Känslomässigt förhållningssätt gentemot klienter och gränssättning gentemot klienter är centrala komponenter för yrkesverksamma inom socialt arbete. Studiens syfte är att undersöka och jämföra socialsekreterares och behandlingsassistenters känslomässiga förhållningssätt gentemot klienter och gränssättning gentemot klienter. För att besvara syftet har sex kvalitativa intervjuer genomförts, varav tre socialsekreterare och tre behandlingsassistenter. Samtliga informanter har lång yrkeslivserfarenhet med minst 14 år inom socialt arbete. Den insamlade empirin analyserades genom en tematisk analys och kopplades samman med Emotionellt lönearbete som teori och gränssättning för professionella relationer som teoretisk modell. I studien framkommer det att socialsekreterare inte blandar in sina egna känslor i klientrelationen och det administrativa arbetet är i fokus. Medan behandlingsassistenterna använder sina egna känslor som ett arbetsverktyg och klientrelationen är i fokus. Socialsekreterarnas yrkeskontext gör att gränssättningen gentemot klienterna blir tydlig och klienterna hålls på stort avstånd. Medan behandlingsassistenternas yrkeskontext gör att gränssättningen gentemot klienterna är mer otydlig då klientarbetet sker i klientens vardagsmiljö. Studiens resultat visar på stora likheter inom professionerna gällande båda komponenterna. Studiens resultat visade även på stora skillnader mellan professionerna gällande båda komponenterna. En av studiens slutsatser är att yrkeskontexten har en tydlig påverkan på informanternas känslomässiga förhållningssätt gentemot klienter och gränssättning gentemot klienter.

Gränssättning i fritidshemmet handlar om att skapa regler som ger barn trygghet och fördelaktiga förutsättningar för utveckling. Syftet med denna studie är att undersöka fritidshemslärares förhållningssätt till sina elever och hur detta påverkar deras syn på gränssättning i relation till aktiviteter i fritidshemmets utomhusmiljö. Studien använder sig av ett barndomssociologiskt teoretiskt perspektiv och dess relaterade begrepp. Studien använder svensk och internationell forskning och utgått från kvalitativa intervjuer av fritidshemslärare för att komma nära deras individuella synsätt på frågeställningarna. Intervjuerna spelades in för att senare transkriberas och analyseras. I denna studie framkommer det att fritidshemslärarna är en övergripande struktur som påverkar barns möjligheter till handling. I sin gränssättning sätter de barnets bästa främst och genom det skapa trygga miljöer som bidrar till elevernas utveckling och förhindrar trauma och onödig skada. Fritidshemslärarnas barnsyn visar att de ser eleverna som sårbara med behov av stöd samtidigt som de ger eleverna utrymme att vara kompetenta aktörer med möjlighet till eget handlingsutrymme, men att graden av självständighet beror elevernas ålder och mognad. / Boundary-setting in leisure-time teaching is about creating rules giving pupils safe and favorable conditions for their development. The aim of this study is to shed light on leisure-time teachers' approach to their pupils and how this affects their outlook on boundary-setting in relation to leisure-time centres outdoor environment. The study’s outlook is based on the theoretical perspective of childhood sociology and its concepts. The study has used Swedish and international research and been based upon qualitative interviews of leisure-time teachers to get close to their individual approach to the questions. The interviews were recorded, transcribed, and then analyzed. This study shows that leisure-time teachers function as a comprehensive structure that affects children's possibilities for action. In their boundary-setting leisure-time teachers act in the interests of the children, which creates safe environments that will contribute to the pupil’s development and meanwhile prevent trauma as well as unnecessary injury. The leisure-time teachers' perspective on children presents them as vulnerable and in need of support while pupils are given room to function as competent agents on their own, though the degree of independence depends upon the pupils age and maturity.

Missbruk är ett utbrett och stigmatiserat socialt problem som förekommer inom olika samhällsklasser och åldrar, vilket också innebär att det återfinns i sociala arbetets alla fält. För att en klient ska kunna uppnå förändring har tidigare forskning visat på att alliansen mellan professionell och klient är av stor betydelse. Därav är syftet med studien att undersöka socialarbetare inom missbruksvårdens upplevelser gällande alliansen parterna emellan, samt strategier som socialarbetare använder sig av för att bibehålla en professionell balans i det klientnära arbetet. För att insamla empiriskt data har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex socialarbetare inom HVB-, stödboende- och öppenvårdsverksamheter som arbetar med missbruk. Studien har analyserats med en tematisk analysmetod och utgått från en systemteoretisk utgångspunkt. I det empiriska materialet analyserades sex olika teman, som ligger till grund för uppsatsens huvudresultat. Studiens huvudresultat visar att alliansen mellan professionell och klient är av stor betydelse för klientens förändringsprocess. Resultatet visar ytterligare att gränsen mellan att vara personlig och privat är en komplex balansgång eftersom gränssättningen sätts individuellt och efter olika situationer. Att som professionell bli privat i mötet med en klient kan för den professionella innebära en risk att hamna i en utsatt position. Hur en allians och den professionella gränssättningen utformas, blir avgörande i organisationen som den professionella verkar i. Studiens slutsats belyser organisationens betydelse för att en professionell ska kunna arbeta klientnära. Organisationen kan därmed förstås som en central startpunkt i klientens förändringsprocess.

<p>Inom socialt arbete med barn och familj är föräldraskap och hur barn och föräldrar</p><p>ser på just detta en viktig faktor. Därför är det väsentligt att medvetenheten om</p><p>vad som innefattas i ett bra, fungerande föräldraskap fördjupas. Barns uppfattning</p><p>om sin egen tillvaro efterfrågas sällan. Vid en översikt av den forskning som</p><p>bedrivits om barn och deras livssituation kunde vi konstatera att empirin i dessa</p><p>avhandlingar i väldigt liten utsträckning kom från barnen själva.</p><p>Uppsatsens syfte var att fördjupa kunskaperna om vad bra föräldraskap är sett ur</p><p>barns perspektiv. Våra frågeställningar var: Hur ser barns bild av ett gott föräldraskap</p><p>ut? Finns det några skillnader mellan hur en bra mamma och en bra pappa</p><p>ska vara? För att besvara dessa frågeställningar lät vi en grupp 6: e-klassare skriva</p><p>uppsatser utifrån de underliggande frågeställningar som bland annat handlar om</p><p>bra egenskaper hos en förälder, vad som är viktigt att kunna prata med en förälder</p><p>om och vikten av gränssättning. Studien utgår dels från Bowlbys anknytningsteori,</p><p>där bindning och en trygg bas är centrala begrepp. Vi anlade ett systemperspektiv</p><p>i vår kvalitativa analys och tittade på föräldraskap både utifrån familjen</p><p>som ett socialt system och familjen sett i ett samhällssystem. Analysen indelades i</p><p>olika teman som både bygger på de frågeställningar barnen hade vid uppsatsskrivandet</p><p>och de mönster vi kunde se i deras uppsatser.</p><p>Resultatet av empirin visade att ett gott föräldraskap handlar om att ge sina barn</p><p>omsorg, skydd och trygghet. Vi kunde även se en viss skillnad i hur den undersökta</p><p>gruppen barn beskriver en bra mamma respektive en bra pappa.</p> / <p>In social work with children and families parenting is an important matter. Children’s</p><p>and parent’s point of view in this matter are of great importance. What</p><p>might be included in good parenting therefore needs to be examined. Children’s</p><p>opinion about their daily life is seldom asked for. When overlooking the scientific</p><p>research that has been made about children and their situation, it became clear that</p><p>the empirical material in a very small amount comes from children themselves.</p><p>The purpose of this study was to obtain deeper knowledge about what good parenting</p><p>is from children’s perspective. Our questions were: What are children’s</p><p>beliefs about good parenting? Are there any differences between a good mother</p><p>and a good father? In order to answer these questions we gave a group of children</p><p>in 6-th class the task to write an essay about good qualities in parents, what’s important</p><p>to be able to talk to ones parents about and the importance of boundaries.</p><p>The study emanates from Bowlby’s attachment theory which holds attachment</p><p>and a secure base as central concepts. In our qualitative analysis we applied a</p><p>systems perspective and looked at parenting as a social system from a family perspective</p><p>as well as from a society perspective. The analysis was classified in</p><p>themes that emanated from the questions the children used when writing their</p><p>essays.</p><p>The results showed that good parenting is about giving the children care, protection</p><p>and security. We were also able to see certain differences in how this group</p><p>of children described a good mother and a good father.</p>

Inom socialt arbete med barn och familj är föräldraskap och hur barn och föräldrar ser på just detta en viktig faktor. Därför är det väsentligt att medvetenheten om vad som innefattas i ett bra, fungerande föräldraskap fördjupas. Barns uppfattning om sin egen tillvaro efterfrågas sällan. Vid en översikt av den forskning som bedrivits om barn och deras livssituation kunde vi konstatera att empirin i dessa avhandlingar i väldigt liten utsträckning kom från barnen själva. Uppsatsens syfte var att fördjupa kunskaperna om vad bra föräldraskap är sett ur barns perspektiv. Våra frågeställningar var: Hur ser barns bild av ett gott föräldraskap ut? Finns det några skillnader mellan hur en bra mamma och en bra pappa ska vara? För att besvara dessa frågeställningar lät vi en grupp 6: e-klassare skriva uppsatser utifrån de underliggande frågeställningar som bland annat handlar om bra egenskaper hos en förälder, vad som är viktigt att kunna prata med en förälder om och vikten av gränssättning. Studien utgår dels från Bowlbys anknytningsteori, där bindning och en trygg bas är centrala begrepp. Vi anlade ett systemperspektiv i vår kvalitativa analys och tittade på föräldraskap både utifrån familjen som ett socialt system och familjen sett i ett samhällssystem. Analysen indelades i olika teman som både bygger på de frågeställningar barnen hade vid uppsatsskrivandet och de mönster vi kunde se i deras uppsatser. Resultatet av empirin visade att ett gott föräldraskap handlar om att ge sina barn omsorg, skydd och trygghet. Vi kunde även se en viss skillnad i hur den undersökta gruppen barn beskriver en bra mamma respektive en bra pappa. / In social work with children and families parenting is an important matter. Children’s and parent’s point of view in this matter are of great importance. What might be included in good parenting therefore needs to be examined. Children’s opinion about their daily life is seldom asked for. When overlooking the scientific research that has been made about children and their situation, it became clear that the empirical material in a very small amount comes from children themselves. The purpose of this study was to obtain deeper knowledge about what good parenting is from children’s perspective. Our questions were: What are children’s beliefs about good parenting? Are there any differences between a good mother and a good father? In order to answer these questions we gave a group of children in 6-th class the task to write an essay about good qualities in parents, what’s important to be able to talk to ones parents about and the importance of boundaries. The study emanates from Bowlby’s attachment theory which holds attachment and a secure base as central concepts. In our qualitative analysis we applied a systems perspective and looked at parenting as a social system from a family perspective as well as from a society perspective. The analysis was classified in themes that emanated from the questions the children used when writing their essays. The results showed that good parenting is about giving the children care, protection and security. We were also able to see certain differences in how this group of children described a good mother and a good father.

<p>I denna studie belyses ungdomars rådande attityder som rör gränssättning kring en önskad sexuell akt och våldtäkt jämfört med den juridiska definitionen. Vidare undersöks även kamraters eventuella påverkan till ungdomarnas gränssättning utifrån den sociala inlärningsteorin.Tillvägagångssättet var av kvantitativ art där data samlades in i form av enkäter.Respondenterna bestod av N=210 ungdomar i 15 till 16 års ålder (årskurs nio)från åtta stycken grundskolor, inom en radie av åtta mil från studieorten. Den insamlade datan analyserades med statistikprogrammet SPSS.Ungdomarna i studien påvisade relativt goda attityder i förhållande till den juridiska definitionen av våldtäkt. Något samband mellan kamraters påverkan och rådande attityder som rör denna gränsdragning kunde dock inte fastställas.</p>

I denna studie belyses ungdomars rådande attityder som rör gränssättning kring en önskad sexuell akt och våldtäkt jämfört med den juridiska definitionen. Vidare undersöks även kamraters eventuella påverkan till ungdomarnas gränssättning utifrån den sociala inlärningsteorin.Tillvägagångssättet var av kvantitativ art där data samlades in i form av enkäter.Respondenterna bestod av N=210 ungdomar i 15 till 16 års ålder (årskurs nio)från åtta stycken grundskolor, inom en radie av åtta mil från studieorten. Den insamlade datan analyserades med statistikprogrammet SPSS.Ungdomarna i studien påvisade relativt goda attityder i förhållande till den juridiska definitionen av våldtäkt. Något samband mellan kamraters påverkan och rådande attityder som rör denna gränsdragning kunde dock inte fastställas.

This qualitative study is aimed to find out how teachers at one preschool relate to influence and boundaries. This has been carried out through qualitative interviews whose contents have been analyzed and processed. The theoretical framework of the study is the philosophy of John Dewey derived from Pragmatism, where thought and action is seen as one where the child needs to try and experiment to learn. We are two authors who stand for this study in which we both were present at all times for the interviews. The interviews revealed that teachers believe that influence is important for children's self-esteem, to become a good citizen of the community and to learn that certain things are expected. It also emerged that influence combined with boundaries is seen as very important. It appeared that the teachers look at influence in preschool in three different ways - influence here and now, influence in the future and influence for the children self-esteem. Overall, it appeared that the influence is seen as important in combination with boundaries.

Syftet med den här essän är att belysa vikten av föräldrakontakt i förskolan genom att undersöka hur en pedagog bör förhålla sig till sin egen och föräldrars syn på gränssättning och uppfostran. Essäns utgångspunkt är en självupplevd situation där ett barn blir hämtad av sin förälder på förskolan. Föräldern verkar inte sätta tillräckligt tydliga gränser för att få med sig barnet hem när han önskar. I situationen framkommer det att pedagogen och föräldern har olika syn på uppfostran och gränssättning och därmed olika förhållningssätt när de bemöter barnet. Problemet blir hur pedagogen ska förhålla sig till deras olika förhållningssätt och bemöta föräldern på förskolan. Ska pedagoger påverka föräldrars uppfostran och gränserna de sätter? Och hur ska det göras i sådana fall? Essän belyser hur ett gott samarbete kan ske genom kommunikation mellan pedagog och förälder. Den belyser också vilka aspekter som kan vara viktiga att ta hänsyn till när föräldrar och pedagoger sätter gränser för barnen. Den vetenskapliga inriktningen på uppsatsen är hermeneutisk och ett normkritiskt perspektiv intas för att få en bred reflektion. Den teoretiska utgångspunkten för essän är forskaren Diana Baumrinds tre uppfostringsstilar. De tre uppfostringsstilarna är den auktoritära, den fria och den auktoritativa uppfostringsstilen. Några begrepp som används i uppsatsen är modellmakt, kunskapsmakt, det kompetenta barnet, personliga gränser, generella gränser och auktoritet. Jag kommer att undersöka följande två frågeställningar för att kunna reflektera kring berättelsen: Hur påverkar förskolans och hemmets olika uppfostringsstilar och syn på gränssättning barns lärande och utveckling? Hur bör en god kommunikation och ett gott samarbete ske mellan pedagog och föräldrar gällande barns uppfostran? Genom undersökningen har jag kommit fram till att föräldrasamarbete bidrar till mycket positiva effekter för barns lärande och utveckling. Pedagoger och föräldrar behöver samtala om deras olika förhållningsätt för att lära hur de ska samarbeta i framtiden. Att sätta gränser skapar trygga barn men gränserna behöver anpassas efter varje barn. Genom vägledning av vuxna utvecklar barn sin känslouppfattning och de lär sig ta hänsyn till andras känslor. Den auktoritära uppfostringsstilen är inte eftersträvandsvärd i dagens samhälle. Den auktoritativa uppfostringsstilen är eftersträvansvärd och jag uppfattar den som en norm i förskolan. Det för att föräldrars förhållningssätt i hemmet är likvärdigt med förskole pedagogernas och värderingarna i läroplanen. Barnen får därmed erfarenheter hemifrån som är till fördel i förskolan. Den fria uppfostran ger inte barnen lika fördelaktiga erfarenheter. / The purpose of this essay is to shed light on the importance of parental contact in preschool by examining how a pedagogue should relate to his/her own and the parents view on boundaries and upbringing. The starting-point of the essay is a self-experienced situation where a child is being picked up by his parent at preschool. The parent does not seem to put distinct enough boundaries in order to bring the child home when he wishes to. The situation reveals that the pedagogue and the parent have different views on upbringing and boundaries, and therefore use different approaches with the child. The issue for the pedagogue is how to handle their different approaches and respond to the parent at the preschool. Should pedagogues influence how parents bring up their children and the boundaries that they set? If so, how should it be done? The essay highlights how good cooperation can be achieved through communication between pedagogues and parents. It also sheds light on what aspects may be important to consider when parents and pedagogues set boundaries for the children. The scientific approach of this paper is hermeneutic and a norm-critical perspective has been taken to allow broader reflections. The theoretical starting point for the essay is the researcher Diana Baumrind's three upbringing styles. The three upbringing styles are the authoritarian, the permissive and the authoritative upbringing style. Some concepts used in the essay are model power, knowledge power, the competent child, personal boundaries, general boundaries and authority. I will investigate the following two questions to reflect on the situation: How do different upbringing styles at preschool and at home affect children's learning and development? What should good communication and good cooperation between pedagogues and parents look like regarding the upbringing of the children? The study finds that parental cooperation contributes to very positive effects for children's learning and development. Pedagogues and parents need to talk about their different approaches in order to learn how to collaborate in the future. Setting boundaries form confident children, but the boundaries need to be adapted to each child. Through the guidance of adults, children develop their feelings of understanding and they learn to take into account the feelings of others. The authoritarian upbringing style is not desirable in today's society. The authoritative upbringing style is desirable and I perceive it as a norm at preschools. This is because the parents approach at home would be equivalent to the one of the preschool pedagogues and to the values in the curriculum. The children thereby gain experiences at home that are beneficial in preschool. The permissive upbringing does not give the children equally beneficial experiences.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring hur förskollärare anser att de arbetar med barns fysiska integritet i förskolan. Studien har genomförts genom att använda oss av strukturerade intervjuer, där fem förskollärare intervjuades. Studiens teori bygger på Baderstens (2004) förståelse av vad en normativ teori är, samt den normativa beskrivning som Skolverket gjort av hur integritetsarbete i förskolan bör gå till. Det är utifrån Skolverkets normativa beskrivning, vilket vi valt att benämna Skolverkets normativa metod, som insamlad data analyserats. Resultatet i vår studie visar att för att öka barns förståelse för sin egen och andras fysiska integritet, hjälper förskollärare barn att sätta gränser. Pedagoger behöver vara närvarande och lyhörda för att se signaler samt kliva in om ett barns gräns blivit överträdd. Resultatet visar även att respondenterna menar att kommunikation är viktigt för att utveckla en förståelse kring fysisk integritet. För att kunna respektera barns fysiska integritet visar resultatet att pedagoger behöver lyssna till varje enskilt barn. Det visar även att relationer är viktiga och att barnen ska känna trygghet till den vuxne, samt att barnen behöver får vara delaktiga i beslut som rör dem själva. Slutsatser utifrån studien är att arbetet med att respektera barns fysiska integritet samt utveckla barns förståelse för sin egen och andras fysiska integritet är nära sammanbundet. Har barnet en förståelse för fysisk integritet har barnet också lättare att respektera någon annans fysiska integritet.