Uppsatsens syfte är att belysa högstadieelevers grammatikintresse. Målet är att försöka förklara och förstå vad pojkar respektive flickor tycker om grammatik. Syftet är också att se om det finns några skillnader mellan pojkars respektive flickors grammatikintresse. Frågeställningar som uppsatsen behandlar är: Hur uppfattar elever grammatikundervisningen? samt Går det, ur ett genusperspektiv, att urskilja skillnader mellan pojkars och flickors uppfattning gentemot grammatikstudier? Den valda metoden är en kvantitativ metod med kvalitativa inslag, det vill säga en enkätundersökning som både innehåller slutna, alternativa och öppna frågor. Utformningen ger arbetet styrka och förklaring till varför vissa informanter tycker som de tycker. Huvudresultatet visar att det finns fyra generellt återkommande uppfattningar i frågan om elevernas uppfattning av grammatikundervisning, nämligen: Grammatik är viktigt, grammatik är roligt, grammatik är viktigt men tråkigt och slutligen grammatik är oviktigt eller tråkigt. Vidare uppvisar pojkarna i undersökningen en något mer negativ uppfattning till grammatik än flickorna och flickor hävdar att grammatik är viktigt vid språkinlärning.

This research traces the trajectory of those methods of teaching grammar that five different teachers in Swedish from Stockholm municipality use in their practice. Their both constructive and negative attitudes towards grammar were in fokus when looking after the connection between their own experience of learning/teaching native language grammar and the methods that they are actually using in their own classes. I was trying to gain knowledge and achieve the purpose of this research by means of a qualitativ method. My empirical data consists of five interviews with the pedagogues who are teaching Swedish. I was also reviewing the scientific research related to the topic. This study has scratched the surface of the systemic funktional grammar (SFG) pedagogy. SFG is a model of grammar developed by the British linguist Michael Halliday. The meta-language informed by SFG seems to be the keyword of the model because of its implicit meaning. Only one of five teachers has been incorporating SFG into the teaching of history. When working with the third grade pupils the teacher has been using the modeling and deconstruktion of the kids own texts. the other four teachers have never heard about SFG before. The methods they are using are not updated that much, it is also easy to notice that they stich to the teaching of grammar as a separate part of language.

Syftet med denna studie är att undersöka de åsikter som finns hos dagens lärare vad gäller grammatik och språkriktighet inom svensk-ämnet på de svenska gymnasieskolorna. Inför detta kvalitativa arbete intervjuades fyra gymnasielärare från två olika skolor, där de fick svara fritt på ett antal frågor. Det resultat som framkom från denna undersökning är att det på dessa skolor inte läggs mycket vikt på grammatik i undervisningen och att man inte har regelrätta grammatiklektioner längre. Informanterna uttrycker en medvetenhet om att ungdomarnas förkunskaper från grundskolan har försvagats. Alla är de överens om att elevernas användning av språket är det som mest hjälper dem att utvecklas och det är detta som fokuseras i deras undervisning.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka de nationella styrdokumentens avsikt med grammatikundervisningen och att jämföra detta med hur grammatikundervisningen i engelska genomförs i en svensk gymnasieskola för att nå föreskrivna mål i undervisningen. För att förtydliga problematiken kring grammatikundervisningen på gymnasienivå ges en redogörelse av forskning kring grammatikundervisning och några språkundervisningsmetoder. Faktorer som påverkar grammatikundervisningen beskrivs också. Själva undersökningen bestod av en genomgång av de nationella styrdokumenten gällande engelska för gymnasiet och intervjuer med ett antal gymnasielärare. Resultatet visar att grammatikens roll inte är tydlig och preciseras inte i styrdokumenten. De uppställda målen kan tolkas på olika sätt, vilket kan ses som både för- och nackdel. Språkundervisningen syftar dock framför allt till att utveckla en kommunikativ språkförmåga. Undersökningen är av betydelse främst för blivande språklärare som skall undervisa i engelska på gymnasienivå.

<p>Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur undervisningen i grammatik bedrivs hos verksamma gymnasielärare och om den påverkas av lärarnas inställning till, och erfarenheter av grammatik. Vi har valt en kvalitativ metod där vi har intervjuat sju gymnasielärare i svenska. Undersökningen visar att lärarna anser att grammatik är viktigt och intressant samt kan också konstatera att arbetssättet i grammatik varierar. En del väljer att integrera grammatikundervisningen i andra moment, ex. skrivträning, medan andra har enskilda grammatikmoment. Undersökningen visar också att lärarnas erfarenheter av grammatik påverkar det egna intresset för grammatik, och därmed också inställningen till grammatikundervisning, som i sin tur i olika utsträckning också påverkar undervisningssättet. En intressant avvikande iakttagelse är att en av lärarna som brann för högskolegrammatiken och har ett stort personligt intresse för grammatik, väljer att inte undervisa i det idag.</p><p> </p><p>  </p> / <p>The purpose of this essay is to examine how grammar teaching is conducted by teachers in upper secondary school and if it is affected by their attitude towards, and experience of grammar. We have chosen in-depth interviews as our method of investigation in which we have interviewed seven upper secondary school teachers. The investigation shows that the teachers find grammar important and interesting, and also that their teaching methods vary. Some chose to integrate the grammar teaching, for example in the writing process while others prefer teaching grammar separately. Furthermore the investigation shows that teachers’ experience of grammar affects their interest in grammar, and therefore also in various extents has an effect on the way they conduct their teaching. An interesting deviation is that one of the teachers who really was excited about the university grammar during the teacher education, and has a great personal interest in it, chooses not to teach grammar at all.</p><p> </p>

Denna undersökning är gjord med syfte att granska hur fyra svensklärare för grundskolans senare år bedriver sin grammatikundervisning. Detta för att se hur upptäckterna stämmer överens med tidigare rön inom den didaktiska forskning som behandlar ämnet grammatik. Studien lyfter fram definitioner av grammatikbegreppet, tillvägagångssätt och metoder i det didaktiska arbetet samt argument för- och emot grammatikundervisningens existens i svenskämnet. Vidare redogörs för metodval vilka innebär kvalitativa intervjuer utefter modellen ”föreställningskartor” där didaktikens tre huvudfrågor – vad, hur och varför – styr samtalen. Undervisningens resultatdel visar hur svensklärarna förhåller sig till begreppet grammatikundervisning och hur detta kopplas till den didaktiska verksamheten. Slutligen diskuteras det insamlade materialet och jämförs med den teoretiska bakgrunden utifrån de tre didaktiska huvudfrågorna. / The aim of this study is to examine how four Swedish teachers, in the late years of compulsory school, teach grammar. The findings of this study are compared and contrasted with previous research in the field. The study focuses definitions of the grammar terminology, procedures, teaching methodology and the argument for or against the teaching of grammar in Swedish schools. Furthermore, an account will be given of the research method chosen, namely qualitative interviews based on concept maps, focusing on the three main didactic questions: what, how and why. These interviews show the teachers’ approach to grammar instruction and its connection with didactic activities. Finally the collected material is discussed with reference to the theoretical background and the three main didactic questions.

The purpose of this study is to illustrate how some teachers teach the concept of language structure in grades 4–6 and clarify if language structure is taught as a separate moment in teaching or as a part of the teaching of writing. The study is carried out through qualitative inteviews with five Swedish teachers in four different schools. The results of this study show that the interpretation of the concept of language structure ends up in the concept of grammar. The teachers choose to teach language structure both as separate moment as well as a part of the teaching of writing. Language structure is regularly taught as a separate moment with focus on the form of the language and then the deductive method is used, where the teacher leads the activity. The inductive method, where pupils learn from each other with the teacher as a support, is rarely used, although research shows that it is more advantageous. On the other hand, when teaching focuses on language as a process, while writing texts, the inductive method is regularly used by some of the teachers.

Syftet med denna studie är att undersöka framställningarna av grammatik i två läromedel, Svenska Nu och Svenska Timmar, samt svensklärares uppfattningar om grammatikundervisning och elevers svårigheter i samband med grammatikundervisningen. Intervjuerna innefattar fyra grundskolelärare och fyra gymnasielärares. Tidigare genomförda studier har kritiserat grammatikundervisningens form och läromedels bristfälliga beskrivningar av grammatiken. De läromedelsanalyser som jag har genomfört visar fortfarande på stora brister. Läroböckerna innehåller många felaktigheter, missvisande beskrivningar, definitionsproblem och hierarkiproblem, vilket ställer stora krav på läraren för att kunna avgöra läromedlets användbarhet. De intervjuade lärarna uppvisar en traditionell syn på grammatik, att det handlar om ordklasser och satsdelar, och behandlar vanligtvis dessa områden som enskilda moment. Vidare framgår det av intervjuerna att eleverna har svårt att förstå grammatikens nyttovärde, vilket är en faktor som kan inverka på elevernas negativa attityder och svårigheter i grammatik. För att bryta dessa föreställningar krävs en förändring av den skolgrammatiska traditionen.

I den här uppsatsen har vi tittat närmare på hur det står till med grammatikundervisningen i dagens gymnasieskola. I vår uppsats tar vi först upp historik om grammatik och grammatikundervisning. För att få veta vad lärare i gymnasieskolan ska sträva efter i sin undervisning har vi också ägnat en del av uppsatsen åt läroplaner och kursplaner. Vårt syfte är att undersöka hur undervisningen i grammatik ser ut på gymnasiet och vilken inställning lärarna har till grammatik. Våra frågeställningar är *Vilken inställning har lärare på gymnasiet till grammatik och grammatikundervisning? * Hur arbetar lärare med grammatikundervisning på gymnasieskolan? Vi genomförde sex djupintervjuer med lärare i svenska på gymnasieskolan. Lärarna är i olika åldrar och arbetar på två olika skolor och kommuner. Intervjuerna har genomförts med samma förberedda och standardiserade frågeställningar. Vår undersökning visar att lärarna är överens om att kärnan i A-kursen i svenska är tala, läsa och skriva. Dock lägger de tyngdpunkten olika på momenten. De är också rörande överens om att det finns grammatiska termer och moment som en elev ska kunna när hon/han börjar A-kursen. Vad de ska kunna är de oense om. Lärarna ser grammatik som ett viktigt redskap för att kunna tala om språk. De vill dock inte lägga för mycket tid på baskunskaperna i grammatik utan vill kunna använda den som ett redskap för att nå de övriga kursmålen. Dessvärre tycker de att eleverna har för dåliga kunskaper då de kommer från grundskolan till gymnasiet. En tredjedel väljer att arbeta med grammatik på ett traditionellt sätt, dvs. med fylleriövningar. De övriga utgår ifrån elevernas egna skrivna texter och vid behov lägger de till olika övningar. Lärarna väljer att utgå från elevtexterna för att på så sätt kunna ge personliga kommentarer och förklaringar. Grammatiken återkommer ständigt i olika moment genom kursens gång. På frågan hur de skulle vilja jobba med grammatikundervisning får vi varierande svar.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur funktionell grammatik kan svara mot det som dagens grammatikundervisning brister i och efterfrågar. Uppsatsen presenterar genom en litteraturgenomgång synen på dagens grammatikundervisning, dess bakrund, argument och strävansmål. Dessutom innehåller uppsatsen en presentation av Michael Hallidays funktionella grammatik och dess möjliga tillämpning i skolundervisningen och vid textanalys. Avslutningsvis förs en kort diskussion kring funktionell grammatik och en meningsfull grammatikundervisning.