High-quality group psychotherapy training is considered more important than ever in the current mental health care environment. With the need for ongoing education and development in the field of group psychotherapy, concern has been raised regarding the lack of group psychotherapy training guidelines for trainee psychologists. Findings from numerous empirical studies show that at present, most training courses often maintain a rather unstructured format for fostering an experiential group process. The literature suggests that without standardized course objectives, students are vulnerable to harm, they are ill equipped to meet professional demands, and trainers are not provided with adequate guidelines for instruction. Therefore, the purpose of this study was to review the relevant literature in order to describe the principles of group psychotherapy as they manifest in group interaction, and to compare the subjective experiences of trainee group psychotherapists with the findings from the literature. The aim of this investigation was to generate hypotheses about the effectiveness of the use of an experiential group as a training medium, in group psychotherapy. Further objectives included exploring the merits of an experiential approach to training in group psychotherapy, and identifying factors that could potentially aid/hinder trainee development. In order to adhere to the objectives of the investigation, a qualitative, exploratory research design was used. Data for the study was gathered by means of a client-centered interview conducted with five group psychotherapy trainees who received training in a Clinical Psychology Masters program. In addition, these trainees were also required to complete a semi-structured questionnaire. The interview focused on how the trainees' subjective, affective experiences influenced their perceptions of the qualitative aspects of group life, while the questionnaire was designed to elicit information about the ways in which trainees cognitively conceptualized their understanding of group process, group dynamics and group facilitation skills. The results of the study were analysed through the qualitative method of content analysis. Results showed that, while trainees may have perceived that they gained tremendous benefits through exposure to the experiential group, an analysis of their interaction patterns highlighted certain areas which can be considered problematic. For example, it was found that trainees did not have a theoretical understanding of group process and group dynamics, and were therefore, not equipped with the necessary skills required to facilitate groups. This is further substantiated by the finding that the group facilitator had a pervasive influence on the development of the individual trainee and on the development of the group as a whole. Furthermore, results obtained raised certain concerns regarding the suitability and adequacy of using an experiential group as a tool for training, in group psychotherapy. The research findings suggest that, while the experiential group may provide the trainee with an invaluable experience, it alone is insufficient as a training method, in group psychotherapy. This study also raises questions about the ethics of such a training program in its current form. One of the major conclusions of this investigation is that there is a need for ongoing research and evaluation of the training programs. Finally, recommendations are made for improving the group psychotherapy training experience. These recommendations are based on the evaluation of the trainees' subjective experiences / Psychology / (M.A.(Clinical Psychology))

En sökning på ledarskapsutveckling via Google och databasen APA PsycInfo renderar sammanlagt drygt 200 000 träffar. Detta tyder på ett stort intresse för ledarskapsutveckling. Syftet med uppsatsen är att studera hur deltagare tar sig an uppgiften att bearbeta samt eventuellt vidareutveckla upplevelser samt förändringar som tar plats under och efter en UGL kurs. Frågeställningarna berör ämnen runt hur de i sin ledarroll arbetat med inhämtade kunskaper och hur de som individer upplever att de har påverkats. Vi intervjuade sex ledare från mellersta och södra Sverige som deltagit på en UGL kurs under 2019. Vi använde oss av en semistrukturerad intervju där valet föll på att bearbeta insamlad empiri med hjälp av en tematisk analys. Det som framkom när det gällde ledarrollen var utveckling av tydlighet, trygghet samt effekter av det egna ledarskapet och behovet av användbara verktyg. Det mest utmärkande på det individuella planet var att deltagarna upplevde att de fick kunskaper om sig själv. Grupputvecklingens betydelse var ett ämne som de flesta frekvent återkom till under intervjuerna. Trots det ringa, men ändå väl geografiskt spridda respondentdeltagandet, har vi fått ett relativt fylligt resultat. Detta gav insyn i deras upplevelser av hur kursen har påverkat dem, kunskaper de förvärvat som ledare och inverkan det haft på dem som individer. / When searching for leadership development at Google and the database APA PsycInfo you get a about 200,000 hits. This indicates interest for the subject. The purpose of this essay is to study how the participants handle the processing and possible further develop experiences and changes that takes place during and after a course in UGL. The issues concern topics about how they, in their role as a leader, have worked with obtained knowledge. The issues concern topics about how they, in their role as a leader, have worked with acquired knowledge and the effect on them as an individual. We interviewed six leaders from central and south part of Sweden who, during 2019, has participated in a UGL course. We used semistructured interviews and choose to process the collected data using a thematic analysis. The most important thing that emerged about the role of the leader were the development of clarity, security and the effects of the individual leadership and the need for useful tools. The most characteristic on an individual level was gaining good knowledge about yourself. Group development was the topic that most frequently were mentioned during the interviews. Despite the small but well geographically dispersed participation of respondents, we provide insight into their experiences of how they got affected by the course, knowledge they acquired as leaders and the influence it had on them as individuals.

No description available.

Att som lärare hantera en hel klass och se till allas olika förutsättningar är inte alltid lätt. Det kräver kännedom om utmaningar i det sociala samspelet. Goda relationer både elever emellan och mellan lärare och elever är viktigt för att skapa trygghet och delaktighet (Skolforskningsinstitutet 2020). Syftet med denna studie är att undersöka gruppdynamik i skolämnet idrott och hälsa ur ett lärarperspektiv. För att uppnå syftet valdes en kvalitativ ansats där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra utbildade lärare i idrott och hälsa. Insamlade data analyserades genom en tematisk analys och som teoretiskt ramverk tillämpades Tuckmans teori om grupputveckling. Resultatet visar att lärare upplever gruppdynamik som viktigt i idrott och hälsa eftersom att flertalet aspekter, så som aktiviteter, deltagande, insats, inkludering och lärande kan påverkas antingen positivt eller negativt beroende på vilken dynamik som finns i klassen. Vidare visar resultatet att gruppdynamik påverkas av flertalet faktorer, vilket leder till utmaningar som lärare behöver förhålla sig till. Lärarna reflekterar och arbetar för att skapa en god gruppdynamik både i början av grupputvecklingen och kontinuerligt under kursens gång. Slutligen visar resultatet att lärarna upplever att det är viktigt att fokusera på gruppen som helhet i undervisningen då en väl fungerande grupp skapar bättre förutsättningar för individerna inom den att prestera.

The main part of the doctoral thesis analyses the form of terraced housing in Czechoslovakia in the years 1945-1990. It searches for the original roots, the principles of formation and the characteristic types. The purpose was to find an answer to the question of where its values lie, because the state-controlled standardization negatively influenced the appearance of an average terraced house. The quest of seeking positive approaches the pre-war development of terraced housing and examines parallels between the groups of the 70s and the present. The subject is embedded in the wider framework of the state housing policy and its impact on the character of the new development. The thesis focuses on the period of the 70s, when family development culminat-ed. The main part analyzes three selected groups of terraced houses from the seventies. It is based on the study of available project documentations, which was made accessible by the archives of building authorities. Selected groups are considered in terms of public space and new types of terraced houses. The thesis highlights the diversity of typologi-cal forms of terraced houses of this period. The last part is devoted to the characteristics of terraced housing after 1990. The thesis summarizes the causes of the negative phenomena in suburban locations and shows the transformation of typical terraced houses. It analyses new approaches in urban development of family houses on selected groups. In the context of new concepts, it researches the solutions of public space and types of terraced houses. Finally, the thesis summarizes the transformation of the urban development of the terraced housing from 1945 to the present and proposes the other areas and problems suitable for exploration. The annexed documentary studies of three selected groups from the seventies, which were only partially published. Parts of the appendix are bar charts that evaluate the extent of the family development in individual time periods from 1945 to the present.

I denna uppsats ställer jag mig frågan vilken praktisk kunskap jag har, i min yrkesroll som professionell facilitator.  En professionell facilitator är en för gruppen neutral mötesledare vars huvudsakliga syfte är att planera, förbereda och genomföra arbetsmöten och workshops som bygger på dialog, engagemang och delaktighet. Inte sällan med inriktning på erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling. Men, vad är det jag gör när jag skapar delaktighet och engagemang i en grupp, när jag får deltagarna att se sakfrågan i ett större sammanhang och genom olika metodval ger dem förutsättningar till konstruktiva dialoger? När jag underlättar för deltagare att inte bara närvara fysiskt under ett möte utan säkerställer att alla i gruppen aktivt deltar och bidrar till ett konkret resultat. Uppsatsen har skrivits inom ramen för magisterprogrammet i yrkeskunnande och professionsutveckling vid Linnéuniversitetet i Växjö under våren 2013. Empirin utgörs av de reflekterande texter som jag har skrivit inom ramen för kurserna mellan åren 2011-2013, baserade på 18 års erfarenhet av att leda och facilitera arbetsmöten och workshops. Mina erfarenheter har jag kopplat ihop med de olika teorierna inom ämnesområdet yrkeskunnande och professionsutveckling. Resultatet av uppsatsen vittnar om att mina erfarenheter och min praktiska kunskap har jag fått genom att öva och utveckla en känsla för olika människors och gruppers beteenden. Jag har också utvecklat en förtrogenhetskunskap beträffande vilka metoder och tekniker som fungerar i olika situationer och för olika sakfrågor. Varje möte som jag leder är direktsändning och det finns aldrig någon möjlighet att generalrepetera några repliker. I realtid reflekterar och analyserar jag vad som händer i gruppen. Jag använder olika metoder och tekniker. Planerat eller improviserat. Jag kallar det ibland för planerad improvisation. Jag kommer nämligen alltid väl förberedd och med en skräddarsydd mötesplan i handen, för att i själva mötessituationen kunna improvisera. Det är något jag vet av erfarenhet alltid blir fallet. Vad som kommer att hända under ett möte går aldrig att förutse. För att lyckas med denna konst behöver facilitatorn tro på varje individs lika värde, bortse från förutfattade meningar, lyssna och höra, både vad som sägs, men också lyssna efter vad som inte sägs. Facilitatorn underlättar för gruppen genom att driva mötet framåt utifrån ett specifikt syfte och önskat slutresultat. Att som facilitator vara mentalt närvarande under hela mötet och förhålla sig neutral till sakfrågan, gruppen och slutresultatet, men även till uppdragsgivaren, även om det är svårt, är kärnan i facilitatorns yrkesroll. Uppdragsgivarens betydelse ska aldrig underskattas och jag har myntat följande uttryck: Jag kan aldrig facilitera ett möte bättre än vad min uppdragsgivare tillåter. / This thesis explores a number of questions around the skills of a Professional Facilitator. It has been completed as part of the Programme on Skill and Professional Development, within the Faculty of Technology at Linneaus University, Sweden. A Professional Facilitator is a person who is both neutral to the group, and the subject under discussion. The facilitator plans, prepares, and runs workshops where dialogue, commitment and neutrality all play a central role. The practical insights presented within, are derived from the texts that I have submitted as part of the programme requirements during 2011-2013. The insights are based on my direct experience from facilitating professional workshops over the last 18 years. These insights have been presented in the context of the relevant literature and research within the areas of skill and technology. The conclusions from my work clearly show that the development of my skills is as much grounded in a structured approach to continued Professional Development as it is in experiential learning. I have developed skills regarding group dynamics, as well as methods and tools that can be appropriately applied in different contexts, subjects and groups. Every meeting I facilitate is completed in real-time, which means that I do not have the opportunity to rehearse or prepare for all eventualities. However, I am always very well prepared and have a tailor-made plan for every meeting. Improvisation is key, and is always required no matter what level of planning has been completed. My experience clearly shows that a Professional Facilitator needs to believe in the individuals potential, show no prejudice, and listen and hear what is being said both directly and indirectly. A facilitator needs to be alert throughout the whole meeting and take a neutral stance in relation to the group, the subject and the Meeting Sponsor.