<p>I denna antologi har vi haft som syfte att undersöka på vilket sätt boendemiljön har betydelse för människans livsvillkor och identitetsskapande. Genom att undersöka sociala relationer och den fysiska miljön i olika miljonprogramsförorter har vi försökt skapa oss en förståelse för hur människor själva upplever sin boendemiljö. Utifrån de fyra olika infallsvinklarna ungdomars livsvillkor, trygghetsskapande, medias roll och ungdomars identitetsskapande har vi studerat miljonprogramsförorter och har därigenom försökt skapa oss en bred kunskap om livet i förorten. Med hjälp av observationer och intervjuer har vi samlat in datamaterial som vi sedan har analyserat genom den induktiva analysmetoden grundad teori. Dataanalysen har vi därefter kopplat till teorier om identitet, stigma och symbolisk interaktionism och även individuellt valda teorier, vilka längre fram genererat i sammanfattande slutsatser. Studiens övergripande slutsats är att den sociala miljön i ett bostadsområde ofta har en avgörande roll i skapandet av människors identitet och livsvillkor. Då den sociala miljön skapas i sampel mellan individer inverkar människors uppfattning och föreställning om bostadsområdet på de boende och skapar en känsla av tillhörighet eller otillhörighet. Boendet har därigenom en betydande roll för människors livsvillkor och identitetsskapande.</p>

<p>Bostadsområdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige åren 1964-1975. Miljonprogrammet var påverkat av olika idéer kring bostadsbyggande och samhällsplanering, främst funktionalismen där värden som rationalitet och förnuft var centrala. Många av miljonprogrammets bostadsområden, även Navestad, var också influerade av grannskapstänkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet där en god bostad skulle vara en rättighet för alla hade också inflytande. </p><p>SOU-rapporter och Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar har studerats utifrån en maktteoretisk ansats utifrån frågeställningar om idéerna bakom miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mål som fanns och hur dessa utövade sin makt. </p><p>De främsta maktfaktorer som går att urskilja i sammanhanget är stat, kommun och expertis. Staten hade främst ekonomisk makt att påverka kommunens planering och där med Navestads utformning. Genom att tillhandahålla ekonomiskt stöd för byggande förbundna med krav på storskalighet, industrialisering och bostadsstandard sattestaten ramar som kommunen m.fl. var tvungna att handla inom. Kommunens makt över Navestads utformning var, som ytterst ansvarig för områdets planer, stor. Också som ägare av det allmännyttiga bostadsföretaget bakom Navestad kunde kommunen utöva styrning. Genom att de rådande idealen satte stor tilltro till vetenskap fick experter en stor påverkan. Vetenskapen sågs som något objektivt och det ansågs att genom att förlita sig på denna skulle inte stadsplaneringen påverkas av tillfälliga politiska värderingar. Dock var miljonprogrammet i allra högsta grad politiskt.</p>

Bostadsområdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige åren 1964-1975. Miljonprogrammet var påverkat av olika idéer kring bostadsbyggande och samhällsplanering, främst funktionalismen där värden som rationalitet och förnuft var centrala. Många av miljonprogrammets bostadsområden, även Navestad, var också influerade av grannskapstänkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet där en god bostad skulle vara en rättighet för alla hade också inflytande. SOU-rapporter och Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar har studerats utifrån en maktteoretisk ansats utifrån frågeställningar om idéerna bakom miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mål som fanns och hur dessa utövade sin makt. De främsta maktfaktorer som går att urskilja i sammanhanget är stat, kommun och expertis. Staten hade främst ekonomisk makt att påverka kommunens planering och där med Navestads utformning. Genom att tillhandahålla ekonomiskt stöd för byggande förbundna med krav på storskalighet, industrialisering och bostadsstandard sattestaten ramar som kommunen m.fl. var tvungna att handla inom. Kommunens makt över Navestads utformning var, som ytterst ansvarig för områdets planer, stor. Också som ägare av det allmännyttiga bostadsföretaget bakom Navestad kunde kommunen utöva styrning. Genom att de rådande idealen satte stor tilltro till vetenskap fick experter en stor påverkan. Vetenskapen sågs som något objektivt och det ansågs att genom att förlita sig på denna skulle inte stadsplaneringen påverkas av tillfälliga politiska värderingar. Dock var miljonprogrammet i allra högsta grad politiskt.

Syftet med föreliggande studie är att analysera hur begreppet social hållbar stadsutveckling fylls med innehåll inom en lokal stadsplaneringskontext. I de södra delarna av Norrköping arbetar nu anställda vid kommunens stadsplaneringskontor med att skapa en ny stadsdel, som givits namnet Kneippen syd. Ambitionen är att skapa en socialt hållbar stadsdel. Empirisk data är hämtad genom sex kvalitativa intervjuer, observationer vid platsen för Kneippen syd, och efter deltagande vid fyra seminarier med stadsutveckling som övergripande tema. Resultaten från studien visar att återkommande teman vad gäller socialt hållbar stadsutveckling utgjordes av visionen om en blandad stad med stärkta samband inom staden. De bakomliggande motiven till dessa teman grundar sig i förståelsen av staden som segregerad. Modernistisk stadsplanering bestående av rumsligt separerade stadsdelar framställs som en orsak till varför staden är segregerad. I planerna för Kneippen syd betonas motsatsen till modernistisk stadsplanering som lösningen på problemet med den segregerade staden då blandning beträffande boendeformer, service och fritidsaktiviteter betonas. Skapandet av denna nya stadsdel framstod i hög utsträckning som grundad på definitioner och konstruerade bilder av hur staden bör vara. Detta föranleder ett behov av att reflektera över frågan varför specifika definitioner och bilder av staden väljs framför andra och vilka bilder som väljs bort i denna process. / The purpose of this study is to analyze how the term socially sustainable development is conceptualized within a local city planning context. In the southern parts of Norrköping employees within the municipality’s city planning office are working on the creation of a new neighborhood, given the name Kneippen syd. The aim is to create a socially sustainable neighborhood. The empirical data for this study is collected through six qualitative interviews, observations at the planned location for Kneippen syd and after attendance at four seminars with urban development as the main themes. The results of this study show that the reoccurring themes of socially sustainable development are consisting of visions of an urban mixture and improved connections within the city. The motives behind the themes have its foundation in the understanding of the city as segregated. Modernistic city planning consisting of spatially separated neighborhoods are understood as part of the cause to why segregation within the city is existing. In the plans of Kneippen syd the opposite characteristics of modernistic urban planning are found as the solution to the problems with the segregated city, were mixture in housing, services and recreation opportunities are emphasized. To a large extent the creation of this new urban area are based on definitions and constructed images of how the city should. This raises the need to reflect upon the question why certain definitions and images are chosen instead of others and what images of the city that are neglected in this process.

I denna antologi har vi haft som syfte att undersöka på vilket sätt boendemiljön har betydelse för människans livsvillkor och identitetsskapande. Genom att undersöka sociala relationer och den fysiska miljön i olika miljonprogramsförorter har vi försökt skapa oss en förståelse för hur människor själva upplever sin boendemiljö. Utifrån de fyra olika infallsvinklarna ungdomars livsvillkor, trygghetsskapande, medias roll och ungdomars identitetsskapande har vi studerat miljonprogramsförorter och har därigenom försökt skapa oss en bred kunskap om livet i förorten. Med hjälp av observationer och intervjuer har vi samlat in datamaterial som vi sedan har analyserat genom den induktiva analysmetoden grundad teori. Dataanalysen har vi därefter kopplat till teorier om identitet, stigma och symbolisk interaktionism och även individuellt valda teorier, vilka längre fram genererat i sammanfattande slutsatser. Studiens övergripande slutsats är att den sociala miljön i ett bostadsområde ofta har en avgörande roll i skapandet av människors identitet och livsvillkor. Då den sociala miljön skapas i sampel mellan individer inverkar människors uppfattning och föreställning om bostadsområdet på de boende och skapar en känsla av tillhörighet eller otillhörighet. Boendet har därigenom en betydande roll för människors livsvillkor och identitetsskapande.

Föreliggande arbete ingår i ett större projekt av fyra enskilda arbeten om Sorgenfri industriområde. De fyra delarna är: -Brukare: Boende -Brukare: Småföretag -Fastighetsföretag -Kontinentalbanan Detta arbete lyfter fram de boendes vardagskunskap, med ansats ur ett fenomenologiskt perspektiv. De inslag som de boende prioriterar om de får vara med och planera ett nytt bostadsområde bl.a. av: -Att det finns grönstruktur och naturliga mötesplatser -Att bostadsområdet är tryggt ur både sociala och fysiska aspekter -Att det finns närservice i olika former - Att bostadsområdet anpassas så att kategoriboende ej uppstår -Att bostadsområdet har en genomströmning av människor, så att det blir en levande stadsdel Den största vikten ligger på de boende. För att få fram de boendes vardagskunskap har participatoriska metoder använts. Boendeinformanternas berättelser grundar sig på deras Lebenswelt när de för över sin nuvarande livssituation till ett eventuellt blivande bostadsområde. / This work is a part of a larger project of four separate reports with reference to Sorgenfi industry area. The four parts are as follows: -Users: Local residents -Users: Small companies -Realty Management companies -Continental Rail Line This work emphasizes the residents' everyday knowledge from a logical perspective. The residents main concerns, if they are allowed to participate in the planning of a new residential area, are: -That there are green areas and natural meeting areas. -That the residential area is safe, from both social and physical aspects. -That there is a diversity of different services nearby. -That the residential area is adjusted in the way that no categorising arises. -That the residential area has a flow of people so it becomes a dynamic area.The importance lies within the residents. Participating methods has been used to learn about the residents' Community Awareness. The residents' statements are based on their own experience of life if they transfer their present life situation to a new possible residential area.

In today’s society, a lot of our tools and devices go unused for the majority of the time they are in our possession. There is a needlessly large economical and environmental impact of each of us purchasing these items only to have them lay on our shelves. We have designed an application which allows its users to borrow tools and devices from their neighbours for those seldom moments when they are needed. It allows users to see the items their neighbours are willing to lend, and they can make requests for items that their neighbours can respond to. The application keeps track of who lent what to whom. This is to ensure that the borrower is held accountable for the items they have borrowed, so that the lender can have some assurance that they will have their items returned. The application was well received within a group of test users. They found the interface to be mostly intuitive, but somewhat lacking in feedback. However, due to some security flaws, the application is not suitable to be released in its current state. / I dagens samhalle blir många av våra verktyg och apparater oanvända större delen av tiden de är i vår ägo. Det blir onödigt stora miljö- och ekonomiska kostnader av att vi var och en köper dessa saker för att ha dem ligga på våra hyllor. Vi har designat en mobilapplikation som låter dess användare låna verktyg och apparater från sina grannar för de sällsynta tillfällen då de behövs. Den låter användare se saker som deras grannar är villiga att låna ut, och de kan göra efterfrågningar på saker som deras grannar kan svara på. Applikationen håller koll på vem som lånat vad till vem. Detta är för att se till att lånaren hålls ansvarig för det som lånats, så att den som lånat ut kan känna trygghet över att sakerna kommer tillbaka. Applikationen blev väl mottagen inom en grupp av testanvändare. De tyckte att gränssnittet var intuitivt för det mesta, men att det saknades viss återkoppling. Trots det är applikationen inte lämplig för utgivning i dess nuvarande tillstånd på grund av vissa säkerhetsrisker.

The aim of this study is to shed light on the efforts of the municipality to counteract segregation during the period 2019 until 2022. Thus, to see the efforts of the municipality and what previous research has shown and whether the municipality's efforts have been successful. This study has shown that the municipality has carried out the necessary efforts to counter residential segregation, but they were not significant enough to conclude that they were asuccess. Because firstly, the construction of the numbers of the different types of housing, some of which are complete, is considered low compared to the number of rental properties in the district. Then also a lack of meeting places for young people in the district. Finally, this study also showed that the living conditions of the inhabitants of the district which were low during the year 2020,as well as the unemployment rate in the district that same year. as a result, the efforts of the municipality during the period 2019 until 2022 are considered insufficient to counter housing segregation in Araby.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om motiv som leder till att medborgare organiserar sig mot vapenvåld och för en tryggare ort, efter att en ung man i området skjutits till döds på öppen gata. Vidare var syftet att få en förståelse för hur de mobiliserande processerna tar sig uttryck i Skarpnäck. Studiens frågeställningar har besvarats genom kvalitativa intervjuer med sju medborgare som deltar i mobiliseringen, samt ostrukturerade observationer av mobiliseringens skeende. Studiens data har analyserats med teorin om sociala rörelser, samt Bourdieus kapitalformer i kombination med begreppen fält och habitus. Resultaten visar på att motiven till deltagandet grundar sig i en kombination av faktorer, som exempelvis sociala relationer, platsidentitet och gemenskap. Vidare framkommer det av resultatet att området präglas av bland annat boendesegregation och resursbrister i den kommunala skolan, som på olika sätt bidrar med en distans mellan medborgarna och aktörer inom den offentliga sektorn. Mobiliseringen i Skarpnäck utgörs av ett kritiskt och kollektivt handlade som fokuserar på att kartlägga behov i området, vilket sedermera framförts till Stadsdelsnämnden i form av ett medborgarförslag. / The aim of this paper is to increase knowledge on the motives that lead to citizens organizing against gun violence and for a safer neighborhood, after a young man in the community was shot to death on an open street. Furthermore, the aim of this paper is to gain an understanding of how the process of mobilisation took place in Skarpnäck. The study’s questions have been answered through two research methods; qualitative interviews with seven citizens who took part in the mobilization, as well as by unstructured observations of mobilising events. Theories applied whilst analysing the collected data were social movement theoryand Bourdieu’s theory of capital as well as the terms field and habitus. Results show that citizen participation is motivated by several factors, such as social ties,  place identity and  community. Results also show that the neighborhood, amongst other things, is affected by segregation and lack of resources in the local public school, which in different ways  contribute to a distance between citizens and civil servants in the public sector. Mobilisation in Skarpnäck takes form through critical and collective action that focuses on mapping needs in the neighborhood, which are then presented to the districts committee as citizen proposals.