This diploma thesis provides an insight into the issue of public guardianship in the Czech Republic from the point of view of public guardians, who in practice have to face a lot of problems in connection with the new legislation. The work is divided into several parts. The theoretical part consists of nine subchapters which define the basic concepts used in guardianship, mentioned in the Act No. 89/2012 Coll., The Civil Code, which deal with the basic principles and history of guardianship, the development of legal regulation of the guardianship institute and the legislative framework of guardianship. It also provides more detailed information on the Institute of Limitation of Authenticity and Guardianship, a public guardian, and the last subchapter focuses on enumerating the mental disorders that a public guardian may encounter with their clients. The empirical part defines objectives, methods of research and own results, which are illustrated and described in tables, discussion and in the final summary. The main objective of the work was to map the activities of public guardians in relation to persons with limited authority, the partial aims were to find out how the public guardians were looking at legislative changes in the area of limiting the authority and to identify the risk areas associated with the limitation of the authority. These research objectives have been addressed: In what areas are the public guardians working in relation to persons with limited authority? What experience does a public guardian have with the absence of information on the limitation of the person's authenticity in the ID? What are the precautionary measures in relation to persons with limited authority from the point of view of public guardians? The diploma thesis was processed by the method of qualitative research using the semi-structured interview technique and the open coding method was used to evaluate the data. The research group consisted of seven social workers who work on municipalities in the South Bohemian Region and act as a public guardian. The research survey highlighted the complexity, importance and necessity of the work of the public guardian and the problems associated with it, where there is a lack of specific legislation and a more detailed methodology in this area. The research also shows that public guardians do not always have good experience with the new legislation, especially the lack of evidence of the limitation of the authenticity of the caretaker's identity card is a problem in practice, and the new institute of supportive measures is not used too much. This diploma thesis could serve as a comprehensive information material for the general public as well as for the members of the public caregiver in the municipalities.

A preocupação com recursos hídricos tem sido crescente em meios urbanos. O despejo de resíduos sólidos em rios é comum por populações ribeirinhas, favorecendo a ocorrência de enchentes, a proliferação de vetores e doenças e o desprezo da comunidade pelos rios. Nesse contexto, programas que relacionam lixo, recursos hídricos e população ribeirinha têm sido objeto de várias iniciativas governamentais. Este trabalho busca avaliar uma delas: o Programa Municipal de valorização de rios e lagoas Águas do Rio (Guardiões dos rios) que foi desenvolvido pela prefeitura do Rio de Janeiro entre abril de 2001 a março de 2008. O programa buscou aliar interesses de ordem técnica, de saúde pública e de cunho social para a comunidade por utilizar mão de obra local para a manutenção da calha do rio, visando à retirada de lixo e entulhos do rio, geralmente em áreas de pequena extensão territorial, com manutenção adequada de margens e entornos. A partir de entrevistas abertas e questionários aplicados junto aos envolvidos de 27 frentes de trabalho, constatou-se um resultado bastante positivo nas comunidades onde o Programa foi implantado: diminuição de enchentes, redução de vetores e melhoria da paisagem urbana. Contudo, observou-se também profundo descontentamento com a interrupção do Programa, atribuído principalmente ao uso indevido por determinados políticos (ampliação descontrolada do Programa com abandono de critérios técnicos) e a transferência da sua gestão para uma instituição municipal que não o manteve funcionando. Conclui-se, sobretudo, que o Programa Guardiões dos rios é uma iniciativa criativa de ações emergenciais em rios urbanos, em nível municipal, que combina a retirada de lixo dos rios, um trabalho social e campanhas de educação ambiental junto às comunidades. / The worry with water resources has increased in urban areas. The dumping of solid waste is common and done by riverside populations which favor the occurrence of flood, the increasing of vectors, the spread off illnesses and the populations refuse to care for the rivers. In this context, programs that include garbage, water resources and riverside population have been the aim of lots of government initiatives. The objective of this research is to assess the results of one of them: the City Program of making rivers and lakes worthwhile The River Waters of Rio ("The River Guardians") that was developed by the city hall of Rio de Janeiro from April from 2001 to March of 2008. The program tried to form an alliance with technical order, public health and of social interests to the population for using local labor to maintain the river to aim taking the garbage of the river, generally in small areas, with the adequate maintenance of the bank and surrounding areas of rivers. From interviews and questionnaires given to 27 labor fronts, a positive result has been brought to the Program had been introduced: the fall of flood and vectors and also the improvement of the urban view. However, people realized a profound unhappiness with the Program break, related mainly to the wrong usage of some politicians (the out of control enlargement of the Program with of technical withdraw) and the management transfer to a municipal institution that did not maintain this program working. Its been concluded that the Program The River Guardians is a creative initiative of emergencial actions in urban rivers, at municipal level, that combines the taking off rivers garbage, a social work and environmental education campaigns in the communities.

Submitted by Aline Batista (alinehb.ufpel@gmail.com) on 2018-06-18T20:50:17Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Dissertacao_Fabio_Ribeiro.pdf: 5993890 bytes, checksum: 96cb6fbb56baae10ef58e52ad7dfa77f (MD5) / Approved for entry into archive by Aline Batista (alinehb.ufpel@gmail.com) on 2018-06-22T22:16:09Z (GMT) No. of bitstreams: 2 Dissertacao_Fabio_Ribeiro.pdf: 5993890 bytes, checksum: 96cb6fbb56baae10ef58e52ad7dfa77f (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Made available in DSpace on 2018-06-22T22:16:09Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Dissertacao_Fabio_Ribeiro.pdf: 5993890 bytes, checksum: 96cb6fbb56baae10ef58e52ad7dfa77f (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Previous issue date: 2017-08-23 / Sem bolsa / Nesta dissertação, investigou-se a disputa entre camponeses, Guardiões de Sementes Crioulas, em Passo do Lourenço, Canguçu-RS, e as empresas do setor agroindustrial, envolvendo a preservação do habitus, na perspectiva teórica de Pierre Bourdieu. O estudo procurou analisar como esse habitus se transformou em resistência à modernização da agricultura no Brasil, especialmente quanto à forma como foi implantada, que excluiu o campesinato das políticas públicas para o setor; discutindo conceitos fundamentais, tais como campo e capitais simbólicos, e de que maneira se configurou a luta entre os atores sociais, especialmente após a chamada Revolução Verde e a implementação das sementes transgênicas no cenário da agricultura. / In this dissertation, we investigated the dispute between peasants, Creole Seed Guardians, in Passo do Lourenço, Canguçu-RS, and agroindustrial companies, involving the preservation of the habitus, in the theoretical perspective of Pierre Bourdieu. The study sought to analyze how this habitus became a resistance to the modernization of agriculture in Brazil, especially as it was implemented, which excluded the peasantry from public policies for the sector; Discussing fundamental concepts such as field and symbolic capitals, and how the struggle between social actors was set up, especially after the so-called Green Revolution and the implementation of seed transgency in the agricuture scenario.

Studien utgick från vårdnadshavares konstruktioner av digital teknik och digital teknik­användning. Syftet med studien var att synliggöra hur vårdnadshavare konstruerar den digitala tekniken som omger dem och deras barn i vardagen samtidigt som de själva konstrueras av samhället. Syftet var även att diskutera dessa konstruktioner i relation till förskolans uppdrag. Genom att ett social­-konstruktionistiskt perspektiv antogs var det vårdnadshavarnas tal som analyserades i studien. För att synliggöra detta användes en kvalitativ semistrukturerad intervju där sex vårdnadshavare deltog. Resultatet visade att det finns många olika konstruktioner bland deltagarna. Övervägande del av vårdnadshavarna var positiva till digital teknik och digital teknikanvändning. I resultatet framgick dock att det bland annat fanns en gemensam oro bland informanterna över att barnen kan stöta på olämpligt innehåll genom digital teknik.   En av de slutsatser som kunde dras var att vårdnadshavarnas konstruktion av digital teknik på-verkar barnens erfarenheter om, och tillgänglighet till den. Som förskollärare är det en viktig aspekt att vara medveten om. Förskolans uppgift blir således att komplettera hemmet för att ge alla barn en likvärdig ram för utveckling och lärande.

Children across the globe today are continuously being exposed to and affected by various kinds of real-world complexities and challenges; however, research on their knowledge and practices in terms of sustainability is limited, in particular with regards to how preschool- and home-related factors are associated with their learning for sustainability. Since 1998, different types of eco-certification have been awarded by the Swedish National Agency for Education and Keep Sweden Tidy Foundation to promote education for sustainability (EfS) in all areas of education and learning. Despite certificates having been granted in Sweden since 1998, no studies have been conducted at the national level to investigate whether eco-certification has any role to play in children’s learning for environmental and sustainability issues. This knowledge is important to develop pedagogical activities to engage young children meaningfully in learning for sustainability at preschool. This study was undertaken so as to address this research gap in a Swedish context. The overall aim of this study was to enhance the existing knowledge about preschool children’s learning for sustainability in Sweden. The objectives of this study have been to investigate and compare the knowledge and self-reported practices of sustainability among children attending eco-certified and non-eco-certified preschools, respectively, and to explore the extent to which preschool- and home-related factors are associated with children’s knowledge and practices of sustainability. Further, this study explored children’s perceived sources of such knowledge. The term ‘knowledge’ in this text refers to the descriptions of children’s ideas and thoughts. Similarly, eco-certified preschool refers to a school that work explicitly with EfS. The study was designed from a "child’s perspective": this means that it was designed by adults to understand children’s perceptions and actions. Bandura’s (1977) social learning theory and Bruner’s (1961) iconic (image-based) modes of representation were applied in various stages of the study. A conceptual framework was developed within the three-interlocking-circles model of sustainability that illustrates how environmental, social and economic dimensions are interconnected. The concept of sustainability was operationalized in four themes: economic equality, resource sharing, recycling and transport use. With the use of illustrations and semi-structured questions, final-year preschool children (n=53), aged five to six years, and the directors (n=7) at six eco-certified and six non-eco-certified preschools were interviewed, while guardians (n=89) and teachers (n=74) filled out questionnaires. Qualitative and quantitative data were analyzed using content analysis and Orthogonal Partial Least Squares Discriminant Analysis (OPLS-DA), respectively. The quality and complexity of children’s responses were assessed and classified using the SOLO Taxonomy (Biggs & Collis, 1982). The results showed that by the time the children completed preschool, many had acquired some knowledge about how to use money, about the sorting of different recyclable items at home and at preschool, and about the impact of different modes of transport on the environment and people’s lives. They also had ideas about the lives of other children in the world and what it can mean to share resources with other people. There was a positive relationship between children’s declarative (understanding) and functional (practice) knowledge of sustainability issues and the involvement of teachers and guardians in sustainability-related discussions and activities. No statistically significant differences between eco-certified and non-eco-certified preschools in terms of children’s declarative and functional knowledge were found. Parents were reported to be the main sources of children’s knowledge along with the children themselves, teachers and media. The findings offer support for integrating environmental, social and economic dimensions of sustainability into the daily pedagogical activities of preschools and for giving children opportunities to participate in discussions and practical activities that concern their lives. Further studies are needed to investigate the extent to which different educational activities contribute to developing children’s understanding and behavior when it comes to a sustainable society. / Bakgrund och syfte Dagens barn växer upp i en tid med många konflikter, klimatförändringar, naturkatastrofer, sinande naturresurser, fattigdom och globala hälsohot. Barn är offer eller potentiella offer för dessa omständigheter och de kommer i framtiden att påverkas av dem både fysiskt och socialt. De förhållanden som nämns här kan kopplas samman med frågor om hållbar utveckling. I rapporten Vår gemensamma framtid (Brundtland & Hägerhäll, 1988) definieras hållbar utveckling som ’en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.’ Hållbar utveckling är ett komplext och omfattande begrepp som innefattar miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Forskare betonar vikten av att integrera lärande för hållbarhet i förskolans verksamhet (Davis, 2015; Pramling Samuelsson, 2011; Siraj-Blatchford, 2009). Studier visar att familjen och förskolan spelar en viktig roll i yngre barns utveckling av beteende och attityder (Musser & Diamond, 1999; Sigel, Stinson, & Flaugher, 1991; Sylva et al., 2004). Trots detta är forskning om föräldrars och lärares påverkan på utvecklingen av barns förståelse av och praktiserande för hållbarhet mycket begränsad. Sådan forskning är viktig för att kunna utveckla lämpliga strategier för undervisning om hållbarhetsfrågor i förskolan och för att säkerställa en hög kvalitet i utbildningen av de yngsta. Enligt den svenska läroplanen för förskolan (Skolverket, 2011) skall alla förkolor sträva efter att varje barn utvecklar respekt för alla former av liv och att de utvecklar en vilja att visa omsorg om närmiljön. För att främja hållbarhet i svensk utbildning delar Skolverket ut utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” till förskolor som arbetar systematiskt med lärande för hållbar utveckling (Skolverket, 2014). Förskolor kan också certifieras med "Grön Flagg” av Håll Sverige Rent, som är en del av ett program för miljöskolor inom Foundation for Environmental Education’s (FEE) (Håll Sverige Rent, 2016). Eftersom den här typen av certifierade förskolor uttryckligen arbetar med hållbar utveckling skulle man kunna förvänta sig att arbetet också påverkar barns kunskaper och beteenden vad gäller hållbarhet. Trots att certifikat har beviljats i Sverige sedan 1998 har inga studier genomförts för att undersöka om ekocertifiering spelar någon roll för barns lärande om miljö- och hållbarhetsfrågor. Av de få tidigare studier som undersöker denna fråga har ingen fokus på förskolan. Med tanke på att hållbar utveckling också lyfts fram i den svenska läroplanen för förskolan är frågan särskilt angelägen. Det övergripande syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om förskolebarns lärande för hållbarhet i Sverige. Studien har undersökt förskolebarns egenrapporterade kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av hållbar utveckling. Studien har också undersökt samband mellan förskole- och hemrelaterade faktorer och barns kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller hållbarhet. Bland annat har relationen till ekocertifiering studerats samt vilka källor till den egna kunskapen barnen uppger. Denna studie definierar inte termen "kunskap"; snarare används termen för att beskriva barns egenrapporterade kunskap genom verbala svar och praktiska handlingar. Begreppet "kunskap" i denna text ska förstås som barnens egna beskrivningar av sina föreställningar och tankar. Egenrapporterade handlingar avser barns egna beskrivningar av vad de gör och hur de utför olika aktiviteter på förskolan, i hemmet eller när de är med vänner och ska hållas isär från observationer av barns agerande. I denna studie kategoriseras förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller har Grön flagg-certfikat som ekocertifierade förskolor. Metoder Studiens syn på hållbar utveckling utgår från miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Dessa tre överlappande dimensioner har operationaliserats genom fyra teman: ekonomisk jämlikhet, dela med sig, återvinning och transportanvändning. Banduras (1977) sociala inlärningsteori och Bruners (1961) kognitiva utvecklingsteori, i synnerhet det bildbaserade sättet att förstå omvärlden, användes i olika steg i studien. Både kvalitativa och kvantitativa data samlades in under perioden februari till september 2015. Data samlades in från tolv olika förskolor varav sex var ekocertifierade. Förskolorna fanns i sex kommuner i två län i Sverige. Data om förskolebarnens kunskaper om och praktiska färdigheter vad gäller hållbar utveckling samlades in genom intervjuer och observationer av 53 barn som gick sitt sista år på förskola. Vidare besvarade 74 förskolepedagoger och 89 vårdnadshavare enkäter, och sju förskolechefer som var ansvariga för de inkluderade förskolorna intervjuades. Den regionala etikprövningsnämnden i Umeå hade inte några invändningar mot studiens upplägg som följde Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Data samlades in efter informerat samtycke från förskolechefer, deltagande pedagoger samt deltagande barn och deras föräldrar. Resultat och slutsatser Resultaten visar att många barn i förskolans sista år hade förvärvat viss kunskap om hur man använder pengar, om sortering av olika återvinningsartiklar hemma och i förskolan och om påverkan av olika transportsätt på miljön samt om människors hälsa och välfärd. De hade också viss uppfattning om hur livet ser ut för andra barn i världen och vad det kan innebära att dela med sig av resurser till andra människor. Det fanns ett positivt samband mellan barns deklarativa kunskaper (förståelse) och funktionella kunskaper (praktik) om hållbarhetsfrågor, samt lärarnas och vårdnadshavarnas deltagande i hållbarhetsrelaterade diskussioner och aktiviteter. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde påvisas mellan ekocertifierade och icke-ekocertifierade förskolor i form av barns deklarativa och funktionella kunskaper. Föräldrar rapporterades vara de viktigaste källorna till barnens kunskap tillsammans med lärare och TV. Flera barn uppgav också att deras kunskap kom från dem själva. Resultaten ger stöd för att integrera miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner av hållbar utveckling i förskolans dagliga pedagogiska verksamhet. I studien framträdde betydelsen av att barn ges möjlighet att delta inte bara i diskussioner utan också i praktiska aktiviteter som berör deras liv för vilken kunskap de utvecklar om hållbarhetsfrågor. Ytterligare studier behövs för att undersöka i vilken utsträckning olika utbildningsaktiviteter bidrar till att utveckla barns förståelse och beteende när det gäller ett hållbart samhälle samt hur man kan engagera dem på ett meningsfullt sätt i deras lärande för hållbarhet.

Children across the globe today are continuously being exposed to and affected by various kinds of real-world complexities and challenges; however, research on their knowledge and practices in terms of sustainability is limited, in particular with regards to how preschool- and home-related factors are associated with their learning for sustainability. Since 1998, different types of eco-certification have been awarded by the Swedish National Agency for Education and Keep Sweden Tidy Foundation to promote education for sustainability (EfS) in all areas of education and learning. Despite certificates having been granted in Sweden since 1998, no studies have been conducted at the national level to investigate whether eco-certification has any role to play in children’s learning for environmental and sustainability issues. This knowledge is important to develop pedagogical activities to engage young children meaningfully in learning for sustainability at preschool. This study was undertaken so as to address this research gap in a Swedish context. The overall aim of this study was to enhance the existing knowledge about preschool children’s learning for sustainability in Sweden. The objectives of this study have been to investigate and compare the knowledge and self-reported practices of sustainability among children attending eco-certified and non-eco-certified preschools, respectively, and to explore the extent to which preschool- and home-related factors are associated with children’s knowledge and practices of sustainability. Further, this study explored children’s perceived sources of such knowledge. The term ‘knowledge’ in this text refers to the descriptions of children’s ideas and thoughts. Similarly, eco-certified preschool refers to a school that work explicitly with EfS. The study was designed from a "child’s perspective": this means that it was designed by adults to understand children’s perceptions and actions. Bandura’s (1977) social learning theory and Bruner’s (1961) iconic (image-based) modes of representation were applied in various stages of the study. A conceptual framework was developed within the three-interlocking-circles model of sustainability that illustrates how environmental, social and economic dimensions are interconnected. The concept of sustainability was operationalized in four themes: economic equality, resource sharing, recycling and transport use. With the use of illustrations and semi-structured questions, final-year preschool children (n=53), aged five to six years, and the directors (n=7) at six eco-certified and six non-eco-certified preschools were interviewed, while guardians (n=89) and teachers (n=74) filled out questionnaires. Qualitative and quantitative data were analyzed using content analysis and Orthogonal Partial Least Squares Discriminant Analysis (OPLS-DA), respectively. The quality and complexity of children’s responses were assessed and classified using the SOLO Taxonomy (Biggs & Collis, 1982). The results showed that by the time the children completed preschool, many had acquired some knowledge about how to use money, about the sorting of different recyclable items at home and at preschool, and about the impact of different modes of transport on the environment and people’s lives. They also had ideas about the lives of other children in the world and what it can mean to share resources with other people. There was a positive relationship between children’s declarative (understanding) and functional (practice) knowledge of sustainability issues and the involvement of teachers and guardians in sustainability-related discussions and activities. No statistically significant differences between eco-certified and non-eco-certified preschools in terms of children’s declarative and functional knowledge were found. Parents were reported to be the main sources of children’s knowledge along with the children themselves, teachers and media. The findings offer support for integrating environmental, social and economic dimensions of sustainability into the daily pedagogical activities of preschools and for giving children opportunities to participate in discussions and practical activities that concern their lives. Further studies are needed to investigate the extent to which different educational activities contribute to developing children’s understanding and behavior when it comes to a sustainable society. / Bakgrund och syfte Dagens barn växer upp i en tid med många konflikter, klimatförändringar, naturkatastrofer, sinande naturresurser, fattigdom och globala hälsohot. Barn är offer eller potentiella offer för dessa omständigheter och de kommer i framtiden att påverkas av dem både fysiskt och socialt. De förhållanden som nämns här kan kopplas samman med frågor om hållbar utveckling. I rapporten Vår gemensamma framtid (Brundtland & Hägerhäll, 1988) definieras hållbar utveckling som ’en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.’ Hållbar utveckling är ett komplext och omfattande begrepp som innefattar miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Forskare betonar vikten av att integrera lärande för hållbarhet i förskolans verksamhet (Davis, 2015; Pramling Samuelsson, 2011; Siraj-Blatchford, 2009). Studier visar att familjen och förskolan spelar en viktig roll i yngre barns utveckling av beteende och attityder (Musser & Diamond, 1999; Sigel, Stinson, & Flaugher, 1991; Sylva et al., 2004). Trots detta är forskning om föräldrars och lärares påverkan på utvecklingen av barns förståelse av och praktiserande för hållbarhet mycket begränsad. Sådan forskning är viktig för att kunna utveckla lämpliga strategier för undervisning om hållbarhetsfrågor i förskolan och för att säkerställa en hög kvalitet i utbildningen av de yngsta. Enligt den svenska läroplanen för förskolan (Skolverket, 2011) skall alla förkolor sträva efter att varje barn utvecklar respekt för alla former av liv och att de utvecklar en vilja att visa omsorg om närmiljön. För att främja hållbarhet i svensk utbildning delar Skolverket ut utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” till förskolor som arbetar systematiskt med lärande för hållbar utveckling (Skolverket, 2014). Förskolor kan också certifieras med "Grön Flagg” av Håll Sverige Rent, som är en del av ett program för miljöskolor inom Foundation for Environmental Education’s (FEE) (Håll Sverige Rent, 2016). Eftersom den här typen av certifierade förskolor uttryckligen arbetar med hållbar utveckling skulle man kunna förvänta sig att arbetet också påverkar barns kunskaper och beteenden vad gäller hållbarhet. Trots att certifikat har beviljats i Sverige sedan 1998 har inga studier genomförts för att undersöka om ekocertifiering spelar någon roll för barns lärande om miljö- och hållbarhetsfrågor. Av de få tidigare studier som undersöker denna fråga har ingen fokus på förskolan. Med tanke på att hållbar utveckling också lyfts fram i den svenska läroplanen för förskolan är frågan särskilt angelägen. Det övergripande syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om förskolebarns lärande för hållbarhet i Sverige. Studien har undersökt förskolebarns egenrapporterade kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av hållbar utveckling. Studien har också undersökt samband mellan förskole- och hemrelaterade faktorer och barns kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller hållbarhet. Bland annat har relationen till ekocertifiering studerats samt vilka källor till den egna kunskapen barnen uppger. Denna studie definierar inte termen "kunskap"; snarare används termen för att beskriva barns egenrapporterade kunskap genom verbala svar och praktiska handlingar. Begreppet "kunskap" i denna text ska förstås som barnens egna beskrivningar av sina föreställningar och tankar. Egenrapporterade handlingar avser barns egna beskrivningar av vad de gör och hur de utför olika aktiviteter på förskolan, i hemmet eller när de är med vänner och ska hållas isär från observationer av barns agerande. I denna studie kategoriseras förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller har Grön flagg-certfikat som ekocertifierade förskolor. Metoder Studiens syn på hållbar utveckling utgår från miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Dessa tre överlappande dimensioner har operationaliserats genom fyra teman: ekonomisk jämlikhet, dela med sig, återvinning och transportanvändning. Banduras (1977) sociala inlärningsteori och Bruners (1961) kognitiva utvecklingsteori, i synnerhet det bildbaserade sättet att förstå omvärlden, användes i olika steg i studien. Både kvalitativa och kvantitativa data samlades in under perioden februari till september 2015. Data samlades in från tolv olika förskolor varav sex var ekocertifierade. Förskolorna fanns i sex kommuner i två län i Sverige. Data om förskolebarnens kunskaper om och praktiska färdigheter vad gäller hållbar utveckling samlades in genom intervjuer och observationer av 53 barn som gick sitt sista år på förskola. Vidare besvarade 74 förskolepedagoger och 89 vårdnadshavare enkäter, och sju förskolechefer som var ansvariga för de inkluderade förskolorna intervjuades. Den regionala etikprövningsnämnden i Umeå hade inte några invändningar mot studiens upplägg som följde Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Data samlades in efter informerat samtycke från förskolechefer, deltagande pedagoger samt deltagande barn och deras föräldrar. Resultat och slutsatser Resultaten visar att många barn i förskolans sista år hade förvärvat viss kunskap om hur man använder pengar, om sortering av olika återvinningsartiklar hemma och i förskolan och om påverkan av olika transportsätt på miljön samt om människors hälsa och välfärd. De hade också viss uppfattning om hur livet ser ut för andra barn i världen och vad det kan innebära att dela med sig av resurser till andra människor. Det fanns ett positivt samband mellan barns deklarativa kunskaper (förståelse) och funktionella kunskaper (praktik) om hållbarhetsfrågor, samt lärarnas och vårdnadshavarnas deltagande i hållbarhetsrelaterade diskussioner och aktiviteter. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde påvisas mellan ekocertifierade och icke-ekocertifierade förskolor i form av barns deklarativa och funktionella kunskaper. Föräldrar rapporterades vara de viktigaste källorna till barnens kunskap tillsammans med lärare och TV. Flera barn uppgav också att deras kunskap kom från dem själva. Resultaten ger stöd för att integrera miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner av hållbar utveckling i förskolans dagliga pedagogiska verksamhet. I studien framträdde betydelsen av att barn ges möjlighet att delta inte bara i diskussioner utan också i praktiska aktiviteter som berör deras liv för vilken kunskap de utvecklar om hållbarhetsfrågor. Ytterligare studier behövs för att undersöka i vilken utsträckning olika utbildningsaktiviteter bidrar till att utveckla barns förståelse och beteende när det gäller ett hållbart samhälle samt hur man kan engagera dem på ett meningsfullt sätt i deras lärande för hållbarhet.

The aim of this study was to examine the legal guardians' view on their children’s curiosity and interests towards physical phenomena. The study was carried out by the help of surveys that were sent to the legal guardians in both paper and digital form. The questions that were answered brings up children’s questions and interests towards physics, factors that encourage curiosities and interests, as well as the legal guardians'  view on what knowledge they find the most important for their children to have. The surveys were collected and compilated using bar charts. The result of this study shows that children in preschool age show an interest and curiosity towards physics. It also appeared that the teachers' engagements as well as an encouraging environment with accessible material are important factors, according to the legal guardian’s view, when it comes to encouraging their children´s curiosity and interests towards physics. The legal guardians consider that it is important that their children are being taught physics in preschool. / Syftet med denna studie var att undersöka vårdnadshavarnas syn på deras barns nyfikenhet och intresse för fysikaliska fenomen. Studien genomfördes med hjälp av enkäter som skickades ut till vårdnadshavarna både i pappersform och som webbenkät. Frågorna som besvarades tar upp barns frågor och intresse för fysik, vad som främjar barns nyfikenhet och intresse samt vad vårdnadshavarna upplever är viktigt att barnen får kunskaper om. Enkäterna samlades in och sammanställdes i form av stapeldiagram. Resultatet av denna undersökning visar att barn i förskoleåldern visar ett intresse och en nyfikenhet för fysik. Det framkom också att pedagogernas engagemang samt en uppmuntrande miljö med tillgängligt material är viktiga faktorer enligt vårdnadshavarna när det gäller att främja barns nyfikenhet och intresse för fysik. Vårdnadshavarna lyfter att det är viktigt att deras barn får med sig kunskaper inom fysik från förskolan.

I denna studie ett förslag till validering av föräldraskattningsformuläret SCDI-III baserad på en genomförd pilotstudie. Studiens syfte är att undersöka hur väl föräldrars och förskolepedagogers skattning av deltagande barns språkförmåga med skattningsinstrumentet SCDI-III överensstämmer med resultaten av ett test som studieförfattarna utformade. Testmaterialet speglar direkt de frågor som ställs till vårdnadshavarna och förskolepedagoger i SCDI-III.  Tio barn i åldersgruppen 2;5–3;10 år med svenska som starkaste språk, tio vårdnadshavare och tio förskolepedagoger deltog i studien. Studieförfattarna utformade ett eget testmaterial som i så hög grad som möjligt speglar frågeställningarna i föräldraskattsformuläret SCDI-III. Bildbenämning användes för ordförrådsdelen och BUSS-sagan användes för bedömning av meningskomplexitet och meningsbyggnad. Testningen av sju av barnen utfördes i det digitala mötesrummet Zoom och tre barn testades delvis på förskolan. Vårdnadshavarna och förskolepedagogerna fyllde i föräldraskattningsformuläret SCDI-III, varefter resultaten jämfördes.   Resultatet visade generellt på en hög överensstämmelse mellan samtliga bedömargrupper. Det förelåg endast små skillnader mellan grupperna och dessa var förutom två ord (“förstå” och “dum”) inte statistiskt signifikanta.   Slutsatsen var att deltagande vårdnadshavare och förskolepedagoger kunde skatta barnens språkliga förmåga i hög utsträckning. Studiens resultat pekar därmed på att föräldraskattningen SCDI-III kan vara värdefull som kompletterande information gällande barnets språkliga förmåga. Förslag på hur en större valideringsstudie kan genomföras diskuteras. / In the present study, a suggestion is provided of how the parent report instrument, The Swedish Communicative Development Inventories (SCDI-III) can be validated. The suggestion is based on a conducted pilot study. The purpose of the study is to investigate how well parents and preschool teachers assessment of participating children’s language ability with the assessment instrument SCDI-III corresponds with the results of a test designed by the study authors. The test material directly reflects the questions asked to the guardians and preschool teachers in SCDI-III.  Ten children in the age group 2;5-3;10 years old with Swedish as their strongest language, ten guardians and ten preschool teachers participated in the study. The study authors designed a test material which as closely as possible mirrored the content in the questions asked in the parent report SCDI-III. Picture-naming was used for the vocabulary part and the BUS-story test was used for the assessment of sentence complexity and sentence construction. The screening of seven of the children was performed in the digital meeting room Zoom, and three children were partially tested at the preschool. The guardians and preschool teachers filled in the parent report SCDI-III, and the results were compared.   The results generally showed a high degree of agreement between all the assessment groups. There were only small differences between the groups and these, apart from two words ("understand" and "stupid") were not statistically significant.   The conclusion was that participating guardians and preschool teachers could estimate the children’s language ability to a great extent. The results of the study indicate that the parent report SCDI-III, can be valuable as supplementary information regarding the children’s language ability. Suggestions on how a larger validation study may be carried out are discussed.

Participation of minority parents in the Special Education IEP process continues to be a concern for public school administrators. With the disproportionality of African American males placed in special education and the mandatory involvement requirement in the IEP process, administrators and schools would benefit by understanding the obstacles that prevent the meaningful participation of parents/guardians of African American high school males in the special education IEP process. The purpose of this qualitative study was to analyze the obstacles faced by parents/guardians of African American males, grades 9-12, in the special education Individual Education Plan (IEP) process. This study involved interviewing ten parents/guardians of African American males receiving special education services, attending high schools in Contra Costa and Alameda counties in California. The results found the following themes that prevented the parents/guardians from meaningful participation in the IEP process: (1) Communication between home and school, (2) Knowledge of special education, (3) Parental rights and involvement in the IEP process, and (4) Attitudes of teachers. The strategies there were recommended to increase parental involvement were: (1) Engagement in active listening to parents and guardians at IEP meetings, (2) Changing of IEP meetings to work with parents' work schedules. (3) Improve overall communication with parents and guardians, and (4) Provide special education training for parents and guardians to teach them special education terminology and jargon. Lastly, the study provided various recommendations for further study.

Denna studie har gjorts inom temat specialpedagogik med inriktning inom autismspektrat. Det övergripande syfte med denna studie är att undersöka hur pedagoger inom förskolans verksamhet beskriver hur de arbetar med barn som har autism, samt vad de gör för att skapa inkludering för dessa. För att besvara studiens frågeställningar har åtta kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger verksamma i förskolan som i nuläget arbetar eller har tidigare erfarenheter av att arbeta med barn som har autism. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod för att sedan koppla till studiens sociokulturella teoretiska perspektiv. Det sammanfattade resultatet visade att pedagogernas tankar och arbetssätt skiljer sig men även hur de överensstämmer med varandra. Pedagogerna lägger stor vikt på samarbetet med vårdnadshavarna, där bra och tydlig kommunikation lyfts fram som en viktig beståndsdel för att deras arbete med barn som har autism ska underlättas och vara gynnsamt. Det framkom att tid och mer personal behövs för att en inkluderande undervisning ska bli möjlig. Många syftade till att en tydlighet kring rutinerna på förskolan är grundläggande för barn med autism samt att metoder och strategier måste diskuteras fram mellan pedagoger och vårdnadshavare för att på bästa möjliga sätt främja barnets utveckling. Resultatet pekade även på att det finns egenskaper som pedagoger bör besitta för att underlätta arbetet för en själv och för barnet. Vi hoppas att studien ska kunna gynna verksamma samt framtida blivande pedagoger.