In the nineties, policy makers highlighted the importance of creativity in education in order to nurture entrepreneurs in our society, thus the purpose of this study is to investigate high school students´ experience of creativity in psychology classes. The results are based on qualitative data from four semi-structured interviews with Swedish high school students who study psychology. The conclusions are that the respondents perceive psychology as a very creative school subject in which they can give personal experience as examples, they can give alternative explanations and solutions to problems, and that there are no right or wrong answers which means that they feel encouraged to self-reflect. The teacher is important as the respondents experience her as open, tolerant, and moreover, that she varies the classes, which contributes to a good classroom climate. The respondents also experience a certain degree of freedom when they feel involved and are allowed to influence their education. However, they feel inhibited with their creativity, for example, because of lack of time. They feel that they sacrifice creativity and adapt their behavior and performance to achieve the desired grades, rather than learn for the sake of enjoyment. Lack of perceived creativity can also be explained by the fact that there are few roles for students to fill other than student, except for group projects and presentations where they can assume other roles such as teachers or alpha male. Nevertheless, creativity is a concept that is desirable in the school documents. The three main themes that have been defined is Freedom, Variation in Education and Framework That Inhibits Creativity.

I detta arbete undersöker jag gymnasieelevers uppfattningar av förväntningar från lärarna, föräldrarna och sina egna förväntningar för att reda ut om det finns samband mellan dessa variabler och betyg samt betygsambitioner i ämnet svenska A eller svenska som andraspråk A. Jag tittar även på hur förhållandena ser ut mellan dessa variabler. Analysen bygger på data som samlats in via en enkätstudie på fyra gymnasieskolor i Mellansverige. Statistisk analys med chi-tvåtest påvisar starka samband mellan elevernas uppfattningar av förväntningar från svenskläraren och de egna förväntningarna och betyg samt betygsambitioner. Chi-tvåtest visar dock inget samband mellan elevers uppfattningar av föräldrarnas förväntningar och betyg eller betygsambitioner. Dessa resultat diskuteras.

Bakgrund: I skrivande stund har vi i drygt två års tid levt med covid-19 och dess efterdyningar. En följd av pandemin är att den svenska gymnasieskolan vid olika tillfällen bedrivit distans- och/eller fjärrundervisning. Tidigare studier visar på både positiva och negativa elevupplevelser av den digitala undervisningen, däremot är det inte djupare undersökt vilka strategier elever använt sig av för att ta sig runt eventuell problematik. Hur har den digitala undervisningen upplevts av gymnasieeleverna själva? Och har likvärdigheten påverkats då studierna bedrivs från varje enskild elevs hem? Mot denna bakgrund har följande studie växt fram. Syfte: Följande studie syftar undersöka åtta gymnasieelevers upplevelser och hantering av distans- och/eller fjärrundervisning under covid-19-pandemin, för att sätta dessa i relation till en likvärdig utbildning utifrån två olika programinriktningar. Genom intervjuer kommer fokuset att ligga på dessa elevers strategier och förhållningssätt. Metod: Metod för insamlandet av information bestod av två fokusgruppsintervjuer med fyra elever i varje: fyra elever från ett yrkesförberedande program och fyra elever från ett högskoleförberedande program. Intervjuerna tog cirka 30 minuter att genomföra. Efter intervjuerna transkriberades materialet för att sedan analyseras genom en tematisk analysmetod där fyra teman identifierades och bildade denna studies resultat. Resultat: Efter genomfört analysförfarande identifierades fyra teman som var genomgående och återkommande för majoriteten av respondenterna: (1) Gränsen mellan skola och fritid suddas ut, (2) Brister i den sociala kontakten, (3) Hemförhållanden samt (4) Liknande strategier för olika syften. De tre förstnämnda beskriver teman där de två olika respondentgrupperna visade liknande upplevelser, hantering och strategier av distans- och/eller fjärrundervisningen under covid-19-pandemin, medan det fjärde temat visar på skillnader mellan de två programinriktningarna, där den högskoleförberedande elevgruppen förklarar användning av strategier med målbilden att öka sin produktivitet i skolarbetet, medan den yrkesförberedande elevgruppen förklarar användning av strategier med målbilden att bevara sin mentala hälsa.

No description available.

Sammanfattning I skolan sker det en öppen bedömning som görs av lärare av elevers kunskap. För elevens framtid kan bedömningen ha en stor betydelse eftersom den kan leda till vidare studier samt arbete då betyg ofta är en av urvalsgrupperna till vidare studier. Uppsatsens syfte är att undersöka gymnasieelevers inställning till betyg och bedömning. Metoden som används är en enkätundersökning som delats ut i sju klasser på en gymnasieskola i Nordvästra Skåne. Totalt har 36 pojkar och 64 flickor svarat på enkäten, sammanlagt 100 stycken. Resultatet visar att eleverna menar att faktorer såsom närvaro och personlighet har betydelse för betygen. Eleverna har en positiv inställning till betyg samt att betyg uppfattas vara nödvändigt i skolan. Eleverna anser att betyg är något nödvändigt i skolan. En stor majoritet av eleverna har förståelse för betygskriterierna men det finns några som har önskemål om lärarna ska förenkla dessa, så att eleven själv kan bilda sig en förståelse till kriterierna.

No description available.

The overall aim of this study was to examine the difficulties that students diagnosed with autism come up against when studying history at upper secondary school. The combination of upper secondary school history and autism is not something that have been studied and this research aimed to fill up that void. The questions that aimed to be answered in this study was what kind of difficulties students with autism come across when studying history in upper secondary school, what kind of strategies that have shown to be successful to help these students overcome these obstacles, what tools are available today to teachers to help these students, and what teachers today would want today to help in their work. To attempt to answer these questions five teachers from a school that specializes in helping students with Neuropsychiatric disabilities were interviewed. The result of this study shows that teachers with many years of experience educating students with autism are pointing out two certain areas in which students with autism has difficulties when studying history at upper secondary school. First area is the Theory of mind. People with autism have problems putting themselves in situations they have not been in and imagine other people’s perspectives, which is a major part of studying history. The other area in which the teachers’ point out is the students special interests. People diagnosed with autism tend to have certain areas of interest in which they put a lot of their time into. That results in students having very little interest in learning, and if students have any interests in history, the interests are very concentrated to certain areas. The results show that the major strategy to help students diagnosed with autism overcome these obstacles is to break down the information for the students to easier understand and grasp the material.

I egenskap av speciallärare i matematik är det betydelsefullt att veta hur elever upplever IKT, matematikinlärning och specialpedagogiskt stöd i skolan. Det är dessutom angeläget att öka kunskapen om vilken effekt IKT kan ha på matematikinlärningen. Syftet med föreliggande studie är att öka kunskap en om hur gymnasieelever i behov av särskilt stöd i matematik upplever IKT - användningen, samt elevernas tankar kring matematik, undervisning, särskilt stöd och IKT i skolan. I studien har kvalitativa intervjuer genomförts med fem gymnasielever och tematisk analys har använts. Dagens teknologi är väl utvecklad och de allra flesta elever i gymnasieskola n har mobiltelefon och kan hantera en dator. Den tekniska förmågan hos de flesta elever är stor och dagens elever har växt upp i ett informationssamhälle. För majoriteten utgör även sociala medier ett viktigt inslag i vardag en. Att möta elever med en matematikundervisning som mer symboliserar den digitala vardag som eleverna vanligtvis möter kan vara en väg att gå för att komma till rätta med den problematik som elever kan känna inför matematikundervisningen. Det resultat som studien visar är att IKT inte används frekvent i matematik - och stöd undervisningen och elevernas upplevelser av IKT i samband med undervisningen är bristfällig. De tankar eleverna har om utformningen av matematik - och stödundervisningen är att den bör bedrivas i små grupper av skickliga lärare där IKT bör vara valfritt. Eleverna upplever att den digitala kompetensen tillsammans med den didaktiska användning en hos lärarna är otillräcklig idag. Sammanfattningsvis upplever eleverna att när IKT använts i samband med matematik - och stödundervisningen ger det mervärde för lärandet.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om elever på gymnasiet får tillräcklig utbildning och kunskap om sömn inom ämnet idrott och hälsa. Frågeställningar: Vilken inställning har gymnasieelever till sömn? Utbildas gymnasieelever inom sömn under idrottslektionerna? Vilken betydelse har ämnet idrott och hälsa för gymnasieelevers kunskaper inom området sömn? Hur påverkas eleverna av mindre respektive mer sömn än vanligt? Metod Studien är en tvärsnittsstudie som gjorts på tre gymnasieskolor i Eskilstuna och Stockholm. Datainsamlingen gjordes via enkäter på skolorna och sammanställdes på Internet via Google docs. De som svarade på enkäten var gymnasieelever som gick årskurs tre. Urvalet gjordes inte utifrån ett genusperspektiv. Resultat Totalt deltog 210 elever i studien. Det externa bortfallet var 4. På vissa frågor finns ett större antal bortfall. Av 206 elever är det 203 (98,5%) som tycker att sömn är viktigt. Av 205 elever är det 183 (89,2%) som vanligtvis sover 5-8 timmar. Av 197 elever är det 193 (97,9%) som tycker att man bör sova 7-10 timmar som ungdom. Av 204 elever är det 162 (79,4%) som haft utbildning om hälsa under någon idrottslektion och av de är det 89 elever som haft utbildning inom området sömn. Av 205 elever är det 194 (94,6%) som tycker att prestation och sömn har en koppling. Slutsats Denna studie visar att elever tycker att sömn är viktigt men att de sover något mindre än rekommendationerna. Det verkar som att skolorna ger olika utbildning om hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Det är ungefär 20% av eleverna som inte alls får någon utbildning om hälsa under idrottslektionen, resterande 80% får utbildning inom hälsa. Av de 80% som får utbildning inom hälsa är det positivt att många områden berörs under idrottslektionen. Beroende på vilken undervisning eleverna fått kan vi se en tydlig skillnad på vad de svarat i enkäten. De som fått utbildning inom området sömn visar på bättre kunskaper inom området, än de som inte fått utbildning inom området. Detta kan ses som ett tecken på att utbildning behövs inom området sömn, eftersom sömnbrist är ett av de större folkhälsoproblemen idag.

Syftet med studien var att undersöka elevers upplevelse av grupparbete i skolan. Kvalitativ intervjustudie användes som metod. Deltagarna i studien var fyra gymnasieelever som en och en intervjuades om sina upplevelser av grupparbete. Tematisk analys användes i intervjustudien vilket resulterade i två teman, Ojämn arbetsbelastning inom gruppen som handlade om att vissa elever behöver göra mer än andra och Själva uppgiftens lämplighet för ett grupparbete som handlade om betydelsen av att uppgiften är avsett för att passa ett grupparbete. Slutsatserna i studien var att deltagarnas upplevelse av grupparbete var mestadels negativt på grund av att de upplevde att arbetsinsatsen var ojämn mellan gruppmedlemmarna. Det visade sig också att deltagarna upplevde att ett grupparbete inte alltid hade behövts för att klara av uppgiften.