Instrumentgruppen knäppinstrument är en historiskt sett ny instrumentgrupp i genren svensk folkmusik och har på förhållandevis kort tid blivit en naturlig del i genrens kulturgemenskap. Denna studie syftar till att undersöka hur den svenska folkmusikgenren kan anpassas för att spelas på knäppinstrument och hur genrens praxisgemenskap kan upplevas påverka instrumentalundervisning. Tidigare forskning relaterat till ämnet är begränsad och fokuserar ofta på appropriering av genren, inte på undervisning i genren. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och datainsamling skedde via kvalitativa intervjuer som analyserades tematiskt. I resultatet framkommer att instrumentgruppen har en komplex ackompanjerande roll i genren vilket baseras på strukturen av genrens traditionella melodier. Undervisning i genren lämnar dessutom över mycket ansvar på studenten själv, både gällande appropriering av spelteknik och praxisgemenskap. I sista kapitlet diskuteras överlämnande av ansvar till eleven när de undervisar i genren svensk folkmusik. / Plucked instruments in Swedish traditional folk music is from a historical perspective a new instrumental group and has in a relatively short period of time become a natural part of the genre’s cultural community. This study aims to examine how the genre Swedish folk music can be adapted to plucked instruments and how the genre can affect tutoring instrumental lessions. Earlier research within the subject is limited and is often more focused on appropriation of the genre rather than teaching within the genre. The study is done from a sociocultural perspective and data was collected through interviews and the material was analyzed through thematic analyzation methods. The results show that the instrument group has an advanced accompanying musical roll to play in the genre, one that is based on the melodic structure of the traditional melodies. The tutoring in the genre also gives a lot of responsibility to the student itself, both when it comes to technical and cultural appropriation. The last chapter discusses the handover of responsibility to the student during tutoring when teaching within the genre Swedish folk music.

Denna självstudie undersöker en lärprocess i improvisation med avstamp i historisk västerländsk konstmusikalisk repertoar och två sonater av Domenico Scarlatti. Syftet med projektet var att se hur min förmåga att improvisera påverkades av övning och att studera historisk improvisation. Under studiens övningsperiod utforskades improvisation med utgångspunkt i historiska improvisationstekniker och nutida forskning. Utforskningen ägde rum under tio veckor och dokumenterades med videoobservation och loggbok som sedan transkriberades och analyserades utifrån tematisk analys. I resultatet beskriver jag designen av min improvisationsövning och konsekvenserna av den designen. Utforskningen av improvisation gick från fri utforskning mot att begränsningar lades till under övningstidens gång. I resultatet kunde ett antal tecken på utveckling av improvisationsförmåga ses. Det framkom också att mina improvisationer blev mer stringenta, med stabilare flöde och med fler musikaliska idéer under projektets gång. I diskussionen diskuteras olika perspektiv på improvisation i relation till resultatet. / This study examines a learning process in improvisation based on historical western art music repertoire and two sonatas by Domenico Scarlatti. The purpose of this project was to see how my ability to improvise was affected by practice and study of historical improvisation. Improvisation was explored on basis of historical improvisation techniques and contemporary research during the practice period of this study. The practice period took place over ten weeks and was documented with video observation and a logbook, which then was transcribed and analyzed using thematic analysis. In the result section I describe my design of my improvisation practice and the consequences of that design. The exploration of improvisation went from free to exploration to a more restricted exploration by the end of the practice period. A number of signs of development of my ability to improvise could be observed by the end of the practice period. I also found that my improvisations became more stringent, with a more stable flow and with more musical ideas during the project. The discussion section discusses different perspectives of improvisation in relation to the result.

This study seeks to explore the opportunities and boundaries of creating music as a solo guitarist with different electronic tools. These tools refer to samples, loops, and effects. Furthermore, this study aims to discover the opportunities existing in Logic Pro X for creating more randomized music. To achieve this, I use different samplers and MIDI-plugins and explore the different ways to bring forward the improvisational element in these. I also investigate how, and if, the use of samples and loops have an influence on my improvisations and compositions. The result of this study is a self-composed suite, consisting of three parts. In these three parts, I use all the techniques and methods I assembled over the course of this study. The study concludes that the use of samples, loops and effects had a notably influence on my compositions and improvisations. My compositions took a more unconventional form of composing, the use of graphical charts, and my improvisations became somewhat notably influenced by the effects being used or the samples being played.   I also discovered different ways and techniques to modify, manipulate and randomize sounds using Logic Pro X. / <p>Arvid Andersson, elgitarr</p><p><em>Kaoset </em>- Arvid Andersson</p><p><em>Viskningarna </em>- Arvid Andersson</p><p><em>Hemmet</em> - Arvid Andersson</p><p></p>

Föreliggande uppsats är en fallstudie av tre gitarrstudenter på gymnasiets estetiska program. Uppsatsen handlar om elevernas utsagor av egen övning. Forskningsfrågorna ämnar ringa in hur eleverna lägger upp sin egen övning samt vilka element de anser är viktiga för att lyckas med sin övning. Studien utgår från kvalitativ metod där datainsamling skett genom kvalitativa intervjuer i halvstrukturerad form. Därefter har tematiskt analys skett ur ett hermeneutiskt perspektiv.  Resultatet i studien visar att eleverna använder sig av tydliga intentioner i relation till hur de lägger upp sin övning. Såväl likheter som skillnader uppdagades bland eleverna. Faktorer som strategier, struktur och tid visade sig vara viktiga. Vidare visar analysen att eleverna identifierar element som verktyg, motivation, utvärdering, lärarens roll och mål som viktiga för att lyckas med sin övning. Data från intervjuerna går i flera fall att knyta an till tidigare forskning.

I denna uppgift kommer jag presentera resultatet av min självstudie där jag lär mig tekniken vandrande bas på elbas genom lärarledda elbaslektioner. Denna process är videoinspelad, semistrukturerad intervju har hållits och dokumentationen analyseras genom transkription. Jag kommer bearbeta begreppet kunskap och redovisa några teorier om vad kunskap är och hur man kan kategorisera detta begrepp genom antingen uppdelande av praktisk och teoretisk kunskap. Jag kommer också undersöka huruvida pragmatismens kunskapssyn är applicerbar på denna studie. Studien behandlar hur jag använt mig av mina kunskaper som klassisk gitarrist i min inlärning av elbas. Hur jag kan använda mina kunskaper funna i elbasspelet i mitt klassiska gitarrspel. Även hur de pedagogiska upptäckterna jag gör i elbasspel kan användas i min framtida roll både som elbaslärare och gitarrlärare. Detta behandlas med ett sociokulturellt perspektiv i grunden samt mästarlära. Resultatet visar att förkunskaper i klassisk gitarr är mycket användbart om man vill lära sig elbas och att flera aspekter av gitarrspelet är direkt eller indirekt överförbara till elbasen. Det kommer också visa sig att det finns flera olikheter som kan försvåra inlärandet av elbas. Jag har också hittat grundläggande kunskap i metodik för elbasspel på nybörjarstadium. / In this project, I will present the result of my self-study where I learn the technique of walking bass on electric bass through teacher-led electric bass lessons. This process is video-recorded, semi-structured interview has been held and the documentation is analyzed by transcription. I will process the concept of knowledge and report some theories on what knowledge is and how to categorize this concept through either the division of practical or theoretical knowledge. I will also examine whether the knowledge view of pragmatism is applicable to this study. The study deals with how I used my knowledge as a classical guitarist in my learning of electric bass. How I can use my knowledge found in the electric bass game in my classic guitar play. Even how the pedagogical discoveries I make in electric bass games can be used in my future role both as electric bass teacher and guitar teacher. This is dealt with a socio-cultural perspective in the basics and master-apprentice perspective. The result shows that prior knowledge of classical guitar is very useful if you want to learn electric bass and that several aspects of the guitar play are directly or indirectly transferable to the electric base. It will also show several differences between the instruments that can make learning electric bass more difficult. I have also found basic knowledge in methodology for electric bass games at the beginner stage.

The prejudice that guitar players do not know how to read traditional western music notation has been around for a long time. That seems to also have had its affect on guitar education. For many guitarists the obvious choice is instead tablature. This study examines the attitude towards sheet music among guitar teachers at the Swedish kulturskola. The subject has been chosen primarily for the fact that the Swedish municipal music school does not have any guidelines regarding whether or not to use sheet music in the education. The purpose of this study is to examine how six guitar teachers view the use of traditional western music notation versus tablature in kulturskolan. The study is based on interviews with the teachers. The analysis has been made with a phenomenographic approach. The result reveal that all the participants prefer tablature due to it is more direct and quick implementation. Using tablature is a pedagogic strategy to keep the studentes interests in their instrument rather than an act of choice. Even if some of the teachers themselves would like to be using traditional western music notation to a greater extent they mean that it’s not possible. / Länge har fördomen funnits att gitarrister inte kan läsa noter, något som också tyckts påverka gitarrundervisningen. För många gitarrister är istället det vedertagna verktyget tabulatur. Den här studien undersöker attityden till notläsningsmetoder hos gitarrlärare på kulturskolan, just eftersom kulturskolan inte har några styrdokument. Syftet med detta arbete är att undersöka hur sex stycken gitarrlärare uppfattar att det fungerar att arbeta med notläsning respektive tabulatur i kulturskolan. Undersökningen har genomförts med kvalitativa forskningsintervjuer kring gitarrlärarnas användning av notläsningsmetoder i den egna undervisningen. Analysarbetet har utgått från en fenomenografisk ansats. Resultatet visar att lärarna föredrar tabulatur för den direkta och snabba implementeringen. Att använda sig av tabulatur är en pedagogisk strategi för att få eleverna att hålla fast vid sitt instrument, snarare än ett aktivt val. Även om lärarna själva i vissa fall hade velat använda sig av notläsning i större utsträckning så uppfattar de av olika anledningar att det inte är möjligt.

I detta arbete fördjupade jag mig i arrangering genom att arrangera fem stycken till besättningen sopran och gitarr. Styckena var ”Melodi”, ”Stjärnöga” och ”Till en ros” av Wilhelm Stenhammar, ”O magnum mysterium” av Tomás Luis de Victoria och en finsk julsång ”Kun joulu on” komponerad av Otto Kotilainen. För att få bättre förståelse av vad arrangering innebär dokumenterade jag arrangeringsprocesserna genom att skriva loggbok. Jag intervjuade också två experter inom området, Christofer Elgh och Mats Bergström, för att få mer information om arrangering. Som svar på min första forskningsfråga kom jag fram till flera olika tekniker, verktyg och principer som går att använda när man arrangerar för gitarr. Dessa var till exempel byte av tonart, oktavförflyttningar och reducering av stämmor. Som svar på min andra forskningsfråga konstaterade jag att val av stycke påverkar arrangeringsprocessen mycket: stycken som redan från början är idiomatiska för gitarr är lättare att arrangera för gitarr, speciellt om man väljer att göra ett arrangemang med mindre konstnärligt inflytande. Om man däremot väljer att arrangera friare spelar stycket inte så stor roll, åtminstone inte på samma sätt. I ett friare arrangemang är det kanske viktigare att man som arrangör blir inspirerad av stycket. / <p>Arrangemangen och den klingande delen är arkiverade.</p>

Syftet med arbetet är att följa och studera min egen läroprocess vid instrumentaltekniskt övande. Övningen skedde på en period av tolv veckor, fem gånger i veckan á minst tjugo minuter per tillfälle. För att dokumentera detta har jag videofilmat fyra av dessa övningspass. Jag har även fört loggbok för att kunna hantera mina inre reflektioner och upplevelser under övningen. För att inte störa min egen lärandeprocess har jag medvetet valt att inte följa någon särskild undervisnings- eller övningsmetod, utan låtit mig välja tillvägagångssätt helt själv. Som teoretisk utgångspunkt har jag valt designteoretiskt perspektiv. I resultatdelen beskrivs hur jag designat min egen övning, och hur detta övande påverkat mitt gitarrspel. Det har visat sig att mycket av det jag valt att fokusera på i min övning har gett positiva resultat samt att jag har använt mig av många olika typer av resurser för att ta till mig kunskap. I diskussionsdelen diskuteras dessa resurser och resultat utifrån presenterad litteratur, tidigare forskning och det designteoretiska perspektivet. / The purpose of this study is to observe and examine my own learning process when practicing guitar technique. The practicing took place in a period of twelve weeks, five times a week with at least twenty minutes per session. To document this, I have video documented four of these practice sessions. I have also written a logbook to keep track of my inner reflections and experiences during practice. In order to not disturb my own learning process, I have deliberately chosen not to follow any particular teaching or training method. As a theoretical basis, I have chosen a design theoretical perspective. In the result section, I describe how I choose to design my practice, and how it has affected my playing. It turns out that much of what I have chosen to practice has produced positive results, and that I used many different types of resources for learning. In the last section I discuss these resources and results based on previous literature and research as well as from a design theoretical perspective.

Hear Color and See Sound - What happens when I combine flamenco guitar and film in a live performance? This master thesis explores the combination of two art forms. The purpose is to use live projections to enhance my guitar composition with movie. My research question is: what happens when I combine flamenco guitar and film in a live performance? I explore if visual qualities add a deeper meaning to my instrumental music by experimenting with color science and video telling/editing techniques. I’ve tested through surveys and live performances if the audience perceive my music differently, by showing contrasting footage or footage that synchronize with my musical compositions. Resulting in an exam concert where I control the prerecorded video compositions with a touch screen interface through the video-jockey software Resolume, while also performing the music (which have been timed for the videos) live together with a flamenco singer and dancer.

Jag har under projektets gång studerat in fem renässansstycken för klassisk gitarr utan att ta hjälp av instrumentet vid instuderingsprocessen och analyserat resultatet utifrån ett hermaneutiskt perspektiv. Instuderingen av styckena har skett helt mentalt genom en kombination av två olika metoder för mental instudering baserat på Giesking och Liemers (1972) Visualizarion och en metod som Pujol (1983) presenterat som jag i denna studie väljer att kalla för Praktiskt Föreställande. Syftet är att se hur väl jag kan studera in ett stycke helt utan instrument i handen och att utforska hur den mentala instuderingsprocessen utvecklas under projektets gång i takt med att jag lär mig mer om metoderna genom att använda dem. Under den fem veckor långa studien förde jag loggbok där jag reflekterade och redovisade för mina instuderingstillfällen samt spelade in uppspelet av vart stycke med video och ljud. Varje instuderingsperiod á en vecka ledde till en utveckling av metoderna. I resultatet presenterar jag hur min användning av de båda metoderna gradvis utvecklas och hur det klingande resultatet i sin tur förbättras av den mentala förberedelsen. I diskussionskapitlet ställs mitt resultat mot mitt teoretiska perspektiv samt relevant litteratur och tidigare forskning inom området.   Nyckelord: gitarr, mental träning, visualisering, observationsstudie, notläsning, prima vista, hermeneutik / I have during this project studied five renaissance pieces for classical guitar without the help of my instrument while studying them and analyzed the results from a hermeneutical point of view. The studying of the pieces has been a completely mental process and a combination of two methods for mental rehearsal that have been used based on Giesking and Liemers (1972) Visualization and a method presented by Pujol (1983) that I during this study will call Practical Imagery. The intention is to explore how the process of mental rehearsal will evolve during the project as I learn more about the methods by using them. During the five-week long study I wrote a journal used for me to reflect and present the process of studying the pieces and recorded each performance with video and audio. Each period lead to me evolving the use of the methods. In the results I present how the use of both methods lead to them both gradually evolved and how the performance was affected by the mental training. In the discussion chapter I compare the results to my theoretical perspective, relevant literature and former research within the subject matter.   Keywords: guitar, mental rehearsal, visualization, observational study, reading sheet music, sight reading, hermeneutics