Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasielärares inställning till grammatikundervisning. Metoderna som användes var fem kvalitativa intervjuer samt en liten enkätundersökning. Resultatet visar att lärarna tycker att språkriktighet är viktigare än grammatik i undervisningen. Samtliga ser grammatiken som ett redskap för att förbättra språket men ingen av dem vet hur de ska motivera sina elever till att lära sig den. Lärarnas åsikter skiljer sig åt gällande elevernas bristande kunskaper inom grammatik när de kommer från högstadiet. Det förekommer även olika åsikter kring hur viktigt det är att avsätta tid för grammatik i undervisningen samt huruvida grammatiken uttrycks i styrdokumenten.

Avgörande för grammatikundervisningens utformning är de uppfattningar som läraren har av hur man bör undervisa inom området. I denna studie undersöks därför fem yrkesverksamma svensklärares uppfattningar om hur grammatikundervisningen i gymnasieskolans svenskämne bör bedrivas avseende innehåll, metod samt vad de uppfattar som nyttan med grammatikundervisning för eleverna. I detta undersöks även vilken roll lärarna uppfattar att grammatiken har i ämnesplanen för svenska i gymnasiet. Undersökningen utgörs av en kvalitativ intervjumetod med fenomenografisk ansats. Materialet för studien utgörs av transkriptionen av de fem lärarnas intervjusvar. Resultatet visar att lärarna främst uppfattar att nyttan med grammatikundervisningen är att hjälpa eleverna att bli bättre skribenter och att lära sig andra språk. Resultatet visar även att det finns ett gemensamt mål bland lärarna i att grammatikundervisningen ska främja elevernas skriftliga förmåga men att synen på hur man metodiskt når dit till viss del skiljer sig mellan de olika lärarna. Ämnesplanen uppfattas av lärarna både rymma stort tolkningsutrymme vad gäller grammatikens roll och vara begränsande för att leva ut de visioner man har. Grammatikens roll uppfattas även som framförskjuten i svenskämnet i Gy2011 jämfört med Lpf94 av flera av lärarna. En slutsats är att grammatikundervisningen främst förs fram som ett medel för att främja elevernas kommunikativa förmågor och att det finns en viss variation mellan lärarna på hur man anser att man metodiskt kan nå fram till detta.

Det här är en studie om svensklärares attityd till grammatikundervisning. Jag har undersökt vad några svensklärare på gymnasieskolor i Mellansverige har för uppfattning om grammatik, deras egen grammatikundervisning, och grammatik i styrdokumenten. För att försöka svara på frågeställningarna har sex stycken semistrukturerade intervjuer genomförts med svensklärare på några olika skolor i området. Intervjuerna har visat att det finns skilda åsikter bland de medverkande lärarna kring frågor om deras egen erfarenhet av grammatik, deras undervisning, grammatikens roll i svenskämnet och styrdokumentens behandling av grammatiken. Det upptäcktes även likheter i, till exempel, deras uppfattningar om grammatikens nytta och det faktum att de flesta var missnöjda med styrdokumenten samt att elevernas förkunskaper när de börjar på gymnasiet inte alltid är tillräckliga. Studiens resultat ger en inblick i några svensklärares attityder till grammatikundervisning, men är inte generaliserbar och speglar inte hur alla svensklärares åsikter ser ut. / <p>svenska</p>

Syftet med studien är att med hjälp av kvalitativ undersökning belysa den relevansgrammatiken har i undervisningen i svenskämnet. Den kvalitativa undersökningen består av intervjuer med både lärare och elever på en gymnasieskola i Mellansverige, som undersöker vad lärare och elever anser om grammatik samt vilken grammatikundervisning som bedrivs på skolan. Slutsatsen blev att lärare har en positiv inställning till grammatikundervisning, men finner det svårt att göra undervisningen rolig och meningsfull för eleverna. Eleverna har även de i stort en positiv inställning, men anser sig inte behöva grammatikundervisning mer än den undervisning som hjälper dem i deras skrivprocess. Svårigheter verkar ligga i att styrdokumenten är svårtolkade samt att lärarna inte haft tid nog att utforma en bra undervisning som prövar eleverna på det nya kunskapskravet om grammatik, som finns inskrivet i läroplanen för gymnasieskolan.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för inlärning genom olika lärstilar för att tillgodose alla elevers behov i en skola för alla och ta reda på huruvida grammatikundervisningen så som den ser ut idag ger somliga elever sämre förutsättningar för att gå vidare till eftergymnasiala studier? Jag undersöker hur grammatikundervisningen ser ut i spanskämnet på högstadie- och gymnasienivå och tar reda på i hur stor utsträckning lärstilsanpassad undervisning förekommer. Vidare undersöker jag vilket sambandet kan vara mellan rådande undervisningsmetoder och elevers studieambitioner och elevernas tillgångar till kulturellt kapital. De teoretiska utgångspunkterna är Dunn &amp; Dunns lärstilsforskning, som gör gällande att olika individers inlärningsförmåga påverkas av olika faktorer och i synnerhet olika sinnespreferenser, samt Broadys applicering av Bourdieus kapitalbegrepp på svenska förhållanden för att studera sambanden mellan elevernas studieambitioner och deras tillgångar till kulturellt kapital. Studien har genomförts med tre metoder: ett specialutformat frågeformulär, klassrumsobservationer och enkätundersökning. Analysunderlaget utgörs av totalt 54 högstadie- och gymnasieelever i sammanlagt fyra klasser från två skolor. Resultaten visar att en majoritet av eleverna, cirka 2/3, får möjlighet till inlärning genom sin starkaste lärstilspreferens, men 1/3 av eleverna har lärstilspreferenser som inte tillgodoses i undervisningen. Detta kan ha betydelse för elevernas studieambitioner på lång sikt. Dessa tendenser kan också skönjas i denna studie. Det är vanligare att elever som får sitt lärstilsbehov tillgodosett i undervisningen också planerar att studera vidare efter gymnasiet. Näst vanligast är kombinationen av att elever som både har högt kulturellt kapital och får sitt lärstilsbehov tillgodosett planerar att studera vidare efter gymnasiet. Det är mindre vanligt att enbart högt kulturellt kapital har ett samband med elevens studieambitioner. Den viktigaste slutsatsen som man kan dra är att inte underskatta vikten av lärstilsanpassad undervisning och variationen av undervisningsmetoder.

Denna studie har till syfte att undersöka vilka argument som förs, i tre populära läromedel i gymnasieskolans grammatikundervisning, till att läsa grammatik. Undersökningen genomförs i form av en komparativ läromedelsanalys av tre vanligt förekommande läromedel som behandlar grammatik, baserat på 20 lärares autentiska val av läromedel. Genom dessa läromedel sker en sammanställning av deras argument till att läsa grammatik. Vidare består studien också av en enkätundersökning som har till syfte att granska elevers inställning till dessa argument, samt deras uppfattning om grammatikens relevans och nytta i skolans undervisning. Genom enkätundersökningen får eleverna redogöra för om de tycker att läromedlens argument till att läsa grammatik är legitima. Att kombinera en undersökning om vilka argument som förs i populära läromedel till att läsa grammatik och en undersökning av elevers inställning till dessa argument, redovisar alltså om elever uppfattar läromedlens argument till att läsa grammatik som berättigade – på så vis kan vi veta om argumenten håller enligt eleverna. Det är högst relevant att undersöka hur populära läromedel motiverar till att läsa grammatik, eftersom tidigare forskning visar att grammatikundervisningen tampas med stora problem, som bland annat elevernas förmåga att förstå grammatikens relevans och nytta i samband med skolan. Studiens resultat visar på att majoriteten av eleverna faktiskt anser att grammatik är viktigt – men också att de tycker att grammatik är tråkigt. Vidare visar även studien att majoriteten av eleverna anser att nio av de elva argumenten faktiskt är legitima. Studien visar också att majoriteten av eleverna, efter att ha tagit del av argumenten, tyckte att grammatik var viktigt redan innan de fick ta del av läroböckernas argument och drygt en tredjedel svarade även att argumenten har fått dem att inse att grammatik är viktigt. / This study’s aim is to examine which arguments that occur, in three popular teaching aids in upper secondary school’s grammar education, to learn grammar. The study is carried out through a comparative teaching aid analysis of three common teaching aids that deal with grammar, based on 20 teachers authentic choice of teaching aids. Through these teaching aids, a compilation of the arguments is carried out. Furthermore, the study also consists of a questionnaire that aims to examine student’s outlook on these arguments, but also their perception on grammar’s relevance and utility in school’s education. The students get to describe if they think that the teaching aid’s arguments are legitimate. To combine a study of which arguments that occur in popular teaching aids of why students should learn grammar, with a questionnaire of student’s outlook on these arguments, thus show if students find the teaching aids’ arguments to be justified – hence can we know if the argument holds according to the students. It is highly relevant to examine how popular teaching aids motivates students to learn grammar, since previous research show that grammar education is faced with big problems, like for instance student’s ability to understand grammar’s relevance and usefulness in relation to school. The study’s result shows that the majority of the students actually consider grammar to be important – but also that they think that grammar is boring. Furthermore, the study also shows that the majority of the students consider nine out of the ten arguments to be legitimate. The study moreover shows that the majority of the students, after taking part of the arguments, thought that grammar was important even before they saw the teaching aid’s arguments, and almost one third answered that the arguments had helped them realize the importance of grammar.

The purpose of this survey is to examine the approach teachers in primary school takes on grammar teaching. This study is based on interviews with nine qualified teachers whom are all working with children in the age span of six to nine years old. The study shows that there are uncertainties around the concept of grammar and which parts of the grammar teaching that should be prioritized when teaching younger students. It also shows that despite the uncertainty regarding the concept of grammar the teachers all agreed that teaching how we use our language to communicate, both verbally and in writing, is important. The interviewed teacher all varied the way they teach grammar depending on how they defined the concept of grammar teaching. Nevertheless, they all agreed that teaching the language structure is beneficial to language development.

Denna kunskapsöversikt behandlar vad lärare kan göra för att öka elevers motivation inför grammatikundervisningen i svenska. Syftet är att undersöka vad forskningen säger om högstadieelevers motivation inför grammatikundervisningen i svenska och vilka pedagogiska hjälpmedel som skulle vara användbara för att skapa motivation för detta moment i undervisningen. Centrala frågeställningar för undersökningen är: Vad kan lärare göra för att underlätta för elevernas motivation till grammatikundervisningen? och Vilka pedagogiska hjälpmedel kan man ta hjälp av?. Genom sökningar i såväl internationella som nationella databaser har resultatet landat i att forskningen menar att det finns flera pedagogiska verktyg som lärare kan använda sig av som ökar elevers motivation till grammatikundervisningen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några lärare upplever sin undervisning i grammatik för åk 4–6 samt vilka hjälpmedel de använder. Med stöd främst av de didaktiska frågorna vad, hur och varför vill jag kunna förstå och förklara hur några lärare undervisar i grammatik. Genom teorin och forskning vill jag ta reda på om grammatikens tunga historiska ok fortfarande kan försvaras.  Den långvariga formalbildningstanken att grammatik är ett nödvändigt medel för att lära främmande språk eller att grammatik gör det lättare uttrycka sig i sitt modersmål har grammatiken i skolan levt med sedan latin-skolans tid. Problemet är om vi fortfarande skall använda begreppet grammatik när vi undervisar barn i den lägre åldern. Resultatet av undersökningen visar något annat när den har  analyserats med hjälp av fenomenografisk analys. Sammanfattningsvis visar uppsatsen att det traditionella sättet att undervisa i grammatik har fått konkurrens.      Nyckelord: grammatik, grammatikundervisning, läroplaner, mellanstadiet, utvecklings- möjligheter.

Grammatikundervisningen har enligt de flesta en given plats inom svenskundervisningen. Dess exakta roll inom ämnet i sig och som komplement till ämnets övriga delar råder det dock inte samma konsensus kring. Syftet med denna uppsats är att vidga förståelsen för hur svensklärare resonerar kring sin egen grammatikundervisning. På så vis ska uppsatsen bidra med kunskap om hur grammatikundervisningen ämnesdidaktiskt skulle kunna förbättras samt generera kunskap om i vilket utsträckning grammatikundervisningen överensstämmer med skolans läroplaner. I undersökningen intervjuas sex lärare där fem huvudsakliga frågor ställs. Resultatet visar att de deltagande lärarna i hög grad arbetar i linje med hur läroplanen anvisar att undervisningen ska gå till, och lärarna finner även liknande sätt att motivera sin undervisning på. De största förbättringsmöjligheterna inom grammatikundervisningen finns i att i större utsträckning låta grammatiken influera svenskämnets övriga delar.