I denna beskrivande studie tas ett steg i att kartlägga höga naturvärden inom tätortsnära skog. Studiens syfte är att bidra med värdefull data som beskriver höga naturvärden i Östersunds tätortsnära granskogar med utgångspunkt i ett grön infrastruktur-perspektiv. Resultaten av studien kan sedan användas som grund för förslag på särskilt intressanta områden där myndigheter och samhälle bör satsa på att arbeta med grön infrastruktur och bevarande av biologisk mångfald i skogslandskapet. För studien utformades följande mål: 1. En översiktlig kartläggning av skogsbestånd med höga naturvärden inom de tätortsnära granskogar som innefattas i denna studie och vilka typer av indikatorer på höga naturvärden som kan påträffas där; 2. En beskrivning av skogsbestånden utifrån förekomst av studiens naturvårdsarter, deras substrat och livsmiljöer samt skogsmiljöns potential att hysa höga naturvärden. Studien baseras på fältinventering i 10 provytor inom 9 skogsbestånd med främst äldre granskog, belägna längs en sträcka på ca 6 km i tätortsnära skog nordöst om Östersund i Jämtlands län. Undersökningsområdet förlades längs en specifik sträcka utifrån en idé om att sträckans skogsbestånd kan vara delar i ett värdenätverk för grön infrastruktur. Sträckan löper mellan Källmyrens och Rannåsens naturreservat. Fältinventeringen genomfördes under 21 dagar perioden februari till maj 2020 och bestod av två huvudmoment. Det ena momentet innefattade inventering av ett urval epifytiska signalartslavar som indikerar höga naturvärden i sin livsmiljö. Moment två utgjordes av en naturvärdesbedömning enligt metod framtagen av Skogsbiologerna där bedömt område får en viss poäng som kan indikera om där finns höga naturvärden. Lavinventeringen innefattade fem indikatorarter som är knutna till lövträd; lunglav (Lobaria pulmonaria); skrovellav (Lobaria scrobiculata); luddlav (Nephroma resupinatum); stuplav (Nephroma bellum) och skinnlav (Leptogium saturninum). I granskogsbestånd längs den specifika sträckan placerades provytor baserat på förekomst av stora lövträd som kunde observeras på flygbilder och rekognosering i fält. Lavinventeringen innefattade bland annat datainsamling för lavart, lavens täckningsgrad på trädet, trädart som laven växer på, trädets brösthöjdsdiameter och barkstruktur samt närhet till lucka och andra träd etc. Naturvärdesbedömningen utfördes i de 9 skogsbestånden inom en 0,5 ha ruta över varje provyteområde. Resultaten av lavinventeringen visar att det finns trädlevande indikatorlavar som indikerar höga naturvärden inom varje provyta och det var särskilt lunglav som påträffades i de flesta provytorna. Ymniga förekomster av lunglav och fertil lunglav, vilket indikerar extra höga naturvärden, påträffades även i flera provytor. Sammantaget visar kartläggningen att både lavinventeringens och naturvärdesbedömningens resultat indikerar höga naturvärden i 6 av 9 skogsbestånd. Slutsatsen av studien är att det finns flertalet skogsbestånd inom undersökningsområdet som indikerar höga naturvärden både på artnivå och utifrån skogsbeståndens miljökaraktär. Bland studiens indikatorarter förekom lunglav och skrovellav mest frekvent inom provytorna. Dessa två arter har höga krav på sin livsmiljö vilket särskilt visar på områdets betydelse för höga naturvärden. Merparten av skogsbestånden som kartlagts i studien är till synes relativt orörda sedan lång tid vilket möjliggör en bra grund för utveckling av höga naturvärden som gynnar biologisk mångfald i Östersunds tätortsnära skogar. / This describing study stands for one step of mapping high natural values in forests close to urban areas. The aim of this study is to contribute with valuable data that describes high natural values in urban spruce forests of Östersund based on a green infrastructure perspective. The results of this study can then be used as a basis for proposals of particularly interesting areas where authorities and society could invest in working with green infrastructure and conservation of biodiversity in the forest landscape. The following goals were designed for this study: 1. An overview mapping of forest stands with high natural values within the spruce forests close to urban areas included in this study and what types of indicators of high natural values that can be found there; 2. A description of the forest stands based on the presence of the study's nature conservation species, their substrates and habitats and the forest environment's potential to harbor high natural values. The study is based on field inventory in 10 sample areas within 9 forest stands with mainly older spruce forest, located along a stretch of about 6 km in urban forests northeast of Östersund in Jämtland County. The study area was located along a specific stretch based on an idea that the forest stands of that stretch could be parts of a value network for green infrastructure. The stretch of the study area runs between Källmyrens and Rannåsens nature reserves. The field inventory was implemented during 21 days in the period February to May 2020 and consisted of two main parts. The first part included an inventory of selected epiphytic lichens that are signal species which indicates high natural values in their habitats. Part two consisted of a natural value assessment, according to a method developed by Skogsbiologerna, where the assessed area receives a certain score that can indicate whether there are high natural values. The lichen inventory included five indicator species linked to deciduous trees; lung lichen (Lobaria pulmonaria); textured lungwort (Lobaria scrobiculata); pimpled kidney lichen (Nephroma resupinatum); naked kidney lichen (Nephroma bellum) and saturn skin lichen (Leptogium saturninum). In spruce forest stands along the specific stretch, sample areas were placed based on the presence of large deciduous trees that could be observed on aerial photos and reconnaissance in the field. The lichen inventory included data collection for lichen species, the lichen's coverage of the tree, tree species on which the lichen grows, the tree's diameter in breast height and bark structure as well as location near gaps and other trees etc. The natural value assessment was implemented in the 9 forest stands within a square of 0.5 ha over each sample area. The lichen inventory results shows that there are epiphytic lichens that indicate high natural values within each sample area and especially lung lichen was found in most of the sample areas. Abundant occurrences of lung lichen and fertile lung lichen, which indicates extra high natural values, were also found in several sample areas. Overall, the study shows that the results of the lichen inventory and the natural value assessment indicates high natural values in 6 of 9 forest stands. The conclusion of the study is that there are several forest stands within the study area that indicates high natural values both at the species level and based on the environmental character of the forest stands. Among the study's indicator species, lung lichen and textured lungwort occurred most frequently in the sample areas. These two species have high habitat demands, which especially shows the study area's importance for high natural values. Most of the forest stands included in the study have seemingly been relatively untouched by forestry for a long time, which enables a good basis for the development of high natural values that benefit biodiversity in urban forests of Östersund. / <p>2020-09-12</p>

Outdoor artificial light at night (ALAN) is raising concern as a possible cause of the loss of insect diversity. Due to a diurnal bias in standard methods in environmental monitoring and urban ecosystem service assessments, the issue has remained in the dark and especially relevant for nocturnal pollination, which is less well known. This umbrella review analyses the effects of light pollution on pollination services at night through a cascade framework. The report aims to gather understanding of the state of scientific knowledge to date of the combined interdisciplinary field of pollination, ecosystem services and light pollution. Findings show that outdoor lighting works as barriers and habitat fragmentation for nocturnal pollinators reducing flower visitation and pollen transport affecting plant reproduction. Integrating the understanding of stressors of light pollution and the benefits of darkness into urban land use planning have the possibility of improving the abilities of pollination services in a nightscape usually overlooked. Case studies on the benefits of darkness in the management of urban ecosystem services are of interest in future studies together with the mapping on the values of nocturnal pollination networks. / Nattbelysning utomhus har väckt oro som möjlig orsak till förlusten av insektsmångfalden. Det är särskilt relevant för nattliga pollinatörer, som är mindre känt. På grund av en partiskhet till att metoder för miljöövervakning och bedömningar av urbana ekosystemtjänster sker främst på dagen har problemet förblivit skymt i mörkret. Denna paraplygranskning analyserar effekterna av ljusföroreningar på pollineringstjänster på natten genom ett kaskadramverk. Rapporten syftar till att samla förståelsen för det vetenskapliga kunskapsläget inom det kombinerade tvärvetenskapliga området pollinering, ekosystemtjänster och ljusföroreningar. Resultat visar att utomhusbelysning fungerar som barriärer och fragmentering av livsmiljöer för nattaktiva pollinatörer, vilket minskar blombesök och pollentransport och i sin tur växternas reproduktion. Att integrera förståelsen för stressorer av ljusföroreningar och fördelarna med mörker i urban markanvändningsplanering ger möjligheter att stärka förmågan hos pollineringstjänster i ett nattlandskap som annars blivit förbisett. Fallstudier om fördelarna med mörker i förvaltningen av urbana ekosystemtjänster är av intresse i framtida studier tillsammans med kartläggningen av värdena av nattliga pollineringsnätverk.

Detta kandidatarbete klargör vilka förändringar som skett i svenska kommuners arbete med grönstrukturplanering gällande omfattning, metoder och åtgärder under de senaste 20 åren samt om det finns spår av relevant forskning i kommunala grönstrukturplaner antagna under samma tidsperiod. Undersökningen är en fallstudie där Jönköpings kommun valts ut som ett representativt fall. Det empiriska materialet är två grönstrukturplaner från Jönköpings kommun antagna 2004 respektive 2019. Studien utgår från ett analytiskt ramverk framtaget utefter den områdes- och forskningsöversikt som presenterats i arbetet. Analysmetoden som används är innehållsanalys. Resultatet av undersökningen kan möjligtvis spegla att en förändring har skett gällande omfattning, metoder och åtgärder i svenska kommuners arbete med grönstrukturplanering. Kommuners arbete med omfattning av grönstruktur i deras grönstrukturplanering har övergått till att i större grad behandla grönstrukturen på en övergripande skala, från att tidigare koncentrerat sig på enskilda grönområden. Arbetsmetoderna som kommunerna använder har förändrats till att i högre grad föreslå offensiva förändringar av stadslandskapet. Över tid har kommunerna använt sig av arbetsmetoden medborgardialog för att inkludera och samarbeta med medborgarna. Däremot har tillvägagångssättet för att nå medborgarna förändrats i takt med samhällsutvecklingen. De åtgärder som kommunerna föreslår i arbetet med grönstrukturplanering har förändrats till att i högre grad inkludera mångfunktionella ytor och nätverksstruktur av grönstrukturen. Även detta skulle kunna vara kopplat till samhällsutvecklingen och då främst frågan om klimatförändringar. / The following bachelor’s thesis seeks to clarify the changes made within Swedish municipalities regarding their work with green planning with respect to the scope, methods and actions used during the last 20 years. The thesis will also study if there are traces from relevant research in municipal green plans adopted during the same time period. The study is done as a case study where Jönköpings kommun has been chosen as a representative. The empirical material consists of two green plans from Jönköpings kommun adopted 2004 and 2019. An analytical framework has been developed from the chosen subject and research area presented in the thesis. Content analysis has been used during the study. The final conclusions can point to a possible change in scope, methods and actions used in the examined green plans. Regarding municipal green area scope there has been a change into a broader overview from previously focusing on individual green areas. The methods used have evolved into more offensive strategies when planning green areas within cities. Citizen dialogue is commonly used but the way that the dialogue happens has changed as society progressed. The actions the municipalities propose has transformed into more of a green infrastructure perspective and including multifunctional green spaces when planning green areas. Societal progress and climate change may be the reason behind this development.

No description available.

This paper examines how green areas may be used as strategic recovery zones in the event of an earthquake and how these zones may strengthen the resilience for future quakes in Istanbul. The paper also refers to investigating why the planning system in Turkey can pose a threat for the provision of green areas. Green areas have proven to be an important feature in natural disaster stricken cities for coping with disasters by strengthening the city’s resilience. However due to rapid population growth and high demand for housing and infrastructure, green areas risk disappearing when the city expands. This problem is evident all major cities of turkey and particularly in the country’s largest city Istanbul, where green areas are benign exploited instead of preserved; leaving larger city’s such as Istanbul vulnerable for future earthquake disasters. The high demand for new housing and functioning infrastructure in conjunction with a complicated planning system in Turkey leads to a vaguely regulated planning system, which creates a threat to green areas. This creates an uncertain situation for the city's ability and resilience to withstand a future earthquake disaster. The study will be based on a qualitative method. The empirical material will be presented through a previous research overview and a case study, which is also based on previous research on the subject. Essay analysis will be performed based on a quantitative text analysis based on concepts; urban disaster resilience, green infrastructure, land use planning and governance, presented in the essays theoretical framework. The general conclusions of the study are that there is a lack of good governance in the planning system in Turkey, which creates restrictions for a sustainable and resilient urban planning in the city of Istanbul. Green areas are resilience and capacity building areas in the city to handle future earthquake disaster, by providing open recovery zones in a densely built city. It is therefore important to plan for a long-term land use and to regard the green areas in the city to uphold strong urban disaster resilience for future earthquakes in Istanbul.

No description available.

Much like other cities Stockholm has traditionally used a technical system for managing stormwater. With time this system has become overburdened and has led to large environmental concerns. To reach water quality goals set by the EU Stockholm needs to decrease pollution released to recipients by 70-80%.  Green infrastructure (GI) has increasingly been used as an alternative and addition to technical stormwater systems. Many studies have been conducted on different solutions and their stormwater management performance. The City of Stockholm have done research on numerous solutions to evaluate their performance in the context of Stockholm as well. However, implementation in the inner city is slow, thus this study explores why this is the case, and how Stockholm’s stormwater management goals can be reached. Stockholm predominately uses trees planted in plant beds using structural soil, and a combination of constructed wetlands and wet ponds for stormwater management. In new developments there is no real concern, as the GI can be included in planning at an early stage. Including these solutions in existing environments causes issues related to space, both above and below ground, and costs. Therefore, other solutions need to be found. This study explored green roofs, green walls and permeable pavements as possible options. Additionally, it found that finding new space that has previously not been used for GI could be an option. To mitigate financing issues new ways of promoting investment into GI from private property owners could be utilized, but that there also is a mismatch between supposed support for sustainable stormwater management on the political side and funds allocated. Finally, the study recommends that Stockholm takes the technical systems into account and explores what GI measures best work together with it to more effectively decrease pollution.

The ongoing urbanization leads to densification and growth of cities, which replaces natural areas with hard surfaces. Precipitation is then more likely to runoff as stormwater than to be detained locally. Also, precipitation is predicted to be increasing as an effect of climate change. Traditionally, stormwater has been handled by draining it in underground pipes. As a complement, blue-green infrastructure (BGI) can be used to take care of the increased amount of stormwater. BGI is vegetation and water-based systems that intend to restore the natural flows of water. It does, however, not only provide services for stormwater management but also other services that contribute to human welfare. These are provided for free by nature and are called ecosystem services. By illustrating the value of ecosystem services, the motivation of implementing more BGI can increase. The aim of this project was to provide guidance on how to value ecosystem services that BGI can provide at a district level. The valuation was to be semi-quantitative with the grades 1-5. To do so, ecosystem services were identified and given indicators that could illustrate the extent of the ecosystem services’ presence. Seven different BGI for stormwater management were studied, to determine which added values they can bring into urban settings. The BGI were green roofs, trees, rain gardens, swales, detention basin, detention ponds and attenuation storage tanks. Nine ecosystem services provided by these BGI were then identified. These were flood protection, water treatment, local climate regulation, air quality control, environmental noise control, erosion prevention, recreation, social relations and biodiversity.  Indicators were identified for each ecosystem service through a literature study. It was noted that to value the ecosystem service, it was not enough to only value the presence of the indicators but also necessary to estimate the demand or need for the ecosystem service. Therefore, questions were formed that could help determine the demand for the ecosystem service. The valuation was then based on how well the presence of the ecosystem service corresponded to the demand of it.  After using this valuation method on a case study, it was concluded that this type of valuation is useful for reconstruction projects in an early stage, to illustrate what functions and demands that need to be considered to obtain more ecosystem services. It can then be used for comparison of different proposals, to see which one provides the most ecosystem services. The valuation is conceptual rather than specific. It is useful as it can include any type of ecosystem service but lacks the perspective of costs. / Den pågående urbaniseringen leder till en ökad utbredning och förtätning av städer, vilket innebär att grönytor byts ut mot hårdgjorda. Detta leder till att nederbörd inte omhändertas lokalt utan avrinner istället på de hårdgjorda ytorna som dagvatten. Dessutom förutsägs nederbörden att öka i och med klimatförändringar, vilket ökar mängden dagvatten ytterligare. Traditionellt har dagvatten hanterats genom att avledas i ledningar under mark. Som ett möjligt komplement till denna infrastruktur finns blågrön infrastruktur (BGI). BGI är vegetations- och vattenbaserade system som avser att efterlikna det naturliga flödet av vatten för att minska översvämningsrisken men ger fler nyttor än så. Dessa nyttor benämns ekosystemtjänster. De ökar människors välbefinnande och förses av naturen gratis. Genom att synliggöra värdet av ekosystemtjänster kan motivation till att implementera BGI öka. Syftet med detta projekt var att sammanställa ett beslutsstöd för hur en värdering av ekosystemtjänster från BGI på stadsdelnivå kan gå till. Värderingen skulle vara semi-kvantitativ med en skala 1-5. För att möjliggöra detta identifierades först ekosystemtjänster som sedan tilldelades indikatorer som belyser i vilken utsträckning respektive ekosystemtjänst förekommer. Sju olika blågröna dagvattenlösningar studerades för att avgöra vilka mervärden i form av ekosystemtjänster dessa kan tillföra urbana miljöer. Dessa dagvattensystem var gröna tak, träd, växtbäddar, svackdiken, översvämningsytor, dagvattendammar och fördröjningsmagasin. Nio ekosystemtjänster identifierades kunna uppkomma av dessa blågröna lösningar. Dessa var översvämningsskydd, vattenrening, lokalklimatsreglering, luftrening, bullerreducering, erosionskontroll, rekreation, sociala relationer och biologisk mångfald. För att värdera i vilken utsträckning funktionerna hos ekosystemtjänsterna fanns närvarande togs indikationer fram genom en litteraturstudie. Det ansågs däremot att det inte räckte att enbart värdera förekomsten av ekosystemtjänsten för att bestämma dess värde, utan det var även nödvändigt att studera behovet av dem. Därmed inkluderades frågor som skulle besvara behovet av ekosystemtjänsterna. Värderingen av ekosystemtjänsten baserades då på hur väl förekomsten av ekosystemtjänsten svarade mot behovet. Efter att denna värdering använts på en fallstudie kunde det konstateras att denna typ av värdering är användbar i ett tidigare skede av ombyggnadsprojekt, för att belysa vilka funktioner och behov som behöver tas i beaktande för att erhålla olika ekosystemtjänster. Den kan även användas vid jämförelse av olika förslag, för att visa på vilket förslag som bidrar med mest ekosystemtjänster. Värderingen är konceptuell snarare än specifik och har fördelen att alla ekosystemtjänster kan värderas men belyser enbart nyttor och inte kostnader.

No description available.

[pt] A crescente ocorrência de eventos extremos, impulsionada pelas mudanças climáticas, tem um impacto direto nas cidades, onde aproximadamente 60 por cento da população mundial reside. As Soluções baseadas na Natureza (SbN) têm se tornado importantes estratégias de adaptação e mitigação climática nas políticas públicas. Esse estudo teve como objetivo orientar a Prefeitura da Cidade do Rio de Janeiro na implantação de SbN no Distrito de Baixa Emissão (DBE). Assim, foi elaborado um Caderno de Orientação para implantação de SbN que busca dar suporte à Prefeitura na ação estruturante de requalificação urbana do DBE. Uma ferramenta de Seleção de SbN foi utilizada e adaptada para o contexto do DBE e foram identificados os fatores de sucesso da capacidade institucional da Prefeitura na implementação das SbN, além da apresentação das 15 SbN recomendadas. Também foram gerados mapas de áreas prioritárias de infraestrutura verde para o distrito, baseados no Guia Metodológico para Implantação de Infraestrutura Verde. Por fim, foram elaborados um projeto conceitual de SbN para duas avenidas localizadas no DBE, a fim de ilustrar a aplicação prática dessas ações em escala local, e um estudo hidrológico do volume de águas pluviais amortecido nas sub-bacias dessas avenidas, para avaliar o desempenho das soluções propostas. Este estudo busca auxiliar a tomada de decisão da Prefeitura na implementação das SbN no DBE. A integração de SbN em programas e a realização de parcerias-público privadas são algumas estratégias importantes a serem consideradas pela Prefeitura, bem como a realização de outras pesquisas de SbN direcionadas para o DBE. / [en] The increasing occurrence of extreme events driven by climate change hasa direct impact on cities, where almost 60 percent of the world s population resides.Nature-based solutions (NbS) have become essential climate adaptation and mitigation strategies on public policies. This study aimed to guide the Rio de Janeiro City Hall in development of NbS in the Low Emission Zone (LEZ). Thus, a Guideline for the Deployment of NbS was formulated to support the City Hall instructuring urban renewal actions in the LEZ. An NbS Selection tool was used and adapted to the context of the LEZ, and the success factors of Rio s institutional capacity in implementing NbS were identified, in addition to the presentation of the 15 recommended NbS. Maps depicting priority areas for green infrastructure within the LEZ were also generated based on the Methodological Guide for Green Infrastructure Implementation. Finally, a conceptual project of NbS was created for two avenues located in the LEZ, to illustrate the practical application of the seactions on a local scale, and a hydrological study of the attenuated storm water volume in the sub-basins of these avenues, to evaluate the performance of the proposed solutions. This study seeks to assist the City Hall s decision-making in the implementation of NbS in the LEZ. The integration of NbS in programs and the realization of public-private partnerships are some relevant strategies to be considered by the City, as well as the realization of further research on NbS directed to the LEZ.