<p>I gymnasiets fysikkurser ingår som ett moment att eleverna ska planera, genomföra och utvärdera experiment. I dagligt tal kallas detta för ”laborationer”. Under min tid som lärare har jag vid flera tillfällen noterat att de mål man som pedagog ställt upp avseende laborationerna ofta uteblir, eller åtminstone inte uppfylls helt och hållet. Man kan tänka sig en rad orsaker till detta. Instruktionerna kan vara bristfälliga och eleverna är kanske inte bekanta med den utrustning som används vid laborationen.</p><p>För att undersöka hur eleverna uppfattar laborationerna har jag genomfört en undersökning bland eleverna i en klass på Naturvetenskapsprogrammets första årskurs. I undersökningen provades tre olika laborationer som syftade till att ge eleverna kunskap om vilket samband som råder mellan tryck och volym i en innesluten gasmängd – Boyles lag.</p><p>Jag genomförde även en enkätundersökning för att utröna elevernas uppfattning om laborationerna i fysik. Undersökningen genomfördes på två kommunala gymnasieskolor i Malmö.</p><p>Mina observationer visar att utformningen av laborationerna har betydelse för i vilken grad eleverna kan tillgodogöra sig ny teori. Även instruktionerna har betydelse.</p><p>Av enkätundersökningen framgår det att eleverna anser att laborationerna är ett viktigt inslag i fysikundervisningen för att förståelsen för ämnet ska bli så stor som möjligt. Paradoxalt nog verkar det som att eleverna anser sig lära sig mer då läraren förklarar jämfört med när de genomför laborationer på egen hand. Detta faktum tycker jag är värt att beakta.</p><p>Att laborativt arbete och experiment är en viktig del i naturvetenskapligt arbete kan verka självklart. Ändå finns det tidigare forskning som visar att elever som inte fått göra laborationer har tillägnat sig samma kunskaper som de som fått utföra laborationer i sin utbildning. Laborationer görs ofta i mindre grupper och kräver inte sällan dyr utrustning. Om inte laborationerna bidrar positivt till elevernas inlärning kan de inte anses ekonomiskt försvarbara.</p>

<p>I detta arbete har jag studerat och jämfört hur kursmålen i gymnasiekursen kemi A (KE1201) bearbetas i 6 olika läroböcker. Jag har utgått från läroböcker, lärarhandledningar och andra dokument där författarna presenterar vilka kursmål som tas upp i läroböckernas olika kapitel. Det är intressant att veta för den som skall köpa in ny kurslitteratur att den lärobok de väljer tar upp alla kursens mål men även på vilket sätt det görs. De begrepp som läroböckerna utvärderats mot är framför allt helhet och kunskapsintegration.</p><p>Även om studien inte är så omfattande med djupa analyser visar jämförelsen läroböckerna emellan att det råder stora skillnader på hur författarna tänkt sig att bearbeta kursmålen. I fem av sex läroböcker väljer författarna att lägga tonvikten på ett till tre kursmål. Dessa bearbetas mot de resterande kursmålen i olika ordning. Fyra av dessa fem fokuserar på kemiteorin som sedan knyts till och förklarar verkligheten. Till den femte boken "Kemiboken A" från Liber skriver författarna att du utgår från praktiska experimentbeskrivningar. Den sjätte läroboken "Tema och teori" från Bonnier Utbildning bygger på den amerikanska förlagan "Salters advanced chemistry - Chemical storylines" och "Chemical ideas". I den presenteras först olika teman ur verkligheten som hänvisar till teorin i en annan del av boken. Alltså verklighetsbeskrivning först och sedan teoriförklaringar.</p>

Denna studie syftar till att studera vilka meningserbjudanden av fiktionsförståelse som finns av litteratur från efterkrigstiden och framåt i läroböckerna Svenska impulser 2 och Upplev litteraturen 2. Undersökningen söker svar på följande frågeställningar: (1) vilka meningserbjudanden av fiktionsförståelse ges av de texter, bilder och övningsuppgifter som finns i de båda läroböckerna? och (2) hur samverkar texter, bilder och övningsuppgifter för att erbjuda fiktionsförståelse? Empiriska data till studien inhämtas genom att de aktuella kapitlen i läroböckerna detaljstuderas. Den huvudsakliga metoden för att bearbeta och analysera det empiriska materialet är funktionell analys. Analysen av den insamlade empirin från läroböckerna Svenska impulser 2 och Upplev litteraturen görs med utgångspunkt i receptionsteori och kognitionsteori. Det receptionsteoretiska ramverket som används i studien grundar sig på Judith A. Langers och Wolfgang Isers teorier om samspelet mellan läsare och text. En kognitionsvetenskaplig utgångspunkt i enlighet med Jana Holsanovas resonemang används för att studera förhållandet mellan text och bild i läroböcker. Resultatet av min studie visar att det främst är samverkan mellan texter och bilder som låter eleven bli medskapare av fiktionen. I läroböckerna är det främst korta textutdrag från skönlitterära verk och övningsuppgifter till textutdragen som för eleven bort från fiktionen. De olika inslagen i läroböckerna fyller olika funktioner, på så vis att vissa av dem bidrar till eleven att förs bort från de inre föreställningsvärldar som eleven bygger upp genom möten med fiktionen.

Syftet med arbetet är att belysa hur experimentell film kan vara en resurs inom ramen för mediepedagogik för att arbeta med narrativa konstruktioner inom rörlig bild. Konstnären Keren Cytter skapar egensinniga videoverk där dialogen står i fokus på ett närmast teatraliskt sätt men vars historier är svårtillgängliga på grund av uppbrutna berättarstrukturer. En av hennes filmer, Dreamtalk, utgör det här arbetets empiri och undersöks utifrån frågor som har med dess narrativa konstruktion att göra i ett försök att synliggöra olika berättarstrukturer och narrativa begrepp. Metoderna som har använts i arbetet är filmanalys och konstnärlig gestaltning. I filmanalysen har Dreamtalk delats upp efter utvalda narrativa begrepp för att undersöka vad olika delar i filmen består utav. I den konstnärliga gestaltningen har det skapats två filmer. Den ena undersöker Dreamtalk genom att efterlikna befintliga scener i filmen, dock har sådant som kan upplevas som experimentellt reducerats bort i scenerna för att se vad som förändras i berättarstrukturen. Den andra filmen har på ett friare sätt undersökt berättandet i Dreamtalk, utifrån ett stycke från Dreamtalks dialog har scener skapats och prövats till dialogen. I en utställning på Konstfack visades filmerna, tillsammans med Dreamtalk i en videoinstallation utförd som ett undersökningsbord. Resultatet av undersökningen arbetet visar på att berättarstrukturen i Dreamtalk går att betrakta ur olika synvinklar och att materialet är mångtydigt. Filmen refererar till olika genre, klichéer och strukturer inom teve- och filmvärlden på ett lekfullt sätt och som med fördel kan användas i ett mediepedagogiskt sammanhang för att synliggöra olika former av berättande.

Syftet är att undersöka gymnasiesärskoleelevers möjligheter att undervisas utanför den ordinarie undervisningsgruppen. Detta sker genom intervjuer med skolledare. Erfarenheter har visat att det är skillnad på möjligheter till samverkan beroende på om du är inskriven inom det individuella programmet eller det nationella programmet.    I vår studie har vi valt kvalitativa intervjuer med en hermeneutisk ansats. I hermeneutiken är det en tillgång för forskaren att kunna tolka och förstå genom förförståelse, känslor och intryck. De teoretiska utgångspunkterna är makt, normalitet, avvikelse och stämpling samt integrerings- och inkluderingsbegreppet. Makt finns med i alla relationer och vi ser att eleverna i särskolan ”ligger i händerna” på skolledning och personal som tolkar elevers vilja och välmående, då de inte alltid har förmågan eller makten att uttrycka sin vilja och rättighet.    Resultatet visar att en utbildning för en elev i särskolan kan se väldigt olika ut beroende på i vilken kommun eller skola eleven går. Olikheterna beror bl.a. på fysisk organisation, särskolekultur och människosyn. Skolledare som är nya på sin tjänst är mer kritiska till särskolans verksamhet och de har viljan att utveckla samverkan. Det framkommer att det framförallt har varit, men fortfarande är stora barriärer mellan det individuella programmet och det nationella programmet på gymnasiesärskolan. Den fysiska organisationen är ett hinder. Det individuella programmet är oftare fysiskt segregerat än det nationella programmet. Flertalet skolledare såg att elever i gråzonen mellan två program var problematiskt och att placeringar ofta gick på slentrian. Här kan rättviseperspektivet och likvärdigheten ifrågasättas då eleverna i gymnasiesärskolan får fler möjligheter till samverkan om de går det nationella programmet än om de går det individuella programmet. Här sker diskriminering inom gymnasiesärskolan.

Undersökningen går ut på att granska tre läroböcker för årskurs 1 i gymnasiet i religion. Det som granskas i dessa är böckernas texter om hinduism. Hinduismen är en Indisk religion som inte är så vanligt förekommande i Sverige, och Indien har under 50 år varit koloniserat av Storbritannien. För att granska texterna om hinduismen kommer utgår jag från ett postkolonialt perspektiv. Det postkoloniala perspektivet finns inom många vetenskaper, och granskar koloniserade länder och olika aspekter av kulturen utifrån det faktum att landet har varit koloniserat, med ett fokus på kolonialmaktens påverkan. Utifrån fyra definierade punkter granskar jag de tre läromedlen och analyserar texterna om hinduism, och kommer fram till att ett postkolonialt perspektiv belyser flera problematiska formuleringar och beskrivningar. Undersökningen om helhet, även om den enbart granskar tre läroböcker av alla de som finns på marknaden, visar att en granskning av hur hinduismen presenteras i läroböcker för gymnasiet kan vara relevant och hjälpa till med att ge eleverna en mer nyanserad bild av hinduismen.

Internationella utbyten är ett tämligen vanligt förekommande fenomen på svenska gymnasieskolor. Forskningsläget gällande just utbyten på gymnasienivå är dock tunt i Sverige. Utbytet sker sålunda utan att det i någon större utsträckning fastställts några egentliga resultat i vetenskapliga undersökningar. Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers upplevelser under ett internationellt utbyte med fokus på deras upplevelser av lärande och motivation till lärande. De resultat som framkommer är att internationella utbyten motiverar elever till lärande på så sätt att belöningen under vistelsen är den högt värderade fritiden. Sedermera är fritiden lärande i sig genom att lärdomar och erfarenheter tillskansas. Det innehåll som den italienska undervisningen baserades på visade sig vara av föga intresse för de svenska eleverna då de kunskaperna inte premierades i den svenska skolan. Således fanns enbart motivation för distansundervisningen och de lärdomar som tillskansade utanför skolan.

Den svenska gymnasieskolan har sedan 1997 upplevt en betygsinflation, då de genomsnittliga betygen har ökat trots att internationella studier visar på att kunskapsnivån har sjunkit. Tidigare forskning menar att denna betygsinflation inte är jämt fördelad utan skiljer sig mellan olika skoltyper, så som huvudman, skolstorlek och inriktning. Syftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns någon skillnad i betygsinflation mellan kommunala och fristående skolor, små, mellan och stora skolor samt mellan skolor med yrkes-förberedande och högskoleförberedande inriktning. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning bland lärare i Stockholms stad där betygsinflationen uppskattades genom lärarnas svar på frågor om tre betygshöjande mekanismer. Dessa mekanismer var; belöningssystem kopplat till elevers resultat, påtryckningar från föräldrar samt skolornas marknadsföring. De slutsatser som drogs var att skolor som var kommunala, mellan eller stora samt högskoleförberedande har högre betygsinflation. Att mellan till stora skolor och högskoleförberedande skolor skulle ha högre inflation stämde in med tidigare forskning. Att kommunala skolor skulle ha högre betygsinflation än fristående gick dock emot tidigare studier.

Undersökningen går ut på att intervjua lärare som har erfarenhet av att använda datorer som verktyg i matematikundervisning och titta på hur de används för att undervisa i statistik som är ett ämne som lämnar sig till datorstödd undervisning. För att se hur mycket kursplanen påverkar ämnet jämförs den svenska gymnasiekursen med en motsvarande kurs i England där statistik har en större plats och där ämnet går mycket djupare. Resultaten visar att det finns stora skillnader i ämnet i de båda länderna som begränsar möjligheterna till datoranvändning på olika sätt. De svenska kursplanerna riktar sig mer in på statistiska undersökningar medan de engelska kursplanerna handlar mer om att förstå teorin. I Sverige hittar jag inget tecken på att kursplanen begränsar möjligheterna till datoranvändning utan anledningen till att det inte är mer utbrett beror på yttre faktorer som brist på resurser, planeringstid, läromedel och lärares kompetens. I England finns samma yttre faktorer som i Sverige men bedömningssättet och antal lektionstimmar gör att datoranvändning är mycket begränsad.

Inom gymnasieskolan läggs allt större vikt vid jämställdhet. Uppsatsens syfte är att undersöka elevers uppfattningar om jämställdhetsarbete inom gymnasieskolan. För att besvara syftet gjordes kvalitativa intervjuer med 14 elever (sju pojkar och sju flickor) vid en stor gymnasie-skola i Sverige. Därutöver intervjuades ordföranden för elevernas jämställdhetsgrupp samt en av skolans två s.k. jämställdhetspedagoger. Resultatet av intervjuerna visade att den ojäm-ställdhet, som präglar dagens samhälle, i viss mån återfinns inom gymnasieskolan men att eleverna är relativt omedvetna om detta. Analysen visar att könsmaktsordningen som genom-syrar samhället återfinns i skolan. Könsmaktsordningen reproduceras både av lärare och ele-ver men de flesta är inte medvetna om dess existens och att de bidrar till dess reproduktion. Analysen visar dock även på tendenser att vissa flickor utmanar ordningen genom att ta för sig mer och kräva mer uppmärksamhet än tidigare.