<p>All places with a name have a Brand, whether marketers work actively with it or not. Brands might include slogans and symbols as amplifiers, but if that is going to work the words must have a meaning and not only clichés. Destination marketing is a rather new subject, most of the scientific work within the area is focused on cities, regions, tourism destinations or entire countries. This thesis is about how smaller counties in the Swedish inlands work with their brands to attract new visitors, tourists and inhabitants and make them stay. The understanding of the brand’s parts; image, profile and identity, in relation to how people find information about the county and how the county’s marketers work, can lead to more efficient marketing methods. The counties have been studied with interviews, surveys and internet research. The purpose of the study was to examine how the county council work with the marketing, to see if the marketers and the new inhabitants from 2007 have the same view on what the county’s Brand stands for. The counties’ Gnosjö and Strömsund have been studied with surveys, interviews and sources from internet sites. The results of the study show that the majority of the new inhabitants have a relation to the area before they moved in. Most of them had not taken part in the county councils’ marketing campaigns despite all their efforts. They had received their information from other residents instead. The conclusion is, small counties are better off trying to get their own residents to work as ambassadors towards new visitors and possible future citizens.</p><p>Keywords: Marketing, County, Brand, Image, Identity, Profile, Gnosjö; Strömsund</p> / <p>Alla geografiska platser som har ett namn har också ett varumärke, oavsett om beslutsfattare väljer att arbeta aktivt med det eller ej. Varumärket kan innehålla slogans eller symboler som förstärkare men för att detta ska fungera måste de ha mening och inte använda samma begrepp som alla andra. Destinationsmarknadsföring är ett relativt nytt marknadsföringsämne. Idag finns det forskning kring destinationsmarknadsföring av bland annat; städer, regioner, turistmål och länder. Forskningen om hur Sveriges mindre kommuner i inlandet, som i stor utsträckning är drabbade av utflyttning, är väldigt knapphändig. Det här är en studie om hur mindre kommuner arbetar med sitt varumärke idag samt förståelsen kring varumärkets beståndsdelar (image, profil och identitet) i förhållande till hur nya invånare får information om kommunen, samt hur kommunen arbetar med information kan leda till mer effektiva arbetsmetoder. Kommunerna Gnosjö och Strömsund har undersökts med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer och källor på Internet.</p><p>Resultaten visar att största delen av de nyinflyttade har en koppling eller relation till kommunen innan de väljer att flytta in. Trots att kommunerna satsar på att synas i olika sammanhang är det bara en bråkdel av de faktiska inflyttarna som har tagit del av den marknadsföringen. Majoriteten har istället fått information från befintliga kommuninvånare. Slutsatserna som kan dras av detta är att mindre kommuner måste förankra sina budskap och arbeta med sitt varumärke genom att använda sina egna invånare som ambassadörer för att locka till sig nya och återvändande turister som eventuellt kan bosätta sig där i framtiden.</p><p>Nyckelord: Marknadsföring, Kommun, Varumärke, Image, Identitet, Profil, Gnosjö, Strömsund</p>

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på om den kommunala demokratiska processen har berörts av projektet <em>Medborgarpaneler</em>. Vi fick uppdraget av Gnosjö kommun att genomföra en halvtidsutvärdering av projektet. Projektet startade i november 2007 och kommer att pågå under tre år. Vi har använt oss av både kvantitativa datainsamlingsmetoder och kvalitativa djupintervjuer, som vi senare har sammanställt och analyserat, för att få fram material till vår undersökning.</p><p>De resultat som vi fått fram visar på att det är ett lyckat projekt från kommunen och att det finns ett intresse att utveckla det efter projekttidens slut, detta enligt de politiker vi intervjuat.</p><p>Valet av intervjupersoner gjordes på följande vis, vi mailade politiker i Gnosjö kommun och de tre första som svarade intervjuade vi. Vi skickade också ut enkäter till deltagarna i <em>Medborgarpaneler </em>via de befintliga mail-listorna som fanns. Genom enkäterna kunde vi tolka att deltagarna anser att det är ett bra initiativ av kommunen att starta projektet och även att de vill ha projektet kvar efter projekttidens slut. De saknar dock feedback på de svar de givit på enkäterna som kommunen hittills har skickat ut, de vill ha mer information om vad som verkligen hänt efter enkätinlämningarna.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p> / <p>The study purpose is to find out if the democtratic process in the municipality of Gnosjö has been affected during the project called <em>Medborgarpaneler.</em> We got this asignment to do a halft-time evaluation of the project from the Secretary to the executive committee of the municipality of Gnosjö. <em>Medborgarpaneler </em>was started in November of 2007 and is planned to go on for three years. We have used both quantitative methods in form of  a questionnaire survey with the participants and qualitative intreviews with involved politicians. These materials has been gathered and analized to give us the answers we were looking for.</p><p> </p><p>Our material shows that the project has been succesful so far and there is an opening to develop the idea and make it an permanent element in the political process. We choosed our politicans by sending out e-mails and then picked the three first responds. The questionnaires we used were sent to all the participating citizens through already existing mailing-lists and through these answers we read out that they think it is a good initiative taken and they would like it to carry on after the project is due to end. Though they express a wish to get more feeedback and more information about what has happend after they’ve answered the polls.</p><p> </p>

Syftet med denna studie är att ta reda på om den kommunala demokratiska processen har berörts av projektet Medborgarpaneler. Vi fick uppdraget av Gnosjö kommun att genomföra en halvtidsutvärdering av projektet. Projektet startade i november 2007 och kommer att pågå under tre år. Vi har använt oss av både kvantitativa datainsamlingsmetoder och kvalitativa djupintervjuer, som vi senare har sammanställt och analyserat, för att få fram material till vår undersökning. De resultat som vi fått fram visar på att det är ett lyckat projekt från kommunen och att det finns ett intresse att utveckla det efter projekttidens slut, detta enligt de politiker vi intervjuat. Valet av intervjupersoner gjordes på följande vis, vi mailade politiker i Gnosjö kommun och de tre första som svarade intervjuade vi. Vi skickade också ut enkäter till deltagarna i Medborgarpaneler via de befintliga mail-listorna som fanns. Genom enkäterna kunde vi tolka att deltagarna anser att det är ett bra initiativ av kommunen att starta projektet och även att de vill ha projektet kvar efter projekttidens slut. De saknar dock feedback på de svar de givit på enkäterna som kommunen hittills har skickat ut, de vill ha mer information om vad som verkligen hänt efter enkätinlämningarna. / The study purpose is to find out if the democtratic process in the municipality of Gnosjö has been affected during the project called Medborgarpaneler. We got this asignment to do a halft-time evaluation of the project from the Secretary to the executive committee of the municipality of Gnosjö. Medborgarpaneler was started in November of 2007 and is planned to go on for three years. We have used both quantitative methods in form of  a questionnaire survey with the participants and qualitative intreviews with involved politicians. These materials has been gathered and analized to give us the answers we were looking for.   Our material shows that the project has been succesful so far and there is an opening to develop the idea and make it an permanent element in the political process. We choosed our politicans by sending out e-mails and then picked the three first responds. The questionnaires we used were sent to all the participating citizens through already existing mailing-lists and through these answers we read out that they think it is a good initiative taken and they would like it to carry on after the project is due to end. Though they express a wish to get more feeedback and more information about what has happend after they’ve answered the polls.

All places with a name have a Brand, whether marketers work actively with it or not. Brands might include slogans and symbols as amplifiers, but if that is going to work the words must have a meaning and not only clichés. Destination marketing is a rather new subject, most of the scientific work within the area is focused on cities, regions, tourism destinations or entire countries. This thesis is about how smaller counties in the Swedish inlands work with their brands to attract new visitors, tourists and inhabitants and make them stay. The understanding of the brand’s parts; image, profile and identity, in relation to how people find information about the county and how the county’s marketers work, can lead to more efficient marketing methods. The counties have been studied with interviews, surveys and internet research. The purpose of the study was to examine how the county council work with the marketing, to see if the marketers and the new inhabitants from 2007 have the same view on what the county’s Brand stands for. The counties’ Gnosjö and Strömsund have been studied with surveys, interviews and sources from internet sites. The results of the study show that the majority of the new inhabitants have a relation to the area before they moved in. Most of them had not taken part in the county councils’ marketing campaigns despite all their efforts. They had received their information from other residents instead. The conclusion is, small counties are better off trying to get their own residents to work as ambassadors towards new visitors and possible future citizens. Keywords: Marketing, County, Brand, Image, Identity, Profile, Gnosjö; Strömsund / Alla geografiska platser som har ett namn har också ett varumärke, oavsett om beslutsfattare väljer att arbeta aktivt med det eller ej. Varumärket kan innehålla slogans eller symboler som förstärkare men för att detta ska fungera måste de ha mening och inte använda samma begrepp som alla andra. Destinationsmarknadsföring är ett relativt nytt marknadsföringsämne. Idag finns det forskning kring destinationsmarknadsföring av bland annat; städer, regioner, turistmål och länder. Forskningen om hur Sveriges mindre kommuner i inlandet, som i stor utsträckning är drabbade av utflyttning, är väldigt knapphändig. Det här är en studie om hur mindre kommuner arbetar med sitt varumärke idag samt förståelsen kring varumärkets beståndsdelar (image, profil och identitet) i förhållande till hur nya invånare får information om kommunen, samt hur kommunen arbetar med information kan leda till mer effektiva arbetsmetoder. Kommunerna Gnosjö och Strömsund har undersökts med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer och källor på Internet. Resultaten visar att största delen av de nyinflyttade har en koppling eller relation till kommunen innan de väljer att flytta in. Trots att kommunerna satsar på att synas i olika sammanhang är det bara en bråkdel av de faktiska inflyttarna som har tagit del av den marknadsföringen. Majoriteten har istället fått information från befintliga kommuninvånare. Slutsatserna som kan dras av detta är att mindre kommuner måste förankra sina budskap och arbeta med sitt varumärke genom att använda sina egna invånare som ambassadörer för att locka till sig nya och återvändande turister som eventuellt kan bosätta sig där i framtiden. Nyckelord: Marknadsföring, Kommun, Varumärke, Image, Identitet, Profil, Gnosjö, Strömsund

Familjeföretag är den mest förekommande företagsformen i världen och forskningen kring familjeföretag har ökat markant under de senaste årtiondena. I takt med globalisering och företagsmässig tillväxt ställs det allt mer krav på företags ekonomistyrning, vilken oftast har en informell karaktär bland familjeföretag. För att ekonomistyrningen ska behålla sin funktion i detta lyfter forskare fram att den behöver inkludera ett mer strategiskt fokus med strategiska styrmedel som understödjer företagsvisionen, något som kan kräva att familjeföretagen genomgår en professionalisering genom inhämtning av extern kompetens. Huruvida strategiska styrmedel används bland familjeföretag eller inte, saknas det dock kvalitativ forskning om, varpå vi har vänt oss mot en familjeföretagsintensiv region som kännetecknas av hög ekonomisk tillväxt, den så kallade Gnosjöregionen. Studiens syfte är att öka förståelsen för vilken roll strategiska styrmedel har bland familjeföretagen i Gnosjöregionen. Detta har vi ämnat försöka göra genom att fokusera kring tre utvalda strategiska styrmedel, nämligen benchmarking, ABC-kalkylering och balanserat styrkort. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod, där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Detta för att öka möjligheten att skapa en djupare förståelse för det undersökta ämnet. Studiens resultat har påvisat att det enda av de undersökta styrmedlen som används formellt är benchmarking, detta genom kontinuerlig prestationsbenchmarking. Vidare har studiens resultat visat på tendenser att de två övriga strategiska styrmedlen ABC-kalkylering och balanserat styrkort används, men att det sker mer informellt. Emellertid ser vi ett ökat intresse och behov för dessa två strategiska styrmedel till följd av företagsmässig tillväxt. Vår slutsats är dock att för att familjeföretag lyckosamt ska kunna implementera dessa tre strategiska styrmedel, så räcker inte professionalisering genom att anställa en extern ekonomichef, utan det krävs en ytterligare professionalisering genom extern kompetens. / Family firms are the most common type of business in the world and the study of family firms has increased significantly over the recent decades. In line with globalization and business growth, the need for management accounting and control have increased which often has an informal characteristic in family firms. Scholars have warned that if management accounting and control is to maintain its relevance it needs to adapt a more strategic focus, through strategic management accounting and control instruments, to underline the vision of the business, which can create the need of professionalization of the family firm, through hiring external expertise. Whether strategic management accounting and control instruments is something that family firms are using or not, has not been investigated with qualitative research, which is why we have focused on a family firm intensive region characterized by high economic growth, the so-called region of Gnosjö. The purpose with this research is to increase the understanding of what role the strategic management accounting and control instruments have within family firms in the region of Gnosjö. We did so by focusing on three specifically chosen strategic management accounting and control instruments, explicitly benchmarking, activity based costing and the balanced scorecard. The study was conducted using a qualitative approach, in which data was collected through semi-structured interviews. This is to increase the ability to create a deeper understanding of the examined subject. The results show that only one of the three surveyed instruments that is being used formally is benchmarking, which is primarily done through continuous performance benchmarking. Furthermore, the study results show tendencies that the two other strategic instruments, activity based costing and the balanced scorecard, is used but in a more informal way. However, we see an increased interest and a need for these two strategic instruments as a result of business growth. Our conclusion is however that if these three strategic management accounting and control instruments are to be successfully implemented in a family firm, professionalization by hiring an external CFO is not enough; instead it requires a further professionalization through external expertise.

<p>An Internet application, VEDAIR, for estimation of air quality in regions with small-scale combustion of bio fuel has been developed by Swedish Meteorological and Hydrological Institute with financing from Swedish Energy Agency and Swedish Environmental Protection Agency. The model contains user interface and a coupled model concept where concentrations of atmospheric pollutions are calculated for regional, urban and local contributions. In this report the model is described and a first study of air quality considering PM10 (particles with a diameter less than 10 µm) in two Swedish municipalities, Vänersborg and Gnosjö, is introduced.</p><p>According to the result, there are areas with poor air quality even in smaller Swedish municipalities, mostly due to high emission from buildings with older wood heating furnace without hydraulic accumulator.</p><p>In Vänersborg three areas were analysed in VEDAIR for the year 2003: Vargön, Mariedal and the downtown district. In the whole municipality the upper evaluation threshold for PM10, which is defined as 14 µg/m3 for annual average, was exceeded due to background contribution of particles. In all areas, however, the concentrations of PM10 were less than the environmental quality norms. In Vargön, where wood heating furnaces are commonly used, in some areas the concentration of particles was as big as or bigger than the downtown district (annual average of 20 µg/m3). However, in downtown the pollutants were more spread. Biggest concentrations of PM10 were estimated in Mariedal, due to emissions from older wood heating furnaces and streets, mostly in areas with unfavourable meteorological conditions. Measurements of PM10 in the area are therefore suggested. Biggest concentrations of PM10 were prevailed during winter, due to great heating need in combination with cooler air temperature and more stable stratification. The local contribution of PM10 was negative correlated with temperature. In the downtown district, however, the biggest concentrations of PM10 were obtained during spring due to usage of studded tyres.</p><p>In Gnosjö the air quality considering PM10 was analysed in the areas Götarp, downtown and Gårö. Calculations in VEDAIR showed that the emissions from traffic were much less than wood heating furnace. The background annual average of PM10 in Gnosjö was 1 µg/m3 higher than Vänersborg. The air quality was quite equal as in Vänersborg, but there was an area in Gårö where the environmental quality norms considering PM10 almost were exceeded, this mostly due to emission from one building with high heating need.</p><p>In this study a comparison between calculated concentrations of PM10 with measured concentrations in Gnosjö for the period 3 November to 31 December 2003 was also made. The validation showed that VEDAIR underestimated the concentrations, but the result was anyway reasonable. Before, validations have only been performed for the northern part of Sweden, and this study indicates that VEDAIR also estimates concentrations of PM10 sufficiently well in southern part of Sweden.</p><p>The study also showed that if a house owner would replace an old wood heating furnace by a modern furnace with hydraulic accumulator, the annual average of the concentration of PM10 could decrease by 4 µg/m3 which is a reduction of 25%.</p> / <p>Ett internetverktyg, VEDAIR, för bedömning av luftkvalitet vid småskalig förbränning av biobränsle har utvecklats av SMHI med finansiering från bland andra Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Modellen består av användargränssnitt och ett kopplat modellsystem där halterna av luftföroreningar beräknas för såväl regionala (internationellt som nationellt), urbana och lokala bidrag. I denna rapport presenteras modellen tillsammans med en första studie av luftkvaliteten med avseende på PM10 (partiklar med en diameter mindre än 10 µm) inom ett par testkommuner, nämligen Vänersborg i Västergötlands län och Gnosjö i Jönköpings län.</p><p>Resultatet visade att det finns områden även i små kommuner där sämre luftkvalitet kan utgöra ett problem. Till största delen berodde detta på hög emission från fastigheter med äldre vedeldningspannor utan ackumulatortank.</p><p>I Vänersborg undersöktes luftkvaliteten med avseende på PM10 i stadsdelarna Vargön, Mariedal och centrum för år 2003. För hela kommunen gällde att övre utvärderingströskel (gränsvärde för vilka mätningar är obligatoriska), som för årsmedelvärdet PM10 är 14 μg/m3 luft, överskrids pga bakgrundsbidrag. Samtliga av de undersökta områdena uppvisade dock halter som är lägre än miljökvalitetsnormerna. Beräkningar i VEDAIR för Vargön, inom vilket vedeldningen är huvudsakliga källan till emissionen av PM10, visade att koncentrationen partiklar inom vissa områden var lika höga eller högre än områden runt de mest trafikerade vägarna i centrala Vänersborg (årsmedelvärde på ca 20 μg/m3). I centrum var dock föroreningarna mer utbredda. Allra högst halter PM10 erhölls vid beräkningar i Mariedal, till följd av utbredd vedeldning med äldre vedpannor, trafikerade vägar och ogynnsamma meteorologiska förutsättningar. Enligt detta kan mätning av partiklar inom området vara befogat. Tidsserier av totalhalten PM10 visade att högst halter erhölls på vintern i Vargön, till följd av större uppvärmningsbehov i kombination med lägre utomhustemperatur och mer stabil skiktning. Det lokala bidraget uppvisade en negativ korrelation mot temperaturen. I centrum var halterna dock högst på våren pga slitagepartiklar från dubbdäck samt vägdamm.</p><p>För Gnosjö undersöktes luftkvaliteten i tre potentiella problemområden; Gårö, centrala Gnosjö och Götarp. Beräkningar i VEDAIR för Gnosjö visade att trafikens bidrag var betydligt mindre, men vedeldning var vanligt förekommande. Samtidigt var årsmedelvärdet för det regionala bakgrundsbidraget ca 1 μg/m3 högre än i Vänersborg. Luftkvaliteten var generellt sett likvärdig den för Vänersborg, men inom stadsdelen Gårö fanns ett område där koncentrationen PM10 var mycket nära miljökvalitetsnormerna. Huvudkällan till emissionen var en enskild fastighet med stort energibehov som värmdes upp uteslutande med ved.</p><p>I studien gjordes även jämförelse av beräknade PM10-halter från VEDAIR med uppmätta värden i Gnosjö för perioden 3 november till 31 december 2003. Valideringen visade att VEDAIR gav något underskattade, men ändå hyggliga resultat. Tidigare valideringar har enbart utförts för Norrland, och de nya resultaten tyder på att VEDAIR även ger tillförlitliga beräkningar för södra Sverige.</p><p>Studien visade också att om en enskild fastighetsägare skulle byta ut en äldre vedeldningspanna mot en modern med ackumulatortank skulle årsmedelvärdet PM10 lokalt i fastighetens närområde kunna sjukna med uppåt 4 μg/m3, vilket är en minskning med 25%.</p>

An Internet application, VEDAIR, for estimation of air quality in regions with small-scale combustion of bio fuel has been developed by Swedish Meteorological and Hydrological Institute with financing from Swedish Energy Agency and Swedish Environmental Protection Agency. The model contains user interface and a coupled model concept where concentrations of atmospheric pollutions are calculated for regional, urban and local contributions. In this report the model is described and a first study of air quality considering PM10 (particles with a diameter less than 10 µm) in two Swedish municipalities, Vänersborg and Gnosjö, is introduced. According to the result, there are areas with poor air quality even in smaller Swedish municipalities, mostly due to high emission from buildings with older wood heating furnace without hydraulic accumulator. In Vänersborg three areas were analysed in VEDAIR for the year 2003: Vargön, Mariedal and the downtown district. In the whole municipality the upper evaluation threshold for PM10, which is defined as 14 µg/m3 for annual average, was exceeded due to background contribution of particles. In all areas, however, the concentrations of PM10 were less than the environmental quality norms. In Vargön, where wood heating furnaces are commonly used, in some areas the concentration of particles was as big as or bigger than the downtown district (annual average of 20 µg/m3). However, in downtown the pollutants were more spread. Biggest concentrations of PM10 were estimated in Mariedal, due to emissions from older wood heating furnaces and streets, mostly in areas with unfavourable meteorological conditions. Measurements of PM10 in the area are therefore suggested. Biggest concentrations of PM10 were prevailed during winter, due to great heating need in combination with cooler air temperature and more stable stratification. The local contribution of PM10 was negative correlated with temperature. In the downtown district, however, the biggest concentrations of PM10 were obtained during spring due to usage of studded tyres. In Gnosjö the air quality considering PM10 was analysed in the areas Götarp, downtown and Gårö. Calculations in VEDAIR showed that the emissions from traffic were much less than wood heating furnace. The background annual average of PM10 in Gnosjö was 1 µg/m3 higher than Vänersborg. The air quality was quite equal as in Vänersborg, but there was an area in Gårö where the environmental quality norms considering PM10 almost were exceeded, this mostly due to emission from one building with high heating need. In this study a comparison between calculated concentrations of PM10 with measured concentrations in Gnosjö for the period 3 November to 31 December 2003 was also made. The validation showed that VEDAIR underestimated the concentrations, but the result was anyway reasonable. Before, validations have only been performed for the northern part of Sweden, and this study indicates that VEDAIR also estimates concentrations of PM10 sufficiently well in southern part of Sweden. The study also showed that if a house owner would replace an old wood heating furnace by a modern furnace with hydraulic accumulator, the annual average of the concentration of PM10 could decrease by 4 µg/m3 which is a reduction of 25%. / Ett internetverktyg, VEDAIR, för bedömning av luftkvalitet vid småskalig förbränning av biobränsle har utvecklats av SMHI med finansiering från bland andra Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Modellen består av användargränssnitt och ett kopplat modellsystem där halterna av luftföroreningar beräknas för såväl regionala (internationellt som nationellt), urbana och lokala bidrag. I denna rapport presenteras modellen tillsammans med en första studie av luftkvaliteten med avseende på PM10 (partiklar med en diameter mindre än 10 µm) inom ett par testkommuner, nämligen Vänersborg i Västergötlands län och Gnosjö i Jönköpings län. Resultatet visade att det finns områden även i små kommuner där sämre luftkvalitet kan utgöra ett problem. Till största delen berodde detta på hög emission från fastigheter med äldre vedeldningspannor utan ackumulatortank. I Vänersborg undersöktes luftkvaliteten med avseende på PM10 i stadsdelarna Vargön, Mariedal och centrum för år 2003. För hela kommunen gällde att övre utvärderingströskel (gränsvärde för vilka mätningar är obligatoriska), som för årsmedelvärdet PM10 är 14 μg/m3 luft, överskrids pga bakgrundsbidrag. Samtliga av de undersökta områdena uppvisade dock halter som är lägre än miljökvalitetsnormerna. Beräkningar i VEDAIR för Vargön, inom vilket vedeldningen är huvudsakliga källan till emissionen av PM10, visade att koncentrationen partiklar inom vissa områden var lika höga eller högre än områden runt de mest trafikerade vägarna i centrala Vänersborg (årsmedelvärde på ca 20 μg/m3). I centrum var dock föroreningarna mer utbredda. Allra högst halter PM10 erhölls vid beräkningar i Mariedal, till följd av utbredd vedeldning med äldre vedpannor, trafikerade vägar och ogynnsamma meteorologiska förutsättningar. Enligt detta kan mätning av partiklar inom området vara befogat. Tidsserier av totalhalten PM10 visade att högst halter erhölls på vintern i Vargön, till följd av större uppvärmningsbehov i kombination med lägre utomhustemperatur och mer stabil skiktning. Det lokala bidraget uppvisade en negativ korrelation mot temperaturen. I centrum var halterna dock högst på våren pga slitagepartiklar från dubbdäck samt vägdamm. För Gnosjö undersöktes luftkvaliteten i tre potentiella problemområden; Gårö, centrala Gnosjö och Götarp. Beräkningar i VEDAIR för Gnosjö visade att trafikens bidrag var betydligt mindre, men vedeldning var vanligt förekommande. Samtidigt var årsmedelvärdet för det regionala bakgrundsbidraget ca 1 μg/m3 högre än i Vänersborg. Luftkvaliteten var generellt sett likvärdig den för Vänersborg, men inom stadsdelen Gårö fanns ett område där koncentrationen PM10 var mycket nära miljökvalitetsnormerna. Huvudkällan till emissionen var en enskild fastighet med stort energibehov som värmdes upp uteslutande med ved. I studien gjordes även jämförelse av beräknade PM10-halter från VEDAIR med uppmätta värden i Gnosjö för perioden 3 november till 31 december 2003. Valideringen visade att VEDAIR gav något underskattade, men ändå hyggliga resultat. Tidigare valideringar har enbart utförts för Norrland, och de nya resultaten tyder på att VEDAIR även ger tillförlitliga beräkningar för södra Sverige. Studien visade också att om en enskild fastighetsägare skulle byta ut en äldre vedeldningspanna mot en modern med ackumulatortank skulle årsmedelvärdet PM10 lokalt i fastighetens närområde kunna sjukna med uppåt 4 μg/m3, vilket är en minskning med 25%.

This study aims to investigate manufacturing industries in the Gnosjö region’s perception of the skills shortage within the industry and how they experience the situation and are affected by it. The overall research question focus on examining how manufacturing industries within the Gnosjö region address the skills shortage. This is explored through breaking down the research question to examine the organizations’ understanding of the causes of the skills shortage in the region, their perspective on competence and their strategies to counteract the skills shortage. By using a hermeneutic methodology and a qualitative approach, interviews with eight HR professionals working at organizations in the manufacturing industry in the Gnosjö region formed the basis of the study’s findings. The results were interpreted based on the study’s theoretical framework and the presented prior knowledge. The conclusions are drawn from the findings and show various aspects. Causes of the skills shortage included outmigration from the Gnosjö region and a negative perception of the industry which reduces interest in working in the sector. Respondents primarily viewed competence in terms of longterm perspective and noted a redefinition of the concept of competence due to the skills shortage. Different ways to counteract the skills shortage are presented, including organization’s role in increasing interest in the industry, building of reputation to become attractive employers, recognizing well-being as a significant factor for employee retention, and approaches to competence development. This study aims to shed light on the problem of the skills shortage in the manufacturing industry, how to handle the skills shortage and provide different perspectives on competence. / Denna studie syftar till att undersöka tillverkningsindustrier i Gnosjöregionens bild av kompetensbristen inom branschen samt hur de upplever och påverkas av den. Den övergripande frågeställningen för studien handlar om att undersöka hur tillverkningsindustrier i Gnosjöregionen upplever och hanterar kompetensbristen. Detta undersöktes genom att frågeställningen har brutits ner till att undersöka vad kompetensbristen i regionen beror på, hur respondenterna beskriver kompetens samt hur de motverkar kompetensbristen. Med hjälp av en hermeneutisk metodologi och en kvalitativ metodansats har intervjuer med åtta personer som är verksamma inom HR på tillverkningsindustrier i Gnosjöregionen utgjort grunden för studiens resultat. Med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter och presenterade tidigare kunskaper tolkades resultatet. Slutsatserna av resultatet har olika aspekter. Orsaker till att kompetensbristen existerar visade sig bland annat handla om utflyttningen från Gnosjöregionen samt att det finns en negativ bild av industrin som minskar intresset av att arbeta där. Synen på kompetens från respondenterna handlade huvudsakligen om långsiktighet och att det har skett en omdefiniering av begreppet kompetens till följd av kompetensbristen. Olika sätt att motverka kompetensbristen presenteras genom organisationernas roll i att öka intresset för industrin, deras arbete med ryktesbyggande för att bli attraktiva arbetsgivare, hur de ser trivseln som en stor faktor till att anställda vill stanna kvar inom organisationen samt hur de arbetar med och ser på kompetensutveckling. Ambitionen med studien är att belysa problemet som kompetensbristen innebär för tillverkningsindustrin, hur man kan hantera den samt bidra med olika synsätt på kompetens.