>Eduardo Sáinz de la Maza (1903-1982) (neoromantik/modernism) - Campañas del Alba ("Gryningens klockor");</p><p>Astor Piazolla (1921-1992) (modernism) - Bordel 1900 - duo med Alva Press, violin;</p><p>Extranummer: Emilio Pujol (1886-1980) (modernism) - El Abejorro ("Humlan")</p>

Syftet med denna studie är att undersöka gitarrlärares syn på studenters förkunskaper inom pentatonik då de börjar inom högre musikutbildning. Metoden för studien bygger på kvalitativa intervjuer av tre erfarna gitarrpedagoger med flera decennier bakom sig inom högskola och folkhögskola. Studien har sin utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på att lärarna uppfattar att studenter besitter förkunskaper inom pentatonik men att det finns tydliga kunskapsluckor. / The purpose of this study is to investigate guitar teachers’ views on college students’ prior knowledge of the pentatonic scale. The methodology used was based on interviews with three experienced college level teachers with several decades of teaching experience behind them. The study is rooted in a socio-cultural perspective. The result shows that the teachers unanimously believe the students enter higher education with prior knowledge of the pentatonic scale. However, there is consensus that there are gaps in their knowledge.

Denna studies syfte är att undersöka hur gitarrelever på gymnasiet upplever sin relation till gitarren och hur den kan influera deras identitet, självbild och framtidsvision – möjlighetshorisont. Fem kvalitativa intervjuer har genomförts med gymnasieelever på estetiska programmet som alla hade gitarr som huvudinstrument. Studien vilar huvudsakligen på en sociokulturell teoretisk grund där stor vikt har lagts på relationen mellan informanterna och deras omvärld i utformningen av intervjuerna och analysarbetet av insamlad data. Den tidigare forskningen som redovisats i arbetet fokuserar på identitet och musikalisk identitet samt möjlighetshorisont då identitetsskapandet och informanternas framtidsvisioner har varit de centrala ämnena i studien. Studien visar att gitarren kan ses som ett verktyg att genom denna förstå och bearbeta sin sinnevärld. Gitarren upplevdes som en stor del av informanternas liv och deras identitetsskapande, både på ett praktiskt plan genom musicerande, övande och utvecklande av teoretisk kunskap men också på ett känslomässigt plan där gitarrutövandet och musiken kunde hjälpa dem att bearbeta och hantera känslor. En viss diskrepans mellan informanternas gitarrundervisning och deras gitarrutövande på fritiden kunde även urskiljas i resultatet – någonting som uppmanade till vidare frågeställningar och reflektioner gällande utformning av vissa aspekter kopplade till gitarrundervisningen. Vidare framgick det att titlar och benämningar på sig själv kunde upplevas ha stor vikt i skapandet av den egna självbilden och projektionen av ens image mot omvärlden. / The purpose of this study is to investigate how guitar students in high school experience their relationship with the guitar and how it can influence their identity, self-image and vision for the future – horizon of opportunity. Five qualitative interviews have been conducted with high school students on the arts program, all of which had guitars as their main instrument. The study is mainly based on a sociocultural theoretical basis where great emphasis has been placed on the relationship between the informants' and their surroundings in the design of the interviews and in the analysis of collected data. The previous research reported in the paper focuses on identity, musical identity and the horizon of opportunity since the developing of identity and informants' vision of the future have been the central subjects in the study. The study shows that the guitar can be seen as a tool for understanding and processing one’s worldview. The guitar was perceived as a large part of the informants' lives and their identity development, not only on a practical level through musicianship, practice and development of theoretical knowledge, but also on an emotional level where the guitar practice and music listening could help to process and manage emotions. A perceived division between the informants' formal and their informal guitar practice could also be identified through the results – something that called for further questions and reflections on the design of certain didactic aspects related to guitar teaching. Furthermore, it became clear that certain titles and labels on oneself could be perceived as having great importance in the creation of one's self- image and the projection of one's image towards the outside world.