Samlad kunskap inom hälsofrämjande arbete tyder på att medarbetare inom omsorgsförvaltningar utgör en grupp som bör uppmärksammas extra, samtidigt som förutsättningarna för hälsofrämjande ledarskap inom kvinnligt dominerade sektorer beskrivs som sämre än för mansdominerade sådana. Forskning har lyft fram relevansen av studier kring implementeringar av projekt för hälsofrämjande ledarskap. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur enhetschefer inom kommunal omsorg, ett år efter deltagandet i det omfattande projektet Hälsofrämjande ledarskap Gävleborg, beskriver sina erfarenheter av hälsofrämjande ledarskap i praktiken. Ansatsen var att med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöka enhetschefernas uppfattningar om hur de praktiserar hälsofrämjande ledarskap, försöka klargöra hur de upplever förutsättningarna för detta inom sin förvaltning samt ta reda på vilken form av stöd de eventuellt önskar för att vidmakthålla och vidareutveckla sitt hälsofrämjande ledarskap. Det fenomenologiska perspektivet utgjorde inspirationskälla för planering och genomförande av studien, liksom för utskrift och analys av intervjuerna. Resultatet indikerade att informanterna tagit till sig innehållet i projektet, då de definierade hälsofrämjande ledarskap i enlighet med litteratur inom området. De metoder och förhållningssätt som informanterna praktiserade var i linje med vad tidigare forskning funnit framgångsrikt. Förutsättningar i form av stödjande och försvårande faktorer fanns både på organisations- och förvaltningsnivå. Chefskollegors och närmsta chefens stöd upplevdes som viktigt, liksom möjligheterna att vara närvarande för medarbetarna. De försvårande faktorerna var framförallt brist på tid och brist på direktiv och stöd för de hälsofrämjande frågorna, både från kommun- och förvaltningsnivå. Informanterna efterfrågade tydligare direktiv och rutiner kring hälsofrämjande ledarskap, möjligheter till avlastning och därmed mer tid att ägna sig åt ledarskapsfrågor. Övrigt önskat stöd var påfyllning av det hälsofrämjande ledarskapet genom exempelvis träningstillfällen för coachande ledarskap. Slutsatsen som drogs var sammanfattningsvis att informanternas hälsofrämjande ledarskap i praktiken kan ha goda förutsättningar att inverka positivt på medarbetarnas hälsa och att vissa insatser från kommun- och förvaltningsnivå är av vikt för att förvaltningen som helhet ska kunna genomsyras av det hälsofrämjande ledarskapet. Att resultatet av intervjuerna i flera avseenden överensstämde med tidigare forskning inom området bedömdes stärka studiens tillförlitlighet. Generaliserbarheten avseende kommunala omsorgsförvaltningar bedömdes också som relativt god.

Säkerhetsläget i ett flertal länder har förorsakat ett ökat antal ensamkommande asylsökande barn i Sverige, samt långa handläggningstider för asylärenden. Lång handläggningstid har i många fall orsakat stress, ångest och depression hos ungdomarna, tillstånd som ofta förvärras under asylprocessens gång. Syftet med vår studie är att undersöka vad som inverkar på ensamkommande asylsökande barns hälsa på HVB/stödboende och hur hälsan kan främjas i ensamkommandes vardag. Metodvalet är kvalitativt och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. För att erhålla en bred förståelse för vad som påverkar ensamkommandes hälsa har vi intervjuat ungdomar, skolkurator och boendepersonal. För att intervjuerna med de ensamkommande skulle vara etiskt försvarbara, valdes intervjupersoner som fått permanent uppehållstillstånd och som har boende och sysselsättning i Sverige. Intervjupersonerna har fått berätta om sin tid som asylsökande och om deras upplevelser av asylprocessen. Studien visar olika aspekter som inverkar på ensamkommandes hälsa, men den övergripande ohälsoskapande faktorn är väntan. Väntan skapar oro hos ensamkommande som grundar sig i ovisshet och ger effekter i form av motivationslöshet och frustration. Det finns även faktorer som skapar förutsättningarför och främjar hälsa utifrån olika aspekter i ungdomarnas tillvaro. De olika aspekterna gäller exempelvis levnadsvanor, sociala nätverk och sysselsättning. Resultatet har tolkats utifrån teorin om Kasam och den socialekologiska modellen av hälsa.

Introduction The Swedish Work Environment Authority has developed a new guideline that gives employees a great responsibility to promote a good working environment and prevent ill health among their employees. The reason that these guidelines have been developed is that illness among employees at work in Sweden has increased. Background At a workplace in a medium sized city in Sweden a group of employees was offered to participate in a health promotion intervention. The goal of the intervention was to give the employees the best conditions for prosperous health and a chance to improve their lifestyle, if they had a need for it. With the help from a coach, the employees worked in groups and individually in areas such as stress, nutrition, physical activity, ergonomics and mental health, and it was the individual´s needs and interests that guided the entire process. The aim of the study was to examine what the participants experienced when participating in a workplace intervention with focus on health promotion. The method used in the study was a semi-structured interview with four participants, both men and women aged twenty five to sixty three, which were subsequently analyzed through a qualitative content analysis. The result showed that the workplace as an arena was of great importance for the individuals. It was perceived as positive that the intervention took place during work hours, otherwise it would have been doubtful that the participants would have participated. It was important for the individuals to discuss the process they went through with their colleagues. However, all participants experienced a sense of shame and did not want to share their inner thoughts with their colleagues. It turned out to be difficult to formulate their individual goals, their focus was instead on what others expected from them. The conclusion was that fear of failure among the participants was the reason why they did not want to share their individual goals with their colleagues. In order to continue to feel motivated for a change in life style, the support from the coach and colleagues was necessary. / Inledning Arbetsmiljöverket i Sverige har tagit fram nya riktlinjer där arbetsgivaren har fått ett större ansvar att främja en god arbetsmiljö och förebygga ohälsa hos sina anställda. Anledningen till att dessa riktlinjer utformats är att ohälsa bland anställda på arbetsplatser i Sverige har ökat. Bakgrund På en arbetsplats i en mellanstor stad i Sverige erbjöds en grupp anställda att delta i en hälsofrämjande intervention. Målet med interventionen var att ge personalen de bästa förutsättningar till välmående och en möjlighet att förbättra sin livsstil, om de upplevde ett behov av det. Med hjälp av en coach fick de anställda arbeta i grupp och individuellt inom områden såsom stress, näringslära, fysisk aktivitet, ergonomi och mental hälsa och det var individens behov och intresse som styrde processen. Syftet med studien var att undersöka hur deltagarna upplevde att det var att delta i en arbetsplatsintervention beträffande hälsofrämjande insatser. Metoden för studien var semistrukturerade intervjuer med fyra deltagare, både män och kvinnor i åldrarna tjugofem till sextiotre år gamla, som sedan analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att arbetsplatsen som arena var av stor betydelse för individen. Det upplevdes positivt att interventionen pågick under arbetstid annars hade det varit tveksamt om deltagarna skulle ha deltagit. Det var viktigt för deltagarna att diskutera processen som man genomgick tillsammans med sina arbetskamrater. Däremot upplevde samtliga intervjuade en känsla av skam som man inte gärna ville dela med sig av till sina arbetskamrater. Att formulera sina individuella behov var till en början svårt för alla då de fokuserade mer på vad andra förväntade sig att de skulle åstadkomma. Slutsatsen är att rädslan för att misslyckas gjorde att de inte villa dela med sig av sina individuella målformuleringar till sina arbetskamrater. För att deltagarna skulle känna motivation för en livsstilsändring så var stödet från arbetskamrater och coach positivt.

Övervikt och fetma är ett globalt växande folkhälsoproblem. I många fall innebär övervikt och fetma en försämrad livskvalitet och lidande hos individen. Tillstånden kan även ge upphov till olika följdsjukdomar, till exempel diabetes, cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt hälso- och sjukvårdslagen är målet med hälso- och sjukvården en god hälsa. Hälso- och sjukvården är enligt lagen skyldig att arbeta för att förebygga ohälsa. Sjuksköterskan bär därför ett ansvar att arbeta preventivt för att förebygga övervikt och fetma hos befolkningen. Föreliggande litteraturstudie syftar till att belysa sjuksköterskans preventiva metoder i arbetet med övervikt och fetma hos vuxna patienter Litteraturstudien baseras på tretton utvalda vetenskapliga artiklar som granskats enligt Fribergs (2017) mall för granskning. Denna litteraturstudie belyser ett flertal olika preventiva metoder som sjuksköterskan kan använda i arbetet med övervikt och fetma. Motiverande samtal är framträdande i studien och har visat sig vara en väl beprövad metod som ledde till en livsstilsförändring och viktnedgång hos patienterna. Utbildning, undervisning och rådgivning kring kost och fysisk aktivitet gav också ett positivt utfall på patienternas livsstilsförändring och viktminskning. Det är viktigt att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv och en personcentrerad vård för att göra patienten delaktig i sin vård och för att engagera och motivera patienten till en livsstilsförändring. Sjuksköterskans kompetens och kunskap för att utföra de metoder som lyfts fram i resultatet är viktigt för att motivera och stärka patienten till en livsstilsförändring och goda resultat i viktminskningsprocessen. Det är därför angeläget att satsa på kompetensutveckling inom sjukdomsförebyggande och preventiva åtgärder för att arbeta hälsofrämjande och eftersträva hållbar utveckling.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka chefers syn och arbete med hälsa och friskvård på arbetsplatsen. För att uppfylla syftet användes dessa frågeställningar i studien; Hur arbetar de olika verksamheterna med friskvård? Hur är chefers syn på hälsa och friskvård på arbetsplatsen? Hur väljer cheferna att använda sig av friskvård och hälsofrämjande arbeten?    För att samla in data har intervjuer använts som datainsamlingsmetod, där nio enhetschefer inom sex olika yrkestyper har intervjuats.    Resultatet visar en tydlig bild att friskvård används på de olika arbetsplatser och att det går att använda det på olika sätt. Resultaten visar även tydligt att cheferna anser att friskvården bör användas utifrån hur de fysiska kraven samt hur den fysiska miljön ser ut på arbetsplatsen.   Nyckelord:  Friskvård, hälsa, hälsofrämjande arbeten, enhetschefer

Vårdvalet infördes i primärvården år 2010 och syftar till att stärka patientens ställning samt stimulera till kostnadseffektivitet. Primärvårdens verksamheter ska styras utifrån kvalitet men styrs även av ekonomisk ersättning. Valfrihet i vården kräver att den som söker vård har förmåga att bevaka sina intressen. Frågor har ställts om vårdvalets konsekvenser för den som har begränsad möjlighet att göra ett välgrundat vårdval. Distriktssköterskan i primärvård ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv med helhetssyn på individen. Vårdvalet skulle kunna ändra förutsättningarna för distriktssköterskans hälsofrämjande arbete på vårdcentral. Studien syftar därför till att ur distriktssköterskans perspektiv belysa vårdvalets betydelse för det hälsofrämjande arbetet. Kvalitativ metod användes och för datainsamling gjordes intervjuer. Sex distriktssköterskor deltog och insamlad data analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkommer att vårdvalet inneburit ökade krav från patienterna men även krav på ökad effektivitet. Enligt informanterna är den konkurrens vårdvalet fört med sig inte alltid till fördel för patienten eftersom vårdkvaliteten inte förbättrats. Informanterna uppfattar att vården av utsatta patientgrupper nedprioriterats då den ekonomiska styrningen belönar andra åtgärder. De ifrågasätter ersättningssystemet men uppfattar sig inte kunna påverka situationen. Informanterna vill arbeta mer hälsofrämjande men saknar resurser i form av tid och bemanning. De måste balansera den yrkeskunskap de har gentemot den marknadsorientering som vårdvalet medfört. Professionen och patientens bästa ställs mot risken att verksamhetens ekonomi påverkas negativt. Författarnas förhoppning är att denna studie ska kunna vara ett underlag för diskussion kring distriktssköterskans yrkesroll och det hälsofrämjande arbetet. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Enligt hälso- sjukvårdslagen(1982:763) skall det bedrivas sjukdomsförebyggande arbete inom Närhälsan. Som sjuksköterska respektive distriktsköterska i Närhälsans regi möter vi dagligen patienter som behöver stöd och vägledning mot en hälsosammare livsstil. Inaktivitet, rökning, risk bruk av alkohol samt ohälsosamma matvanor ökar risken för sjukdomar såsom, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar samt KOL och astma. Det är aldrig för sent att börja en förändring, all förändring mot ett aktivare liv och sundare matvanor är av värde. Att förändra livsstil kan vara svårt och ta tid, patienterna har olika behov av stöd och vägledning. Syftet med detta arbete var att beskriva olika metoder som sjuksköterskan kan använda för att stödja och vägleda patienter vid livsstilsförändringar. En litteraturstudie genomfördes där både kvantitativa och kvalitativa artiklar granskades. Artiklarna analyserades enligt ”Fribergs modell (2012”). Resultatet presenteras i fyra teman. MI (motiverande samtal), Teknisk support, Grupputbildning samt Individuell rådgivning. I resultatet framkommer det att oavsett vilken metod man använder är det viktigt att jobba patientcentrerat, att man utgår från var patienten befinner sig socialt, ekonomiskt och psykologiskt. Patienten måste själv finna sin inre motivation. I diskussionsavsnittet diskuterar vi metoden motiverande samtal med fokus på bemötande, tid och utbildning. / Program: Fristående kurs

Enligt ICN har sjuksköterskan ett ansvar för att främja hälsan hos patienter. Patienterna vill också ha mer hälsofrämjande information när de träffar sjuksköterskor. Det blir ett problem när patienter inte får chans att få hälsofrämjande omvårdnad eftersom deras hälsa riskerar att hotas. De går då miste om viktig information som kan spela roll för deras hälsa. Syftet är att belysa vad sjuksköterskor tycker krävs för att få till stånd hälsofrämjande omvårdnad. Kvalitativa artiklar har analyserats med hjälp av analysgången som återfinns i Friberg (2006). I resultatet framkom tre huvudteman. Dessa var förutsättningar för hälsofrämjande arbete, sjuksköterskans strategier samt de hinder som sjuksköterskorna stöter på i det hälsofrämjande arbetet. Det visade sig att sjuksköterskor tycker det finns viktiga strategier att implementera i den dagliga vården för att uppnå god hälsofrämjande omvårdnad. Inte bara sjuksköterskans engagemang och kunskap krävs utan också patientens delaktighet. Sjuksköterskor upplever att det finns olika hinder som hämmar dem i deras hälsofrämjande arbete. Exempel på detta är att sjuksköterskan inte alltid ser sig ha tillräckligt med kunskap samt att andra arbetsuppgifter prioriteras före det hälsofrämjande arbetet. Det visar sig i tidigare studier att patienterna håller med sjuksköterskorna om att det är viktigt att skapa en relation till varandra för att hälsofrämjande vård skall kunna utföras. Något som är förvånande är att inte fler sjuksköterskor tar upp brist på utbildning som ett hinder förhälsofrämjande arbete. Detta arbete kan hjälpa sjuksköterskor i vården med att arbeta hälsofrämjande eftersom det tar upp vikten av att ledningen stöttar sjuksköterskorna i deras arbete med detta. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur arbetande kvinnor upplever friskvård som en hälsofrämjande insats och vilken betydelse det har för deras välmående i arbetslivet. Frågeställningarna i studien undersöker hur individen upplever sin hälsa på arbetsplatsen och vilka faktorer som bidrar till minskad hälsa. Sedan hur friskvården upplevs som en hälsofrämjande insats på arbetsplatsen och hur motivationen påverkas till att använda friskvårdsinsatser på arbetsplatsen. Metod: Sex kvalitativa intervjuer genomfördes med arbetande kvinnor som var mellan 20 och 49 år och arbetade inom i olika yrkesroller. Intervjuerna spelades in via en mobiltelefon eller diktafon och för att sedan transkriberas. Sedan gjordes innehållsanalyser av transkriberingen för att bilda huvudteman som blev: hälsa på arbetsplatsen, friskvård som en hälsofrämjande insats och motivation till friskvård. Resultat: Studien visade att kvinnorna upplever en sämre hälsa under stressiga perioder som då påverkar deras arbetet. Kvinnorna upplevde att arbetsgivaren har en viktig uppgift i att sätta in hälsofrämjande insatser på arbetet både för den fysiska och den psykiska hälsan. Det är viktigt att chefen informerar om friskvården och pratar mer om hälsa för att det ska kännas prioriterat. Friskvård uppfattades som en hälsofrämjande insats som arbetsgivaren erbjuder sina anställda och kan påverka hälsan positivt av kvinnorna. Däremot finns en skillnad till inställning i att använda sig av friskvård, där motivationen spelaren stor roll. Schemalagd friskvård ansågs skulle hjälpa våra deltagare att finna mer motivation samt att det skulle nå ut till de på arbetsplatsen som verkligen behöver det vilket har en stor betydelse för hälsoarbetet. Slutsats: Kvinnorna definierade friskvård som en hälsofrämjande insats som arbetsgivaren erbjuder sina anställda och att friskvården finns för att bibehålla personalens välmående och produktivitet. Kvinnorna upplever att friskvård hjälper till att förbättra hälsan både psykisk och fysiskt på arbetsplatsen. Det finns faktorer som behövs för att hälsoarbetet ska utnyttjas bättre och motivationen är en viktig faktor till att använda friskvårdsinsatser.

No description available.