<p><strong>Bakgrund: </strong>Hållbarhetsredovisning har utvecklats från att vara ett undantag till en norm, dock är enbart cirka 40 procent av de utgivna hållbarhetsredovisningarna granskade enligt en undersökning utförd av KPMG från 2008. Det saknas krav när det gäller granskningen av hållbarhetsredovisningarna och det finns ett antal standarder som kan användas vid granskningen, både internationella och nationella sådana. I och med detta försvåras jämförelser mellan företag samtidigt och det blir svårt att bedöma vilken kvalité den utförda granskningen har.</p><p><strong>Syfte:</strong> Uppsatsen syfte är att undersöka huruvida granskningsrapporten skiljer sig åt beroende på granskande aktör och/eller vilken granskningsstandard som används i Sverige, Tyskland, Storbritannien och Danmark. Med skillnader menas i det här fallet att undersöka vilka egenskaper i redovisningen som lyfts fram av den granskande aktören, vilken nivå på granskningen som lämnas samt vilka intressenter som granskningen riktar sig till i första hand. Genom att undersöka detta är det möjligt att bidra med kunskap om huruvida användbarheten av hållbarhetsredovisningarna påverkas av granskande aktör och använd granskningsstandard och om detta ser olika ut i de undersökta länderna.</p><p><strong>Metod:</strong> En undersökning av 30 hållbarhetsredovisningar i respektive land. Uppsatsen är en fallstudie och har en kvalitativ ansats.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Granskningsrapporternas utformning skiljer sig mellan de undersökta länderna samt beroende på granskande aktör och använd granskningsstandard. En större andel av de hållbarhetsredovisningar som granskas av annan aktör än revisionbyrå ges ett bestyrkande med hög men inte absolut säkerhet. Granskningsrapporterna utgivna av revisionsbyråerna är betydligt mer standardiserade än de övriga vilket gör att dessa inte ger läsarna/intressenterna en fullständig bild av det granskade företagets hållbarhetsarbete. Därmed kan användbarheten av granskningen ifrågasättas. Användbarheten kan dock även ifrågasättas hos de granskningsrapporter som är utfärdade av annan aktör än revisionsbyrå. Då dessa aktörer inte är tydligt kontrollerade på samma sätt och det inte ställs samma krav på oberoende på dessa aktörer, så är det svårt att avgöra om den utförda granskningen är tillförlitlig.</p><p> </p> / <p><strong>Background:</strong> Sustainability Reporting has developed from being an exception to becoming a norm. According to a research performed by KPMG in 2008, only 40 per cent of the issued sustainability reports are assured by an independent assurance provider. There are no requirements regarding assurance of sustainability reports and it exist a number of standards that could be used in the assurance process for sustainability reports, as well international standards as national standards. As a result of this the comparison between companies becomes difficult and it is difficult to evaluate the quality of the performed assurance.</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this thesis is to examine whether the assurance report given by the assurance provider differ depending on assurance provider and/or the assurance standard that is used in Sweden, Germany, Great Britain and Denmark. Assurance reports differ if the assurance provider emphasizes on different qualities and different stakeholders and provide different level of assurance. By examining this it would be possible to contribute with knowledge regarding whether the usefulness of sustainability reports depend on assurance provider and assurance standard and whether it exist differences between the examined countries.</p><p><strong>Methodology:</strong> A research involving 30 sustainability reports from each country. This thesis is based on case study and has a qualitative research method.</p><p><strong>Conclusion:</strong> The content in the assurance reports differ between the countries in this thesis and is depending on assurance provider and assurance standard. A majority of the sustainability reports that provide a conclusion with reasonable assurance are assured by other assurance provider than accountants. The assurance reports issued by accountants are more standardized than the remaining reports and therefore give the readers/stakeholders an uncomplete picture of the sustainability actions performed by assured company. A consequence of this is that the usefulness of the assurance provided could be questioned. The usefulness could also be questioned regarding the reports provided by other provider than accountants because these providers do not have the same requirements regarding independence and control as the accounting firms and therefore it is difficult to judge the reliability of this reports.</p>

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning har utvecklats från att vara ett undantag till en norm, dock är enbart cirka 40 procent av de utgivna hållbarhetsredovisningarna granskade enligt en undersökning utförd av KPMG från 2008. Det saknas krav när det gäller granskningen av hållbarhetsredovisningarna och det finns ett antal standarder som kan användas vid granskningen, både internationella och nationella sådana. I och med detta försvåras jämförelser mellan företag samtidigt och det blir svårt att bedöma vilken kvalité den utförda granskningen har. Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka huruvida granskningsrapporten skiljer sig åt beroende på granskande aktör och/eller vilken granskningsstandard som används i Sverige, Tyskland, Storbritannien och Danmark. Med skillnader menas i det här fallet att undersöka vilka egenskaper i redovisningen som lyfts fram av den granskande aktören, vilken nivå på granskningen som lämnas samt vilka intressenter som granskningen riktar sig till i första hand. Genom att undersöka detta är det möjligt att bidra med kunskap om huruvida användbarheten av hållbarhetsredovisningarna påverkas av granskande aktör och använd granskningsstandard och om detta ser olika ut i de undersökta länderna. Metod: En undersökning av 30 hållbarhetsredovisningar i respektive land. Uppsatsen är en fallstudie och har en kvalitativ ansats. Slutsats: Granskningsrapporternas utformning skiljer sig mellan de undersökta länderna samt beroende på granskande aktör och använd granskningsstandard. En större andel av de hållbarhetsredovisningar som granskas av annan aktör än revisionbyrå ges ett bestyrkande med hög men inte absolut säkerhet. Granskningsrapporterna utgivna av revisionsbyråerna är betydligt mer standardiserade än de övriga vilket gör att dessa inte ger läsarna/intressenterna en fullständig bild av det granskade företagets hållbarhetsarbete. Därmed kan användbarheten av granskningen ifrågasättas. Användbarheten kan dock även ifrågasättas hos de granskningsrapporter som är utfärdade av annan aktör än revisionsbyrå. Då dessa aktörer inte är tydligt kontrollerade på samma sätt och det inte ställs samma krav på oberoende på dessa aktörer, så är det svårt att avgöra om den utförda granskningen är tillförlitlig. / Background: Sustainability Reporting has developed from being an exception to becoming a norm. According to a research performed by KPMG in 2008, only 40 per cent of the issued sustainability reports are assured by an independent assurance provider. There are no requirements regarding assurance of sustainability reports and it exist a number of standards that could be used in the assurance process for sustainability reports, as well international standards as national standards. As a result of this the comparison between companies becomes difficult and it is difficult to evaluate the quality of the performed assurance. Purpose: The purpose of this thesis is to examine whether the assurance report given by the assurance provider differ depending on assurance provider and/or the assurance standard that is used in Sweden, Germany, Great Britain and Denmark. Assurance reports differ if the assurance provider emphasizes on different qualities and different stakeholders and provide different level of assurance. By examining this it would be possible to contribute with knowledge regarding whether the usefulness of sustainability reports depend on assurance provider and assurance standard and whether it exist differences between the examined countries. Methodology: A research involving 30 sustainability reports from each country. This thesis is based on case study and has a qualitative research method. Conclusion: The content in the assurance reports differ between the countries in this thesis and is depending on assurance provider and assurance standard. A majority of the sustainability reports that provide a conclusion with reasonable assurance are assured by other assurance provider than accountants. The assurance reports issued by accountants are more standardized than the remaining reports and therefore give the readers/stakeholders an uncomplete picture of the sustainability actions performed by assured company. A consequence of this is that the usefulness of the assurance provided could be questioned. The usefulness could also be questioned regarding the reports provided by other provider than accountants because these providers do not have the same requirements regarding independence and control as the accounting firms and therefore it is difficult to judge the reliability of this reports.

Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om huruvida extern granskning har någon påverkan på den eventuella användningen av impression management i VD-ordet i noterade svenska företags hållbarhetsredovisningar. Design och metod: Kvantitativ innehållsanalys där 30 dokumentstudier av VD-ord i hållbarhetsredovisningar har genomförts. Resultat: Studien visar att impression management är vanligast i form av större betoningar på positiva nyheter framför negativa, samt att företag i stor utsträckning väljer att ta åt sig äran för positiva nyheter än negativa. Studien visar däremot att extern granskning av hållbarhetsredovisningar inte har någon signifikant påverkan på hur företag eventuellt använder sig av impression management i VD-ordet. Praktiska implikationer: Genom studiens resultat kan företag och deras VD få en tankeställare gällande hur hållbar deras process för att skapa legitimitet egentligen är, eftersom presentationen av fördelaktig och ofördelaktig information ofta är i obalans. Studiens resultat kan också hjälpa investerare och andra intressenter att ha ett kritiskt förhållningssätt till VD-ordet och till värdet av extern granskning av hållbarhetsredovisningar. Med tanke på att den externa granskningen inte verkar fylla någon kvalitetsförbättrande funktion för företagen själva finns det utrymme för svenska lagstiftare att reflektera huruvida den nuvarande lagstiftningen angående den externa granskningen av hållbarhetsredovisningar är tillräcklig. Begränsningar och förslag till framtida forskning: En begränsning i studien är att resultatet inte är generaliserbart för alla svenska noterade företags hållbarhetsredovisningar, eftersom urvalet inte är slumpmässigt. En annan begränsning i studien är att den endast tar hänsyn till svenska noterade företag, vilket innebär att den inte tar hänsyn till andra stora svenska företag. Framtida forskning kan fokusera på att göra liknande jämförelser mellan företag i olika branscher som är intressanta ur ett hållbarhetsperspektiv, som exempelvis oljeoch drivmedelsindustrin. Framtida forskning skulle även kunna studera djupare hur extern granskning påverkar eventuell användning av impression management i hållbarhetsredovisningar.

Titel: Den lagstadgade hållbarhetsrapporten: Granskningsprocessen och dess krav ur ett revisionsperspektivBakgrund &amp; Problem: Med införandet av krav på hållbarhetsrapportering enligt ÅRL ämnade regeringen att göra företagens hållbarhetsinformation mer öppen och jämförbar. Lagen i sig kan uppfattas som allmängiltig och lämnar tolkningen till användarna vilket gör att granskningskraven på den lagstadgade hållbarhetsrapporten kan uppfattas som lågt ställda.Syfte: Syftet med arbetet är att skapa förståelse för den lagstadgade hållbarhetsrapporten och dess granskningsprocess ur ett revisionsperspektiv.Teoretiskt ramverk: Teorikapitlet innehåller en genomgång av vårt teoretiska ramverk. Här presenteras den lagstadgade hållbarhetsrapporten och standards. Teorier kring revisionens funktion, granskningsprocessen, standardisering och institutionella teorin tas även upp.Metod: I denna uppsats används en kvalitativ metod. Datainsamlingen utgörs av information hämtad från fyra stycken semistrukturerade intervjuer och utgör empirin i uppsatsen. Empirin analyseras tematiskt där den även ställs mot det teoretiska ramverket.Empiri: I uppsatsens empirikapitel presenteras resultatet från intervjuerna som genomfördes, alltså våra respondenters svar, tankar och åsikter. Resultatet visar att respondenterna till stor del har liknande åsikter gällande den lagstadgade hållbarhetsrapporten, men att det även uppkommer vissa meningsskiljaktigheter.Slutsats: I uppsatsen framgår det att det inte sker en granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten utan en kontroll vilket gör att revisionen fyller en förbättrande funktion, men inte en försäkrande funktion. Arbetets resultat visar att jämförbarheten inte har ökat till följd av lagkravet. För att det ska ske krävs det att tydligare riktlinjer etableras vilket även gör att de låga granskningskraven som gäller idag är på en bra nivå, även om den nuvarande granskningen kan uppfattas som otillräcklig. / Title: The statutory sustainability report: The examination process and its requirements from an auditing perspective.Background &amp; Problem: With the implementation of demands on sustainability reporting, according to Swedish law, the government intended to make the companies’ sustainability information more open and comparable. The law itself can be perceived as generic, and it leaves the interpretation to the users, which means that the examination requirements of the statutory sustainability report can be perceived as low.Purpose: The purpose of this essay is to establish an understanding for the statutory sustainability report and the examination process from an auditing perspective.Theoretical framework: The theory chapter, contains a review of our theoretical framework. The statutory sustainability report and standards are presented. Theories about the function of auditing, the examination process, standardization and institutional theory are also described.Methodology: This essay uses a qualitative method. The data collection consists of information gathered from four semi-structured interviews and constitute the empirical evidence in this essay. The empirical evidence is thematically analyzed and is evaluated against the theoretical framework.Empirical foundation: In the empirical chapter of this essay, the result from our interviews is presented, thus the respondents answers, thoughts and opinions. The result of the essay shows that the respondents for the most part have similar opinions, about the statutory sustainability report, but there are some differences.Conclusion: The essay shows there is no examination of the statutory sustainability report, but rather a control, this means that it has more of an improvement function and not an assurance function. That the comparability has had an increase, because of the legal requirements, can’t be shown in this essay. If that is going to happen, clearer guidelines need to be implemented, this also makes the examination requirements to be on a good level, even if the requirements could be perceived as insufficient.

I de senaste decennierna har medierna haft stor inflyttande i den politiska processen. Synnerligen när det gäller att granska och kritisera en del politiker mer än andra, Samt att ta upp de frågor som de tycker är viktigast. Detta gör att medborgarna för det mesta tar del av de frågor som kommer upp i medierna m.m. Syftet med detta arbete är att undersöka vad relationen/samarbetet mellan politiker och journalister bygger på i lokalsamhället, samt veta vad aktörerna har för syn på det egna och motpartens roll/uppgift i lokalsamhället, samt vilka är det som har makten över att sätta dagordningen. Undersökningen visar att relationen mellan aktörerna är bra och baserat på att samarbeta genom att utbytta informationer, samtala, debattera, granska och bli granskat. Politiker tyckte att journalisterna gör ett bra jobb, fast tar inte alltid upp de frågor som politikerna vill. Journalisterna ansåg att politikerna är samarbetsvilliga och tillgängliga när man vill kontakta de om information, debatter osv. Båda aktörerna ansåg att det är journalisterna som sätter dagordningen, men inte när det gäller den politiska dagordningen.

Rapporten behandlar utvecklingen av ett system som möjliggör för rapportering och granskning av avfallsdata. Systemet består av en mobilapplikation och en webbapplikation som utvecklats med React Native respektive React, en databas som utvecklats med MySQL och en back-end bestående av tjänster som erbjuds av Amazon Web Services. I AWS används tjänster som tillåter hantering av mobilapplikation, webbapplikation, databas och användare. Systemet utvecklades av åtta studenter vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet på uppdrag av det australiensiska företaget EcCell. Projektet resulterade i framtagningen av produkten Trace the Waste med nästan alla önskade funktionaliteter. I rapporten diskuteras även vad som hade kunnat göras annorlunda i utvecklingen med hjälp av andra verktyg. Rapporten drar slutsatser om bland annat varför produkten ger värde för kunden och hur den agila arbetsmetoden Scrum påverkat studenternas arbete under distansläge. Varje student har också skrivit ett individuellt bidrag där olika områden relaterade till projektet utreds. Bidragen finns i slutet av rapporten.

Ett problem då en akademisk uppsats skall vetenskapligt utvärderas är att examinatorn måste kunna, på ett så objektivt sätt som möjligt, utreda om uppsatsen uppfyller krav på vetenskaplig sannolikhet. Allt för att arbetet skall tillåtas nå den praktiska tillämpningen hos allmänheten. Med vetenskaplig sannolikhet menas alltså den grad som en teori kan användas i verkligheten med lyckat resultat. Detta kräver mer utveckling och anpassning av verktyg att fylla ett gap i den akademiska världens förbättringsarbete. Att släppa en uppsats som ligger långt från sanningen kan vara både farligt och ekonomiskt förödande. Därmed är syftet och målsättningen med denna uppsats att utvärdera hjälpmedel som ger forskare (deltagare) i den akademiska världen (miljö) möjlighet att bedöma (fenomen) eget och andras akademiska vetenskapliga arbeten. Hjälpmedlen (undersökningsobjekten) som används i denna fallstudie är dels en matris och som byggts för ändamålet, dels en klassisk mognadsmodell. För att uppnå syftet genomförs en kvalitativ undersökning med observationsschema och innehållsanalys på verktygen som jämförs i en analys, då denna metod fungerar med vald design (fallstudie, tvärsnittsdesign och komparativ jämförelse). Resultatet av studien visar att förbättringsverktyg kan användas till att utvärdera uppsatser processinriktat med tillägg av etiska ställningstagande. Uppsatsgranskaren påverkar i detta analysen av uppsatsen genom val av strategi, där varje valmöjlighet utgår från samma vision. Det är i detta centralt att välja rätt strategi så att uppsatsförfattarna påverkas positivt. Centralt är också antalet subjektiva beslut, vilket påverkar objektivitetsgraden. Styrkan i slutsatsen är att den behandlar flera dimensioner av uppsatsgranskningen. Dock kan slutresultatet påverkats av det engagemang uppsatsförfattaren, till denna uppsats, känner för innovationen av det nya matrisverktyget. Detta är ett etiskt dilemma. / This thesis raises a problem when an academic paper is to be scientifically evaluated. The examiner must be able to see, in the most objective way possible, whether the thesis meets the requirements of scientific probability, for the work to be allowed to reach the practical application of the public. This requires more development and adaptation of tools to fill a gap in the academic world's improvement work. Releasing an essay that is far from the truth can be both dangerous and financially devastating. Thus, the purpose and goal of this thesis is to evaluate aids that give researchers (participants) in academia (environment) the opportunity to assess (phenomena) own and others' academic scientific work. The means (study objects) used in this case study are partly a matrix and built for the purpose, and partly a classic maturation model. To achieve this purpose, a qualitative survey with observation scheme and content analysis is carried out on the tools, as this method works with the selected design (case study, cross-sectional design, and comparative comparison). The results of the study show that improvement tools can be used to evaluate essays process-oriented with the addition of ethical stances. In this essay, the essay reviewer influences the analysis of the thesis by choosing a strategy, where each choice is based on the same vision. It is central to choose the right strategy so that the essay authors are positively affected. Also central is the number of subjective decisions, which affects the degree of objectivity. The strength of the conclusion is that it deals with several dimensions of the essay review. However, the result may be influenced by the commitment the essay author of this paper feels to the innovation of the new matrix tool, which is an ethical dilemma. / <p>2022-06-05</p>

Covid-19 är en global pandemi som har haft en stark påverkan på världen och dess befolkning på många olika sätt. Arbetslivet, företagsamhet och således även revisionsbranschen har inte undkommit att drabbas. En normal vardag bestående av fysiska möten och interaktioner förändrades snabbt till att nästintill vara helt digitaliserad. De införda restriktionerna ledde till att berörda revisorer i följande studies empiri varit tvungna att arbeta hemifrån i syfte att minska smittspridningen av Covid-19. Studiens syfte är att undersöka hur revision och revisorns arbetsprocess i form av granskningsarbete samt informationsinsamling har påverkats av de omständigheter som pandemin medfört. Metoden som använts gällande insamling av empiri, vilket skall ligga till grund till besvarandet av studiens frågeställning och syfte, är kvalitativ. Intervjuer med fyra olika revisorer har genomförts. Erfarenheten som dem medverkande respondenter har inom revisionsbranschen varierar men samtliga har arbetat som revisorer innan, under samt efter pandemin. Medverkande respondenter var anställda på bland annat Moore AB samt Grant Thornton. Utöver genomförda intervjuer har även en litteraturundersökning genomförts där tidigare forskning undersökts i form av vetenskapliga artiklar samt teorier. Vidare har även en dokumentstudie genomförts gällande de fyra största revisionsbyråerna i världen, vilket är KPMG, E&amp;Y, PWC samt Deloitte. Information kopplat till studiens syfte har inhämtats genom offentliga uttalanden och rapporter från respektive revisionsbyrås hemsida. Analys av insamlad empiri ledde till ett resultat som påvisade både negativa samt positiva aspekter för både medverkande respondenter men även för revisionsbyråerna i dokumentstudien. De negativa konsekvenserna som nämns till följd av distansarbetet är brister i kommunikation och informationsinsamling, vilket påverkar revisionsprocessen negativt i sin helhet. Anledningen till detta är utebliven kommunikation med kund och mellan medarbetare, vilket har resulterat i utebliven och ibland felaktig informationsinsamling. Även komplikationer gällande legala och skattemässiga aspekter tas upp som en konsekvens, samt problem i att upprätthålla en trygg cybersäkerhet. Positiva aspekter som tas upp under analysen av empirin är ökad flexibilitet och mer effektiva arbetsprocesser efter att revisionsarbetet digitaliserats. Dessutom har distansarbetet lett till minskade resor och således minskade resekostnader. Detta är dock ingenting som skedde direkt, utan något som revisorer fått anpassa sig till samt utveckla under pandemins gång. / Covid-19 is a global pandemic that has had a strong impact on the world and its population in many different ways. Working life, enterprise and the audit profession has not been unaffected. Everyday life consisting of physical meetings and interactions instantly changed to being almost completely digitized. Following restrictions led to the auditors being concerned in the empirical study being forced to work from home in order to reduce the spread of Covid-19. The purpose of the study is to investigate how auditing and the auditor's work process in the form of review process and information gathering have been affected by circumstances brought about by the pandemic. The method used regarding the collection of empirical evidence, which must be the basis for preserving the study's question and purpose, is qualitative where interviews with four different auditors have been carried out. Participating respondents have varying lengths of experience, but have all worked as accountants within, during and after the pandemic. Furthermore, the respondents are employed at, among others, Moore AB and Grant Thorn. In addition to the interview, a literature survey was also conducted where previous research was examined in the form of scientific articles and theories. Moreover, a document study has also been carried out regarding the four largest audit organizations in the world, which are KPMG, E&amp;Y, PWC and Deloitte. Information linked to the purpose of the study has been obtained through public statements and reports from the respective audit firm's website. Analysis of collected empirical evidence led to a result that demonstrated both negative and positive aspects for participating respondents as well as for the audit organizations in the document study. The negative consequences mentioned as a result of remote work are deficiencies in communication and information gathering, which negatively affects the audit process as a whole. The reason for this is a lack of communication both with the customer and between employees, which resulted in missed and sometimes incorrect information gathering. Complications regarding legal aid and tax aspects are also addressed as a consequence, as well as problems in maintaining secure cyber security. Positive aspects that are taken up during the analysis of the empirical evidence are increased flexibility and streamlined work processes after the companies have been digitized. Other positive aspects were reduced travel time and reduced travel costs. However, these happenings did not occur immediately, the companies had to adapt to them and developed them during the course of the movement.

Det ökade fokuset på hållbarhet i stort har resulterat i att allt fler företag efterfrågar en extern granskning av sina hållbarhetsrapporter. En lagstadgad hållbarhetsrapport har krav på sig att granskas av en extern part, men granskningen sker på en begränsad nivå där revisorn endast lämnar ett yttrande om att rapporten har upprättats enligt årsredovisningslagen. För frivilligt upprättade hållbarhetsrapporter kan företagen välja att anlita en extern part för en översiktlig granskning, som är mer omfattande än den lagstadgade granskningen. I juni 2022 godkände EU ett nytt direktiv gällande hållbarhetsrapportering som kommer att implementeras från och med räkenskapsåret 2024. Direktivet kommer att omfatta fler företag än tidigare lagkrav och syftar till att ge hållbarhetsrapporteringen samma status som den finansiella rapporteringen. Den här studien syftar till att undersöka vilka utmaningar som är förknippade med hållbarhetsgranskningen, och vad granskare tror att det nya direktivet kan bidra med för lösningar på de utmaningar som finns i dagsläget. För att undersöka detta utgår studien från legitimitetsteorin, regleringar och standarder som berör området, och tidigare forskning kring granskarens roll. Empirin samlas in genom kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med respondenter som arbetar med hållbarhetsgranskning. Studiens resultat visar att de utmaningar som är kopplade till hållbarhetsgranskningen idag framförallt grundar sig i att befintliga regelverk och standarder inte är tillräckligt omfattande, och att samtliga respondenter ser CSRD som en lösning på flera av de befintliga utmaningarna.

Sammanfattning Titel: Är revisions-och CSR-kommittéer komplement eller substitut hos företag som tillämpar extern granskning och GRI:s ramverk? Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Susanna Malmkjell och Carolin Olsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2023-januari  Syfte: Studien syftar till att undersöka om revisionskommitténs oberoende och expertis påverkar benägenheten att få hållbarhetsredovisningen externt granskad av en tredje part. Studien undersöker även om de två faktorerna påverkar benägenheten att redovisa enligt hållbarhetsstandarden GRI. Studien undersöker slutligen om förekomst av CSR-kommitté modererar dessa samband.  Metod: En kvantitativ studie med en tvärsnittsdesign där fyra hypoteser prövas. Urvalet består av 1954 företag från 71 länder under året 2021. Studien baseras på sekundära data inhämtad från databasen Refinitiv Eikon.  Resultat och slutsats: Utifrån studiens resultat har revisionskommitténs oberoende en positiv koppling till extern granskning, medan CSR-kommittén modererar sambandet mellan revisionskommitténs oberoende och företagets antagande av GRI:s ramverk.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med empirisk forskning inom CSR. Då tidigare forskning visar motstridiga resultat utifrån olika teorier, fyller denna studie en del av det forskningsgap som råder kring studiens syfte.  Förslag till fortsatt forskning: Tillämpning av en longitudinell design samt studera om det finns skillnader mellan olika branscher och geografiska områden.  Nyckelord: CSR-rapportering, CSR-kommitté, revisionskommitté, GRI och extern granskning. / Abstract Title: Are audit and CSR committees complements or substitutes in companies that apply external audit and the GRI framework? Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration.  Author: Susanna Malmkjell and Carolin Olsson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2023-January  Aim: The study aims to investigate whether the audit committee's independence and expertise affect the propensity to have the sustainability report externally reviewed by a third party. The study also examines whether the two factors affect the propensity to report according to the sustainability standard GRI. Finally, the study examines whether the existence of a CSR committee moderates these relationships.  Method: A quantitative study with a cross-sectional design where four hypotheses are tested. The sample consists of 1954 companies from 71 countries in the year 2021. The study is based on secondary data obtained from the Refinitiv Eikon database.  Results and conclusions: Based on the results of the study, audit committee independence has a positive association with external audit, while CSR committee moderates the relationship between audit committee independence and the firm's adoption of the GRI framework.  Contribution of the thesis: The study contributes empirical research within CSR. As previous research shows conflicting results based on different theories, this study fills part of the research gap that exists around the purpose of the study.  Suggestions for future research: Applying a longitudinal design and studying whether there are differences between different industries and geographical areas.  Key words: CSR reporting, CSR committee, audit committee, GRI and external review