Sociala medier är en stor del av samhällets vardagliga liv, vilket innebär att företagbehöver utveckla sin marknadsföring och följa dit konsumenterna befinner sig.Facebook är den mest populära plattformen att marknadsföra sig på somverksamhet, och denna studie intresserar sig för livsmedelsbutiker. Studien syftartill att undersöka hur livsmedelsbutiker kan ta användning av resursen Facebooksom kommunikationskanal till konsumenter. I studien framkommer det attlivsmedelsbutiker behöver kunskap gällande hur man kommunicerar, agerar ochaktiverar sig fördelaktigt för att utnyttja resursen Facebook.För att undersöka fenomenet har vi genomfört en analysmodell i form av tematiskanalys av tre livsmedelsbutikers Facebooksidor, samt intervjuat tre respondentersom har ansvar över Facebooksidan för respektive butik. Detta för att fådetaljerade data samt skapa en förståelse av fenomenet, för att sedan komparativtanalysera dessa två ansatser. För att konstatera vilka Facebook inlägg somgenererade mest engagemang från konsumenterna konstruerade vi en modell sominnefattar 11 kategorier. Den här modellen placerar inlägg i kategorier beroende påvad inlägget vill förmedla till konsumenter, och möjliggjorde att vi kunde jämförade olika kategorierna för att bedöma vilken typ av inlägg som var uppskattade.Facebook som kommunikationskanal kan vara såväl värdeskapande somvärdeförstörande för ett varumärke. Studien finner att livsmedelsbutiker bör skapafördelaktiga utbyten där konsumenten uppfattar det som givande att följaFacebooksidan, vilket är en viktig aspekt enligt Social exchange theory. Etttillvägagångssätt är att anordna kontinuerliga tävlingar där konsumenter fårchansen att vinna priser i utbyte mot att konsumenten gillar, kommenterar ellerdelar inlägget, samt följer livsmedelsbutikens Facebooksida. Genom att väckaintresse hos konsumenterna för livsmedelsbutikers Facebooksidor och anskaffaföljare ger det möjlighet att kommunicera andra budskap, vilket innefattaruppdateringar gällande information och sortiment kring verksamheten, något somkan leda till köpintentioner. Det är även viktigt att behandla Facebook som enkundservicekanal, där konsumenter kan ställa frågor och uttrycka sina åsikter.Dessa frågor och åsikter ska alltid bemötas, då det kan leda till att skapa godarelationer. / Social media is a big part of the society's daily life, and companies need to adjusttheir marketing communications and follow the consumers footsteps. Facebook isthe most popular social media platform used as a marketing communication toolon business-to-consumer markets. The study aims to investigate how grocerystores can use Facebook as a part of their customer marketing communications.The study uses a triangulation method to investigate the phenomenon, with athematic analysis of three grocery stores’ Facebook pages as well as threeinterviews with the grocery stores’ Facebook manager. Two methods were thenused in comparison. In order to analyze Facebook posts we created a modelconsisting of 11 categories. The model places Facebook posts in the categoriesdepending on the post’s theme and allows to distinguish the most popular ones.The study findings, based on the Social exchange theory, showed that grocerystores have to create content that is rewarding and beneficial for the customers.Competitions is a one approach, when consumers can win some gifts and bonusesfor their engagement as likes, comments and reposts, as well as by following theFacebook page. By doing so, the store can increase customers’ activities, get moreattention to posts of other categories like general and products’ information, aswell as increase a purchase intention. It is also important to treat the Facebookpage as a customer service and relation-building channel, where customers can askquestions, get answers and give feedback.

Bakgrund: Covid-19-pandemin är en kris som orsakat snabba utmaningar och åtgärder för både företag och konsumenter och det är även en kris som kan komma att bli en av de mest utdragna kriser som upplevts under modern tid. Restriktionerna som uppstått för att minska smittspridningen kan påverka konsumenters nuvarande samt efterföljande beteende och vanor vilket gör att företag behöver upprätthålla relationer med sina kunder för att uppnå fortsatt kundlojalitet även efter krisen. Forskning om kundlojalitet har knappt belyst kriser som en avgörande faktor för lojalitet, men att förlora en betydande del av kunderna under och efter en kris kommer leda till en svår framtid för drabbade företag. I litteraturen återfinns olika aspekter och faktorer som kan ha en påverkan på kundlojalitet under en krissituation, men då forskare argumenterar för att olika faktorer är viktiga gällande kundlojalitet under kris råder det delade meningar i litteraturen. En avsaknad finns kring åtgärder vid en kris som en avgörande faktor för kundlojalitet och hur kundlojalitet behandlas i företags krishantering.Syfte: Syftet med studien är att utifrån de faktorer som presenteras i teorikapitlet föreslå ett möjligt ramverk för hur företag kan arbeta med kundlojalitet under en kris. Detta utifrån vårt exempel- och studieområde vilket är svensk dagligvaruhandel och Covid-19-pandemin. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Metoden utgår från en abduktiv forskningsansats där nio semistrukturerade intervjuer med företagsledare inom detaljhandeln genomförts.Slutsatser: Studien finner att de mest frekvent använda faktorerna som företag arbetar med för att främja kundlojalitet under Covid-19-pandemin involverar hygien och säkerhet, kriskommunikation, utökning av onlineverksamhet samt reaktion och agerande i syfte att få sina kunder att känna sig trygga. Sammanfattningsvis stärks samtliga ursprungligt teoretiska faktorer och två nya faktorer adderas utifrån empirin i studiens avlutande analysmodellen. Studiens respondenter redogör för att ansvarstagandet spelar en stor roll för kundlojaliteten under pandemin och samtliga butiker har vidtagit de åtgärder som krävs för att få sina kunder att känna sig trygga för att på så sätt förhoppningsvis bibehålla kundlojaliteten. Studien finner även att innebörden av en faktor kan ändras under krisens gång, det vill säga att faktorn i sin helhet tillämpas men de faktiska åtgärderna som utförs i praktiken kan variera, ändras eller att tyngdpunkten skiftas. Vår uppfattning är även att de faktorer som presenteras är krisspecifika vilket innebär att de kan spela större eller mindre roll baserat på vilken typ av krissituation som råder eller analyseras. / Background: The Covid-19 pandemic is a crisis that caused rapid challenges for both companies and consumers, it is also a crisis that may become one of the most extended crises experienced in modern times. The restrictions that arose in order to stop the infection can affect consumers' current and subsequent behavior and habits, which makes it important for companies to maintain relationships with their customers to achieve continued customer loyalty even after the crisis. Research on customer loyalty has barely highlighted crises as a crucial factor for loyalty but losing a significant portion of customers during or after a crisis will lead to a more difficult future for affected companies. In literature, there are various aspects and factors that can have an impact on customer loyalty during a crisis. There are divided opinions in the literature and a lack of measures in the event of a crisis as a decisive factor for customer loyalty and how customer loyalty is handled by companies' crisis management.Purpose: The purpose of this study is to propose a framework, based on the factors presented in the theory chapter, on how companies can shape/uphold customer loyalty. This is based on our example and study area - Swedish grocery stores and the Covid-19 pandemic.Method: To fulfill the purpose of the study a qualitative method has been used. The method is based on an abductive research approach in which nine semi-structured interviews with grocery store managers were conducted.Conclusions: The study finds that the most frequently used factors that companies work with to promote customer loyalty during the Covid-19 pandemic involve hygiene and safety, crisis communication, expansion of online operations and reaction and action to make their customers feel safe. In summary, all originally theoretical factors are strengthened, and two new ones are added based on the empirical data in the study's final analysis model. The study's respondents report that responsibility plays a major role in customer loyalty during the pandemic and all stores have taken the necessary measures to make their customers feel safe in order to hopefully maintain customer loyalty. The study also finds that the meaning of a factor can change during the crisis, i.e. that the factor is applied in its entirety, but the actual measures carried out in practice can vary, change, or that the emphasis shifts. Our perception is that the factors presented are crisis specific, meaning that they can be of various importance depending on the type of crisis occurring or being analyzed.

No description available.

No description available.

Förändrade marknadsvillkor för landsbygden med minskande befolkningsmängd och ökande konkurrens från fysiska och digitala aktörer har lett till att var femte dagligvarubutik på den tätortsnära landsbygden har försvunnit det senaste decenniet. För att möta förändringen ställs det högre krav på butikernas marknadsföring för att nå lönsamhet. Syftet med denna studie är att beskriva sambandet mellan marknadsvillkor, marknadsföringsbeslut och ekonomisk prestation för dagligvarubutiker på den tätortsnära landsbygden i Skaraborg. För att undersöka syftet antas perspektivet Industrial Organization (IO) och Structure-Conduct-Performance (SCP) samt teorier inom marknadsföringsområdet marknadsmix och relationsmarknadsföring. Inom IO anses beslutsfattaren för marknadsföringsaktiviteter viktig eftersom den ekonomiska prestationen påverkas av hur väl konkurrensstrategin anpassas till marknadsvillkoren. Studien har genomförts som en kvalitativ studie där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med nio butikschefer inom dagligvaruhandeln. För att öka studiens trovärdighet har resultatet från intervjuerna stärkts genom en datainsamling via enkät samt en dokumentanalys av de undersökta butikernas årsredovisningar. Systematiskt urval användes vid val av intervjupersoner. Resultatet visar att avståndet mellan landsbygdsbutiken och den närliggande tätorten inte har ett lika tydligt samband med den ekonomiska prestationen som tidigare forskning hävdar. Däremot visar resultatet indikationer på att ett mer fördelaktigt geografiskt läge i form av ett längre avstånd till tätorten och färre konkurrenter kan skapa förutsättningar till att fler av ortens konsumenter i större utsträckning väljer att handla i den lokala butiken. Studien visar att olika konkurrensstrategier har olika påverkan på det ekonomiska resultatet. En högre nettoomsättning kan i landsbygdsbutiken uppnås genom att arbeta med fler konkurrensmedel, såsom att erbjuda ett brett serviceutbud, kommunicera med flera olika kanaler, anordna butiksevenemang samt att butikschefen är engagerad i orten. Lönsamhet för butikerna uppnås genom att hålla en högre prisnivå, arbeta aktivt med produktplaceringar samt hålla nere kostnader genom att betona färre konkurrensmedel. Slutligen visar även resultatet på att det personliga och ett relationellt synsätt är ett viktigt konkurrensmedel för landsbygdens dagligvarubutiker.

Background: It has been shown that companies that lived under protected conditions for a long time have had difficulties to adapt to major changes. With that in mind an even more extensive low-cost competition in the Swedish grocery market will make a threat for the traditional grocery stores' long-term survival. The question then becomes, which strategies will be successful and lead to higher customer loyalty. Problem: Are the traditional grocery stores using strategies that can compete in addition to pricing and will those strategies lead to long-term survival? Objective: Is to analyse and evaluate two traditional grocery stores' strategies and to examine whether these are consistent with customer demand. Approach: First we have created a more fundamental understanding of the situation in the Swedish grocery market. Then we have implemented two interviews in each grocery store. The first one is done with the store manager and the second one is done whit one of the staff members. Finally, we have also performed a survey directed to the stores' customers. Basic perspective: The study is based on a Relationship perspective and a Transactional perspective. Theories: “Theory of Value Star and Value Chain”, “Service Profit Chain”, “Value Theory”, “Value creation processes”,” Brand Theory” and “Involvement Theory”. Empiricism: Is based on the information gathered by interviews done in the two grocery stores and customers' responses to the survey. Analysis: Is based on the empirical data. Results: The study shows that both stores have customers that are relatively highinvolved and that both of these stores work with high involvement values. Conclusion: Both stores have strategies that extend beyond pricing. However, there are major shortcomings in terms of involving the customers in the process of creating value, which also affects customer loyalty. The stores' different structure of ownership also affects how they are organized and make decisions. Currently, Coop has a bigger problem than ICA because of low customer loyalty and limited adaptability.

The master thesis is focusing on development in consumer and buying behaviour in on-line grocery shopping. The first part characterizes the key concepts of this topic i.e. consumer, consumer behaviour, consumer behaviour´ models, buying behaviour, purchase decision process, e-business, e-commerce. The practical part of the thesis covers the analysis of quantitative marketing research results. The end is dedicated to suggestions and recommendations for services´ improvement of on-line grocery stores in the Czech Republic.

The thesis is focused on the determination of the thermal conductivity coefficient on the group of thermoplastics used for 3D printing (PLA, ABS, PETG). The thesis describes the materials used for 3D printing and the design of air conditioning for the grocery store. A stationary method was used for the solution. The heat flux passing through the sample was measured and the thermal conductivity coefficient was calculated. By the chosen method, we determined the coefficient is = 0,11-0,13 W/(m·K). Comparison with the available results of other methods and authors has shown that the resulting coefficient is lower. Based on the data, it is possible to compare the thermal properties of 3D printing materials.

The purpose of this thesis is to explore if consumers evaluate CSR more into their purchase criterion compared to before the Covid-19 pandemic. CSR activities, consumer buying behavior, and CSR as a purchase criterion were combined in a conceptual framework. The consumer decision-making model was used as a framework in consumer buying behavior. In CSR as a purchase criterion, three factors were used to conclude if consumers started to evaluate CSR more as a purchase criterion. The empirical data was collected through two semi-structured focus groups. Group A was ensembled through a convenience sampling method but evolved to a snowball effect. Group B was ensembled through a purposive sampling method. The findings indicated that consumers did not start to evaluate CSR more as a purchase criterion. The main reason was the financial situation. However, consumers have started to buy more sustainable food, especially locally produced during the pandemic which indicated an increased awareness towards CSR as a purchase criterion. The findings also showed that the Covid-19 pandemic influenced consumers' awareness of CSR but the implemented safety precautions in grocery stores had a limited effect on consumers. The research field of consumer buying behavior in the context of CSR can be complemented with the findings in this study. This study contributed to a deeper understanding of consumer buying behavior and if they value CSR in their purchases during the Covid-19 pandemic.

Detta examensarbete går ut på att undersöka på vilket sätt matbutiker kan utformas för att underlätta för besökarna att hålla avstånd och undvika trängsel i syfte att minska spridning av virus. Fokuset i studien ligger på rumslig utformning i kombination med visuell information. Insamlade teorier samt användandet av metoder som platsanalys, benchmarking, observationer, behavioral mapping, intervju samt fokusgrupp, har gett förståelse för vad problemet skulle kunna vara och vad som krävs för att ge rätt förutsättningar för butiksbesökare att undvika trängsel. Utifrån detta har ett gestaltningsförslag tagits fram på hur rumslig utformning och visuell information kan användas i butiker för att styra flödet. Gestaltningsförslaget består av enkelriktade vägar med tillhörande information som vägleder besökarna genom butiken. / This thesis aims to investigate how grocery stores can be designed to make it easier for visitors to keep their distance and avoid crowding in order to reduce the spread of viruses. The focus of the study is on spatial design in combination with visual information. Collected theories as well as the use of methods such as location analysis, benchmarking, observations, behavioral mapping, interview and focus group, have provided an understanding of what the problem could be and what is needed to create the right conditions for shop visitors to avoid crowding. Based on this, a design proposal has been developed on how spatial design and visual information can be used in stores to control the customer flow. The design proposal consists of one-way paths with associated information that guide visitors through the store.