En undersökning om kunskap och föreställningar om jämställdhet och genus på en gymnasieskola / A survey about the knowledge and the perseptions about equality and gender among the personnel on a upper secondary school

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur ungdomars kön, bakgrund och upplevda erfarenheter av hur studie- och yrkesvägledning har påverkat deras studie- och yrkesval.  Med hjälp av kvalitativa intervjuer så hämtades information från åtta ungdomar som går på olika högskoleförberedande program. Intervjuerna baserades på en semistrukturerad stil vilket innebär att frågeformuläret användes som en mall med övergripande frågor som alla respondenter fick svara på samt så gavs även utrymme för följdfrågor och flexibilitet.  En tematisk innehållsanalys genomfördes på materialet och det kodades för att kunna identifiera gemensamma teman utifrån våra frågeställningar. Studiens resultat påvisar att det finns ett flertal faktorer inom varje tema som påverkar elevernas studie- och yrkesval. De faktorer som framkommer är bland annat könsbundet val, krav, önskemål, frihet och stöttning. Upplevelserna mellan våra respondenter skiljer sig när det gäller deras erfarenheter av studie-och yrkesvägledning. Faktorerna utifrån respondenternas upplevelser är bland annat hjälpsamhet, vidgande av perspektiv och missnöje.  I diskussionen lyfts bland annat hur ungdomar influeras, vilken inverkan vänner har och vad ungdomarna upplever att deras föräldrar har för förväntningar som rör ungdomarnas studie- och yrkesval. Vidare lyfts även behovet av mer Studie- och yrkesvägledning (SYV) kompetens på gymnasienivå.  För att komplettera denna studie vore det intressant att undersöka om sociala medier har någon inverkan på ungdomars studie-och yrkesval. Det vore även intressant att undersöka ett bredare urval av elever och särskilt de yrkesprogram som är tydligt könsstereotypa.

<p>Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan med godkända betyg har rätt att söka en treårig gymnasieutbildning. Gymnasiet är en frivillig skolform som ger grundläggande kunskaper för vidare studier och för ett framtida yrkes- och samhällsliv. Den svenska gymnasieskolan består sedan 1991 av 17 nationella och ett individuellt program, där Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) är det största. Ett av motiven bakom denna undersökning är att försöka förstå vilka faktorer som ligger till grund för elevernas valstrategier. Studiens syfte är att på lokal nivå ta reda på vilka faktorer som förstaårseleverna på SP upplever har påverkat dem i valet av gymnasieutbildning. För att tydliggöra detta tillämpades en kvantitativ enkätundersökning som riktades till samtliga 359 elever som går första året på SP vid de tre gymnasieskolorna Borgarskolan, Vasaskolan och Thoren Business School i Gävle. Av de 359 potentiellt svarande eleverna deltog 301 i studien, vilket ger en svarsfrekvens på 84 procent. De 58 elever som inte deltog i enkäten var av olika anledningar inte närvarande vid respektive skolas genomförande. En stor del av den tidigare forskningen inom området har fokuserat på föräldrarnas inblandning i valet av skola och inte tagit hänsyn till elevernas åsikter. En av slutsatserna i denna studie är dock att det är eleverna själva som i stor utsträckning anser sig göra självständiga val. Annan forskning poängterar vikten av skolornas profilering och marknadsföring av sig själva i syfte att rekrytera nya elever. Denna studie styrker dessa teorier, skolorna har mycket att tjäna på att arbeta aktivt med marknadsföringen av sig själva. Till detta kan tilläggas att erbjudanden om diverse förmåner i elevernas ögon spelar en inte helt obetydlig roll. Två andra slutsatser som studien påvisar är att det är relativt vanligt att eleverna ändrar sitt preliminära gymnasieval samt att nästan nio av tio elever hävdar att de inte skulle byta skola, även om exakt samma utbildning erbjöds på någon av de andra skolorna. Detta kan tolkas som att en mycket stor andel av eleverna på SP anser att skolan i sig faktiskt är viktigare än programinriktningen. Valet till gymnasieskolan är komplext och intrikat. Resultatet pekar på att det är en mängd olika faktorer som på ett eller annat sätt påverkar de blivande gymnasieeleverna i deras val av skola och/eller inriktning.</p>

Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan med godkända betyg har rätt att söka en treårig gymnasieutbildning. Gymnasiet är en frivillig skolform som ger grundläggande kunskaper för vidare studier och för ett framtida yrkes- och samhällsliv. Den svenska gymnasieskolan består sedan 1991 av 17 nationella och ett individuellt program, där Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) är det största. Ett av motiven bakom denna undersökning är att försöka förstå vilka faktorer som ligger till grund för elevernas valstrategier. Studiens syfte är att på lokal nivå ta reda på vilka faktorer som förstaårseleverna på SP upplever har påverkat dem i valet av gymnasieutbildning. För att tydliggöra detta tillämpades en kvantitativ enkätundersökning som riktades till samtliga 359 elever som går första året på SP vid de tre gymnasieskolorna Borgarskolan, Vasaskolan och Thoren Business School i Gävle. Av de 359 potentiellt svarande eleverna deltog 301 i studien, vilket ger en svarsfrekvens på 84 procent. De 58 elever som inte deltog i enkäten var av olika anledningar inte närvarande vid respektive skolas genomförande. En stor del av den tidigare forskningen inom området har fokuserat på föräldrarnas inblandning i valet av skola och inte tagit hänsyn till elevernas åsikter. En av slutsatserna i denna studie är dock att det är eleverna själva som i stor utsträckning anser sig göra självständiga val. Annan forskning poängterar vikten av skolornas profilering och marknadsföring av sig själva i syfte att rekrytera nya elever. Denna studie styrker dessa teorier, skolorna har mycket att tjäna på att arbeta aktivt med marknadsföringen av sig själva. Till detta kan tilläggas att erbjudanden om diverse förmåner i elevernas ögon spelar en inte helt obetydlig roll. Två andra slutsatser som studien påvisar är att det är relativt vanligt att eleverna ändrar sitt preliminära gymnasieval samt att nästan nio av tio elever hävdar att de inte skulle byta skola, även om exakt samma utbildning erbjöds på någon av de andra skolorna. Detta kan tolkas som att en mycket stor andel av eleverna på SP anser att skolan i sig faktiskt är viktigare än programinriktningen. Valet till gymnasieskolan är komplext och intrikat. Resultatet pekar på att det är en mängd olika faktorer som på ett eller annat sätt påverkar de blivande gymnasieeleverna i deras val av skola och/eller inriktning.

Syftet med studien är att med utgångspunkt i begreppet historiebruk inleda en didaktisk diskussion kring användbarheten av politiska satirteckningar i historieundervisning. Som ett led i att nå fram till en didaktisk diskussion analyseras tre politiska satirteckningar för att undersöka på vilka sätt motsättningar i den samtida debatten kommer till uttryck. Studiens teoretiska utgångspunkt är dels satir som begrepp och dess roll som historisk källa, och dels begreppet historiebruk utifrån Klas-Göran Karlssons typologi. Därtill används begreppen historiemedvetande och historiekultur för att förstå hur och varför historia används i de analyserade politiska satirteckningarna. För att samla in materialet har Dagens Nyheters historiska arkiv används, där de tre politiska satirteckningarna representerar tre olika folkomröstningar i Sverige. I analysen används en ikonologisk bildanalysmetod som vi anpassat för studiens syfte. Analysen visar att de politiska satirteckningar reflekterar sin tids politiska motsättningar genom att kritisera motståndarsidan och därigenom även stärka den egna ståndpunkten. För att förstärka argumentationen används humor i stor utsträckning. Den didaktiska diskussionen visar att politiska satirteckningar kan vara ett konkret källmaterial i arbetet med att utveckla elevernas förståelse av hur historia kan användas, både i satirteckningarnas samtid och i elevernas nutid. Vidare visar den att de politiska satirteckningarna kan användas antingen som en aptitretare i början av ett arbetsområde, eller som en konkretisering av elevernas förvärvade kunskaper i slutet av ett arbetsområde. Avslutningsvis visar den didaktiska diskussionen att de humoristiska inslagen kan innebära att elevernas intresse riktas mot historieämnet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka marknadsföringens roll i gymnasieskolor och hur den sedan uppfattas av skolmarknadens aktörer, samt att undersöka vilka marknadsföringstekniker som används idag. Denna uppsats har huvudsakligen undersökt fyra stycken olika gymnasieskolor belägna i Halmstad. Gymnasieskolornas ledning har analyserats med hjälp utav djupintervjuer, medan elevernas perspektiv har analyserats och samlats in via en online-baserad enkätundersökning. Den teoretiska utgångspunkten i uppsatsen har varit baserad på den svenska gymnasieskolans historia och dess förändringar, kopplat till olika typer av tekniker inom marknadsföring. I uppsatsen diskuteras det vidare att minskade elevkullar och ökad konkurrens på skolmarknaden ligger till grund för den ökande marknadsföringen i gymnasieskolan. Skolformsperspektivet av skolor har används som ett sidospår löpande genom uppsatsen, för att på så vis få ytterligare en vinkel på fenomenet. Markanta olikheter mellan skolformer har i denna uppsats inte kunnat påvisas. Uppsatsen har istället resulterat i en djupare förståelse för marknadsföringsnyttan utifrån de två valda perspektiven. Vissa uppfattningar om marknadsföringen stämde mellan eleverna och ledningen. En av uppfattningarna som stämde överens mellan elev och ledning var att marknadsföringstekniker som inspirerade till Word-Of-Mouth-effekter ansågs vara de mest effektiva marknadsföringsstrategierna. Vidare ansågs den interna marknadsföringen klart vara den bästa, däremot var den externa marknadsföringen den som i själva verket användes mest av skolorna. Enligt eleverna så spelade formen av gymnasieskolan roll i valet av gymnasieskola, men det var mer specifikt kvalitén på utbildningen som vägde allra tyngst vid ett gymnasieval.

Berggren, Jan (2013). Engelskundervisning i gymnasieskolan för mobilisering av ungdomars livschanser. (English teaching in upper secondary school and mobilization of young people's life chances). Linnaeus University Dissertations No 156/2013, ISBN: 978-91-87427-64-0. Written in Swedish with a summary in English. English is a school subject which every Swedish upper secondary student is required to take. The selection and dissemination of knowledge among students attending upper secondary programmes carries the intention of social integration as well as specialization. The aim of this dissertation is then to show how perspectives on education in English elicited from teachers’ and students’ responses in interviews as well as Swedish education policy (SOU, directives, propositions) contribute to the conditions for the selection of knowledge and teaching, on and between programmes. Inspired by Basil Bernstein’s theories of educational sociology (1990, 2000) and Fairclough och Chouliaraki’s critical discourse analysis, CDA (1999), albeit adjusted to the aim of this study in pedagogics, the focus is on teachers’ and students’ views on teaching and knowledge in English classes on four vocational and academic programmes, establishing varying discourse practices on the different programmes. Moreover, perspectives on upper secondary teaching in Swedish education policy texts are analysed following the same methodology. Results indicate that education policy texts at the time of the interviews strive for adjustment of course content in English teaching to the programme (termed ‘infärgning’ in Swedish). Reflecting this trend in education policy, teachers and students on programmes speak of aspirations for English teaching as being either adapted for mainly academic purposes, or vocational and everyday-life purposes. On the basis of these aspirations it is argued that teachers and students establish either academically oriented discourse or vocational and everyday-life oriented discourse as the dominant pedagogical discourse on the individual programme. Thus, education policy as well as teachers and students reflect each other in striving for knowledge to be adapted for the programme. The two discourses contribute to a movement in favour of differences between programmes, though some of the vocational students complain on not being offered possibilities to analyse and discuss current problems in society. This is to say they complain that they do not receive an education in line with the academically oriented discourse, which is offered to students on academic programmes. At the same time, vocational students are dissatisfied in not gaining adequate knowledge in vocational English. Finally, these perspectives indicate discursive conditions for the selection of knowledge and the organization of teaching in English classes on different programmes. In the last chapter of the dissertation these varying perspectives on programmes concerning the selection of knowledge are analysed but now with a focus on the relationship between programmes. Consequences of the varying dominant pedagogical discourses on the programmes are discussed with regard to how they can be understood to mobilize life chances of young people differently, creating conditions for social integration and differentiation.   Keywords: Selection of knowledge, upper secondary education, English, education policy, critical discourse analysis, sociology of education, social integration, social differentiation

<p>This essay is about integration of theoretical subjects and practical subjects at the vocational training education in a Swedish Upper secondary school. The purpose of the essay was to examine if integration of the subjects increases the students` motivation for, interest in and knowledge of the subject Swedish. Other purposes were to examine how the teachers organize their teaching of Swedish in order to adjust it to the students’ interests and to examine the students’ attitude towards Swedish as a subject.</p><p>The essay also describes the recent development of the vocational training education of Swedish Upper secondary school and presents theories about learning and other examinations about teaching of theoretical subjects at the vocational training education.</p><p>The examination carried through with a questionnaire which was distributed to the students at three programs at the school and interviews with the headmaster and two teachers. The result of the study showed that a small majority of the students believe that integration increases their motivation in and knowledge of Swedish. A small majority of the students did not believe that integration increase their interest in Swedish. Most students think that Swedish is an important subject and a majority are positive to an adjustment of the subject so that it will integrate more with the education as a whole.</p>

Syftet med följande arbete är att är att kartlägga och granska hur ungdomar på individuella programmet upplever sin studiesituation en och en halv termin efter antagning, men även att ta reda på vilken skolbakgrund eleverna har samt hur de ser på sin egen framtid. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning med fokus på gymnasieskolan, specialpedagogik, styrdokument och övergripande teorier som vi har inspirerats av. Med hjälp av intervjuer ville vi ta reda på hur några elever på IV-programmet hade upplevt resan från grundskolan till gymnasieskolan. Vår intention var att få höra elevernas egna berättelser samt att ta reda på de tankar och känslor som de förknippade med att inte vara behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Resultaten av vår undersökning visar på att eleverna, trots att de lämnat högstadiet utan att vara behöriga, har en positiv syn på framtiden. Nästan alla i vår undersökning ser fortsatta studier som en väg till ett bättre liv. Det stora flertalet av dem uttrycker stort missnöje med grundskolan men är klart mer positiva till IV-programmet. Som blivande specialpedagoger kan vi av vår undersökning konstatera att en specialpedagog, om det hade funnits någon i verksamheten, hade kunnat leda det pedagogiska utvecklingsarbetet i verksamheten och erbjudit processhandledning för personalen tillika. Vidare hade en specialpedagog kunnat identifiera de organisatoriska förändringar som långsiktigt behövs, men även kunnat skapa förutsättningar för att göra eleverna mer delaktiga i undervisningen och upplägget av densamma.

Laborativt arbete som en integrerad del av undervisningen har sitt ursprung i 1800-talet och har länge använts för att bekanta elever med naturvetenskapliga fenomen och koncept. Samtidigt har det länge pågått en diskussion kring nyttan med laborationer i den naturvetenskapliga utbildningen. Idag finns få studier som beskriver bedömning av laborativt arbete och lärare har väldigt lite stöd i forskningen vad gäller ”god” bedömning av laborativa moment. Det gäller såväl vad som ska bedömas i samband med laborationer, som hur dessa mål ska bedömas. För att höja kvaliteten på den laborativa undervisningen, behövs en konsensus kring dessa viktiga aspekter av bedömningen av laborativa moment. I forskningslitteraturen efterfrågas fler studier kring lärarnas syn på bedömning av laborationer samt hur lärarna utför denna bedömning i praktiken. Syftet med undersökningen är därför att belysa och beskriva vilka urvalskriterier gymnasielärarna använder i valet av de laborativa momenten inom naturvetenskaplig undervisning och hur elevernas måluppfyllelse i samband med laborativa moment bedöms. Studien har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex lärare på två gymnasieskolor. De intervjuade lärarna har lärarexamen i minst ett naturvetenskapligt ämne (fysik, biologi, kemi). Studiens resultat visar att de kriterier som lärarna ansåg viktiga vid val av laborationer kunde delas upp i sådana som berörde lärandemål och de som berörde andra aspekter såsom motivation och engagemang, didaktiska överväganden, praktiska begränsningar och koppling till examination. De kriterier som vägde tyngst vid valet av laborationer rörde lärandemålen. Bedömningen utförs främst i form av laborationsrapporter, men en del praktiska prov förekommer också. De mål med laborationer som är nära kopplade till läroplanens skrifter kring förmågor och kunskapskrav (Skolverket, 2011) bedöms i större utsträckning på ett systematiskt sätt och används oftare vid betygsättningen.