Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur den kris, som uppdagades i samband med tv-programmet Uppdrag gransknings inslag om fastighetsbolaget Norrporten, hanterades och kommunicerades externt. Metod: I studien har en metodtriangulering utförts genom att kombinera kvalitativ informantintervju, som utfördes med Norrportens informationschef, med kvalitativa textanalyser av de pressmeddelanden som publicerats i samband med krisen. Resultat: Studien visar att krishanteringen och kriskommunikationen fungerade bäst i fasen efter krisen. Krisarbetet före krisen bestod av förebyggande och förberedande aktiviteter såsom omvärldsbevakning, identifiering och att förekomma medier.Medarbetare, kunder och allmänheten informerades. Totalt publicerades tre pressmeddelanden som i huvudsak förnekar och hävdar företagets oskuld till den information som framkommit i Uppdrag granskning.Krisarbetet under krisen består av att kommunicera och vidta åtgärder. Regelverk tillsätts och omstruktureringar i företagets styrelse sker. Tre pressmeddelanden publiceras, varav ett av dem på Andra AP-fondens hemsida. Norrporten informerar om åtgärder som skall vidtas medan Andra AP- fonden ber om ursäkt, kritiserar och lovar förändring.Krisarbetet efter krisen består av att implementera de åtgärder man vidtagit och att informera allmänheten om dem. Under den här fasen finns ett stort fokus på attförmedla företagets nya ledord som handlar om måttfullhet. Man kommunicerar genom en kombination av kommunikationskanaler. Totalt publiceras tre pressmeddelanden.

Naturgrus används i stora delar av byggindustrin i allt från betong till vägkonstruktioner. Det fungerar även som ett skyddande filter i miljön för att bland annat förhindra föroreningar från att nå grundvattnet. Därför är det viktigt att försöka vara sparsam med dessa täkter, vilket Sveriges riksdag klarlagt genom införandet av miljökvalitetsmålen. Det är sedan länens uppgift att stimulera kommuner och andra samhällsaktörer för att gemensamt arbeta mot dessa mål. Denna rapport granskar länsstyrelsernas arbete för en minskad utvinning av naturgrus med hänsyn till de uppsatta miljökvalitetsmålen. Arbetet grundas framförallt på intervjuer med representanter från fyra olika län av skild karaktär för att få ett bredare perspektiv. Svaren från intervjuerna jämförs för att tydliggöra skillnader och likheter i de olika länsstyrelsernas miljöarbete. En djupare analys görs för respektive län med hjälp av data från bland annat kartor hämtade från Sveriges geologiska undersökning. Resultatet visar bland annat att minskningen av naturgrusutvinningen har stagnerat under senare år, vilket med stor säkerhet beror på att miljökvalitetsmålet kopplat till naturgrus inte har reviderats. Vidare visar studien att det finns skillnader i länens arbetssätt för att nå målen. Detta påvisar behov av ett större utbyte av erfarenheter och idéer mellan länen. Detta är fördjupningsdelen i ett arbete som också innefattar projektering och dimensionering av ett småhus.

I den här uppsatsen undersöker vi relationen mellan vetenskapsjournalistiken och forskarvärlden med fokus på journalisternas kritiska granskning. Genom en kvalitativ studie intervjuar vi nio vetenskapsjournalister och tar reda på hur de ser på rollen som kritisk granskare av forskarvärlden. Vi utforskar hur de väljer ut forskning att skildra, vilka källor de förlitar sig på samt vad som saknas i dagens vetenskapsjournalistik. Resultaten visar att vetenskapsjournalister kopplar kritisk granskning till faktorer som att bedöma innehåll i enskilda studier, aktivt välja ut och välja bort forskning och kontrollera hur forskningsmedel används. Därtill kan det innebära att kontrollera vem som ligger bakom en studie och att sätta in forskningen i ett sammanhang. Många vetenskapsjournalister följer idag de stora vetenskapstidskrifternas pressreleaser, vilket gör att de effektivt kan ta del av det senaste inom forskningen. Samtidigt gör det att många medier rapporterar samma nyheter och att forskarvärlden ibland upplevs sätta agendan. I mer djupgående vetenskapsjournalistik är det oftare journalisterna själva som söker efter forskning att rapportera om. Rutinen för att granska källors trovärdighet fungerar i stort på samma sätt för alla: Man går till originalartikeln, bedömer innehållet och kontaktar oberoende forskare för kommentarer. De flesta uppger att de kontrollerar studiens omfattning och var den är publicerad. Vidare kontrollerar en del vem som ligger bakom studien och hur den har betalats. Journalisternas syn på vad som saknas inom vetenskapsjournalistiken varierar ämnesmässigt utifrån deras intressen. Flera anser att vetenskapsjournalistiken borde bli bättre på att sätta in forskningen i ett historiskt eller ett samhälleligt sammanhang.

Föreliggande arbete avser en granskning av teorier vilka varit till stöd för att formulera en affärsmodell under påverkan av digitalisering. Affärsplanen avser ”kultur & värderingar” på ett större företag.Sammanfattningsvis kan sägas att teorin för att hantera systemförändringar av Reynolds & Holwell (2010) har använts för att en mottagare skall kunna reflektera över dagens modell och underlätta förståelsen för den framtida modellen. Teorin för att formulera en affärsmodell av Amit & Zott (2001, 2012) har bidragit till att skapa ett strukturerat innehåll i modellen. Den praktiska nyttan med denna teori blev svag då ”kultur & värderingar” inte låter sig beskrivas i termer av pengar. Amit & Zott (2001, 2012) lämpar sig bättre för en hel värdekedja i ett företag med fokus på monetära transaktioner. För att utvärdera teorierna har stöd hämtats från Corley & Gioia (2011) med ett lättförståeligt och användbart resultat.En utveckling av Reynolds & Holwell (2010) och Amit & Zott (2001, 2012) föreslås avseende grafiska element i struktur och kommunikation, ett exempel finns hos Osterwalder & Pigneur (2009). För att uppnå ett bättre resultat och bredare tillämpning föreslås fortsatt forskning kring värdeskapande utan direkt relation till värdet av pengar (såsom kultur & värderingar). Den praktiska nyttan kan utebli för likande tillämpningar som saknar direkta monetära värden.

Det har pågått ett intensivt utvecklingsarbete på Statistiska Centralbyrån (SCB) under de senaste åren i syfte att standardisera och effektivisera statistikproduktionsprocessen. I detta utvecklingsarbete har fokus främst riktats mot processerna insamling och granskning. Ett flertal studier har visat att det finns potential att reducera granskningens omfattning samtidigt som den övergripande kvaliteten i undersökningarna bibehålls. För att uppnå detta krävs att nya arbetssätt, metoder och verktyg utvecklas och implementeras. Den traditionella ansatsen på SCB har varit att i granskningsprocessen försöka hitta och rätta alla databearbetnings- och mätfel. Ingen skillnad har gjorts mellan stora och små fel eller om felen har någon effekt på statistiken eller inte. Detta är en ineffektiv ansats där stora resurser åtgår till att rätta fel som inte påverkar den statistiska redovisningen nämnvärt. I mer moderna ansatser betonas vikten av att hitta betydelsefulla fel som har stor påverkan på parameterskattningarna och att fel som inte ger någon påverkan bör lämnas som de är eller åtgärdas via imputering. Detta, att inte granska allt, kallas för selektiv granskning. SCB har beslutat att införa metoden selektiv granskning med poängfunktioner. Metoden fordrar att poängberäkningar görs, dessa utförs i verktyget Selekt. Verktyget ingår i den framtida verktygslådan för granskning som är under utveckling vid SCB och är uppbyggt av ett stort antal parametrar. För att uppnå så effektiv granskning som möjligt måste de mest lämpliga parametervärdena sökas för att sedan implementeras i Selekt. I denna studie har ett datamaterial från undersökningen Kortperiodisk Sysselsättningsstatistik, privat sektor (KSP) använts för att studera sambanden mellan statistikens kvalitet och valet av parametrar i Selekt.  Valet av datamaterial motiveras främst av att Selekt ska implementeras i KSP under år 2010. De parametrar som har behandlats i studien kallas för KAPPA, TAU och LAMBDA samt variablerna RPB_20 och Kostnad. Logistisk regression har använts för att undersöka vilken påverkan parametrarna har på den bias (kallad RPB) som införs i skattningarna vid selektiv granskning. En ansats valdes där sambandet mellan responsvariabeln RPB_20 och förklaringsvariablerna KAPPA, TAU och Kostnad studerades separat för olika värden på LAMBDA. Vid resultatframställningen indikerades tidigt att valet av värde på LAMBDA inte verkade ha någon nämnvärd betydelse för modellen och i de fortsatta analyserna stärktes denna misstanke och kom att omfatta även KAPPA och TAU. Det var redan från början känt att Kostnad är en viktig variabel att ta hänsyn till och för att undersöka detta närmare konstruerades en modell bestående av ett fjärdegradspolynom med enbart variabeln Kostnad. Modellen lyckades fånga upp huvuddragen av variationen i RPB_20. Det går inte att dra generella slutsatser från den studie som här har genomförts. Resultaten visar dock att en modell utan KAPPA, TAU och LAMBDA fungerar för att beskriva variationen i RPB_20.  Valet av värden på KAPPA, TAU och LAMBDA i Selekt är av mindre betydelse. I implementeringsarbetet av Selekt i KSP rekommenderas därför att, förutom RPB, fokusera på variabeln Kostnad för att hitta den mest lämpliga kombinationen av parameterinställningar.

I den här vetenskapliga essän är utgångspunkten min egen granskningspraktik. Jag undersöker den utifrån en undran jag emellanåt har om tillsyn och kvalitetsuppföljningar fyller det syfte de är tänkta att ha. Vilket är att öka kvaliteten i förskolor. I essän använder jag begreppet granskningspraktik där både kvalitetsuppföljningar och tillsyn ingår. Undersökningen riktar sig mot hur de som granskar förskolor och de förskolor som granskas upplever hur det är att vara den som granskar och den som granskas. Jag undersöker också hur begreppet kvalitet görs verksamt i granskningspraktiken och förskolan. Det handlar om hur man talar om och definierar vad kvalitet i förskolan är och hur man tänker sig att kvalitet ska manifesteras i förskolans praktiska arbete. Genom intervjuer av professionella praktiker som arbetar med kvalitetsutveckling i förskolan på olika sätt har jag utforskat granskningspraktiken och kvalitetsbegreppet i förskolan. Intervjuerna har en form som jag kallar samtalsintervjuer. Där samtalar deltagarna i par och jag själv är också delaktig tillsammans med en kollega. Syftet är att skapa ett reflekterande samtal om de områden som jag utforskar.  I den skrivande processen av essän för jag ett samtal med deltagarnas röster, den valda teorin och mina egna erfarenheter som gestaltas av två berättelser om granskning. Vad som träder fram i detta samtal är å ena sidan en förvirrad eller kanske osäker bild om hur kvalitetsbegreppet ska förstås i förskolan och å andra sidan en vilja att förstå och tolka kvalitetsbegreppet. Dels hur det görs verksamt i relationen mellan förskolepraktiken och läroplanen för förskolan och dels hur det görs verksamt i relationen mellan granskningspraktiken och förskolepraktiken. Både deltagarna och teorin riktar sin blick mot betydelsen av pedagogen som kvalitetsbärare. Det framträder också en kritisk blick mot hur granskningspraktiken generellt ser ut dag där mätbara resultat och målstyrning är i fokus. Begrepp som kommer fram som alternativ till ett fortsatt arbete med granskning och kvalitet är meningsskapande, dialog och profession.    Det bidrag den här essän vill ge till ett fortsatt arbete med granskning och kvalitet i förskolan är att inspirera till att söka en ny utgångspunkt. Den utgångspunkten kan finnas i den praktiska kunskapens fält där begreppen klokhet och ansvar får en tydlig plats i ett offentligt samtal om professionalitet och meningsskapande.

Regulating education is a vital part of government. This thesis is inspired by recent changes on the political landscape of higher education. It is guided by an interest in how political objectives and concepts of ideal social relationships are transformed and expressed through government university policies and their consequences. An early stage of what is now commonly referred to as the modern state and the modern research university, rather than present or relatively recent developments, will be explored. Instead of studying trends on the European continent, the thesis inquiries into an attempt made by the Swedish government to revise the constitutions of Swedish schools and universities through the so-called Educational Commission appointed in 1745. The purpose of the thesis is to apply a modern policy perspective to the Educational Commission’s attempt at reforming the constitution of the Swedish universities. The aim is to illuminate the construction of university regulations and to place this within a larger framework of policy making during the Age of Liberty (Frihetstiden) in Sweden. The Commission was an attempt by the Swedish government to implement educational changes based on a holistic view of the realm. It was one of several contemporary initiatives with nationwide ambitions. The Commission did not, however, succeed in reaching its formal objectives, but by placing too much emphasis on what the Commission did not achieve one risks overlooking other results and consequences. It initiated new communication structures, operating procedures and accountability schemes. It changed the regulations for assessing higher education making the university transparent and accountable to the government in new ways. New administrative routines for producing university reform were introduced. The Commission also provided university actors with a legitimate channel for voicing their opinions in relation to the government. They were given a legitimate position to formulate problems, questions and solutions regarding the university. The demands of the professors for increased autonomy in seeking knowledge and providing education stood against the claims made by the government for added control and insight into academic affairs. Through the Commission, the views of the professors were put into circulation in an official political context. / Östersjöregionens akademiska kultur under tidigmodern tid

Hållbarhet är en stark trend i dagens samhälle vilket avspeglas i bolagens rapportering då hållbarhet ges ett allt större utrymme. Detta har lett till att den traditionella revisorn utför allt mer icke finansiell granskning och en ny roll i form av hållbarhetsspecialister har vuxit fram. Granskningen av hållbarhetsinformation är inte lika reglerad eller strukturerad som denfinansiella. Detta ställer granskaren inför nya utmaningar vilket kan skapa en ökad osäkerheti granskningsprocessen. Området är dock under utveckling vilket således gör det relevant att beskriva och förklara hur en granskare blir komfortabel i granskningen av hållbarhetsinformation. Syftet med denna studie är att beskriva och förklara hur en granskare uppnår känslan av komfort i granskningsprocessen av en hållbarhetsrapport. För att uppfylla studiens syfte och besvara forskningsfrågorna genomfördes en kvalitativ studie med åtta semistruktureradeintervjuer där respondenterna bestod av hållbarhetsspecialister och revisorer. Metodvalet gav utrymme för att skapa en djupare förståelse för granskningsprocessen vilket är centralt för att beskriva och förklara hur en granskare blir komfortabel. Studiens huvudsakliga slutsatser påvisar att det är individuellt hur en granskare uppnår känslan av komfort i sin granskning. Det handlar om i vilken grad de har kunnat avlägsna osäkerhet. Studien visar även att en granskare i grunden blir komfortabel utifrån den kunskapsamt erfarenhet denne besitter. Vidare påvisas det att i en del fall även är faktorer hos kunden och granskaren som påverkar om känslan uppnås. Slutligen konkluderas att hänsyn bör tas till granskarens individuella egenskaper och dess rådande granskningssituation. / In today’s society sustainability is trending, which is reflected in companies reporting as the part for sustainability increases. Resulting in an increase in non-financial auditing for accountants and the introduction of a new profession, in the form of sustainability specialists. Since the review of sustainability information is not as regulated or structured as the financial one, new challenges have appeared in the review process which creates uncertainties. However, the area is under development. Because of this, it is relevant to investigate how a reviewer becomes comfortable in reviewing sustainability information. The purpose of this study is to describe how a reviewer achieves the sense of comfort in the review process of a sustainability report. To fulfill the purpose of the study and answer the research questions, a qualitative study was conducted with eight semi-structured interviews with respondents consisting of auditors and sustainability specialists. The chosen method provided a deeper understanding of the review process, which is central in order to describe and explain how a reviewer becomes comfortable. The main conclusion of the study is that it is individually how a reviewer achieves the feeling of comfort in their reviewing and it is about the extent which they have been able to remove uncertainties. Another conclusion is that a reviewer gets comfortable based on their knowledge and experience. Furthermore, it is shown in some cases that whether the feeling of comfort is achieved is affected by the customer and the reviewer. Finally, it is concluded that the individual characteristics of the auditor should be considered as well as the current review situation.

Användning av olika BIM-verktyg blir allt mer frekvent inom byggsektorn. Informationsutbyte av 3D-modeller mellan projektets olika aktörer sker kontinuerligt under projekteringsskedet. Eftersom olika aktörer använder sig av olika programvaror behövs det ett öppet filformat för leverans av 3D-modeller. IFC är ett neutralt filformat som möjliggör informationsutbyte mellan olika discipliner och samordning av BIM-modeller. Detta examenarbete är en förundersökning av kvalitativ och kvantitativ sort, med syftet att ta fram en intern arbetsmetod för kvalitetssäkring av IFC-modeller vid leverans. I de kvalitativamomenten ingår intervjuer. Intervjuer görs för att få en förståelse om vad de anställda på WSP Byggprojektering Göteborg har för uppfattning om olika program och hantering av IFC. Det har gett författarna en djupare inblick och förståelse av fördelar och utmaningar som svarande stöterpå, som lyfts under avsnittet resultat. Ett praktiskt delmoment ingår i examensarbetet. Under depraktiska momenten kommer det modellera i Tekla Structures och Revit för att sedan analyseramodellerna med hjälp av granskningsprogrammen Solibri Model Checker och Navisworks Manage. Två granskningsmetoder skapas i den här avhandlingen, en visuell granskning och en Excelrapport. Den visuella granskningsmetoden innebär att visuellt granska IFC-modellen i samma granskningsprogram som samordnaren. Den andra metoden är en prototyp som jämför olika rapporter från respektive programvaror. Slutsatsen i den här rapporten är enligt följande punkter: • Mänskliga faktorn vid modellering och användning av korrekta verktyg vid export till IFC. • IFC-formatet och de olika programmens förmåga att tolka IFC-informationen kan i vissa fall brista för icke standardiserade geometrier. • Granskningsprogram kan tolka IFC-modellen olika. / The use of different BIM tools is becoming increasingly frequent in the construction sector. Information exchange of 3D models between the various actors of the project takes place continuously during the design phase. Because different actors use different software, an openfile format is needed for the delivery of 3D models. IFC is a neutral file format that enables information exchange between different disciplines and coordination of BIM models. This exam work is a preliminary study of qualitative and quantitative variety, with the aim of developing an internal working method for quality assurance of IFC model delivery. The qualitative parts include interviews. Interviews are made to gain an understanding of what the employees at WSP Byggprojektering Göteborg have in mind about different programs and management of IFC. It has given the authors a deeper insight and understanding of the benefits and challenges that respondents encounter, which are highlighted in the section results. Apractical part is included in the degree project. During the practical steps, it will model in Tekla Structures and Revit to then analyze the models with the help of the review programs Solibri Model Checker and Navisworks Manage. Two review methods are created in this thesis, a visual review and an Excel report. The visual inspection method involves visually reviewing the IFC model in the same review program as the coordinator. The second method is a prototype that compares different reports from the respective software.The conclusion in this report is as follows: • Human factor in the modeling and use of correct tools when exporting to IFC. • The IFC format and the ability of the various programs to interpret the IFCinformation may in some cases fail for non-standard geometries. • Review programs can interpret the IFC model differently.

No description available.