• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 141
  • Tagged with
  • 141
  • 141
  • 141
  • 34
  • 30
  • 23
  • 23
  • 20
  • 20
  • 20
  • 18
  • 16
  • 15
  • 14
  • 13
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Läsebokens framställning av kvinna och man : En bildanalys med ett genusperspektiv av en läsebokserie för grundskolans tidigare år

Lagergren, Johanna January 2014 (has links)
Denna studie syftar till att med ett genusperspektiv undersöka den visuella porträtteringen av pojkar/män och flickor/kvinnor i en läsebokserie bestående av tre läseböcker. Läseboksserien används vid läsinlärning i svenska i grundskolans tidigare år och är utformad efter läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Studien syftar till att belysa hur de föreställningar om manligt och kvinnligt, såsom de förmedlas genom läseböckerna befäster eller bryter mot den rådande genusordningen. Studien har genomförts genom en semiotisk bildanalys med både kvantitativa och kvalitativa inslag, där fokus har varit att undersöka inom vilka kontexter och samhällsområden män och kvinnor avbildas, vilka känslor och egenskaper män och kvinnor tillskrivs, samt vilka yttre attribut som används i porträtteringen av män och kvinnor. Studiens resultat är inte entydigt då de föreställningar om män och kvinnor som synliggörs i läseböckerna både kan ses bryta mot genusordningens könsstereotyper samt befästa dem. Befästande av könsstereotyper ses främst i valet av yttre attribut, där flickor/kvinnor avbildas bärandes fler färger och accessoarer än pojkar/män. Brott mot genusordningen går att urskilja i vilka samhällsområden och kontexter karaktärerna avbildas, samt i användandet av känslouttryck och egenskaper i porträtteringen. Detta är extra tydligt hos läsebokseriens tre huvudkaraktärer vilket kan tolkas som att den finns en intention från författare och illustratör att motverka könsstereotyper.
22

Fysik med praktisk laboration och datorsimulering : En jämförande undersökning av elevdiskussioner i årskurs 3

Marklund, Jenny January 2014 (has links)
Syftet med denna uppsats är att med två laborationsmetoder - praktisk metod och datorsimulering - undersöka hur elever i en årskurs 3 diskuterar med varandra under laborationerna samt undersöka hur eleverna upplever de valda metoderna och då med tanke på ett lustfyllt lärande. När det gäller fysikundervisning så har ett varierat arbetssätt med teori och laborationer visat sig givande och enligt den sociokulturella teorin är språket, kommunikationen och den proximala utvecklingszonen viktiga delar för elevernas lärande. Resultatet i denna uppsats har framkommit genom observationer och intervjuer av totalt åtta elever i en årskurs 3. Den praktiska laborationen stimulerade till flest diskussioner när det gäller hypotes och resultat av laborationerna medan datorsimuleringen stimulerade flest diskussioner som handlade om något annat. Båda laborationerna värdesattes högt av eleverna men 7 av 8 elever föredrog den praktiska laborationen. Laborationerna stimulerade en nyfikenhet, kreativitet och ett lustfyllt lärande.
23

Rätt är det enda rätta : En studie om matematikbedömning i årskurs 1 i några utvalda klasser i Kenya / The correct way is the only way : A study about assessment in mathematics in class 1 in selected classes in Kenya.

Karlsson, Sofie, Malmsten, Caroline January 2016 (has links)
Rätt är det enda rätta – En studie om matematikbedömningen i årskurs 1 i några utvalda klasser i Kenya. The correct way is the only way – A study about assessment in mathematics in class 1 in selected classes in Kenya. Den här studien syftar till att lyfta det komplexa området bedömning i årskurs 1. Undersökningar gjordes i några utvalda skolor i Kenya för att ge ett annat perspektiv på hur bedömning kan se ut. Vi ville ta reda på vilka bedömningsmetoder som används och hur de påverkar elevers fortsatta engagemang och lärande. För att få svar på dessa frågeställningar användes en kvalitativ metod med intervjuer och observationer. Resultatet visar att lärarna på de utvalda skolorna använder sig av tre olika bedömningsmetoder; kommunikativ bedömningsmetod, skriftlig bedömningsmetod och bedömning genom prov. Bedömning genom prov är den metod som har störst utrymme i matematikundervisningen. Enligt forskning tillhör bedömningssystemet i Kenya den diskurs som kallas för gör det fort och gör det rätt. Denna diskurs är inte gynnsam för elevers fortsatta engagemang och lärande enligt forskningen. Däremot visar resultatet att eleverna var motiverade och engagerade i sitt eget lärande. Slutsatsen blir därför att valet av bedömningsmetod bör baseras på det rådande skolsystemet och behöver inte vara detsamma för alla skolor.
24

Teknikundervisning - ett ämne i skymundan? : Sex lärares berättelser

Karlsson, Anki, Olsson, David January 2014 (has links)
Denna studie syftar till att undersöka vilken teknikförståelse som grundskollärare har, samt att erhålla ytterligare kunskap om hur grundskolelärarna själva anser att teknikundervisningen bedrivs och borde bedrivas. Studien är uppdelad i ett antal delar som inleds med en bakgrund samt en begreppsdefinition på teknik. Efter detta följer en litteraturöversikt där tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter presenteras. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i en triangulär prisma vars olika sidor motsvarar fem olika dimensioner av teknikförståelse. Därefter presenteras studiens syfte och frågeställningar följt av ett metodavsnitt. Vi har använt oss av metoden intervjuer och genomfört sådana med sex lärare i grundskolans tidigare år. Resultatet presenteras genom narrativa analyser, som sedan tolkas och diskuteras utifrån tidigare forskning. Studien avslutas med våra slutsatser. Majoriteten av lärarna i denna studie har en teknikförståelse som berör praktiskt arbete, exempelvis konstruktion, samt den historiska processen där de fokuserar på att ge eleverna en bild av hur tekniken och tekniska artefakter har förändrats över tid. De flesta lärarna bedriver teknikundervisning kontinuerligt, men en av lärarna i studien upplever att det blir stressigt att hinna med teknikundervisningen och istället har en vecka i slutet av terminen för att hinna med de mål som står i läroplanen. Många lärare anser att teknikundervisningen ska bedrivas mestadels praktiskt men även tematiskt där en koppling till andra ämnen sker.
25

Muntlig kommunikation i matematikundervisning : En litteraturstudie om hur den muntliga kommunikationen kan stötta elevers matematiklärande / Oral communication in mathematical studies : A literature review of how the oral communication can support students learning in mathematics

Hansson, Emelie, Gabrielsson, Malin January 2014 (has links)
Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån forskning redogöra för lärares och elevers muntliga kommunikation i matematikundervisningen och hur denna kommunikation kan vara till stöd för elevers matematiklärande i grundskolans tidigare år. I läroplanen, Lgr11, lyfts matematik fram som ett kommunikativt ämne där elever ska få möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper genom att samtala och kommunicera matematik. Examensarbetet är en forskningskonsumtion som grundas på en systematisk litteraturstudie. Metoden utgörs främst av databassökning i Unisearch och ERIC. Resultatet visar att förekomsten av muntlig kommunikation i matematikundervisningen varierar mellan klassrum och att kommunikationens kvalitet är avgörande för dess effekt. Läraren har en viktig roll för att muntliga diskussioner ska gynna elevers matematiklärande. Tidsbrist, tolkningsfel och samtalskvalitet är exempel på några av de utmaningar som lärare kan möta i samband med muntlig kommunikation. En gynnsam kommunikation, då elever utvecklar sina matematiska kunskaper utmärks av struktur, respekt, trygghet och öppenhet.
26

Talängslan i främmande språk : En litteraturstudie som undersöker elevers oro över att tala engelska

Oskarsson, Miranda, Bergström, Ida January 2015 (has links)
Enligt läroplanen ska elever lära sig att kommunicera på engelska och utveckla tillit till sin språkliga förmåga. För att som lärare kunna stötta eleverna i detta måste man veta vad som kan hindra denna utveckling. Därför har vi valt att i denna litteraturstudie ta del av forskning som berör elevers språkliga ängslan vid tal av ett främmande språk. Våra forskningsfrågor har varit: Vad innebär det att tala ett främmande språk? Vad säger forskning om elevers oro över att tala ett främmande språk? Hur kan läraren stötta eleverna i att tala och känna mindre språklig ängslan? Vi har beskrivit talförmågan utifrån fem kommunikativa kompetenser: språklig kompetens, pragmatisk kompetens, diskursiv kompetens, strategisk kompetens och flyt i språket. Vi har dessutom gett en överblick om vad olika teoretiska synsätt och undervisningsmetoder säger om inlärningen och produktionen av ett främmande språk. Vår andra forskningsfråga har vi besvarat genom att sammanställa tolv empiriska studier. Det har framkommit genom forskningen att vissa elever upplever språklig ängslan, framför allt när de ska tala, vilket påverkar deras språkliga prestationer. Eleverna är rädda för att göra grammatiska fel, uttalsfel och att inte hitta rätt ord. Forskningen har olika syn på korrigeringens roll i klassrummet men resultaten visar att eleverna kan bli oroliga vid överdriven korrigering. Dessutom behandlar forskningen vilket fokus undervisningen ska ha. Framförallt väger man korrekthet mot innehåll i språket. Attityd och motivation har också visats påverka elevernas språkliga ängslan och prestationer i klassrummet. Genom resultaten anser vi att lärare måste ta hänsyn till faktumet att elever upplever språklig ängslan och jobba aktivt för att elever ska känna sig trygga och fria i sitt tal av engelska. Detta kan göras genom att behandla olika aspekter av klassrumsmiljön, nämligen: korrigering, undervisningsfokus, undervisningsnivå, motivation och utökad användning av målspråket. Lärare behöver alltså utvärdera sina val i klassrummet för att kunna styrka eleverna på bästa sätt i deras strävan att få tilltro till sig själva i inlärningen av engelska. Vi skulle vilja se mer forskning om ämnet i svensk kontext och yngre åldrar, vilket vi har saknat.
27

Matematikundervisning för elever i behov av särskilt stöd : En enkätstudie i grundskolans tidiga år F-4

Fritzon, Lukas, Shamoun, Athra January 2019 (has links)
I läroplanen står det att eleverna i grundskolan ska få en organiserad undervisning under lärares ledning både i helklass, mindre grupper och enskilt. All personal i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd och extra anpassning (Lgr 11, s. 7). I vår studie undersöks hur lärare ser på särskilt stöd i matematik i grundskolans tidiga år F - 4, samt hur lärare anpassar matematikundervisningen för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Vi har gjort en kvalitativ enkät där lågstadielärare beskriver hur de hanterar och bygger sin undervisning för att främja elevernas behov. Resultaten visar att elevanpassad undervisning är vad som skapar de bästa förutsättningarna för elever, men att tid saknas för att genomföra detta. Samtidigt visar resultaten att alla lärare använder olika metoder för att hjälpa dessa elever, men en del anpassar sina metoder beroende på vad skolan har för möjligheter som t.ex. lokaler.
28

Motiv bakom läsläxor : En intervjustudie om grundskollärares erfarenheter av arbetet med läsläxor

Birck, Johanna, Hedström, Sara January 2018 (has links)
Syftet med studien är att undersöka grundskollärares erfarenheter av arbetet med läsläxor. Frågeställningarna för studien handlar om vilka syften och motiv som framträder i lärarnas utsagor om läsläxor, hur lärarna organiserar arbetet med läsläxor avseende planering, genom- förande och uppföljning, samt vilka olika dimensioner av ämnet litteratur och läsning som framträder i deras beskrivningar av arbetet med läsläxor. Kvalitativa intervjuer utfördes med sex lågstadielärare som fick återge hur de organiserar sitt arbete med läsläxor exempelvis genom planering, genomförande och uppföljning. Läxor är något som har använts i skolan under lång tid och det har diskuterats fram och tillbaka om läxors positiva och negativa aspekter för elevers inlärning. I dagens läroplan finns det inga krav på att ha läxor. Detta resulterar i att lärare själva får ta beslutet om de ska ha läxor och på vilket sätt dessa ska genomföras. Denna studie har avgränsat sig till läsläxor eftersom läsin- lärning är en central del i svenskundervisningen i årskurserna 1-3. För att kunna analysera och tydligt beskriva vad lärarna väljer att lyfta fram i undervisningen och vilka delar som hamnar i bakgrunden används Caroline Libergs begrepp den didaktiska reliefen. Därefter kategorise- ras och beskrivs undervisningens innehåll genom Libergs fem innehållsdimensioner. I re- spondenternas utsagor kan man urskilja olika teman som exempelvis att använda läromedel som verktyg för att nivåanpassa läsläxor för eleverna. Resultatet visar att svenskämnets hu- vudsakliga uppgift, enligt respondenterna, är läsförståelse och att eleverna ska få goda förut- sättningar att klara sig i vardagen. Det finns många yttre och inre faktorer som påverkar läx- ornas utformning och användningen av dem, exempelvis elevernas hemförhållanden och vårdnadshavarnas engagemang.
29

Bråkräkning, ett problem? : - Utifrån lärarperspektiv och elevperspektiv.

Söderström, Jenny, Alriksson, Sofia January 2008 (has links)
No description available.
30

Elevinflytande i läroprocessen : En fallstudie gjord i en ålderintegrerad klass i grundskolans tidigare år

Tjärnberg, Marie, Zetterberg, Therese January 2009 (has links)
<p>For several places in the curriculum, it is clear that pupil participation is important. Students should, together with the teacher, take control and responsibility over their own learning process. This essay aims to describe and analyse pupil participation in the learning process of a class with schooling of a thematic approach. A case study has been used as a research strategy and the studied unit is an age-integrated class with pupils from grades four and five. The empirical relevance has been collected from six observations, a teacher interview and two focus-group interviews with the pupils. The result shows that the pupils have a limited influence in their learning process and that the teachers predetermine the content, methods, co-operation arrangements and rate of studies. The class is aware of the curriculum but are not familiar with what they contain. For example, the pupil’s don’t know what the word "pupil participation" means. The conclusions drawn are that the class should be given more influence in the learning process. The question is how much influence and what kind of influence they are to be given. There is insufficient research on how increased pupil participation affects pupil’s knowledge, but a dialogical communication pattern in the classroom is recommended.</p>

Page generated in 0.0813 seconds