The purpose of this study is to investigate the view of the ideal of objectivity in sports journalism and other factors that can effect a journalists terms to their journalistic ethic such as the commercialization, investigative journalism and their relationship to their sources. The purpose is further to investigate if these different factors differ on a national- or local level of sports journalism. For this study we have chosen the method of a qualitative interview, where six sports journalists and two news editors are included. The interviews have been deducted with help of an interview guide, which has been used the same way  the journalists that’s been interview.  This particular field of journalism studies is yet to be discovered in a bigger scale. Therefore, this study has used a great bit of earlier research and also three different theories to help us in answering the purpose of the study and our question formulation; News management, Media logic and the Swedish exchange-theory. The result of the study shows that there are some differences in how journalists on a national- and a local newspaper view the importance of investigative journalism, relationships with their sources and how they apply the ideal of objectivity in their role as a journalist. The study also shows that commercialization of the sports industry has an impact on sport journalism were several new actors such as public relation-experts and organizations want to effect the media and “sell” their product to the newspapers.

Sammanfattning   Bakgrund: Efter införandet av IFRS standarder i Sverige har andelen redovisad goodwill ökat allt mer bland börsbolagen. Detta har resulterat i att allt fler investerare fäster större vikt vid goodwill och där en nedskrivning förmedlar väsentlig ny information till marknaden. Ett problem är dock att en nedskrivningsprövning innehåller flertalet komplexa bedömningar såsom identifiering av kassagenererande enheter och tillämpning av diskonteringsränta. Om företagen inte har den expertis som krävs kan det leda till orimliga värderingar. Det finns både interna och externa indikationer på när goodwillvärdet försvagas och då klientföretagen har en djupare intern information försvåras revisorns möjligheter vid granskning, vilket kan anses vara en stor börda för revisorn. Att goodwill ökat i omfattning och allt större fokus riktas mot posten, leder till att även granskningen av goodwill bör öka i betydelse för revisorer. Deras roll är att inge förtroende åt klientföretagens finansiella rapporter och motsvara samhällets normer och etiska synsätt. Därmed tilltar intresset att veta hur revisorer praktiskt går tillväga då de granskar en goodwillpost upprättad enligt IFRS regler. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva revisorns arbetsgång vid en granskning av goodwill upprättad enligt IFRS samt diskutera hur revisorns arbete påverkas av omständigheter i dess närhet. Målet är att studien ska kunna bidra till att intressenter av finansiella rapporter kan få en bättre förståelse för hur revisorn granskar goodwillposter. Metod: För att uppfylla studiens syfte valde vi att tillämpa en kvalitativ metod för att få en så djup förståelse för revisorers tillvägagångssätt som möjligt. Vi började med att undersöka vilka revisorer som granskat börsbolag med stora goodwillposter i förhållande till eget kapital. På detta sätt kunde vi avgöra vilka revisorer och revisionsbyråer som har stor erfarenhet av väsentliga goodwillposter. Sedan har intervjuer genomförts där revisorerna fått återge sitt tillvägagångssätt vid granskning av goodwill och dennes personliga uppfattningar kring ämnet. Slutsats: Theory of Practice har fungerat i syfte att hjälpa oss analysera den individuella revisorns praktiska tillvägagångssätt på ett djupare plan. Goodwillgranskning kan anses vara en problematisk situation där revisorn ständigt behöver utveckla sin kunskap för att kunna upprätthålla den viktiga roll revisorn har i företagsvärlden och samhället i stort. Studien visar att revisorerna högst motsägelsefullt tenderar att uppfatta goodwill som en komplex redovisningspost, samtidigt anser de att den inte är särskilt svår att hantera. Studien visade även att trots splittrade personliga åsikter om IFRS regler så agerar revisorerna på ett relativt enhetligt sätt då en goodwillpost granskas. Revisorns agerande påverkas av sina kollegors förväntningar men även klientföretagets förtroende. Den främsta förklaringen till dessa slutsatser är att revisionsbyråerna skapat kontroll över revisorernas tillvägagångssätt genom en uppbyggd organisationsstruktur med flera kunskapsintensiva stödfunktioner. Genom att bidra revisorerna med dessa resurser kan byråerna styra utvecklingen av ett gemensamt synsätt på hur ett problem ska lösas. Revisorerna ser stödfunktionerna som en kunskapskälla vilket inger en känsla av trygghet. Denna effektiva strategi leder till att kunskap sprids och underlättar revisorns granskningsarbete. Nyckelord: goodwill, IFRS, nedskrivning, revision, revisor, granskning, Theory of practice. / Abstract   Background: Following the introduction of IFRS standards in Sweden, the amount of goodwill has soared among listed companies. This makes investors pay more attention to goodwill and impairment gives substantial new information to the market. One problem is that impairment test contains several intricate assessments, such as the identification of cash generating units and the application of discount rate. If the companies don’t have the required expertise, it may lead to unreasonable valuations. There are both internal and external indications of goodwill impairment, where clients have access to more internal information than the auditor. This can be considered as a great burden for the auditor to overcome. Since goodwill, as an asset, has become more important this implies that review of goodwill should increase in importance for auditors. Their role is to increase trust in financial reporting and meet societal norms and ethics. Thereby, there is an increasing interest to understand how auditors review goodwill according to IFRS. Purpose: The purpose of this study is to describe the auditor´s review procedures related to goodwill according to IFRS and to discuss how the auditor´s work is influenced by the circumstances in its vicinity. The objective of the study is to contribute with an increased understanding among stakeholders about the auditor´s review of goodwill. Method: In order to fulfill the purpose of this study, we chose a qualitative method to get as deep understanding of an auditors' approach as possible. We began by examining the auditors who audited the listed companies with large goodwill relative to shareholders’ equity. In this way, we could determine which auditors and audit firms that have best experience of goodwill items. After narrowing down the list we ask auditors to reproduce their approach and personal views of goodwill auditing through interviews. Conclusion: Theory of Practice has worked in order to help us analyze the individual auditor's practical approach on a deeper level. Goodwill review can be considered a problematic situation where the auditor continuously improve their knowledge in order to maintain the important task of the auditor have in the corporate world and society in general. Contradictory the study shows that auditors tend to recognize goodwill as a complex accounting item, but at the same time they do not consider that it is particularly difficult to manage. The study also shows that despite the fragmented personal views on IFRS rules the auditors acting in a relatively uniform manner as goodwill are reviewed. Auditor's behavior is influenced by their colleagues' expectations as well as the client company’s confidence in them. But the main explanation for these findings is that audit firms create control over the auditors approach through organization structure with a number of knowledge-intensive support functions. By contributing resources to the auditors, the audit firms are able to develop a common approach to how a problem should be solved. The auditors find the support functions as a knowledge source which inspires a sense of security. This determinacy leading to that knowledge distributes and facilitates the auditor's review. Keyword: goodwill, IFRS, impairment, accounting, audit, auditor, Theory of Practice

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som undersöks i läromedelsgranskningar inom religionskunskapsämnet gjorda efter att staten avslutade sin centrala granskning 1991. Fokus är vilket syfte forskarna har med sina läromedelsgranskningar samt vad som undersöks i utvalda granskningar av religionskunskapsläromedel mellan 1991-2015. En jämförelse mellan syftet och vad som undersöks efter 1991 med de riktlinjer staten hade mellan 1938 – 1991 kommer att göras. Med hjälp av en hermeneutisk ansats har fem granskningar av varierande storlek analyserats där jag systematiskt försökt besvara mina frågeställningar. Hermeneutisk ansats menas att jag som forskare tolkar utifrån min egen förförståelse. Problemet enligt mig är att lärare idag undervisar utifrån en lärobok som inte är granskad. Har man samma trygghet att luta sig mot efter att staten slutade granska läroböcker? Vad undersöks egentligen i dagens läromedelsgranskningar inom ämnet religion? Slutsatsen är att läromedelsgranskningen förändrats över tid och minskat i omfattning efter 1991. Det som undersöks i dagens granskningar är hur man framställer religioner och kulturer i läroboken, det urval som görs, samt lärobokens svårigheter. En annan slutats är att fokus hos granskarna nästan uteslutande ligger på religionerna islam, hinduism och buddhism. Granskningen av kristendomen och judendomen lyser med sin frånvaro.

Detta examensarbete är av en explorativ sort och syftar till att belysa eventuella utmaningar som bör beaktas vid egenkontroller, granskningar och dokumentation i 3D-modeller, vilka ska fungera som en slutprodukt och motsvara ritningshandlingar i traditionell projektering. Arbetet har utförts på konsultföretaget WSP:s avdelning byggprojektering i Göteborg. Företaget ligger i framkant med digitala arbetsmetoder och deltagande personer i rapporten är verksamma konstruktörer i ett ritningsfritt projekt. Målet är att stödja företaget i att införa ritningsfritt arbete i den dagliga verksamheten och bibehålla kvaliteten i egenkontroller och interna granskningar.     För att uppnå störst bredd och djup har utöver en litteraturstudie även kvalitativa- och kvantitativa metoder använts. De kvalitativa observationerna och intervjuerna har bidragit till en djupare förståelse om byggnadsprojektering och kvalitetssäkring av bygghandlingar, vilket har gett en uppfattning om de fördelar och utmaningar som lyfts upp i resultatdelen. Den kvantitativa delen bygger på ett praktiskt genomförande där en egenkontroll har gjorts i syfte att jämföra 2D-ritningar med 3D-modeller. Den undersökte om checklistan för 2D-ritningar kan användas i 3D-modeller samt om samma systematiska arbetsgång kan fortgå. Resultatet har gett indikationer på att synsättet vid kvalitetssäkring i 3D-modeller inte kan vara det samma som vid 2D-ritningar. Det har diskuterats fram fem oklarheter baserade på resultatet som är värda att nämna gällande kvalitetssäkring i ritningsfria projekt. Diskussionen har lett fram till möjliga förslag på hur dessa kan utvecklas. Oklarheterna som belyses i rapporten är upplevelsen och överskådligheten, måttsättningen, detaljer, konstruktionens status och dokumentation i en 3D-modell. / This    report    is    of    an    explorative    art    with    the    purpose    of    emphasize    challenges    with    the    quality    controls    in    drawing    free    building    projects.    The    study    has    been    done    at    the    global    consultant    company    WSP,    section    for    Structural    Engineering,    in    Gothenburg,    Sweden.    All    the    participants    in    this    report    are    active    construction    engineers    currently    working    with    a    drawing    free    project.    The    goal    is    to    support    the    company    with    maintaining    the    quality    while    performing    self-checking’s    and    inspections    in    a    3D-modell.         Apart    from    performing    a    literature    study,    quantitative    and    a    qualitative    methods    has    been    used    in    order    to    widen    the    scope    of    this    investigation.    The    qualitative    observations    and    the    interviews    has    contributed    to    a    better    insight    in    building    projects    and    quality    controls    of    construction    documents,    which    has    given    ideas    of    advantages    and    challenges    as    described    in    the    result.    The    quantitative    part    is    based    on    a    practical    test,    where    a    quality    control    has    been    made    to    compare    a    2D-drawing    with    a    3D-model.    The    purpose    with    the    practical    part    was    to    investigate    if    the    2Ddrawing    checklist    could    be    used    on    the    3D-model,    and    if    the    same    working    process    could    proceed.    The    result    has    given    indications    that    quality    controls    in    3D-models    can´t    be    performed    in    the    same    way    as    with    2D-drawings.     The results and discussions has led to five chosen uncertainties that’s important to take into account while when performing quality controls in drawing free building projects. Clarity and experience, dimensions, details and documentation and status are the four uncertainties and possible suggestions of how to develop these are included in the report.

Ett sannolikt avskaffande av revisionsplikten närmar sig med stormsteg.Utredningsförslaget, som planeras träda i kraft den 1 juli 2010, innebär att 96 procent avalla aktiebolag i Sverige kommer att undantas revisionsplikt. För dessa företag kommerrevisionen att vara frivillig och de kommer att benämnas som små företag. Avsikten medförslaget är att minska kostnaderna för de små företagen genom att de själva skall fåmöjlighet att välja vilka redovisnings- och revisionstjänster som de vill utnyttja.I samband med avskaffandet kommer sannolikt antalet uppdrag att minska förrevisionsbyråerna samtidigt som konkurrensen ökar från exempelvisredovisningskonsulter och bokföringsbyråer. Revisionsbyråerna måste därför anpassa sitttjänsteutbud utifrån vad de små företagen kommer att efterfråga. Vi har undersökt hur tvåolika parter, revisionsbyråer och banker, kommer att påverkas av lagförslaget. Syftet medvår uppsats har varit att, genom intervjuer med två revisionsbyråer, identifiera ochbeskriva vilka alternativa tjänster till revision som de kan erbjuda företag som väljer bortrevision. Genom att intervjua tre banker har vår avsikt även varit att erhålla deras åsikterom dessa tjänster, som alternativ till revision i samband med utlåning. Insamlingen avvårt empiriska material har bestått av sammanlagt fem intervjuer. Två intervjuer hargenomförts hos två olika revisionsbyråer och resterande hos tre olika banker.Vår undersökning antyder att det finns flera tjänster som revisionsbyråer kan erbjudaföretag som väljer bort revision. Översiktlig granskning och SNT 4400 är inte särskiltutbredda tjänster idag och revisorerna är osäkra på hur de kommer att användas iframtiden. En bokslutsberättelse, utfärdad av en auktoriserad redovisningskonsult, anserde däremot vara ett bra intyg på att kvaliteten i bokföringen är hög. Revisionsbyråernakan dock inte driva utvecklingen av nya revisionstjänster själva, då tjänsterna måstebygga på en standard. De är också begränsade av befintliga jävs- och oberoenderegler. Vidare pekar vår undersökning på att bankerna i framtiden kommer att vara öppna föralternativa tjänster till revision, utförda av till exempel en auktoriseradredovisningskonsult. För bankerna är förtroendet för låntagaren och för den som granskatlåntagarens redovisning centralt i frågan. Vilka tjänster som kommer att accepteras fårframtiden utvisa då inga av våra respondenter i dagsläget har fastställt vilka krav dekommer att ställa på de företag som väljer bort revision. Vår undersökning tyder dock påatt en bokslutsberättelse utfärdad av en auktoriserad redovisningskonsult kommer att varaden tjänst som kommer att få mest genomslagskraft. Revisionstjänsterna SNT 4400 samtöversiktlig granskning kommer säkerligen att användas vid vissa tillfällen, men kanskeinte som ett alternativ till den årliga revisionen.

Handlingsbarhet är ett perspektiv på IT-system vilket fokusera på vad somgörs vid interaktionen mellan användaren och IT-systemet iverksamhetskontext. Handlingar vilka utförs av människor och IT-systemkommer i fokus. Detta perspektiv är utvecklat av forskare i VITS-gruppenvid Linköpings universitet. Syftet med uppsatsen att kritiskt granskahandlingsbarhetskonceptet i litteratur utifrån kriterierna för godhandlingsbarhet. Litteraturgranskningen ledde till en modell över hurkriterierna för god handlingsbarhet är relaterade till varandra, utan attrelationer kunnat härledas mellan samtliga kriterier vilket tyder på att de ärinhomogena och lösryckta. Även en modell över hur rapporterna sombehandlar handlingsbarhet hänger ihop genererades och samtliga artiklar ärskrivna av ett fåtal forskare från VITS-gruppen, med många korsreferensersamt utan kritiskt förhållningssätt och eftersom inga rapporter om ämnet harskrivits utanför VITS-gruppen har inte heller ämnet fått utstå kritik och kandärmed inte ses som ett stabilt teoretiskt fundament. Handlingsbarhet, varssyfte är att ge stöd för användarna i IT-systemet, och vid undersökningen avaffärssystem var det klart att nybörjaranvändarna inte ansåg sig få stödeftersom det saknade kunskap i systemet. Forskningen borde lyfta fokus fråndesign och funktionalitet till att ta in användaren och deras kunskap iutvecklingen och vid behov använda utbildning och förbättring/anpassningsom kontinuerlig process. / Uppsatsnivå: D

Som följd av mediernas felaktiga publiceringar av anklagelser mot Fredrik Virtanen under metoo-hösten 2017, gjorde Uppdrag granskning ett program där de granskade mediernaspubliceringar, som mötte stor kritik. Kritiken väckte vårt forskningsintresse för att genomföradenna studie. Syftet är att studera Uppdrag gransknings program “#metoo och FredrikVirtanen” med metoden MCDA för att ta reda på hur anklagelserna och de sociala aktörernablir representerade. Studiens vetenskapliga perspektiv grundas i genusteorin med fokus på hurkvinnor blir representerade vid sexualbrott. Tidigare forskning visar hur rape myths kommertill uttryck vid nyhetsrapportering av sexualbrott och det använder vi sedan för att sätta vårtresultat i relation till. Vi har utformat två frågeställningar för att reda på hurrepresentationerna i avsnittet ser ut. I analysen finner vi tecken på en orättvis representationav de sociala aktörerna. Däremot visar vårt resultat att Uppdrag granskning inte gör sigskyldiga till reproduktion av rape myths.

ABSTRACT This study is based on two reportages from the program Uppdrag granskning that have received a lot of attention in 2018 and have led to the highest number of claims to the Ministry of press, radio and television in Sweden. The main theme of the two reportages is men ́s sexual violence against women, thus approached from two different perspectives. Through using a Critical Discourse Analysis and intersectional theory the thesis examines how different bodies are given different spaces, what kind of feelings they provoke and how identity is constructed. It becomes evident that the perspective and how the perpetrator is described in the program depend on whether or not he is part of norm of whiteness. The study shows that Uppdrag granskning uses its discursive power to effect feelings in a way that normalizes sexism and racism. Through the hegemonic discourse that Uppdrag granskning creates, things that are unthinkable to say today become possible to say tomorrow. Keywords: Media, Discourses, Critical Discourse Analysis, Critical Whiteness Studies, Racism, Sexism, Uppdrag granskning

<h2>Sammanfattning</h2><p><strong>Titel:</strong>   Goodwill – att vara eller icke vara: En studie om revisorers syn på goodwill och granskningen av den i onoterade bolag.</p><p><strong>Seminarium:</strong> 2010-06-03</p><p><strong>Institution:</strong>     Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling</p><p><strong>Kurs:</strong>                Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp</p><p><strong>Författare:</strong>      Emilie Båvner, Emelie Melin, Michael Sundh                              </p><p><strong>Handledare:</strong> Ulla Pettersson</p><p><strong>Examinator:</strong>   Cecilia Lindh</p><p><strong>Nyckelord:</strong>     Goodwill, granskning, revisor, värdering, avskrivning</p><p><strong>Problemformulering:</strong>   Hur värderas de framtida fördelar som goodwillen innebär och varför? Hur granskar revisorer den värderingen?</p><p>Upplever revisorer några problem med goodwill vid granskningstillfället, varför eller varför inte?</p><p>Vad har revisorer för syn på goodwill som en tillgång och varför?</p><p><strong>Syfte:</strong>   Uppsatsens syfte är att skapa en ökad förståelse för begreppet och revisorers syn på arbetet med goodwillposten. Syftet är även att beskriva vad begreppet innebär och vad revisorsprofessionen har för syn på goodwill. Vidare undersöks hur de intervjuade revisorerna går till väga vid en värdering av goodwill vid granskningstillfället samt om granskningen upplevs som problematisk.</p><p><strong>Metod:</strong>  I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse kring hur revisorer ser på goodwill. De primärdata som ligger till grund för uppsatsens empiriska del utgörs av tre personliga intervjuer. Intervjufrågorna är öppet formulerade för att återspegla revisorernas egna tankar.</p><p><strong>Slutsats:</strong>  Bland de intervjuade revisorerna råder skilda meningar angående om något problem upplevs med goodwill. Ett problem grundar sig på att det är svårt att bedöma den framtida nytta som goodwill innebär. Kassaflödesmodeller används för att värdera ett företag som eventuellt ska förvärvas. Det värdet används sedan i förvärvsanalysen som i sin tur frambringar ett goodwillvärde. De intervjuade revisorerna har svårt att se goodwill som något annat än en tillgång, då ett företag varit villigt att betala ett överpris vid förvärvet.</p> / <h2>Abstract</h2><p><strong>Title:</strong>   Goodwill – to be or not to be: A study on auditor's view of goodwill and the examination of it in unlisted companies.</p><p><strong>Seminar date:</strong>   2010-06-03</p><p><strong>Institution:</strong>  Mälardalens Högskola, School of Sustainable Development of Society and Technology</p><p><strong>Course:</strong>  Bachelor thesis in business administration, 15 credits</p><p><strong>Authors:</strong>  Emilie Båvner, Emelie Melin, Michael Sundh</p><p><strong>Advisor:</strong>   Ulla Pettersson</p><p><strong>Examiner:</strong>   Cecilia Lindh</p><p><strong>Keywords:</strong>   Goodwill, revision, auditor, valuation, amortization</p><p><strong>The main issue:</strong>  How are the future benefits of goodwill valued and why? How do auditors revise that valuation?                          </p><p>Do auditors experience any problems with goodwill at the audit, why or why not?</p><p>What are auditors’ opinions of goodwill as an asset and why?</p><p><strong>Purpose:</strong>  The purpose is to create a better understanding of the concept of goodwill and auditors opinion about working with goodwill. The purpose is also to describe what the concept means and which opinions the interviewed auditors have of goodwill. The thesis examines furthermore how auditors approach a valuation of goodwill at the audit and if the revision is perceived as problematic.</p><p><strong>Method:   </strong>In the thesis we have used a qualitative method in order to get a deeper understanding about auditors’ opinion of goodwill. The primary data, which forms the basis for the empirical part of the thesis, consists of three personal interviews. The questions in the interviews are openly formulated to reflect the auditors’ own thoughts.</p><p><strong>Conclusion:</strong>  There are different opinions among the interviewed auditors about having any problems experienced with goodwill. One problem is based on the difficulty of estimating the future benefits that goodwill means. Cash flow models are used to determine the value of a company that might be acquired. This value is then applied in the acquisition analysis that brings forth goodwill. The interviewed auditors think it is difficult to see goodwill as anything but an asset, since a buying company have actually been willing to pay an overprice by the acquisition.</p>

<p>Bakgrund: Revisorns arbetsmetoder utvecklas och förändras i anpassning till ändrade förutsättningar för revisorns arbete. En analyserande granskning, analytisk granskning, har under senare år fått en allt större betydelse under alla faser av revisionen. Analytisk granskning kan vara ett effektivt sätt för revisorn att granska tillförlitligheten i kundens redovisningssystem och riktigheten i årsredovisningen.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge innebörd åt begreppet analytisk granskning ur ett revisorsperspektiv och att utreda hur revisorn använder sig av analytisk granskning under revisionen.</p><p>Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning. Intervjuer genomfördes med 15 revisorer på sex olika revisionsbyråer. Avgränsningar: Studien behandlar inte revisionsbyrå- eller kontorseffekter och inte heller hur enskilda revisorers erfarenhets- och personlighetseffekter påverkar användandet av analytisk granskning.</p><p>Slutsats: Då revisorerna lägger skilda innebörder i begreppet analytisk granskning bör begreppet indelas i underbegrepp så att en större förståelse kan uppnås. Användandet av det vi definierar som analytiskt gransknings-sätt avgörs av tre faktorer; den granskande revisorn, företaget i vilket revisionen utförs samt den revisionsfas i vilken den analytiska granskningen används. Dessa tre faktorer innefattas i sig av ett antal variabler som är avgörande för varje faktor.</p>