Potentialen för nyttiggörandet av spillvärme hos två metallindustrier utvärderas. Det ena företaget härdar stål med vatten och det andra gjuter aluminiumtackor i vattenbad och sprayar även vatten som bildar fuktig luft. Vattnet, ej det sprayade, kyls sedan i kyltorn för att kunna återanvändas i processerna. Sankey-diagram för båda företagen presenteras för att tydligt presentera energiflödena i processerna. Värmeåtervinningsförslag presenteras med gasolkostnadsbesparings exempel. Investeringskostnader och återbetalningstider har ej utvärderats. Teoridelen och metoden är användbar för den som vill utvärdera potentialen för värmeåtervinning hos industrier som använder vatten i olika typer av kylprocesser. I teorin presenteras elproduktions metoder för låga temperaturer, dock ansågs inget av företagen vara lämpliga för elproduktion. Värmeåtervinningsförslagen som presenteras innefattar golvvärme, luftvärmare, fjärrvärmeintegrering och värmelager.

Under årens gång har regelverk och byggnormer ändrats, och det har även gjort att utformningen av dessa har påverkats. Utförandekrav har övergått till funktionskrav, vilket har gjort att säkerhetsrisker kan uppstå eftersom olika metoder används vid installation. Ett sådant exempel är risken för legionellatillväxt. För att minimera denna risk har Boverket tagit fram byggregler, däribland att tappkallvattentemperaturen inte får överstiga 24°C under en period på åtta timmar då vattnet är stillastående. Baserat på detta har Säker Vatten AB utvecklat branschregler för VVS-företag och har därmed upptäckt problem då tappkallvattenledningen ligger i ett golv med installerad golvvärme. På denna grund bygger detta arbete som genom simuleringar i Comsol Multiphysics® v. 5.4 undersöker fyra modeller av kallvattenrör i golv med golvvärme. Resultatet för de fyra modellerna visar att kallvattnets temperatur överstiger 24°C vid installation av golvvärme vid användning av smala vattenrör och tunn isolering. Vid undersökning av användning av grövre rör med tjockare isolering blev resultatet att en kombination av 20mm i diameter vattenrör och 80mm isolering respektive 25mm i diameter vattenrör och drygt 50mm isolering klarade Boverkets temperaturkrav. Det framtagna resultatet visar på att det krävs en stor isoleringstjocklek vilket kan göra kallvattenledningen för stor i jämförelse med golvets tjocklek och därmed riskeras golvets stabilitet. Därför kan det vara bättre att använda en annan placering av kallvattenledningen när golvvärme installerats. / Building regulations and standards have changed over the years which has also had an impact on their design. Performance standards have changed to functional standards, which has led to potential safety hazards, as different methods are used by different stakeholders during installation. An example of a potential safety hazard is legionella growth. To minimize this particular hazard, the Swedish Board of Housing, Building and Planning has developed building regulations, including the regulation that the temperature of cold tap water cannot exceed 24°C for a period of eight hours while the water is stagnant. Based on this regulation, Säker Vatten AB has developed a set of trade standards for plumbing companies and has discovered that problems arise when cold-water pipes are situated in floors with underfloor heating. Based on the above, this project studies four models of cold-water pipes situated in floors with underfloor heating through simulations in Comsol Multiphysics® v. 5.4. The results from the four models show that the cold-water temperature exceeds 24°C when underfloor heating is installed and narrow water pipes and thin insulation are used. When studying the use of pipes with larger diameters and thicker insulation, the results show that the combinations of a 20mm diameter pipe with 80mm insulation, and a 25mm diameter pipe with just over 50mm insulation, satisfied the temperature regulations required by the Swedish Board of Housing, Building and Planning. The results obtained show that thick insulation is necessary, which can cause the cold-water pipe to be too large in comparison with the floor’s thickness, risking the floor’s stability. As a result, alternative placement of the cold-water pipe is to is to be preferred when underfloor heating is installed.

With the need to reduce greenhouse gas emissions in the building sector, this thesis analyzes two common heating solutions: radiator and underfloor heating. As systems with the same purpose, but with diverse installation components, it was of interest to study the climate impact of different materials. Moreover, the energy performance of the systems was investigated for two different modes of heat supply: with district heating or heat pumps. By coupling the heating systems with modes of heat supply, four models were studied. The thesis aimed at analyzing the climate impact of the models by combining the embodied and operational carbon generated during the life cycle of the heating systems, thus conducting a life cycle assessment. The operational carbon was determined by making an energy analysis in IDA ICE combined with energy carrier emission rates. With an analysis of the material and production stage of the heating systems, the embodied carbon is estimated with the software One Click LCA. The results showed that the embodied carbon had a much smaller influence on the total emissions of the building compared to the operational carbon. It was also concluded that the coupling with a heat pump was more energy efficient than having heat supplied from a district heating network. Regarding the heating systems, the underfloor heating system was slightly more efficient than the radiator heating system when coupled with the heat pump, but required more top-up heating. Throughout the study, several different aspects of the systems were encountered. Changing the district heating supplier resulted in drastic changes in the operational carbon. The electricity mix also heavily influenced the emissions produced by the heat pump. These are factors that vary greatly with the location of the project and one combination of heating and supply systems is far from obvious to be a universal solution. / Med behovet av att minska utsläppen av växthusgaser inom byggsektorn så analyserar detta examensarbete två vanliga värmelösningar: radiatorer och golvvärme. De båda systemen fyller samma syfte, men med olika installationskomponenter, vilket gör det intressant att studera klimatpåverkan av de olika materialen som systemen bygger på. Dessutom undersöktes energiprestandan hos systemen för två olika typer av värmekällor: fjärrvärme eller värmepump. Genom att kombinera värmesystemen med värmekällorna undersöktes fyra olika modeller. Examensarbetet syftade till att analysera modellernas klimatpåverkan genom att kombinera den inbyggda och operativa klimatpåverkan som genererades under värmesystemens livscykel, och följaktligen genomföra en livscykelanalys. De utsläpp som genereras från systemens driftskeden fastställdes genom att göra en energianalys i IDA ICE kombinerat med utsläpp från de olika värmekällorna. Med en analys av material- och produktionsstadiet för värmesystemen så uppskattades den inbyggda klimatpåverkan i programvaran One Click LCA. Resultaten visade att den inbyggda klimatpåverkan hade en mycket mindre effekt på byggnadens totala utsläpp jämfört med den under driftskedet. Det konstaterades också att driva värmesystemet med en värmepump var mer energieffektivt än att få det levererat från ett fjärrvärmenät. Gällande de olika värmesystemen så presterade golvvärmesystemet bättre än radiatorsystemet när det drevs med en värmepump, men det krävdes mer spetsvärme. Under studien stötte man på flera olika variationer av systemens uppbyggnad och funktion, vilket ledde till att val behövde göras för att anpassa till studiens begränsningar. Att byta fjärrvärme distributör resulterade i drastiska skillnader för driftskedets klimatpåverkan. Elmixen påverkade också kraftigt utsläppen som genererades av att driva värmepumpen. Dessa är faktorer som varierar kraftigt beroende på vart byggnaden är placerad och det gick inte att konstatera att ett värmesystem är den universiellt bästa lösningen.

This report formulates the boundary conditions and discretization method for conducting a simulation of heat with liquids and solids through the finite element method. It introduces the reader to the movement that is due today with optimization of heat transport and mitigation generally described as the fourth generation of district heating. It presents the scope: calculating the heat release from pipes in hydronic underfloor heating, and presents the belonging question: how does heat release from different heating pipe patterns affect the body’s heat transfer? Simulation of the work is conducted with the delimitations of using a single boundary slip condition addressing friction and only using water as pipe flow medium. It focuses on the pattern’s ability to affect the heat to the body, of which characteristically manifests a square concrete slab in the running simulations. By using different cases, it analyses how patterns using the same length of pipes emit their average heat to the covering top surface differently, both as the heating level alternates, and duration for response changes. This meanwhile they are affected by analog boundary temperature conditions.    A sensitivity analysis is done answering how the various patterns tested are affected by change of propagation speed for the flowing medium, showing that a spiral formed pattern with evenly spread piping is the least affected. The results show that the pattern with alternating pipe spacing gives the best average heat emission in the simulated cases. It also concludes that minor changes in the pattern area will have profound effect on the average transferred heat from the body’s top surface.

Syfte: Idag riskerar cirka 300 000 hushåll med uteluftsventilerad krypgrund att bli angripna av fukt- och mögelskador. Klimatet i en uteluftsventilerad krypgrund påverkas i stor grad av temperaturen och den relativa luftfuktigheten. Det råder inga tvivel om att klimatet står inför förändringar, vilket innebär en höjd temperatur och en förändring av den relativa luftfuktigheten. Detta gör att den uteluftsventilerade krypgrunden inte har möjlighet att torka ut under vissa perioder på året och utsätts då för en förhöjd risk av fuktskador. Parallellt med klimatförändringen moderniseras även uppvärmningssystemen i småhusen, vilket ändrar förutsättningar för krypgrunderna. Målet med arbetet är att undersöka om klimatförändringarna och installation av golvvärme i träbjälklaget har bidragit till fuktskador i uteluftsventilerade krypgrunder och ge underlag till effektivare åtgärder av fuktskador. Metod: För att utreda om klimatförändringarna är ett problem för de uteluftsventilerade krypgrunderna har dokumentanalyser genomförts vilka sedan följdes av beräkningar av krypgrundens relativa luftfuktighet. På samma sätt gavs svar på om golvvärmen är en bidragande faktor till fuktskadorna. Båda frågeställningarna styrktes även av kvalitativa intervjuer med sakkunniga personer. Hur fuktskadorna effektivare kunde åtgärdas togs främst fram genom kvalitativa intervjuer men styrktes av dokumentanalyser. Resultat: Studien visar att klimatförändringarna kommer att påverka uteluftsventilerade krypgrunder i positiv bemärkelse då studien endast tog hänsyn till temperaturhöjningen. Installation av golvvärme har även visats vara positivt mot fuktskador i en uteluftsventilerad krypgrund om isolering i bjälklaget saknas eller är bristfällig. Branschen ser ingen vinst i att effektivisera åtgärdsmetoderna då dessa redan är välprövade och väl fungerande. Konsekvenser: Ett varmare klimat ger bättre förutsättningar för en uteluftsventilerad krypgrund. Medvetenheten om hur klimatförändringarna påverkar krypgrunderna ger byggbranschen ett försprång att förbereda sig inför kommande förändringar. Kunskapen om att golvvärme kan ge positiva effekter mot fuktskador i uteluftsventilerade krypgrunder ger nya förutsättningar för renoveringar och åtgärder mot fuktskador, dock måste energiförlusterna tas i hänsyn i dessa fall. Branschen ser ingen vinst i att effektivisera åtgärdsmetoderna, vilket gör att det inte finns någon anledning att gå djupare in i detta. Begränsningar: Arbetet behandlar endast uteluftsventilerade krypgrunder med träbjälklag som ligger inom Sveriges gränser. Denna studie är därför inte applicerbar på andra konstruktioner eller utanför Sveriges gränser. Endast klimatförändringarna det senaste seklet och fram till 2100 tas hänsyn till i rapporten. Studien tar heller inte hänsyn till fukttillskott från mark och dagvatten, likaså görs inga beräkningar på ventilation. / Purpose: Today are about 300 000 buildings with outdoor ventilated crawl space at risk to be contaminated by moisture and mold damage. An outdoor ventilated crawl space’s climate is greatly affected by the temperature and the relative humidity. There is no doubt that the climate is facing changes, which means an increased temperature and a change in the relative humidity. This prevents the outdoor ventilated crawl space from drying out during certain periods of the year and is then exposed to a heightened risk of moisture damage. Parallel to the climate change the heating systems are being modernized in houses, which changes the conditions for the crawl spaces. The objective of this essay is to do a research if climate change and the installation of underfloor heating in the greater part of the joist area has given rise to moisture damage in outdoor ventilated crawl spaces and provide good basis for more effective measures to moisture damage. Method: To investigate whether the climate change is a problem for outdoor ventilated crawl spaces have document analyzes been conducted, which was followed by calculations of the crawl spaces’ relative humidity. Calculations have been made to find out if the underfloor heating is a contributing problem to moisture damage. Both issues are also corroborated by interviews with qualified people. How the moisture damage more effective could be fixed was answered primarily through qualitative interviews, but corroborated by document analysis. Findings: The study shows that climate change will affect outdoor ventilated crawl spaces in a positive sense, only account to the temperature rise. Installing underfloor heating has also been shown to be positive against moisture damage in outdoor ventilated crawl spaces if insulation in the soffit is missing or deficient. The industry sees no gain in efficiency action methods as these are already proven and well- functioning. Implications: A warmer climate provides better conditions for outdoor ventilated crawl space. Being aware of the changes associated with climate change, and its effects on buildings give the construction industry a head start to prepare for future changes. Knowledge that underfloor heating can provide positive effects against moisture damage in crawl spaces creates new opportunities for renovations and actions against dampness but the energy losses in this case must be considered. Since the industry does not see profit in streamlining action methods is no need to go deeper into this. Limitations: The report deals only outdoor ventilated crawl spaces with wooden soffit that is located within the Swedish borders. This study is therefore not applicable to other constructions or other countries. Only climate change in the last century and up until 2100 are taken into account in the report. Further on the study does not take the excess moisture from the soil or the storm water into account; likewise there are no calculations for the ventilation.

Uppvärmningen av ett småbostadshus står vanligen för kring hälften av dess energianvändning. Enligt energimyndigheten drar det svenska standardhuset 22,7 MWh per år varav 12,2 MWh går till uppvärmning. Att ge värmesystemet så bra förutsättningar som möjligt bör alltså vara av intresse för varje husägare, kanske främst ur ett ekonomiskt perspektiv men även ur ett ekologiskt perspektiv. I detta arbete har olika energieffektiviseringsåtgärder studerats som kan implementeras i en tvåplansvillas värmesystem bestående av en värmepump, golvvärme på nedervåningen och olika värmedistributionssystem på övervåningen. Åtgärderna har innefattat både praktiska såsom val av isolering i golvvärmesammanhang och mer teoretiska såsom reglerstrategier. Relevant teori för de ingående systemen har presenterats och utgjort grunden för implementeringar av systemen i simuleringsprogrammet IDA Indoor Climate and Energy. Programmet har använts för att simulera en modellbyggnad utrustad med de olika systemlösningarna varvid resultaten sedan jämförts mot varandra. Det mest energieffektiva systemet på övervåningen har visat sig vara lågtempererade radiatorer tack vare kombinationen med golvvärme på nedervåningen vilket tillåter värmepumpen att arbeta med en lägre värmekurva. Även då golvvärme på övervåningen användes erhölls en låg energiförbrukningen, dock på bekostnad av komforten. Elradiatorer, vilka inte kan utnyttja energin som värmepumpen hämtar ur värmekällan, gav den högsta energiförbrukningen. / Heating of a single family residence usually constitutes about half of the total energy consumption. According to Energimyndigheten, the average Swedish house consumes 22,7 MWh whereof 12,2 MWh goes to heating. To bring about as good conditions for the heating system as possible should be of interest for every house owner, maybe mostly out of an economic point of view but also out of an ecologic point of view. This work have studied different efforts aiming towards a more energy efficient system that can be implemented in the heating system of a two story single-family house equipped with a heat pump, floor heating on the first floor and different heat distribution systems on the second floor. The different efforts include both practical such as choice of insulation in relation to floor heating and more theoretical such as control strategies. Relevant theory for the different subsystems has been presented and used for implementation in the simulation software IDA Indoor Climate and Energy. The program was used to simulate a building model equipped with the different heating systems in which the results are compared to each other. The most energy efficient system on the second floor proved to be low temperature radiators due to the combination with the floor heating system on the first floor which allows the heat pump to operate with a lower heating curve. Although floor heating on the second floor also yielded a low energy consumption, it was at the expense of comfort. Electric radiators, which cannot take advantage of the energy the heat pump collects from the heat source, yielded the highest energy consumption.

Glass has sophisticated front properties and are used as facades in high buildings. During cold periods, these glass facades could cause thermal discomfort, due to cold downdraught. Cold downdraught can be countered by placing heaters under glass surfaces. Nowadays technology offers highly insulating windows, which is why there is an interest to investigate the indoor climate with only underfloor heating. The research in this area is limited, and few empirical methods are available. Theoretical analysis has begun but it still brand new. The aim of this investigation was to present the thermal indoor climate influenced by various parameters, such as outdoor temperature, U-value and the glass height. The results were also meant to be used as reference tools in future projects. A reference building was modeled in simulation software called CFD Star-CCM+. The assignment was initiated by Incoord, a leading consulting company in energy, indoor climate and installation planning. The results showed that the air velocity increases with decreasing outdoor temperature and decreases with increasing thermal insulation (lower U-value). At the edges of the glass the air velocity becomes twice as large compared to the velocity of the air in the middle of the atrium. The air velocity (maximum and average) at 0.1 m above the floor is always higher than at 2.0 m. The lowest air velocities start from about 0.25 m/s at 0 ℃ and reaches to 0.60 m/s at -20 ℃. That means these air velocities are too high for what is accepted as a good indoor climate, where the maximum allowable air velocity is 0.15 m/s. The outdoor temperatures and the glass facade’s U-value also have an effect on the surface temperature of the glass facade. This decreases the surface temperature with decreased outdoor temperature, and the surface temperature increases at lower U-value. The height of the glass facades proved to affect both the air velocity in the occupied zone and in the glass surface temperature. The air velocity increases with the glass’ height. The increase is higher at 0.1 m than at 2.0 m above the floor. The result shows also that the average air velocity is lower than 0,15 m/s at window height lower than 5 m. But, at the same height the maximum air velocity is higher than 0.3 m/s. The surface temperature of the glass facades increases with the glass’ height. This is because the indoor heat transfer coefficient increases with height. The outdoor heat transfer coefficient is a function of the wind speed and was assumed to be constant. The underfloor heating, which is represented in the simulations with a floor surface temperature of 27 ℃, is not enough to maintain a good indoor climate in any of simulations. The results of this thesis showed a strong relation between indoor climate, outdoor temperature, U-value and the glass height. This study also showed that the floor heating is not enough to counteract the cold draft during extreme cold periods, in high glass buildings. The presented results can be used as a reference tool for the assessment of air velocities and surface temperatures, in similar high buildings.

I flerbostadshus är radiatorer det vanligaste uppvärmningssystemet. Inte alls många har golvvärme i deras lägenheter. I dagens nyproduktion av flerbostadshus bygger man för det mesta husen med radiatorer och har elburen golvvärme som komfortvärme i badrummen. I villor är det däremot mycket vanligare att man använder sig av vattenburen golvvärme över större delen av huset. Detta examensarbete undersöker varför det inte används golvvärme lika mycket i flerbostadshus, det undersöker även intresset för privatpersoner att ha golvvärme i lägenheter samt om dessa personer isåfall hade kunnat tänka sig betala mer pengar om de fick vattenburen golvvärme installerat vid nyproduktion.Resultaten har fåtts fram genom en enkätundersökning samt intervjuer där vi intervjuat kunniga inom området. Våra resultat visar att nästan 40% av de enkät intervjuade hade velat ha endast golvvärme som uppvärmningssystem medan ungefär 55% hade velat ha både radiatorer och golvvärme som ett gemensamt uppvärmningssystem. De flesta hade då velat ha golvvärme i bland annat toalett, badrum, hall, kök, vardagsrum och sovrum. Resultaten visar även att nästan hälften av de enkät besvarande hade kunnat tänka sig betala mer för en bostad med golvvärme medan den större delen av den andra hälften var osäkra och förmodligen behövde mer tid för att tänka. Resultaten gällande varför man inte använder vattenburen golvvärme i lägenheten lika ofta som man använder radiatorer visade sig variera lite mellan de intervjuade vilket vi tror har med erfarenheter att göra men att ett golvvärmesystem var installationsmässigt dyrare än ett radiatorsystem verkade vara huvudsaken. / In prefabricated apartment blocks the most common thing people have in their homes is radiators as their waterborne heating system but very few have underfloor heating in their apartments. Nowadays the most usual thing to do is to install radiators and have underfloor electric heating in the bathrooms. Most residentials however usually have waterborne underfloor heating across the bigger part of the house. This report digs into why underfloor heating isn’t being used as often in apartment buildings, it also investigates people’s interest to have underfloor heating in apartment buildings plus if they then would be interested in paying more for a new apartment with waterborne underfloor heating.The outcome from our results has been achieved through a survey and interviews where we have questioned competent persons within the sector. Our results show that 40% of the people in the survey would like to have only underfloor heating as their waterborne system while 55% of the people would like to have a combined system with both radiators and underfloor heating. Most of them preferred to have underfloor heating in their toilets, bathrooms, entrance hall, kitchen, living room and bedroom. The results also show that almost half the persons in the survey could pay more money for a place with underfloor heating while the bigger part of the other half weren’t sure and probably needed more time to think. Our outcome on why waterborne underfloor heating in apartment buildings isn’t being used as often as radiators showed to differ between the interviewed persons which we assume have to do with their different backgrounds and experience but the main reason seemed to do with the part that a waterborne underfloor heating system in an installation point of view is more expensive than a radiator system.

During renovation Ljusåret 2 was converted to a modern office with an activity based work style (ABW) with a Demand Controlled Volume (DCV) ventilation system connected to a closed-loop duct. Cooling is provided through air handling units and active water based beams, the underfloor heating system was kept. Written instruction and specification have been studied for the two different control systems Schneider EcoStructure and Lindinspect. Both control systems have been analyzed according to time schedule, set-point and process value by using different functions in software. To be able to perform a energy audit and look at indoor climate for Ljusåret 2 there have been studies according to underfloor heating, constructions of ventilation system, diversity factor for DCV, closed-loop-ducts, heat losses from ducts, cooling demand and energy certification. According to this audit, energy performance is calculated to 89.1 kWh/m2 according to building energy, activity energy is not audited or calculated. During design phase, an energy calculation was made by an energy consultant with the result of 81.3 kWh/m2. The estimated performance is a 9.6 % increase. This building is designed for Miljöbyggnad certification of level silver and should be ≤ 109 kWh/m2,year. According to audit and calculation for energy performance this level is possible to keep. The estimated energy performance have been calculated with only 4 month of statistics from January until April 2019 because Ljusåret 2 have just been renovated. District heating has been estimated through the energy signature by data from energy meter. Electrical components for the building have been measured and energy usage calculated. Energy produced by compression chiller have been estimated with calculated performance from design phase and adding heat transfer between rooms and supply ducts. Energy between rooms and supply ducts were not included in energy calculation during the design phase. According to the control system for the DCV system there have been some issues with high temperature in supply ducts even when they are supplied with 15 ºC from air- handling unit. There have been measurement to the ventilation system 5701-5704 that is connected to a close-loop duct with a result of temperatures between 15.2 ºC up to 21.4 ºC and the velocity has varied between 0.05-2.1 m/s in different measurement spots. This is an increase of 6.4 ºC. A heat transfer calculation have been made in Paroc Calculus to estimate heat transfer between room and supply ducts. The results of this calculation indicates the same level of temperature increases as when the system was measured. With no thermal insulation cooling capacity is lost to half after less than 5 m with a velocity of 0.2 m/s, after 15 m with a velocity of 1 m/s and 30 m with a velocity of 2 m/s . This should be compared with supply duct with 20 mm of thermal insulation that has lost its cooling capacity after less than 13 m with a velocity of 0.2 m/s, after 63 m with a velocity of 1 m/s and is increase with 4 ºC after 100 m with a velocity of 2 m/s. Using closed-loop ducts with velocity below 2.0 m/s and without thermal insulation combined with under tempered supply air is not a good combination. Even short length with low velocity and lack of thermal insulation is devastating because of heat transfer according to logarithmical temperature difference between room and supply ducts. A closed-loop duct is often designed as a pressure chamber and recommended when using DCV and/or VAV ventilation to avoid problems with noise and to be able to reduce the need of dampers. Problems with temperature increasing according to velocity in ducts must be taken in consideration. For Ljusåret 2 this will affect district heating usage where ducts are placed because underfloor heating must compensate heat transfer. Chilled water must be provided an extra time for rooms with both DCV and chilled beams and rooms with only DCV is less comfortable which they could been with a correct installation.

Examensarbetet har gått ut på att ta reda på varför en del skolor i Karlstads kommun, använder olika mycket el under kvällar, helger och nätter. Skillnaderna är stora och på grund av det har ett nytt begrepp, kallat elbasnivå, definierats. I princip är elbasnivån den effekt som används under de tider som lokalerna inte nyttjas. Efter genomförd rangordning av elbasnivån med hjälp av en egenutvecklad excelkalkyl, för ett urval på 15 skolor i Karlstads kommun, valdes två av dessa ut för vidare utredning. En skola med låg elbasnivå och en skola med hög elbasnivå valdes. Frödingskolan är den skola som har lägst elbasnivå och valdes att fungera som en referensbyggnad. Den andra skolan är Vålbergsskolan och den valdes då den hade en av de högsta elbasnivåerna i rangordningen. Gemensamt för båda skolorna är att det inte förekommer någon elvärme i fastigheterna. Dessutom finns ingen större årstidsvariation i skolornas elförbrukning. För Frödingskolan uppmättes en elbasnivå på 2,0 W/m2 och för Vålbergskolan 4,6 W/m2, alltså mer än dubbelt så hög för den sistnämnda. Genom studiebesök och omfattande mätningar har elanvändningen i de båda skolorna kunnat kartläggas. Av de resultat som fåtts har olika åtgärder för att sänka elbasnivån tagits fram. Detta har gjorts för båda skolorna även om Frödingskolan hade en låg elbasnivå från början. Det visade sig att även där fanns det åtgärder som kan sänka elbasnivån. Förslag på åtgärder för Frödingskolan:• Policy för avstängning av datorer efter arbetstid ca 1 kW• Avstängning av korridorbelysning på nätter ca 1 kW Förslag på åtgärder för Vålbergsskolan:• Konvertering från golvvärme till radiatorsystem ca 5 kW• Avstängning av frekvensstyrning då ventilationen inte är igång 7,5 kW Om föreslagna åtgärder genomförs kan elbasnivån sänkas till 1,2 W/m2 för Frödingskolan och till 2,0 W/m2 för Vålbergsskolan. För den sistnämnda är detta nästan en halvering av den ursprungliga elbasnivån. / The intention of this final thesis has been to find out why some schools in the municipality of Karlstad (Karlstads Kommun), uses different levels of electric power during evenings, weekends and nights. The differences can vary significantly. Because of this, a new concept, called the electricity base level has been defined. The electric base level is the power used during periods of time when there is no activity in the building. After a ranking of the electricity base level made with a self developed excel-model, for an assortment of 15 schools in Karlstads kommun, two of them were selected for further investigation. One school with low electricity base level and one with high electricity base level were selected. Frödingskolan was the school with the lowest electricity base level and was therefore chosen to serve as a reference-building. The other school is Vålbergsskolan and was chosen though it had one of the highest electricity base levels in the ranking. Common for both schools is that there is no electric heating in either building. Furthermore, no major seasonal variation in the school’s electricity consumptions was found. For Frödingskolan an electricity base level at 2.0 W/m2 (0.19 W/ft2) was measured. For Vålbergsskolan the electricity base level was 4.55 W/m2 (0.42 W/ft2). That is almost twice as high as for the first school. Through field studies and extensive measurements, the electricity usage in the two schools was identified. From the obtained results, several measures to reduce the electricity baseline have been developed. This has been done for both of the schools even though Frödingskolan had a low electricity base level from the beginning. It was to be found that even there a lowering of the electricity base level was possible. Proposed measures for Frödingskolan:• Policy to turn off computers after working-hours, approx. 1 kW.• Turning the corridor lights of at night, approx. 1 kW. Proposed measures for Vålbergsskolan:• Conversion from a radiant floor to a radiator system, approx. 5 kW.• Turn the frequency drivers off when no ventilation are running, approx 7.5 kW If the proposed measures are implemented, the electricity base level can be lowered to 1.2 W/m2 (0.12 W/ft2) for Frödingskolan, and 2.0 W/m2 (0.19 W/ft2) for Vålbergsskolan. For the latter, this is almost the half off the current electricity base level