Lärares ledarskap är en viktig aspekt i lärares yrkesutövning, där ett väl fungerande ledarskap är en förutsättning för att kunna bedriva framgångsrik undervisning. Denna studie har utformats som två case-studier där en grundskollärare samt en gymnasielärare intervjuats gällande deras uppfattningar om utmaningar med ledarskapet i klassrummet. Studien ämnar även att undersöka lärarnas syn på hur de kan hantera dessa utmaningar. Studien har en induktiv prägel, där teori valts beroende på resultatets karaktär, formulerat utifrån analys av undersökningens data. Resultaten visar att organisatoriska förutsättningar, exempelvis elevgruppers storlek, begränsar och försvårar lärarnas ledarskapsutövning, främst gällande individanpassningsarbetet samt det sociala arbetet. Det visar även på eventuella brister gällande lärarnas kompetens och en av lärarnas erfarenhet. Resultaten visar även att lärarnas hantering av utmaningarna skiljer sig åt men att båda anser att förbättrade organisatoriska förutsättningar kan underlätta deras ledarskapsutövning.

Jag har för denna uppsats gjort en kvalitativ studie där jag intervjuat tre elever på en gymnasieskola som går i ett introduktionsprogram då jag vill ta reda på deras upplevelser av att känna sig inkluderad/exkluderad på skolan. Tidigare forskning från Torbjørnsen Hilt (2017) har visat att elever känt sig annorlunda än sin omgivning på grund av språkliga brister vilket kan leda till upplevelsen att vara ur fas. Denna undersökning handlar alltså om hur elever känner sig i sin omgivning, ur ett fenomenologiskt perspektiv. Under intervjuerna tar jag reda på vilka situationer som eleverna befinner sig i när de känner sig i eller ur fas och om det finns något som kan förbättras för att de eventuellt kan uppleva att inkludering sker till en större grad. Analysen av intervjuerna har skett genom tematisk analys där jag funnit teman i elevernas yttranden som jag sedan baserat mitt resultat på. Resultatet visar att eleverna ofta känner sig ur fas med sin omgivning när det kommer till deras språkliga kunskaper/brister, samt när de upplever att lärare inte hjälper dem att förstå. Det skapar frustration för eleverna när de inte kan kommunicera ordentligt med sin omgivning och att då inte få det stöd som önskas får negativa konsekvenser. Skolan som eleverna går på behöver jobba för att få in fler modersmålslärare och studiehandledare som kan hjälpa eleverna på vägen med sitt språkutvecklande. På så vis kan eleverna få komma framåt i sin kunskapsutveckling och få känna sig säkrare kring språket när de väl kommer in på ett nationellt program.

Undervisningsformen samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) har visat lovande resultat vad gäller att höja elevers prestationer och motivation för naturvetenskapliga ämnen. Däremot presenterar litteraturen att bedömningen av elevers kunskaper vid SNI undervisningen, är en utmanande del för läraren I litteraturen framgår inte konkret vad utmaningen innebär. Syftet med undersökningen är att få mer kunskap om de erfarenheter och åsikter lärare i naturvetenskap, som använder SNI, har genom intervjuer. För att svara på forskningsfrågorna intervjuades fyra gymnasielärare i naturvetenskap om deras uppfattning och synpunkter angående de utmaningar och möjligheter de upplevt vid bedömning inom SNI. Som stöd i intervjuerna utvecklades en intervjuguide med hjälp av lärardiskussion om bedömning i SNI-undervisning. Det visade sig att den svåraste utmaningen för lärare var att hantera den subjektiva aspekten av SNI. De delar som förenklade bedömningen var: Öva eleverna (på SNI), planera inför bedömning, tydliggör kunskapskraven samt (använd) kollegialt stöd.

What are successful teaching-situations, and how do teachers in history perform them? These questions are examined by semi-structurally interviewing history teachers about their definitions of said situations and practical execution to reach such a performance. The empirical material is transcribed and categorized with aid of the phenomenographic method. The study is limited to a region in the middle parts of Norrland, although the results are still of importance in its purpose to exemplify what successful teaching-situations are and how to reach them. The general opinion of the informants seems to be that historical consciousness and learning goals are of importance, yet so too are the social and democratic fostering process if the purpouse are to become a good teacher who offer students successful teaching-situations.

Denna studie har undersökt elevers kunskaper i multiplikationstabellen, deras nivåer av matematikångest samt ifall det finns något samband mellan dessa. Detta har studerats med hjälp av enkäter innehållande både multiplikationstest, frågor rörande matematikångest samt frågor rörande andra eventuellt påverkande faktorer såsom gymnasieprogram, kön, betyg och nivå av inlärd hjälplöshet. Enkäterna besvarades av 85 elever i åk 1 på gymnasiet i Umeå kommun. De ramverk som används är Skolverkets bedömningsstöd Diamant för att testa multiplikationskunskaper, The Abbreviated Math Anxiety Scale (AMAS) för att mäta nivåer av matematikångest samt The intellectual achievement responsibility scale (IAR) för att mäta nivåer av inlärd hjälplöshet. Resultatet visade att majoriteten av eleverna hade goda kunskaper i multiplikationstabellen och att deras nivå av matematikångest stämde väl överens med tidigare studier. Det fanns en korrelation mellan kunskaper i multiplikationstabellen och nivå av matematikångest. Dock var variablerna kön och matematikbetyg bättre prediktorer än multiplikationstabellen till nivå av matematikångest.

Syftet med denna studie är att skapa en bild av vilka faktorer som motiverar elever pådet estetiska programmet med inriktning animation. Dels vad som motiverar dem till attbörja studera på programmet och dels varför vissa av dem avslutar sina studier innansin gymnasieexamen. Den utforskar även ifall programmets riksintag, elevhem ochskola påverkar elevernas val. Detta har undersökts via intervjuer med två studerandeelever, två elever som hoppade av programmet och med programmets huvudlärare.Resultatet visar att elever huvudsakligen väljer programmet på grund av ett intresse ianimation. Elevhemmet och riksintaget kan både ha en av skrämmande och enuppmuntrande effekt, men det verkar inte nödvändigtvis få att fler elever att hoppar avprogrammet. Samma sak gäller skolans personal och utbildningen skolan erbjuder.

Betyg är ett mycket viktigt inslag i skolverksamheten, särskilt för elever. Betyg ska visa på elevernas kunskaper och det är ett viktigt urvalsintrument för vidare studier. Detta arbete undersöker hur elever upplever att de påverkas av betyg och hur de hanterar denna påverkan. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ forskningsansats med en fenomenografisk analysmetod. Datainsamlingen skedde med hjälp av semi-strukturerade elevintervjuer med ambitiösa och målmedvetna sistaårsgymnasister. Det empiriska materialet tolkades utifrån ett sociokulturellt perspektiv och kunskapsbegreppet i läroplanen. Resultatet redovisas utifrån de olika sätt elever upplever att de påverkas av betyg och hur de hanterar denna påverkan. Det framkommer att elevers påverkan av betyg är mångsidig och varken entydigt positiv eller negativ. En framträdande upplevd påverkan var hur betyg medför stress och det är inte bara bundet till själva bedömningstillfällena utan även inför betygens framtida betydelse för vidare studier. Gällande hur elever hanterar påverkan av betyg så framkommer det flertal olika strategier: att ha bra planering av sina studier, ha självdisciplin, prioritera viktiga bedömningstillfällen och att ha strategier för att komma runt kunskapskraven.

Denna studie har som syfte att bidra med kunskap kring hur gymnasieungdomar upplever att det är att vara i behov av särskilt stöd, och hur deras delaktighet ser ut kring utformandet av detta stöd.Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, nuvarande eller tidigare gymnasieelever som är eller har varit i behov av särskilt stöd. Intervjuerna genomfördes med respondenter som gick eller hade gått på olika gymnasieskolor i landet. Utifrån intervjuerna och analysen av dessa växte det fram fyra olika teman. Dessa teman var; definitioner av stödinsatser, delaktighet i utformandet av särskilt stöd, organisatoriska möjligheter och hinder, samt vikten av det relationella.Studiens resultat visar att respondenterna upplever att det saknas ett gemensamt språk i gymnasieskolan mellan personal och elever kring särskilt stöd och vad det innebär. Resultaten visar även att känslan av delaktighet minskar när eleverna inte upplever att det finns en god relationell grund. Vidare framkom det att respondenterna upplever brist på samverkan mellan specialpedagoger och ämneslärare på gymnasieskolan.

Det jag har gjort är att jämföra innehållet i fyra läroböcker i Samhällskunskap A för gymnasiet. För att uppnå det syftet har en komparativ metod använts. Det område som har valts är politik. Inom politikområdet är det politiska ideologier och partier, det svenska statsskicket och internationell politik vilka varit föremål för mitt intresse. Min ambition var att se hur de lyckades uppfylla fyra utvalda kursmål för Samhällskunskap A. Det visar sig att läroböckerna lyckas uppfylla dessa mål i mycket stor utsträckning. Det finns skillnader mellan böckerna. Den största skillnaden som jag har funnit är att en av läroböckerna har mer av ett medborgarperspektiv jämfört med de tre andra. Dessutom är denna lärobok mer av en handledning medan de andra böckerna påminner mer om varandra och liknar traditionella läroböcker fyllda av fakta och förklaringar.

Från och med år 2025 kommer en ny läroplan för gymnasieskolan att implementeras. I och med detta kommer alla ämnen att få ett nytt centralt innehåll, nya kursstrukturer och nya bedömningsstrukturer. Denna undersökning är en jämförelse av det centrala innehållet i historieämnet i läroplanen för gymnasieskolan från år 2011 och det förslag till ny läroplan som Skolverket publicerade 2023. Den jämförande studien gjordes genom en kvalitativ textanalys där både olikheter och likheter mellan de två läroplanerna jämförs, summeras och diskuteras från ett rekonstruktivistiskt, konstruktivistiskt, genetiskt, genealogiskt samt historiekulturellt perspektiv. De viktigaste slutsatserna är att förslaget till ny läroplan innehåller bredare epoksdefinitioner, ett större fokus på Sverige samt ett större fokus på arbete med historisk metod. Den potentiella praktiska förändringen som förslaget till ny läroplan kan medföra är att lärare kan behöva bedriva en undervisning mer präglad av en konstruktivistisk hållning än i Gy11.