The aim for this study was to describe Social Physique Anxiety and Self-Efficacy in the school year of 7 and 9. To that the aim for this study was to describe if there was differences between girls and boys, but also between the school years, when it comes to the estimation of Social Physique Anxiety and Self-Efficacy. The method for this report was of statistic design, with a deductive methodology who was analysed and presented in. The empirical material was collected thru questionnaires where the level of information was of quantitative characteristics. The results from this study showed that girls estimate higher Social Physique Anxiety then the boys, in school year 7 and 9. The results also showed that boys estimated a higher Self-Efficacy then the girls, in school year 7 and 9. The conclusion of the study was that they who estimated high Social Physique Anxiety also estimated a lower Self-Efficacy, independently of age. We suggest continued research of decisive factors that effects Social Physique Anxiety and Self-Efficacy, too increase the understanding of those factors that affects an individual’s health.

Health and physical exercise has a become trend in today's society and the work with health promotion has increased in organizations. This is not only a way for organizations to get healthier and more efficient employees, but also a way to regulate the employee’s identity by getting them to identify with the organization. This bachelor essay studies how health promotion can be used as a management strategy. This is done by interviews and by performed observations at the recruitment company, Adecco, in the Stockholm region. The empirical material was collected and analyzed based on the selected theory about identity regulation. The study describes how Adecco through health promotion can regulate the employee’s identity. A pattern can be seen that goes from the individual level, by influencing the individual’s values, to a market level, in which the employees are formed to become more competitive. The study shows that health promotion can be used by organizations as a management strategy to get employees to identify with the organization. / Hälsa och träning har blivit något av en trend idagens samhälle och att jobba med hälsopromotion har blivit allt vanligare inomorganisationer. Det är inte bara ett sätt för organisationer att få friskareoch effektivare medarbetare, utan även ett sätt att konstruera medarbetarnasidentitet genom att få dem att identifiera sig med organisationen. Dennakandidatuppsats studerar hur hälsopromotion kan användas som enledningsstrategi. Studien har gjorts genom intervjuer samt utförda observationerpå bemanningsföretaget Adecco i region Stockholm. Det empiriska materialet somsamlats in analyserades utifrån den valda teorin, som handlar omidentitetskonstruktion. I studien beskrivs hur Adecco genom hälsopromotion formarsina medarbetares identitet. Man kan se ett mönster som går från individnivå,genom att forma individens värderingar, till en marknadsnivå där man utvecklarmedarbetarna i att bli tävlingsinriktade och konkurrensmedvetna. Studien visardärmed att hälsopromotion kan användas av organisationer som en ledningsstrategiför att få medarbetaren att identifiera sig med organisationen

Samhället har under de senaste årtiondena inriktat sig allt mer på hälsa och välmående. Detta har skapat ett allt större intresse för organisationers arbete med hälsopromotion, det vill säga främjande av hälsa på arbetsplatsen. Kandidatuppsatsen behandlar hur hälsopromotion används för att skapa medarbetare som identifierar sig med Svenska Byggnadsarbetarförbundets värderingar. Anställda har intervjuats där utgångspunkten var att undersöka hur förbundskontoret arbetar med hälsopromotion och hur värderingar förmedlas. Genom intervjuer framgick att förbundskontoret använder sig av olika identitetsskapande metoder för att styra medarbetare att identifiera sig med organisationen och för att bli självstyrande. Förbundskontoret använder hälsopromotion för att skapa gemensamma värderingar, detta har bidragit till en stark sammanhållning mellan medarbetare vilket skapat lojalitet och legitimitet gentemot kollegor och organisation. / Society has in recent decades focused more and more on health and wellbeing. This has created a growing interest in organizations working with health promotion, in other words the promotion of health in workplaces. The bachelor essay discusses how health promotion is used to create employees who identify themselves with the Swedish Building Workers' Union values. Employees where interviewed on the basis of finding out how the federal office works with health promotion and how values are conveyed. Through interviews we learned that the federal office uses different identity regulation methods to control employees to identify with the organization and to achieve self-control. The federal office uses health promotion in order to create common values, this has contributed to a strong cohesion between employees which has created loyalty and legitimacy towards colleagues and organization.

ABSTRACT Objective The aim of this study was to determine if and what kind of scientific evidence there is for the advice that breast-feeding can reduce the risk of sudden infant death syndrome (SIDS). The aim was to investigate research on the subject published in the last 15 years. Method A systematic review without meta-analysis with relevant original articles published in the last 15 years. Main results After searching for articles 26 relevant articles were used for this study and two were excluded because of poor quality. Mixed results were shown on breast feeding and the risk of SIDS. Breast-feeding seems to have some protective effect but can’t be separated from known risk factors of SIDS. Plain language summary Breast feeding can be regarded as a preventive measure against SIDS. However socioeconomic factors may play a bigger part than breast feeding alone in the protection against SIDS. Mothers should be given the advice to breast feed as a preventive measure of SIDS. The authors suggest that more research is needed. / ABSTRACT Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall vilket vetenskapligt stöd det finns för rådet om amning som preventiv åtgärd mot plötslig spädbarnsdöd (sudden infant death syndrome, SIDS). Studien syftar till att undersöka de senaste 15 årens forskning i ämnet. Metod En systematisk litteraturstudie utan meta-analys med relevanta originalartiklar publicerade de senaste 15 åren. Resultat Antalet relevanta artiklar var 26, två artiklar exkluderades på grund av låg kvalitet. Sex kategorier relaterade till amning kunde identifieras. De granskade studierna har visat varierande resultat gällande amningens inverkan på risken för SIDS. Amningen har visats ha skyddande effekter som inte kan särskiljas från kända riskfaktorer för SIDS. Slutsats Amning kan fungera som en preventiv åtgärd mot SIDS. Dock verkar socioekonomiska faktorer ha en större roll än amning enskilt för att ge ett skydd mot SIDS. Rådet om att amning skyddar mot SIDS är adekvat och denna litteraturöversikt kan ge ökad kunskap om olika aspekter av amningens effekter. Författarna menar att det finns ett behov av ökad kunskap inom detta område.

Riskbruk av alkohol är ett stort problem i dagens samhälle. Sjuksköterskan beskrivs ha goda möjligheter att upptäcka och behandla riskbruk av alkohol i det dagliga arbetet. Studier tyder på att korta interventioner är av stor nytta till sjuksköterskan i sitt hälsofrämjande arbete. Dock visar forskningen att sjuksköterskans aktivitet inom detta område måste utvecklas och att det finns många faktorer som kan påverka uppgiften. Syftet med arbetet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans hälsofrämjande arbete gällande individer med ett riskbruk av alkohol. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades, analyserades samt kodades för att finna påverkande faktorer. De mest återkommande faktorerna som framkom delades in i fyra kategorier. Dessa var sjuksköterskans uppfattning om sin roll, utbildning och kunskap gällande riskbruk av alkohol, organisationens roll och motivationens betydelse samt sjuksköterskans känslor och attityder inför individer med riskbruk av alkohol. Osäkerhet vad det gäller tillvägagångssättet av korta interventioner och dess effektivitet beskrevs av sjuksköterskor i flertalet studier. Rädsla för att utlösa negativa reaktioner hos patienten samt den höga arbetsbelastningen har visat sig vara stora barriärer till utförandet av korta interventioner. Tydliggörandet av sjuksköterskans roll samt mer utbildning inom ämnet behövs för att öka aktiviteten inom området. Vidare forskning bör fokusera på sjukhusmiljö och fler kvalitativa studier behövs för att få en djupare förståelse för svårigheterna att implementera korta interventioner. / Hazardous use of alcohol is a large problem in today’s society. The nurse is described as having good opportunities to detect and treat hazardous use of alcohol in their daily work. Studies show that brief interventions are of great use to the nurse in their health promotion work. However, research shows that the nurses' activity in this area must be improved and that there are many factors that can affect this task. The purpose of this study was to illustrate factors that affect the nurses' health promotion work with regards to individuals with a hazardous use of alcohol. The work was carried out as a literature study where 13 scientific articles were selected, examined, analyzed and coded in order to find important factors. The most recurring factors that arose were divided into four categories. These were the nurses' perception of their role, education and knowledge about hazardous alcohol use, the organization’s role and the importance of motivation and the nurses’ feelings and attitudes towards individuals with hazardous alcohol use. Uncertainty about the approach to use with regards to brief interventions and their efficiency was described by nurses in several studies. Fear of triggering negative reactions in the patient and even the high workload has proved to be large barriers in carrying out brief interventions. Clarification of the nurses' role and more education on the subject is needed in order to increase the activity in the area. Further research should focus on the hospital environment and more qualitative studies are needed in order to get a deeper understanding of the difficulties in implementing brief interventions.

Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljöfaktorer är av betydelse för välbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att undersöka sambandet mellan arbetsmiljöfaktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat välbefinnande samt att identifiera förklaringsfaktorer för välbefinnande i arbetslivet. Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med insamlad data från ett pågående projekt, GodA-projektet. Anställda inom tre kommunalt ägda bolag i Gästrikland (n = 303) fick år 2013 besvara en enkät. Utifrån denna har ett antal frågeställningar valts ut för att besvara föreliggande studies syfte. Deskriptiv statistik har använts för sociodemografisk karakteristika och statistisk modellering genom linjära regressionsanalyser för undersökning av samband. Resultat Ett signifikant samband återfanns mellan vissa arbetsmiljöfaktorer (upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön, motivation, ledarskap, arbetsförmåga), arbete-livsbalans och välbefinnande i arbetslivet. Huvudresultatet indikerar att dessa variabler har ett signifikant förklaringsvärde för välbefinnande i arbetslivet. Dessa förklarar 40 % av variansen i utfallsvariabeln. Slutsats Arbete-livsbalans och vissa arbetsmiljöfaktorer (uppfattning om den psykosociala arbetsmiljön, motivation, ledarskap, arbetsförmåga) kan predicera arbetsrelaterat välbefinnande. Upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön har visat sig ha det starkaste sambandet med arbetsrelaterat välbefinnande och kan förklaras av att denna inkluderar en samlad bedömning av flertalet olika arbetsmiljöfaktorer och arbete-livsbalans. Med utgångspunkt i tvärsnittsstudiers metodologiska svagheter behövs fler studier av longitudinell art för att kunna dra säkrare slutsatser kring undersökta samband. / Background The work and its psychosocial work factors are important for well-being at work. The purpose of this study was to examine the relationship between work environmental factors, work-life balance and work-related well-being, and to identify explanatory factors for the well- being at work. Method A quantitative cross-sectional study was carried out with data collected from an ongoing project, the GodA-study. Employees within three municipally owned companies in Gästrikland (n = 303) answered a questionnaire in 2013. Based on this, a number of questions were selected to answer the present study’s aim. Descriptive statistics were used for socio- demographic characteristics and statistical modeling by stepwise linear regression analyzes for the study of the relationship. Results A significant association was found between certain work environmental factors (perception of the psychosocial work environment, motivation, leadership, work ability), work- life balance and work-related well-being. The main result indicates that these variables have a significant explanatory value for the well-being at work. These explain 40% of the variance in the outcome variable. Conclusions Work-life balance and certain work environmental factors (perception of the psychosocial work environment, motivation, leadership, work ability) can predict work-related well-being. The perception of the psychosocial work environment has been shown to have the strongest association with work-related well-being and could be explained by the fact that it includes an overall assessment of several different working environment factors and work-life balance. Based on cross-sectional studies’ methodological weaknesses, more studies of longitudinal nature are needed to draw more reliable conclusions.

I Sverige ökar frekevensen av psykisk ohälsa. Mindfulness är en form av uppmärksamhetsträning att vara i nuet, som kan kan öka förmågan till lugn istället för att fastna i invanda beteenden såsom oro för framtiden. I aktuell studie delger fyra respondenter individuellt sina upplevelser kopplat till hälsa, efter deltagande i ett mindfulnessprogram. Denna kvalitativa studie med en tematisk analys på narrativ bas visar att berörda anammat mindfulness i varierande grad för att hantera egen hälsa och tillvaro i arbete samt privatliv inklusive relationer. Ytterligare studie rekommenderas kring effekter av mindfulness i ett mer långsiktigt perspektiv samt att utröna eventuellt andra påverkansfaktorer. / In Sweden, the frequency of mental disorder increases. Mindfulness is a form of awareness training to be in the present, who can increase the ability to calm instead of getting stuck in habitual behavior, such as anxiety about the future. In the current study four respondents provide individually their experiences related to health, after participating in a mindfulness program. This qualitative study, with a thematic analysis of narrative base, shows that the mindfulness is embraced in varying degrees to manage their own health and life at work and private life including relationships. Further study is recommended on the effects of mindfulness in a longer term perspective, and to determine any other influencing factors.

Det hälsofrämjande ledarskapet fokuserar på friskfaktorer genom att synliggöra och lyfta fram de styrkor som finns på arbetsplatsen. För att kunna skapa en hälsofrämjande arbetsplats behövs det kunskap om hälsofrämjande arbete hos ledarna, det behövs således förutsättningar för chefer att kunna bedriva ett hälsofrämjande ledarskap. Studiens syfte var att belysa hur förvaltningschefer i kommuner i Hallands län upplever förutsättningarna för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap. Den teoretiska referensramen utgår ifrån hälsopromotion med fokus på främjande, hälsofrämjande ledarskap och dess förutsättningar, krav-resursmodellen, kompetens och kompetensutveckling. Studien utgår ifrån ett hermeneutiskt synsätt där slutsatser dragits med induktiv ansats. Metoden i studien baserades på en kvalitativ ansats genom åtta semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat har analyserats genom en konventionell innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Arbetsform och förutsättningar för ett hälsofrämjande ledarskap som visade chefernas upplevelse av hälsofrämjande ledarskap. Goda möjligheter till stöd i det dagliga arbetet var såväl befintliga som önskvärda stödjande strukturer och resurser inom organisationen. Hanterbara arbetskrav i form av prioritering av resurser där cheferna förmedlade deras upplevda arbetskrav inom organisationen, vilka inte ansågs vara för höga. Vikten av att prioritera resurser och tid låg till grund för ett hälsofrämjande ledarskap. Slutligen var goda förutsättningar för kompetensutveckling och dagligt lärande vilket förekom på såväl individ som gruppnivå. Utifrån resultatet kan slutsatserna dras att cheferna upplevde att det fanns goda förutsättningar för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap i form av stöd, krav och resurser samt kompetensutveckling. Prioritering av resurserna låg till grund för chefernas förutsättningar för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap.

I studien undersöks hur körsång påverkar den upplevda hälsan hos körsångare inom Svenska kyrkan. För att fördjupa studien ytterligare studerades även respondenternas upplevelser av körsången och hur dessa upplevelser kan kopplas till flow-teorin. För att genomföra studien har kvalitativa forskningsintervjuer använts och urvalet är handplockat med det enda kravet att de ska ha varit med i kör i minst tre år, detta för att få så mycket information som möjligt och få en djupare förståelse kring ämnet. Körsång verkar påverka respondenterna i denna studie övervägande positivt. I kören skaffade de nya vänner och fick social kontakt, de upplevde positiva känslor efter att de sjungit, bland annat att de blev glada och fick mer energi. Uppträdanden upplevdes också som positiva, flera tyckte det var roligt och stämningsfullt. Det fanns några få negativa känslor som kunde uppstå hos några av respondenterna. Det fanns en oro att man skulle bli ensam i sin stämma på övningar och uppträdanden. En nervositet kunde också uppstå när de inte var helt säkra på texten. Det framkom att körledaren kan vara en viktig del i hur bra en kör är. Körsången kunde enligt studien vara en flow-skapande aktivitet då respondenterna kände många av de känslor som flow kan skapa, till exempel intensivt fokus på nuet, att tiden går snabbare och att aktiviteten är målet. Med tanke på vad körsången kan göra för den uppleda hälsan skulle denna aktivitet också kunna vara bra ur ett hälsopromotionsperspektiv. De övervägande positiva upplevelserna och känslorna i samband med kören visar på att den upplevda hälsan kan påverkas på flera sätt, främst genom mer social kontakt och att det skapar glädje. / The study investigates how choir singing affects the perceived health of choir singers in the Swedish Church. To deepen the study further, the respondents' experiences of choir singing were also studied and how these experiences can be linked to The Flow Theory. Qualitative research interviews have been used with a handpicked selection of interviewees with the only requirement that they have been involved in choir singing for at least three years. This method was used to get as much information as possible and gain a deeper understanding of the subject. Choir singing seems to affect respondents positive in general in this study. In the choir they got new friends and social contact. They experienced positive feelings after the sessions, among other things, they became happy and gained more energy. Performances were also perceived as positive, several thought it was fun and atmospheric. There were a few negative feelings that could occur for some of the respondents. Some was concerned that they would be alone in their section during exercises and performances. A nervousness could also occur when they were not completely sure of the lyrics. It was found that the choir leader can be an important part of how good a choir is. According to the study, the choir singing can be a flow-creating activity because respondents felt many of the emotions flow can create, such as intense focus on the present, time is perceived to pass faster than normal and a feeling that the activity is the goal itself. Considering what choir singing can do for the perceived health, it can also be good in a health promotion perspective. The predominant positive experiences and feelings associated with the choir show that the perceived health can be influenced in several ways, primarily through more social contact and that it creates joy.

Syftet med denna studie var att bidra med mer kunskap kring medarbetares syn på erbjudanden till fysisk aktivitet som ett hälsopromotivt arbete, samt hur de förhåller sig till friskvårdsbidraget. Detta har gjorts genom semi-strukturerade intervjuer med tio medarbetare på ett produktionsföretag i södra Sverige. Genom en allmän kvalitativ analysmetod kunde sex teman identifieras: Muntlig kommunikation är centralt, läridentitet och self-efficacy har betydelse, tidsbrist och skiftarbete kan hindra, privatekonomin kan hindra, socialt stöd är centralt, samt motivation från ledningen är centralt. Slutsatsen är att deltagande och nyttjande behöver förstås utifrån en rad olika faktorer där det sociala stödjandet från omgivningen, från såväl ledningen som medarbetare, är särskilt viktigt. Det fordras även ett strategiarbete där aktiv uppmuntran, muntlig kommunikation samt gemensamma hälsomål ges utrymme att integreras och prioriteras i samtliga delar av organisationen.