I denna studie undersöks lärares uppfattningar om arbetet med läs- och skrivutveckling i grundskolans senare år samt hur detta arbete har påverkats av införandet av Lgr-11. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer som har analyserats och sammanställts för att besvara frågeställningen: Har svensklärares arbete med läs- och skrivutveckling i grundskolans årskurs 7-9 förändrats till följd av övergången till Lgr-11 och i så fall på vilket sätt? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande och en dialogisk syn på läs- och skrivutveckling. Resultaten visar att lärarnas meningar är skilda gällande prioriteringar av innehållet i styrdokumenten men deras åsikter sammanfaller ändå kring en ökad tydlighet avseende kunskapskrav, bedömning och vad ämnet ska innehålla. Arbetet med läs- och skrivutveckling har påverkats av de nya styrdokumenten men lärarens tolkningsfrihet innebär att arbetet fortfarande till viss del styrs av traditioner och lärarnas individuella arbetsmönster.

Syftet med denna uppsats är att studera hur lärare belyser och arbetar med begreppet hållbar utveckling i de samhälls- respektive de naturorienterade ämnena i grundskolans senare år. I undersökningen har kvalitativa intervjuer används där de medverkande lärarna har fört fram sina tankar kring hållbar utveckling. Resultaten har givit en uppfattning om att undervisningen kring hållbar utveckling sker omedvetet trots att läro- samt kursplaner innehåller begreppet. De dimensioner som hållbar utveckling innefattar är uppdelade mellan SO- och NO-blocken vilket medför till en ökad klyfta ämnesblocken emellan.

<p><em>Syftet</em> med föreliggande studie var att förstå några grundskolelärares upplevelser av hur disciplin samspelar med planering och struktur i klassrummet samt hur de upplevde att de genom handling kan påverka oordning. Studien ämnar även undersöka huruvida grundskolelärare upplever att de i sin utbildning lärt sig att motivera elever och hantera oordning. Urvalet bestod utav sex lärare på grundskolans senare år som varit yrkes-verksamma mellan 1 och 27 år. En halvstrukturerad livsvärldsintervju användes där en intervjuguide med föreslagna frågor hade förberetts. Av resultatet framkom det att de intervjuade lärarna upplevde att disciplinen i klassrummet var relativt god, då de generellt sett upplevde att ordningsreglerna följdes av eleverna. Majoriteten av lärarna upplevde att de i sin utbildning saknat att lära sig hur man motiverar elever samt hur oordning kan hanteras och förebyggas. Lärarna gav uttryck för att den kunskapen istället tillägnats genom samtal och erfarenhet. En slutsats som kan dras är att en god planering möjliggör en bra struktur vilket kan förebygga oordning i klassrummet då eleverna vet vad som förväntas av dem.</p> / <p><em>The aim</em> of this study was to understand how some secondary school teachers’ experiences how discipline interacts with planning and structure in the classroom and how they felt that their actions can affect misbehaviour. The study will also investigate whether secondary school teachers´ experience that they in their Teaching Education learned to motivate students and manage misbehaviour. Six teachers were selected, having from 1 to 27 years of experience. Semi structured interviews were conducted with proposed questions. The findings from the interviews showed that the teachers experienced a relatively good level of discipline in the classroom. This is due to teachers’ experiences that students followed the rules in general. The majority of teachers interviewed felt that they in their education lacked to learn how to handle and prevent misbehaving students or how to motivate them in the classroom. They gained this knowledge from personal experiences and conversations with others. One conclusion to be drawn is that good planning allows for a good structure which can prevent the disorder in the classroom as students know what is expected of them.</p>

Syftet med föreliggande studie var att förstå några grundskolelärares upplevelser av hur disciplin samspelar med planering och struktur i klassrummet samt hur de upplevde att de genom handling kan påverka oordning. Studien ämnar även undersöka huruvida grundskolelärare upplever att de i sin utbildning lärt sig att motivera elever och hantera oordning. Urvalet bestod utav sex lärare på grundskolans senare år som varit yrkes-verksamma mellan 1 och 27 år. En halvstrukturerad livsvärldsintervju användes där en intervjuguide med föreslagna frågor hade förberetts. Av resultatet framkom det att de intervjuade lärarna upplevde att disciplinen i klassrummet var relativt god, då de generellt sett upplevde att ordningsreglerna följdes av eleverna. Majoriteten av lärarna upplevde att de i sin utbildning saknat att lära sig hur man motiverar elever samt hur oordning kan hanteras och förebyggas. Lärarna gav uttryck för att den kunskapen istället tillägnats genom samtal och erfarenhet. En slutsats som kan dras är att en god planering möjliggör en bra struktur vilket kan förebygga oordning i klassrummet då eleverna vet vad som förväntas av dem. / The aim of this study was to understand how some secondary school teachers’ experiences how discipline interacts with planning and structure in the classroom and how they felt that their actions can affect misbehaviour. The study will also investigate whether secondary school teachers´ experience that they in their Teaching Education learned to motivate students and manage misbehaviour. Six teachers were selected, having from 1 to 27 years of experience. Semi structured interviews were conducted with proposed questions. The findings from the interviews showed that the teachers experienced a relatively good level of discipline in the classroom. This is due to teachers’ experiences that students followed the rules in general. The majority of teachers interviewed felt that they in their education lacked to learn how to handle and prevent misbehaving students or how to motivate them in the classroom. They gained this knowledge from personal experiences and conversations with others. One conclusion to be drawn is that good planning allows for a good structure which can prevent the disorder in the classroom as students know what is expected of them.

<p>Denna studie utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och syftet med studien är att undersöka huruvida seminarier som arbets- och bedömningsform kan främja intresset för olika moment inom naturvetenskap i allmänhet och biologi i synnerhet, samt att undersöka huruvida seminarier även kan fungera som ett bra bedömningsverktyg.</p><p> </p><p>De metoder som användes i studien var enkät och intervju. Studien utfördes i tre moment. Först genomfördes seminarier inom ämnet biologi i en årskurs 8. Därefter besvarades en enkät av ca. 60 elever från seminarieromgången. Slutligen genomfördes två gruppintervjuer, en med elever och en med lärare. </p><p> </p><p>Resultaten visar att det verkar finnas en koppling mellan seminarieformen och ett ökat intresse, men att kopplingen endast går att göra till intresset för det specifika ämnesområde som tas upp under seminariet. Det är möjligt att detta i förlängningen kan leda till ökat intresse för biologi, men det skulle krävas ytterligare undersökningar för att ta reda på detta. Resultaten visar också att seminarier för vissa elever är en uppskattad bedömningsform och att lärarna tycker att den fungerar bra som komplement till skriftliga metoder. Tydliga kriterier framhålls som viktiga av både elever och lärare.</p> / <p>This diploma work leans on the socio-cultural perspective on education, represented by, among others, Vygotskij. The purpose of this work is to investigate whether seminars could work as a reliable alternative to written exams and to investigate if seminars as a method could enhance interest in different parts of natural sciences, in particular Biology.</p><p> </p><p>The methods used in this study were survey and interviews. The study was carried out in three major parts: seminars were performed in secondary school with children aged 14; a survey regarding these seminars was held and finally, group interviews, one with teachers and one with pupils, were conducted. The interviews focused on the perception of the seminars as a method of learning and evaluation.</p><p> </p><p>The results show that there may be a connection between seminars and an increased interest in specific topics within the field of Biology. However, this connection is so far only significantly detectable for the specific topic of these seminars and can as of now not be stretched to include Natural sciences, or even Biology. Therefore there is room for further investigations to confirm this hypothesis. The results also show that seminars are appreciated among teachers and a large number of students and that both these groups see seminars as a complement to other more traditional forms of teaching and written examinations.</p><p>Key words: seminar, seminars, assessment, interest, Biology, natural sciences, secondary school, upper level of compulsory school, senior level of compulsory school<strong></strong></p>

Laboratory work is considered important for student achievements in science education. This thesis will contribute with increased knowledge about lab work in science education in Swedish secondary school. The main purposes are to describe secondary school science teachers’ objectives for lab work and to describe how these objectives are implemented during laboratory exercises. The thesis shows and discusses, from a teacher perspective, the complexity involved in lab work.The thesis is comprised of four papers based on empirical analysis of teacher interviews, laboratory manuals and laboratory exercises. Two interview studies identified which objectives the teachers consider important and compared these to international studies. Two case studies identified how the teachers’ objectives are put forward during lab work and what factors are important for the implementation of objectives.The results from the interview studies show that Swedish secondary school science teachers express general objectives including the development of students’ understanding of concepts and phenomena, of their interest in science and ability to think and reflect upon labwork. This is to a large extent in accordance with objectives identified in international studies. However, when the teachers describe specific laboratory exercises they emphasize the activity and the laboratory skills. Some of the teachers describe lab work that includes scientific inquiry but not specifically, knowledge about the nature of science. Scientific inquiry was mostly used to develop interest in science and not to develop knowledge about how to systematically investigate phenomena in nature. The teachers express their objectives differently in different contexts. The laboratory manuals mostly put forward objectives to help students identify objects and phenomena and to learn facts, which is not always in accordance with the teachers objectives. Results from the case studies show that the teachers’ objectives do not always correspond to the students’ views of important things to learn. It is not obvious that lab work in itself make students understand a certain scientific content, they need help to “see what is intended to be seen”. Interactions between the teacher and the students are important to help students perceive the teacher’s objectives. Many interactions have a starting point in the laboratory manuals, and if the objectives in the manual correspond to the teacher’s objectives it makes it easier for both the students and the teacher to reach the intentions for the laboratory exercise. Implications for science teaching are discussed. / Att laborationer har en naturlig och central plats i naturvetenskaplig undervisning håller de flesta med om men hur stor vikt svenska grundskollärare lägger på det laborativa arbetet och dess betydelse för elevers lärande i naturvetenskap är inte klarlagt. Denna avhandling ska ge ytterligare kunskap om det laborativa arbetet i svensk grundskola. Avhandlingen har två huvudsyften. Det ena är att ge en beskrivning av de mål för laborativt arbete som lärare i den svenska grundskolans senare år anser viktiga. Det andra är att beskriva hur laborationer som genomförs i skolpraktiken förverkligar de uppsatta målen. Avhandlingen uppmärksammar och diskuterar det laborativa arbetets komplexitet utifrån ett lärarperspektiv.De fyra delstudierna bygger på empiriska undersökningar av intervjuer med lärare, deras laborationsinstruktioner och av det laborativa arbetets genomförande. I två intervjustudier analyseras vilka mål som anses viktiga och hur dessa förhåller sig till internationell forskning om mål med laborationer. I två fallstudier analyseras hur lärarens mål framträder under det laborativa arbetet och vilka faktorer som har betydelse för hur målen implementeras.Resultaten från intervjustudierna visar bland annat att lärare i den svenskagrundskolan uttrycker generella mål för laborativt arbete som att eleverna skautveckla sin förståelse av naturvetenskapliga begrepp och fenomen, sitt intresse för naturvetenskap, och sitt reflekterande över laborativt arbete. Detta överensstämmer i stor utsträckning med mål som framträder i internationella undersökningar. När lärarna talar om specifika laborationer betonar de istället själva aktiviteten och de laborativa färdigheterna. Lärarna uttrycker således sina mål olika i olika sammanhang. Lärarna erbjuder laborationer där undersökande arbete förekommer men de utnyttjar inte laborationerna till att skapa förståelse av naturvetenskapens karaktär. Det undersökande arbetet utnyttjas främst för att öka intresset för naturvetenskap och inte för att ge kunskap om metoder för naturvetenskapliga undersökningar. Laborationsinstruktionerna innehåller i stor utsträckning mål för att hjälpa elever att identifiera objekt och att lära sig fakta. Instruktionernas mål stämmer inte alltid överens med lärarnas mål med laborationerna. Resultaten från fallstudierna visar att lärarna ofta har fler mål med laborationerna än de som kommer fram under genomförandet och att lärarnas mål inte alltid överensstämmer med vad eleverna uppfattar som viktigt. Det är inte självklart att det laborativa arbetet i sig medför att eleverna förstår ett visst naturvetenskapligt innehåll, eleverna behöver hjälp att ”se vad som är avsett att se”. Interaktionerna mellan lärare och elever och mellan elever och elever är mycket viktiga för att eleverna ska uppfatta målen. Mycket av interaktionerna tar sin utgångspunkt i laborationsinstruktionen. Om målen i denna överensstämmer med de mål läraren vill eftersträva underlättar det både för läraren och för eleverna. I avhandlingen diskuteras konsekvenser för undervisningen.

Vi har under året fått larmrapporter om att Sveriges matematikundervisning är undermålig. Enligt Skolverkets statistik får vi också detta bekräftat. Undersökningen avser att ta reda på hur lärare uttrycker sig kring undervisning, elevens självbild och kunskapsbedömning när det gäller att minimera antalet elever som lämnar grundskolan utan betyg i matematik. I denna kvalitativa studie har vi valt att intervjua sex matematiklärare i grundskolans senare år. Med dessa intervjuer vill vi synliggöra tänkbara orsaker till att svenska elever tappar mark när det gäller matematikkunskaper. Vi har valt att fokusera på hur undervisning och kunskapsbedömning ser ut på skolor med högt respektive lågt antal elever som ej uppnått målen för matematik i grundskolan. Vi har dessutom valt att lägga fokus på hur elevens självbild påverkar förmågan att tillägna sig matematikkunskaper. I vårt resultat visar det sig att våra sex respondenter inte skiljer sig anmärkningsvärt i hur de undervisar och kunskapsbedömer sina elever utifrån högt eller lågt antal elever som ej uppnått målen för grundskolan i matematik. Vad vi däremot kan se är att matematiklärarna är kritiska till hur undervisningen fungerar i de tidigare åldrarna. Respondenterna ger också en tydlig bild av att vår samhällsstruktur har förändrats vilket ger dem elever med skiftande social och kulturell bakgrund. Vi har behandlat dessa iakttagelser i vår diskussionsdel där vi med stöd från olika litteratur och styrdokument ger tänkbara orsaker om hur vi kan åtgärda resultatet utifrån frågor som var ansvaret ligger men också påvisa olika faktorers samspel i den komplexa verklighet vår skola befinner sig. / We have during the year received alarming reports concerning the inferior state of the Swedish mathematics teaching. According to the statistics from the Department of Education we also get this confirmed. The survey intends to find out how teachers express themselves about teaching, the pupil's self-image, and judging of knowledge when it comes to minimizing the number of pupil's who leave elementary school without any grades in mathematics. In this qualitative study we have chosen to interview six teachers of mathematics from the later years of the elementary school. With these interviews we would like to make visible possible causes why Swedish pupils are falling behind when it comes to knowledge in mathematics. We have chosen to focus on how teaching and judging of knowledge look like at schools with a high respectively low number of pupils who haven't reached the goals set up for mathematics in elementary school. We have also chosen to focus on how the self-image of the pupil affects the ability to acquire knowledge in mathematics. Our results show that our six respondents do not in a considerable way differ in the way they teach and judge the knowledge from a point of view where a high or low number of pupils that have not reached the goals set for the elementary school is concerned. What we can see on the other hand is that the teachers of mathematics are critical about the way the teaching works in the earlier years. The respondents also provide a clear picture that the structure of our society has changed which gives them pupils of shifting social and cultural background. We have treated these observations in our discussion section where we with support from different literature and steering documents present thinkable causes about how we can take measures from questions concerning where the responsibility lies but also show the interplay between different factors in the complex reality where our school is.

Denna studie utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och syftet med studien är att undersöka huruvida seminarier som arbets- och bedömningsform kan främja intresset för olika moment inom naturvetenskap i allmänhet och biologi i synnerhet, samt att undersöka huruvida seminarier även kan fungera som ett bra bedömningsverktyg.   De metoder som användes i studien var enkät och intervju. Studien utfördes i tre moment. Först genomfördes seminarier inom ämnet biologi i en årskurs 8. Därefter besvarades en enkät av ca. 60 elever från seminarieromgången. Slutligen genomfördes två gruppintervjuer, en med elever och en med lärare.    Resultaten visar att det verkar finnas en koppling mellan seminarieformen och ett ökat intresse, men att kopplingen endast går att göra till intresset för det specifika ämnesområde som tas upp under seminariet. Det är möjligt att detta i förlängningen kan leda till ökat intresse för biologi, men det skulle krävas ytterligare undersökningar för att ta reda på detta. Resultaten visar också att seminarier för vissa elever är en uppskattad bedömningsform och att lärarna tycker att den fungerar bra som komplement till skriftliga metoder. Tydliga kriterier framhålls som viktiga av både elever och lärare. / This diploma work leans on the socio-cultural perspective on education, represented by, among others, Vygotskij. The purpose of this work is to investigate whether seminars could work as a reliable alternative to written exams and to investigate if seminars as a method could enhance interest in different parts of natural sciences, in particular Biology.   The methods used in this study were survey and interviews. The study was carried out in three major parts: seminars were performed in secondary school with children aged 14; a survey regarding these seminars was held and finally, group interviews, one with teachers and one with pupils, were conducted. The interviews focused on the perception of the seminars as a method of learning and evaluation.   The results show that there may be a connection between seminars and an increased interest in specific topics within the field of Biology. However, this connection is so far only significantly detectable for the specific topic of these seminars and can as of now not be stretched to include Natural sciences, or even Biology. Therefore there is room for further investigations to confirm this hypothesis. The results also show that seminars are appreciated among teachers and a large number of students and that both these groups see seminars as a complement to other more traditional forms of teaching and written examinations. Key words: seminar, seminars, assessment, interest, Biology, natural sciences, secondary school, upper level of compulsory school, senior level of compulsory school

<p>Vi har under året fått larmrapporter om att Sveriges matematikundervisning är undermålig. Enligt Skolverkets statistik får vi också detta bekräftat. Undersökningen avser att ta reda på hur lärare uttrycker sig kring undervisning, elevens självbild och kunskapsbedömning när det gäller att minimera antalet elever som lämnar grundskolan utan betyg i matematik. I denna kvalitativa studie har vi valt att intervjua sex matematiklärare i grundskolans senare år. Med dessa intervjuer vill vi synliggöra tänkbara orsaker till att svenska elever tappar mark när det gäller matematikkunskaper. Vi har valt att fokusera på hur undervisning och kunskapsbedömning ser ut på skolor med högt respektive lågt antal elever som ej uppnått målen för matematik i grundskolan. Vi har dessutom valt att lägga fokus på hur elevens självbild påverkar förmågan att tillägna sig matematikkunskaper. I vårt resultat visar det sig att våra sex respondenter inte skiljer sig anmärkningsvärt i hur de undervisar och kunskapsbedömer sina elever utifrån högt eller lågt antal elever som ej uppnått målen för grundskolan i matematik. Vad vi däremot kan se är att matematiklärarna är kritiska till hur undervisningen fungerar i de tidigare åldrarna. Respondenterna ger också en tydlig bild av att vår samhällsstruktur har förändrats vilket ger dem elever med skiftande social och kulturell bakgrund. Vi har behandlat dessa iakttagelser i vår diskussionsdel där vi med stöd från olika litteratur och styrdokument ger tänkbara orsaker om hur vi kan åtgärda resultatet utifrån frågor som var ansvaret ligger men också påvisa olika faktorers samspel i den komplexa verklighet vår skola befinner sig.</p> / <p>We have during the year received alarming reports concerning the inferior state of the Swedish mathematics teaching. According to the statistics from the Department of Education we also get this confirmed. The survey intends to find out how teachers express themselves about teaching, the pupil's self-image, and judging of knowledge when it comes to minimizing the number of pupil's who leave elementary school without any grades in mathematics. In this qualitative study we have chosen to interview six teachers of mathematics from the later years of the elementary school. With these interviews we would like to make visible possible causes why Swedish pupils are falling behind when it comes to knowledge in mathematics. We have chosen to focus on how teaching and judging of knowledge look like at schools with a high respectively low number of pupils who haven't reached the goals set up for mathematics in elementary school. We have also chosen to focus on how the self-image of the pupil affects the ability to acquire knowledge in mathematics. Our results show that our six respondents do not in a considerable way differ in the way they teach and judge the knowledge from a point of view where a high or low number of pupils that have not reached the goals set for the elementary school is concerned. What we can see on the other hand is that the teachers of mathematics are critical about the way the teaching works in the earlier years. The respondents also provide a clear picture that the structure of our society has changed which gives them pupils of shifting social and cultural background. We have treated these observations in our discussion section where we with support from different literature and steering documents present thinkable causes about how we can take measures from questions concerning where the responsibility lies but also show the interplay between different factors in the complex reality where our school is.</p>