I detta examensarbete undersöks synen på grammatikundervisning rörande verb och tempus hos lärare inom utbildningsformen Svenska för invandrare. I styrdokumenten för utbildningsformen finns krav på att eleven ska lära sig ett funktionellt andraspråk. Detta åsyftar både kommunikativa aspekter och språklig korrekthet, dock utan några explicita krav på vilka grammatiska moment som ingår i de olika kurserna.Verbtempus är en aspekt av svenskan som andraspråksinlärare kan ha svårt att lära sig och använda. I detta arbete undersöks därför lärares attityder till användning av tempus i de olika kurserna, i syfte att se om olika tempus förekommer i olika kurser samt hur lärarna uppger vilket syfte grammatikundervisningen fyller i deras undervisning. Lärarnas och elevernas användning av metaspråkliga termer berörs också.Resultatet visar vissa mönster rörande tempusförekomst i kurserna och hur lärarens perspektiv på grammatikundervisning påverkar kursinnehållet och krav på användning av metaspråkliga termer. Krav på användning av enklare tempus förekommer i de tidigare kurserna och mer komplexa och sammansatta tillkommer i de senare. Lärare i de tidigare kurserna uppger att de i större utsträckning använder metaspråkliga termer och ställer högre krav på att eleverna använder dessa, än vad lärarna i de senare kurserna uppger.Resultatet verkar peka åt att lärarna utformar grammatikundervisningen utefter vad de själva anser är viktiga för eleverna, vilket kan leda till att kursinnehållet skiljer sig åt. Enstaka mönster visar på att den pragmatiska kompetensen tar en allt större roll i undervisningen ju högre kurs eleven studerar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur grammatikundervisningen kan se ut i årskurserna 2 och 5. Vi har även haft för avsikt att undersöka hur lärarna tolkar styrdokumenten och varför de anser att eleverna ska lära sig grammatik. Vi har genom metoderna kvalitativ intervju och observation genomfört vår empiriska undersökning. Sammanlagt hade vi åtta informanter varav fyra lärare undervisade i åk 2, övriga fyra i åk 5. Vi har valt att dela in informanterna efter funktionaliserad, polariserad och formaliserad syn på grammatikundervisning. Resultatet visar att fyra av informanterna som hade en polariserad syn på grammatikundervisningen, två hade en funktionaliserad syn, medan två informanter hade en formaliserad syn. Informanternas främsta argument för att undervisa i grammatik var att utveckla elevernas skriftspråk och förbereda dem inför kommande studier. Av deras tolkning av kursplanerna framgick att det främsta motivet de hittade var utveckling av skriftspråket. Våra slutsatser är att grammatikundervisningen i skolans tidigare år är på väg att förändras. Vi påvisar även de gränser som existerar mellan grammatikforskning, verksamma lärare, och läromedelsframställning och belyser den problematik som uppstår därav.

Grammatikundervisningens plats i den svenska skolan har länge diskuterats och trots att grammatikundervisningen fått tillbaka lite av sin status sedan mitten av 1900-talet, diskuteras fortfarande varför grammatik är viktigt i skolan. Forskning menar att grammatikundervisning bland annat är viktigt för elevers skrivutveckling och ett arbetssätt som senare års forskning förespråkar är att arbeta med grammatikundervisning inom skrivundervisning. Hur detta kan genomföras på ett fruktbart vis finns det däremot lite forskning kring, såväl internationellt som nationellt. I föreliggande arbete presenteras därför en litteraturstudie utifrån tidigare forskning för att undersöka hur grammatik kan inkluderas i skrivundervisning och utformas för att stötta skrivutveckling hos elever. Resultatet har diskuterats utifrån Läroplanen för gymnasieskolan (2022) för att relatera den studerade forskningen till en svensk kontext. Den metod som använts är en systematisk litteraturstudie av vetenskaplig litteratur och i resultatet presenteras elva nationella och internationella texter. Resultatet visar att en kontextualiserad grammatikundervisning inom skrivundervisning förespråkas för att stötta elevers skrivutveckling då det bidrar till att elever utvecklar en förståelse för språkets sammanhang och hur grammatiska val påverkar texter. Det är dock vanligt att det i skolan förekommer en traditionell grammatikundervisning såväl vid klassrumsundervisning som vid återkoppling, där fokus ligger på språkets struktur och språkriktighet i stället för på språkets funktion. Ett sådant fokus menar forskning inte bidrar till skrivutveckling hos elever. Anledningen till att det ändå förekommer i undervisning menar forskning beror på att det i styrdokumenten finns ett fokus på språkriktighet, men att det också kan bero på lärares bristande kunskaper om en kontextualiserad grammatikundervisning. Lärare behöver därmed få djupare kunskaper kring hur de kan arbeta kontextualiserat med grammatik, såväl vid lärarutbildningar som genom fortbildning, för att elever ska nå skrivutveckling. Undervisningen bör även relateras tydligare till forskning. För att grammatikundervisning inom skrivundervisning ska vara fruktbar för eleverna krävs det att eleverna får möjlighet att utveckla ett metaspråk, något som kan uppnås genomen explicit grammatikundervisning där elever får lära sig om grammatiska begrepp. Det är även av vikt att undervisningen anpassas efter eleverna, så att de får möjlighetatt utveckla ett metaspråk och kunna använda det vid såväl samtal i klassrummet som när de får återkoppling. Hur återkoppling på elevers grammatiska val i texter bör utformas råder det delade meningar om och kräver därför vidare forskning. Utifrån arbetets resultat dras därmed slutsatsen att grammatikundervisning kan inkluderas i skrivundervisning genom ett kontextualiserat arbetssätt. Fokus såväl i klassrumsundervisningen som vid återkoppling bör ligga på hur språket kan varieras utifrån det sammanhang det befinner sig i. Det krävs dock vidare studier för att undersöka närmare hur en sådan undervisning kan anpassas och implementeras i undervisning för att bidra till skrivutveckling.

Bakgrund: I den svenska läroplanen Lgr 22 förekommer inte termen "grammatik" explicit (Skolverket, 2023). Däremot förekommer andra terminologier som tydligt beskriver grammatiska principer och strukturer såsom språklig struktur, normer och ordföljd. Läroplanen fungerar som en handledning för lärare inom specifika ämnen och fastställer både lärandemål för eleverna och kriterierna för bedömning. Det som fortfarande är oklart är vad för slags metod lärare i svenska som andraspråk använder för att undervisa eleverna i grammatik. Syftet: Syftet med vår studie med lärares strategier i grammatikundervisning i svenska som andraspråk är att ta reda på lärares uppfattningar om sin egen grammatikundervisning och deras tillvägagångssätt. Metod: Studien tillämpas genom en kvalitativ enkätmetod genom öppna frågor där informanterna motiverar sina svar. Informanterna är svenska som andraspråkslärare. Studien sammankopplas med den fenomenografiska metoden, där vi kategoriserar informanternas svar i olika kategorier. Resultat: Studiens resultat är att lärarnas strategier i grammatikundervisningen baseras främst på faktorer såsom klassens eventuellt gruppens behov. Dessutom arbetar majoriteten av lärarna med grammatik implicit där lärarna väver in grammatiken i olika moment av undervisningen snarare än explicit.

I denna uppsats undersöks fyra högstadielärares utsagor om grammatikundervisning i svenskämnet, deras attityder till grammatik samt deras arbetsmaterial. Detta har undersökts genom fyra separata intervjuer samt en textanalys av lärarnas utsagor och deras arbetsmaterial. Lärarnas utsagor och arbetsmaterial analyseras utifrån kritisk diskursanalys och tidigare forskning. Resultatet visar att samtliga lärare på flera punkter är samstämmiga i sina utsagor om grammatikundervisning och att arbetsmaterialet ser likartat ut. Både undervisning och arbetsmaterial utgår från ett traditionellt synsätt på grammatik. Lärarna har explicita grammatiklektioner där eleverna ska lära sig grammatiska begrepp och definitioner, men de försöker också använda grammatiken implicit i till exempel elevtextproduktion. I arbetsmaterialet används daterade begrepp, vilket en av lärarna uttrycker att hen också gör i sin undervisning för att underlätta inlärning av moderna språk. Samtliga lärare undervisar om nio ordklasser, trots att det i svenskan finns fjorton ordklasser. Detta kan bero på att de använder sig av material ihopsamlat av äldre läromedel och därmed inte är ajour med uppdaterade begrepp och definitioner av grammatik. Därtill uttrycker lärarna att grammatik är ett statiskt ämne och att det är svårt att variera innehållet. Däremot har de en positiv attityd till grammatik och de anser att den är viktig för eleverna. Dessutom anser de att grammatiken har en given plats i svenskundervisningen men väljer att prioritera mer tid av undervisningen till att läsa och skriva.

<p>Syftet med det här arbetet har varit att undersöka <em>de nationella styrdokumentens avsikt med grammatikundervisningen </em>och att jämföra detta med hur grammatikundervisningen i engelska genomförs i en svensk gymnasieskola för att nå föreskrivna mål i undervisningen. För att förtydliga problematiken kring grammatikundervisningen på gymnasienivå ges en redogörelse av forskning kring grammatikundervisning och några språkundervisningsmetoder. Faktorer som påverkar grammatikundervisningen beskrivs också. Själva undersökningen bestod av en genomgång av de nationella styrdokumenten gällande engelska för gymnasiet och intervjuer med ett antal gymnasielärare.<em> </em>Resultatet visar att grammatikens roll inte är tydlig och preciseras inte i styrdokumenten. De uppställda målen kan tolkas på olika sätt, vilket kan ses som både för- och nackdel. Språkundervisningen syftar dock framför allt till att utveckla en kommunikativ språkförmåga. Undersökningen är av betydelse främst för blivande språklärare som skall undervisa i engelska på gymnasienivå.</p>

<p>Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur funktionell grammatik kan svara mot det som dagens grammatikundervisning brister i och efterfrågar. Uppsatsen presenterar genom en litteraturgenomgång synen på dagens grammatikundervisning, dess bakrund, argument och strävansmål. Dessutom innehåller uppsatsen en presentation av Michael Hallidays funktionella grammatik och dess möjliga tillämpning i skolundervisningen och vid textanalys. Avslutningsvis förs en kort diskussion kring funktionell grammatik och en meningsfull grammatikundervisning.</p>

<p>Föreliggande arbete handlar om ett försök att använda ett varierat arbetssätt i grammatikundervisningen för att främja inlärningen genom att stimulera flera sinnen och stärka den kognitiva utvecklingen i interaktion med andra. Syftet är att undersöka om det är möjligt att använda charader som en pedagogisk metod i fråga om inlärning av grammatik med avseende på satsdelarna subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad, innehållsadverbial och attribut.</p><p>Undersökningen grundar sig på sju genomförda lektioner fördelade på en gång per vecka i en niondeklass med dramatisering av satsdelar. Eleverna har skrivit loggbok, en intervju med fyra elever har utförts och därtill har jag gjort observationer. Av olika anledningar anser jag inte att urvalsgruppen går att använda som norm för en genomsnittsklass för årskurs nio.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att charader som metod inte gick att använda under de premisser som gällde för den utvalda klassen. Dessutom visar resultatet att metoden måste kompletteras med läromedel som stöd för eleverna.</p><p>Slutsatsen är dock att undervisningsmetoden i sig kan fungera då jag tidigare använt den i en annan klass. Därför anser jag att det är möjligt att använda charader som pedagogisk metod för att bredda och variera den traditionella grammatikundervisningen och därmed bättre nå ut till alla elever och därigenom stimulera och främja lärandeprocessen.</p> / <p>The following work deals with a different approach in teaching grammar which is designed to facilitate learning by stimulating several senses and by strengthening cognitive development through interaction with others. The purpose is to investigate if it is possible to use charades as a pedagogical method when it comes to learning elements of grammar such as: subject, predicate, object predicative, predicative, adverbial modifier and attribute.</p><p>The essay is based upon seven different lessons once a week with a class of ninth graders where the dramatisation of clauses took place. Not only have the students kept a log for the sake of the study, but there were also four interviews with different students as well as observations of them. For different reasons it is my belief that the study’s target group is not a representative class of ninth graders.</p><p>The result of this investigation shows that charades as a method for learning grammar, within the confines of the study, was not a successful method for the chosen group. Moreover it is also clear that the method has to be complemented with teaching material other than only charades in order to give students extra support.</p><p>However, based on a successful previous experience with another class where charades were used to teach grammar, I can make the conclusion that it is possible to use charades for the purpose of teaching grammar; especially as a way to compliment and vary traditional grammar teaching. This method helps reach students and thus stimulate their learning process.</p>

<p>This paper sets out to examine to what extent French grammar teaching contributes to the students’ practical, oral skills. Are the students familiar with the grammatical system without knowing how to apply it orally in practice? The paper contains a theoretical background and an empirical survey. One quantitative and one qualitative method have been applied in the survey. 52 questionnaires have been completed and 6 High School students’ interviews have been carried out. Only 15 % of the surveyed students state that they completely approve with the statement that they can apply their grammatical knowledge in oral production. This shows that the teaching of grammar seems to contribute to the students’ oral skills to a relatively small extent. The result also suggests that there is a larger emphasis on theoretical explanations than on practice in grammar teaching. One of the problems seems to be that the practicing of grammar mainly is in written form. To reach the aims for communicative skills set in the syllabi for modern languages a functional method is suggested, which emphasises on meaning and includes oral practice of grammar.</p> / <p>Detta examensarbete syftar till att undersöka i hur stor utsträckning grammatikundervisningen i franska bidrar till elevernas muntliga, praktiska, förmåga. Är eleverna förtrogna med det grammatiska systemet i franska utan att kunna tillämpa det muntligt i praktiken? Uppsatsen innehåller en teoretisk bakgrund samt en empirisk undersökning. En kvantitativ och en kvalitativ metod har tillämpats i den empiriska undersökningen. 52 enkäter har besvarats och 6 djupintervjuer med gymnasieelever i franska har genomförts. Enkätresultaten visade att endast 15 % av de tillfrågade instämde helt i påståendet att de kunde tillämpa grammatiska kunskaper i muntlig produktion. Grammatikundervisningen verkar således bidra till elevernas muntliga förmåga i relativt liten grad. Resultaten talar också för att teoretiska förklaringar ges större utrymme än praktiken i grammatikundervisningen. Ett problem tycks vara att praktiken av grammatiken huvudsakligen sker skriftligt. För att uppnå den kommunikativa förmåga kursplanerna i moderna språk eftersträvar föreslås en funktionell metod där meningsskapande står i fokus och den muntliga praktiken av grammatiken inte förbises.</p>

<p>Denna undersökning är gjord med syfte att granska hur fyra svensklärare för grundskolans senare år bedriver sin grammatikundervisning. Detta för att se hur upptäckterna stämmer överens med tidigare rön inom den didaktiska forskning som behandlar ämnet grammatik. Studien lyfter fram definitioner av grammatikbegreppet, tillvägagångssätt och metoder i det didaktiska arbetet samt argument för- och emot grammatikundervisningens existens i svenskämnet. Vidare redogörs för metodval vilka innebär kvalitativa intervjuer utefter modellen ”föreställningskartor” där didaktikens tre huvudfrågor – vad, hur och varför – styr samtalen. Undervisningens resultatdel visar hur svensklärarna förhåller sig till begreppet grammatikundervisning och hur detta kopplas till den didaktiska verksamheten. Slutligen diskuteras det insamlade materialet och jämförs med den teoretiska bakgrunden utifrån de tre didaktiska huvudfrågorna.</p><p> </p> / <p>The aim of this study is to examine how four Swedish teachers, in the late years of compulsory school, teach grammar. The findings of this study are compared and contrasted with previous research in the field.</p><p>The study focuses definitions of the grammar terminology, procedures, teaching methodology and the argument for or against the teaching of grammar in Swedish schools. Furthermore, an account will be given of the research method chosen, namely qualitative interviews based on concept maps, focusing on the three main didactic questions: <em>what</em>, <em>how</em> and <em>why</em>. These interviews show the teachers’ approach to grammar instruction and its connection with didactic activities. Finally the collected material is discussed with reference to the theoretical background and the three main didactic questions.</p>