<p>Syftet med detta arbete är att genom kvalitativa intervjuer få kunskap om hur lärare ser på och arbetar med elevernas självförtroende. Jag beskriver hur lärare ser på självförtroende och vilka faktorer som de anser påverka självförtroendet. Jag har även undersökt vilka pedagogiska strategier lärare använder för att stärka elevernas självförtroende. I arbetet har jag avgränsat mig genom att bara studera lärare som undervisar i år 7 till 9.</p><p>Resultatet visar bland annat att informanterna tyckte att begreppet självförtroende är ett väldigt vitt begrepp och något som kan ha stor påverkan på individen. I intervjuerna framkom det även att de faktorer som lärarna anser påverkar självförtroendet är av olika kategorier så som; Trygghetskänslan hos individen, Individens måluppfyllelse, Relationer och bekräftelser från omgivningen, Ansvar och delaktighet samt Samhällets alla krav. Lärarna har även flera olika pedagogiska strategier för att stärka elevernas självförtroende. Några av dessa pedagogiska strategier är; Skapa trygghet, Ge bekräftelse, Tydliggöra elevens framsteg, Minska misslyckanden, Ge eleverna kunskaper, Umgås och skapa relationer samt att Jobba med värdegrundsfrågor.</p>

<p>Syftet med vår studie har varit att undersöka hur elever med Asperger syndrom (AS), som går inkluderade i klasser i grundskolans senare år, upplever sin skolgång.</p><p>Elva elever, både flickor och pojkar, intervjuades. Eleverna vi intervjuade hade en varierande bakgrund, vissa hade gått i vanlig klass med visst stöd, några hade varit placerade i särskilda undervisningsgrupper. Vi valde att arbeta efter en fenomenografisk ansats eftersom vårt mål var att ta del av ungdomarnas egna upplevelser och undersöka variationerna bland dem.</p><p>Elevernas uppfattningar om sin skolgång varierade men de hade alla en positiv inställning till sin nuvarande form som inkluderade elever i grundskolans ordinarie klasser, trots att de upplevde vissa svårigheter. De kände att de hade stöd i att ha fler kamrater med AS i skolan som de kunde välja att umgås med på raster och lunch.</p>

<p>Syftet med denna studie är att försöka ge en bild av hur fyra lärare verksamma på högstadiet och gymnasiet arbetar och förhåller sig till målspråksanvändningen i ämnena engelska och spanska. Intentionen är att utifrån tre valda teman ur Ulrika Tornbergs teori om språkundervisning i mellanrummet (2000), se hur teorin om mellanrummet kommer till uttryck hos lärarna och deras språkundervisning.</p><p>Den metod som valts för att besvara studiens syfte är dels kvalitativ intervju och klassrumsbaserade observationer. Fyra intervjuer utfördes där samtliga lärare fick berätta om vilken uppfattning de har angående den muntliga kommunikationen på målspråket i språkundervisningen, språkundervisningens innehåll samt betoningen av den muntliga kommunikationen på målspråket i styrdokumenten.</p><p>Resultatet av vår undersökning visar att mellanrummet kommer till uttryck hos lärarna samt i de klassrum vi valt att observera. I resultaten framgår även en praktisk anknytning till teorin om mellanrummet i de klassrum vi har observerat. Att tala på målspråket har stor betydelse för samtliga lärare och är något alla fyra lärare strävar efter att förverkliga i sin undervisning. Grundtanken hos samtliga lärare är att övningarna skall vara utformade på ett sådant sätt att alla elever skall få möjligheten att tala på målspråket vid varje lektionstillfälle. När det gäller styrdokumenten och deras betoning av målspråksanvändning, visar resultaten på att de fyra lärarna är insatta i det som står i kursplanerna. Deras uppfattning angående denna betoning är positiv och samtliga lärare tycker att det är bra att den muntliga kommunikationen på målspråket i språkundervisningen understryks i styrdokumenten. I diskussionen kommenterar och diskuterar vi kring de resultat och slutsatser vi kommit fram till i vår undersökning utifrån teorin om mellanrummet.</p>

<p>Detta examensarbete syftar till att undersöka SO-lärares uppfattningar om värdegrunden och hur de arbetar med värdegrundsundervisningen i grundskolans senare år.</p><p>I vår studie har vi intervjuat fyra SO-lärare som är verksamma på olika skolor. Deras värdegrundsundervisning är upplagd på olika sätt, värdegrundsundervisning som är integrerad i all undervisning eller schemalagd undervisning som ett fristående ämne, livskunskap. Vi har intervjuat dessa lärare med avsikten att få en förståelse för deras uppfattningar om och arbete med värdegrundsuppdraget utifrån styrdokumenten och relatera detta till tidigare forskning gällande värdegrundsarbetet.</p><p>Resultatet visar att lärare är väl insatta i värdegrunden, men att de tolkar den på olika sätt. Detta yttrar sig på olika sätt i deras undervisning. Trots denna variation i sättet att se på värdegrunden kan alla hitta stöd i styrdokumenten. De menar vidare att värdegrundsdimensionen är en central del i deras uppdrag som lärare.</p><p>Studien visar att de intervjuade lärarnas uppfattningar har samband med hur värdegrundsundervisningen är organiserad på respektive skola. De menar också att de är tillfredställda med det arbetssätt som skolan har valt.</p><p>Nyckelord: värdegrundsarbete, livskunskap, SO-lärare, grundskolans senare år</p>

<p>Lärare och föräldrar har ett gemensamt ansvar för elevens skolgång. Därmed är det viktigt att parterna upprätthåller en god kontakt. Detta samarbete kan ske genom olika former såsom föräldramöten, telefonsamtal och utvecklingssamtal. Vi finner även att nya kontaktformer börjar ta fart i dagens skolor, som exempelvis e-post. Användningen av e-post är vanligast förekommande inom grundskolans senare år. Därmed blev vårt syfte att undersöka hur skolan använder olika former för föräldrakontakt. Vår studie är också inriktad på att undersöka vad som framkommer om föräldrakontakt i studier om skolan. Även hur lärare förhåller sig till olika former av föräldrakontakt och specifikt till e-post, är av vårt intresse. Vi har också intervjuat lärare, för att ta reda på vad de kommunicerar med föräldrar om via e-post. För att besvara vårt syfte har vi granskat vad som uppmärksammas i läroplanerna Lgr 80 och Lpo 94, angående hem och skola. Vi har också granskat olika studier som handlar om skolans föräldrakontakt, som berör förutsättningar och svårigheter vid samarbetet. Studierna innefattar även olika kontaktformer och skilda kommunikationssätt mellan lärare och föräldrar. För att ge svar på vårt syfte har vi också utfört kvalitativa intervjuer med lärare, inom grundskolans senare år.</p><p>I vår undersökning fann vi att de olika kontaktformerna inte är utbytbara. De intervjuade lärarna framhåller en kombination av dem. Det framkommer också skilda meningar om hur lärare förhåller sig till e-post som kontaktform. E-post ses å ena sidan som en enkel möjlighet i samarbetet med föräldrar, på grund av att det går fort att maila samt att parterna kan kommunicera med varandra oavsett tid och plats. Å andra sidan ses e-post som en svårighet, då det är ett tidskrävande arbete för lärare och en osäker form för att skicka känslig information. Datorkommunikation anses också skapa missförstånd, som kan leda till en opersonlig kontakt. Det parterna kommunicerar om genom e-post är främst av allmän karaktär. Ett fåtal lärare anser dock att de även kan ta upp vissa problem via e-post. En överensstämmelse vi fann bland intervjupersonerna i vår empiriska undersökning, var att e-post inte kan ersätta det personliga mötet lärare och föräldrar emellan.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka vilken innebörd lärarna i religionskunskap i grundskolans senare år lägger i begreppen främlingsfientlighet och rasism samt vilken roll dessa lärare uppfattar att religionskunskapsämnet har när det gäller att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism hos eleverna. Vidare syftade studien till att undersöka hur och i vilken utsträckning dessa religionskunskapslärare uppfattar att de i sin undervisning arbetar för att hos eleverna förebygga och motverka rasism och främlingsfientlighet. Undersökningen är kvalitativ och utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med religionslärare i grundskolans senare år. Forskningsbakgrunden redogör för hur begreppen främlingsfientlighet och rasism debatteras i den allmänna och akademiska debatten samt för skolans och religionskunskapsämnets uppdrag vad gäller att förebygga och motverka detta. Därutöver belyses didaktiska tillämpningar för hur man i undervisningen kan arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Resultatet tyder på att främlingsfientlighet uppfattas av religionslärarna som en rädsla för det som anses vara annorlunda oss själva och rasism som en hierarkisk indelning av folkgrupper i olika raser. Vidare visar resultatet att lärarna anser att religionskunskapsämnet har en viktig roll vad gäller att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism, men att ämnet inte har ett mer specifikt uppdrag och ansvar än övriga skolämnen. Att öka elevernas kunskaper och förståelse samt främja en stabil grund hos eleverna ser lärarna som religionskunskapsämnets roll. De strategier som religionslärarna uppger att de tillämpar för att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism är framför allt diskussion med eleverna, men även att i undervisningen utgå från ett aktuellt problem, tydliggöra likheter mellan olika kulturer och religioner samt att läraren visar sig vara en god förebild för eleverna. Slutligen uppvisar resultatet att lärarna inte planerar sin religionsundervisning med syfte att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism, men att de flesta lärarna ändå anser att de arbetar med detta i stor utsträckning då det genomsyrar all undervisning de bedriver.    </p>

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka attityder elever i grundskolans senare år har gentemot den praktiska undervisningen i de naturorienterande ämnena sett ur ett genusperspektiv. För att studera elevernas attityder har enskilda semistrukturerade intervjuer valts som metod. Semistrukturerade intervjuer ger intervjuaren möjlighet att följa upp respondenternas svar med olika följdfrågor, som kan varieras relativt fritt vilket bidrar till att intervjuaren kan bilda sig en uppfattning om respondenternas attityder. De attityder gällande praktisk undervisning i de naturorienterande ämnena som påträffats var främst positiva och samtliga respondenter var eniga om att den praktiska undervisningen hjälper till att öka förståelsen. Undersökningen visade att flickorna föredrog biologi eftersom detta inte ansågs vara lika svårt som fysik och kemi, medan pojkarna i undersökningen fann mer intresse i fysik och teknik. Meningarna huruvida den praktiska undervisningen examineras gick isär. Slutsatsen som kan dras från uppsatsens undersökning blir således att pedagoger bör försöka att utveckla en praktisk undervisning som passar alla dagens ungdomar, oavsett kön, samt att tydliggöra syftet och målet innan det praktiska arbetet inleds. / The aim of this dissertation is to study the attitudes that exist among secondary-school pupils, to practical education in natural science, through a gender perspective. Semi-structured interviews were chosen as method of studying the pupils’ attitudes. A semi- structured interview gives the interviewer a possibility to follow up the answers given by the respondent with varied attendant questions. For the interviewer this contributes to develop an insight of the attitudes. The interviews reveal that most of the pupils have a positive attitude towards practical education in natural science and all of the respondents agreed on the fact that practical education helps to improve their understanding. The research showed that girls prefer biology since they find it less difficult than physics and chemistry, while boys on the other hand prefer physics and technology. There is a disagreement among the respondents on whether or not examinations exist in practical education. The conclusion of the dissertation is that pedagogues need to develop a practical education suited for all youths irrespective of gender, as well as stating the aim and purpose before the practical education starts.

Syftet med denna studie är att försöka ge en bild av hur fyra lärare verksamma på högstadiet och gymnasiet arbetar och förhåller sig till målspråksanvändningen i ämnena engelska och spanska. Intentionen är att utifrån tre valda teman ur Ulrika Tornbergs teori om språkundervisning i mellanrummet (2000), se hur teorin om mellanrummet kommer till uttryck hos lärarna och deras språkundervisning. Den metod som valts för att besvara studiens syfte är dels kvalitativ intervju och klassrumsbaserade observationer. Fyra intervjuer utfördes där samtliga lärare fick berätta om vilken uppfattning de har angående den muntliga kommunikationen på målspråket i språkundervisningen, språkundervisningens innehåll samt betoningen av den muntliga kommunikationen på målspråket i styrdokumenten. Resultatet av vår undersökning visar att mellanrummet kommer till uttryck hos lärarna samt i de klassrum vi valt att observera. I resultaten framgår även en praktisk anknytning till teorin om mellanrummet i de klassrum vi har observerat. Att tala på målspråket har stor betydelse för samtliga lärare och är något alla fyra lärare strävar efter att förverkliga i sin undervisning. Grundtanken hos samtliga lärare är att övningarna skall vara utformade på ett sådant sätt att alla elever skall få möjligheten att tala på målspråket vid varje lektionstillfälle. När det gäller styrdokumenten och deras betoning av målspråksanvändning, visar resultaten på att de fyra lärarna är insatta i det som står i kursplanerna. Deras uppfattning angående denna betoning är positiv och samtliga lärare tycker att det är bra att den muntliga kommunikationen på målspråket i språkundervisningen understryks i styrdokumenten. I diskussionen kommenterar och diskuterar vi kring de resultat och slutsatser vi kommit fram till i vår undersökning utifrån teorin om mellanrummet.

Detta examensarbete syftar till att undersöka SO-lärares uppfattningar om värdegrunden och hur de arbetar med värdegrundsundervisningen i grundskolans senare år. I vår studie har vi intervjuat fyra SO-lärare som är verksamma på olika skolor. Deras värdegrundsundervisning är upplagd på olika sätt, värdegrundsundervisning som är integrerad i all undervisning eller schemalagd undervisning som ett fristående ämne, livskunskap. Vi har intervjuat dessa lärare med avsikten att få en förståelse för deras uppfattningar om och arbete med värdegrundsuppdraget utifrån styrdokumenten och relatera detta till tidigare forskning gällande värdegrundsarbetet. Resultatet visar att lärare är väl insatta i värdegrunden, men att de tolkar den på olika sätt. Detta yttrar sig på olika sätt i deras undervisning. Trots denna variation i sättet att se på värdegrunden kan alla hitta stöd i styrdokumenten. De menar vidare att värdegrundsdimensionen är en central del i deras uppdrag som lärare. Studien visar att de intervjuade lärarnas uppfattningar har samband med hur värdegrundsundervisningen är organiserad på respektive skola. De menar också att de är tillfredställda med det arbetssätt som skolan har valt. Nyckelord: värdegrundsarbete, livskunskap, SO-lärare, grundskolans senare år

Syftet med detta arbete är att studera utomhusundervisning inom biologiämnet i grundskolans senare år. Arbetet syftar även till att fastställa Ekobussens roll i utomhusundervisningen. Frågeställningarna lyder som följande: •Vilken inställning har lärare till utomhusundervisning inom biologi? •Vad finns det för fördelar och nackdelar med utomhusundervisning? •Vad får elever ut av utomhusundervisning? •Hur använder sig lärare av Ekobussen och vilken inställning har de till den? För att få svar på dessa frågor genomfördes en enkätundersökning med lärare och elever samt djupintervjuer av tre lärare. Resultatet i undersökningen visar att både lärare och elever anser att utomhusundervisning inom biologiämnet inte bedrivs i tillräcklig utsträckning. Orsaker till detta är bland annat osäkerhet hos lärare, brist på bra exkursionsplatser i närområdet samt att det är schematekniskt svårt att få tid att komma ut. Undersökningen visar att de stora fördelarna med utomhusundervisning inom biologi är att eleverna anser sig koppla teoretisk och praktisk kunskap samman samt att många sinnen stimuleras vilket underlättar inlärningen. / The purpose of this work is to study outdoor education in biology, in the later years of compulsory school, and to investigate the role of “Ekobussen” in outdoor education. The questions at issue runs: •What do teachers think about outdoor education in biology? •What benefits and disadvantages are there with outdoor education? •What do the pupils gain by outdoor education? •What are the attitudes of “Ekobussen” by teachers and how do they use it in their work? To answer these questions we handed out a questionnaire to both teachers and pupils, and we also interviewed three teachers. The result of the investigation shows that both teachers and pupils believe that they are not having enough outdoor education in biology. The causes of this are among other things; unsure teachers, no good outdoor areas to examine in the immediate surroundings of the school and lack of time. The investigation shows that the greatest advantages of outdoor education in biology are that the pupils feel that they can connect theoretical- and practical knowledge and that many senses are stimulated which facilitates learning.