Friskvård, är en del i det hälsofrämjande arbete som idag bedrivs på de flesta arbetsplatser. På Kriminalvården i Borås bedrivs friskvårdsarbetet genom ett generöst friskvårdsbidrag, flertalet friskvårdsförmåner och en lokal idrottsförening. Syftet med denna studie är att undersöka inställningen till friskvård på Kriminalvården i Borås med fokus på friskvårdens syfte, ledarskapets roll i friskvårdsarbetet och medarbetarnas delaktighet. Studien grundar sig i kvalitativa intervjuer som sedan analyserats genom tidigare forskning inom hälsofrämjande arbete samt teorin Krav-Kontroll-Stöd. Både ledningsgruppsrepresentanter och medarbetare på olika nivåer i organisationen har intervjuats. Resultatet visar på bristande delaktighet, som i studien symboliseras av en uppmärksammad vattenmaskin på arbetsplatsen. Även aspekter som bristande kommunikation, att friskvården inte sammankopplas med övrigt arbetsmiljöarbete samt att frågor om hälsofrämjande inte prioriteras i ledningsgruppen lyfts fram. Genom studien får läsaren ta del av hur hälsofrämjande arbete kan bedrivas men framför allt ges också inblick i en, för många, helt okänd arbetsmiljö bakom låsta dörrar.

Bakgrund: Hälsopromotion/hälsofrämjande arbete innebär att man arbetar med hälsa ur ett holistiskt synsätt där strävan är balans i hälsans alla delar. Hälsopromotion har sedan World Health Organization’s (WHO) lansering av Ottawadokumentet utvecklats till en inriktning som tydligt skiljer sig från sjukdomsbehandlande och sjukdomsförebyggande arbete. Livsstilsrelaterad ohälsa i Sverige kostar samhället upp till 55 miljarder kr per år. Åtgärder i människors livsstil kan ge vinster för individ, organisation och samhället med bl.a. minskad belastning i sjukvården, vilket rimligtvis kan minska kostnader för sjukvården och samhället i helhet. Primärvården kan som första vårdinstans betraktas ha goda förutsättningar till att på ett tidigt stadium nå patienter oavsett socioekonomisk status & då främja en jämlik hälsoutveckling i befolkningen. Syfte: Att undersöka hälsopromotivt arbete inom primärvården i en medelstor stad i Norrbotten. Vad är arbetsledares perspektiv på hälsopromotivt arbete inom primärvården? Hur arbetar medarbetare hälsopromotivt inom primärvården? Vilket stöd behövs för att utveckla det hälsopromotiva arbetet i primärvården? Metod: Kvantitativ deskriptiv studie. Resultat: Arbetsledare har en medvetenhet kring det hälsofrämjande uppdraget och en vilja att implementera och utveckla det arbetet, det finns en ambition att arbeta befolkningsinriktat för en jämlik hälsa för alla och en tro på att primärvårdens roll kommer att vara viktigare i framtiden för främjandet av hälsan hos individer och grupper i befolkningen. Samtidigt uttrycks ett tydligt behov av resurser, kompetens och samverkan inom området då primärvårdens totala uppdrag inklusive främjandet av hälsan uppfattas som för brett och därmed svårgreppbart. Medarbetarna arbetar med samtliga delar av hälsa varav fysisk, psykisk och social hälsa uppger majoriteten sig arbeta med. Motivation via samtal samt utredning via samtal anges som primära arbetsmetoder inom samtliga områden av hälsa. Även receptordination och remittering till specialist anges som vanliga arbetssätt. Medarbetarna uttrycker ett tydligt behov av tid, resurser, kompetens och samverkan för ett ökat hälsopromotivt arbete, i likhet med arbetsledarnas uttryckta behov. Vår slutsats är att genom samverkan där både promotivt och preventivt arbete praktiseras, kan både tid och övriga resurser hos primärvårdens nuvarande vårdpersonal besparas. / Background: Health promotion means working with health from an holistic approach where the endeavor is balance concerning all aspects of health. Since the World Health Organization's (WHO) launch of the Ottawa document, health promotion has obviously distinguished from disease treatment and disease prevention. In Sweden, health problems related to lifestyle costs society up to SEK 55 billion a year. Measures in people's lifestyles can give benefits to individuals, organizations and society with a reduced burden on healthcare. Action can reduce costs regarding both healthcare and society as a whole. Primary care can be regarded as the first healthcare provider to have good conditions for reaching patients at an early stage regardless of socioeconomic status and thereby promote equal health development among the population. Purpose: To investigate health-promoting work in primary care in a medium-sized city in Norrbotten. What is the supervisor's perspective on health-promoting work in primary care? How do employees work in a health-promoting field in primary care? What support is needed to develop the health-promoting work in primary care? Method: Quantitative descriptive study. Result: Supervisors have an awareness of the health promotion mission and a willingness to implement and develop that work, there is an ambition to work population-oriented towards equal health for all and a belief that primary care will be more important in the future regarding promotion of the health of individuals and groups among the population. Meanwhile, there is a clear need for resources, skills and collaboration in the area, as the mission of primary care, including health promotion, is perceived as too broad and thus difficult to handle. The staff work with all parts of health, whereof physical, mental and social health are embraced by the majority. Motivation via conversation and inquiry via conversation are indicated as primary working methods in all areas of health. Recipe ordination and remittance to specialist are also stated as common practices. The staff expresses a clear need for time, resources, skills and collaboration for increased health-promoting work, similar to the expressed needs of supervisors. Our conclusion is that through collaboration where both promotional and preventive work is practiced, both time and other resources could be spared concerning primary care's current healthcare staff.

Denna kvantitativa studie inriktar sig på fysisk aktivitet i vardagen och dess påverkan på upplevd stress hos individer som tränar regelbundet. I ett samhälle där stillasittande och stress ökar kan den fysiskt aktiva vardagen vara en viktig faktor till ett hälsosamt liv. Syftet med studien var att undersöka om det finns skillnader i upplevd stress mellan individer som tränar regelbundet och är fysiskt aktiva på olika nivåer i vardagen, jämfört med individer som enbart tränar. Studien baserades på en enkät som 601 stycken individer besvarade. Insamlat material studerades sedan via ett statistikprogram, GraphPad Prism 8, för att finna signifikanta skillnader. Resultatet i studien visade att det inte fanns någon statistisk signifikant skillnad mellan grupperna i det totala värdet på frågorna om upplevd stress (PSS-14) (p=0,2467). Däremot fanns det signifikanta skillnader mellan grupperna i svaren på hälften av frågorna i PSS-14. Resultatet visade ett mönster som tenderade att peka på att en högre nivå av fysisk aktivitet bidrog till en lägre nivå av upplevd stress. / This quantitative study focuses on everyday physical activity and its impact on perceived stress in individuals who exercise regularly. In a society where sedentary lifestyles and stress increase, everyday physical activity can be an important factor in a healthy life. The purpose of the study was to investigate differences in perceived stress between individuals who exercise regularly and are physically active at different levels in everyday life, compared to individuals who only exercise alone. The study was based on a questionnaire that 601 individuals answered. Collected data material was then investigated using studied through a statistically program, GraphPad Prism 8, to determine significant differences. The results showed that there was no statistic significant difference between the groups in the total score on the perceived stress scale (PSS-14) (p=0,2467). However, there were significant differences between the groups in the answers to half of the questions in the questionnaire. The results showed a pattern that tended to indicate that a higher level of everyday physical activity contributed to a lower level of perceived stress.

The purpose of this study was to examine occupational therapists experiences of health-promoting dialogue. Today, there is no research that shows the importance of the health-promotion dialogue as an individual factor of change in occupational therapeutic treatment. The study was conducted with a qualitative approach in which the authors conducted ten semi-structured interviews with occupational therapists, working in municipal health care and was active in the south and middle part of Sweden. A qualitative content analysis with an inductive approach was used for the study. This resulted in the following categories; Health promoting or health informative counselling; The environmental dimensions effect on the counselling and Lifestyle habit as everyday habit. The first category indicated that health-promoting dialogue seldom originated from an evidence-based method and had a promoting or informative approach, depending on the level of counselling competence of the occupational therapist. The second category showed that the environmental dimensions played an important role in counselling implementation as well as for the outcome, but seldom supported it. The third category showed that the occupational perspective effected the counselling process, based on its focus on occupation as a therapeutic mean. The study identified multiple promoting and limiting factors which effected the occupational therapists health-promoting dialogue. The authors conclude that this knowledge would contribute to improve the quality in the health-promoting dialogue process of the occupational therapist. This study shows how competence, environment and the occupational perspective constitutes crucial and cooperative factors for the potential change in the health-promoting dialogue. / Syftet med denna studie var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av samtal om levnadsvanor. Idag saknas forskning som visar på det hälsopromotiva samtalets betydelse som individuell förändringsfaktor i arbetsterapeutiskt behandlingsarbete. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där författarna genomförde tio semistrukturerade intervjuer med arbetsterapeuter som arbetade inom kommunala sektorn och var verksamma i Skåne eller Uppsala län. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för studien. Detta resulterade i följande kategorier; Hälsopromotivt eller hälsoinformativt samtal; Miljödimensionernas påverkan på samtalet och Levnadsvanan som vardagsvana. Den första kategorin visade att samtalen om levnadsvanor sällan utgick från en evidensbaserad metod och hade en promotiv eller en informativ ansats, beroende på graden av samtalskompetens hos arbetsterapeuten. Den andra kategorin visade att miljödimensionen spelade en viktig roll för samtalets genomförande och utfall men sällan bidrog till att stödja det. I den tredje kategorin framkom det att det arbetsterapeutiska förhållningssättet påverkade samtalsprocessen utifrån dess fokus på aktivitet som terapeutiskt medel. Studien identifierade ett flertal främjande och begränsande faktorer som påverkade arbetsterapeuters samtal om levnadsvanor. Författarna anser att denna kunskap skulle kunna bidra till att höja kvaliteten i arbetsterapeuternas hälsopromotiva samtalsprocess. Studien visar på hur kompetens, miljö och det arbetsterapeutiska perspektivet utgör centrala och samverkande faktorer för samtalets förändringspotential.

Enköpings kommun har genomfört ett medborgardialogsprojekt i syfte att utveckla ett antal åtgärder för att skapa framtidstro bland unga i stadsdelen Västerleden. Projektet bygger på SKR:s modell för medborgardialog om komplexa samhällsfrågor. Den här studien ämnar att utvärdera projektet utifrån design och processkvalitet. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på dokumentanalys och workshop. Dokumentanalysen har genomförts deduktivt, medan workshopen i form av en semistrukturerad fokusgruppintervju som i sin tur har analyserats tematiskt och innehållsmässigt. Utvärderingen visar att projektets utformning är ändamålsenlig och i hög grad realistisk utifrån genomförbarhet.  Projektplanen har följts i stora drag, men det finns en utvecklingspotential i såväl projektdesignen som implementeringsprocessen, för att kunna inkludera fler målgrupper i dialogerna, säkerställa de framtagna åtgärdsförslagens relevans och kunna utvärdera resultaten.

Forskning tyder på att lagidrotten kan utgöra en hälsofrämjande arena som uppfyller en viktig samhällsfunktion. Trots detta väljer många att lämna idrottsrörelsen i ung ålder medan elitlagidrottare utgör en grupp som valt att fortsätta satsningen vidare. Syftet med studien var att undersöka elitidrottares upplevelse av lagidrottens hälsofrämjande egenskaper och vilka faktorer som bidrar med motivation till fortsatt idrottande. Metoden var av kvalitativ karaktär och datainsamlingen bestod av intervjuer i fokusgrupp. Tjugo deltagare rekryterades från fyra olika idrottsföreningar och idrottsgrenar. Datamaterialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys där fyra underkategorier “Någonting större”, “Kropp och knopp”, “Professionella förutsättningar” och “Spelets drivkraft” skapade huvudtemat “Elitlagidrott- att tillsammans drivas av något hälsofrämjande”. Resultatet visar att elitlagidrotten kan bidra med hälsofrämjande egenskaper som också tillsammans med föreningens arbete och tävlingsmomenten skapar förutsättningar för motivation till fortsatt idrottande. Slutsatsen är att de hälsofrämjande egenskaperna inom elitlagidrott kan utgöra någonting större än bara idrott och främjar både psykisk och fysisk hälsa som tillsammans med idrottsföreningens arbete samt tävlingsmomentet utgör motivationsfaktorer till det fortsatta idrottandet. / Research suggests that team sports can constitute an arena for health promotion and encompass an important societal function. Despite this, many choose to leave the team sport context at a young age, whereas elite athletes form a group that has chosen to continue participating. The purpose of this study was to investigate elite athletes’ experiences of the team sport’s health promotion characteristics and which factors can contribute to the motivation to continue with sports participation. The research method was of a qualitative nature and the data collection consisted of interviews with focus groups. Twenty participants were recruited from four different sporting clubs, each in a different field of sport respectively. The data was analyzed using a manifest content analysis method, where four categories - “Something bigger’’, “Body and mind’’, “Professional conditions’’ and “The motivation of the game” - created the main theme “Elite team sport - to be driven together by something health promotive’’. The result shows that elite team sports can contribute with health promotive qualities, that together with the work of the sports clubs and the element of competition creates motivation for continuing sports participation. The conclusion is that health promotive qualities in elite team sports can constitute something bigger than just the sport itself and promote both mental and physical health. This effect, together with assistance from the sports club, as well as the element of the competition, constitute motivational factors for continued sports participation.

Bakgrund: Coronaviruset (covid-19) medförde att Folkhälsomyndigheten 2020 införde rekommendationer för att minska smittspridningen i samhället. Den äldre befolkningen blev extra utsatt på grund av att de tillhörde riskgruppen att bli allvarligt sjuk. Studier visade att restriktioner i form av isolering och brist på socialt stöd påverkar de äldre som är boende både hemma och på äldreboende. Däremot saknas svenska studier på hur de som bor hemma utan hemtjänst har påverkats av pandemin. Syfte: Syftet med studien är att mäta den upplevda hälsan innan och efter pandemin hos äldre personer över 65 år som bor hemma utan hemtjänst i Stockholms län och Norrbottens län.Metod: Studien är en kvantitativ studie med deskriptiv design. Datainsamlingen utfördes genom en kvantitativ enkät med kryssfrågor där den upplevda hälsan fick skattas. Resultat: Resultatet av studien visade att pandemin över lag har påverkat hälsan negativt hos äldre boende hemma utan stöd av hemtjänst. Hälsan före och efter pandemin upplevs som oförändrad för större delen av deltagarna, men 36 % upplever en försämrad hälsa och den grupp som upplever störst skillnad är kvinnor. Över hälften av deltagarna uppger att de upplever ensamhet och/eller isolering. Majoriteten av deltagarna har inte förändrat sina kostvanor under pandemin och den fysiska aktiviteten har minskat hos en tredjedel av deltagarna. Stillasittandet har ökat där 5 % har dubblerat sitt stillasittande. Hos ett litet antal respondenter har hälsan förbättrats i de olika kategorierna. Slutsats: Majoriteten av respondenterna upplever en oförändrad hälsa idag jämfört med innan pandemin. En jämförelse med äldre personer med hemtjänst och äldre personer boende på särskilt boende visade att deltagarna har en allmänt bättre upplevd hälsa. Vidare krävs mer forskning kring ämnet inför hälsofrämjande insatser samt hantering av pandemier hos den äldre befolkningen. / Background: The coronavirus (covid-19) led the Swedish Public Health Agency to introduce recommendations in 2020 to reduce the spread of infection in society. The elderly population was particularly vulnerable because they belonged to the risk group of becoming seriously ill. Studies show that restrictions in the form of isolation and lack of social support affect the elderly who live both at home and in nursing homes. However, there are no studies on how those who live at home without home care have been affected by the pandemic. Aim: The aim of the study is to measure the perceived health before and after the pandemic in elderly people over the age of 65 who live at home without home care in Stockholm County and Norrbotten County.Method: The study is a quantitative study with descriptive design. The data collection was performed through a quantitative survey with cross-questions where the perceived health was assessed. Results: The results of the study show that the pandemic has generally had a negative effect on the health of elderly people living at home without the support of home care services. Health before and after the pandemic is perceived as unchanged for most participants, but 36% experience poorer health and the group that experiences the greatest difference are women. More than half of the participants state that they experience loneliness and / or isolation. Many participants did not change their diet during the pandemic and physical activity decreased in one third of the participants and sedentary life has increased where 5% have doubled their sedentary life. In a small number of respondents, health has improved in the various categories. Conclusion: Most respondents experience unchanged health today compared to before the pandemic. A comparison between older people with home care and older people living in special housing shows that the participants have a generally better perceived health. Furthermore, more research is required on the subject prior to health promotion initiatives and the management of pandemics in the elderly population.

Hälsan är något som är föränderligt och många människor spenderar stora delar av livet på sina arbetsplatser. Hur hälsan ser ut på arbetsplatser är något som även kan avspeglas på den personliga hälsan och vice versa. Hälsofrämjande insatser på arbetsplatser är något som kan påverka både den personliga hälsan men även hälsan på arbetsplatser. Syftet var att undersöka självskattad hälsa och hälsa på arbetsplatser hos anställda som; (1) erbjuds massage och nyttjar den, (2) erbjuds massage men inte nyttjar den, och (3) inte erbjuds massage alls. Detta gjordes genom en kvantitativ tvärsnittsstudie med ett enkätformulär innehållande SHIS och WEMS som besvarades av 98 deltagare. Oparade t-tester användes för att undersöka skillnader mellan gruppernas självskattade hälsa, den upplevda arbetsmiljön i sin helhet samt för upplevelser kring stödjande arbetsförhållanden, individuella inre upplevelser, självbestämmande, tidsupplevelse, ledarskap och förändringsarbete. Resultatet visade att de som erbjuds samt nyttjar massage upplever bättre stödjande arbetsförhållanden jämfört med både de som erbjuds men inte nyttjar massage (p<0.05) och för de som inte erbjuds massage alls (p<0.001). De som erbjuds och nyttjar massage upplevde även bättre ledarskap än de som inte erbjuds massage (p<0.05). Utifrån SHIS och WEMS i sin helhet hade de som erbjuds och nyttjar massage tendens till högre medelvärde än både de som erbjuds men inte nyttjar och de som inte erbjuds massage. Massage tycks ha hälsofrämjande betydelse för stödjande arbetsförhållanden och ledarskap på arbetsplatser. / People's health is always changing and many spend a lot of their lives at their workplace. The workplace-related health is reflected in personal health and vice versa. Health promoting interventions in the workplace can affect both the personal health and also the work experience. The purpose of this study was to examine self-assessed health and perceived workplace environment in employees in workplaces who; (1) are offered massage and use it, (2) are offered massage and do not use it, and (3) are not offered massage at all. This was executed through a cross-sectional study with a questionnaire containing SHIS and WEMS that was filled out by 98 participants. Unpaired t-tests were used to examine the differences between the groups self-assessed health, the perceived workplace environment in its entirety, experiences around supportive work conditions, internal work experience, autonomy, time experience, management and process of change. The results showed that those who are offered massage and use it experience more supportive work conditions than those who are offered massage and do not use it (p<0.05) and also compared to those who are not offered massage at all (p<0.001). Those who are offered massage and use it also experience better leadership compared to those who are not offered massage at all (p<0.05). When looking at SHIS and WEMS in its entirety the results showed a tendency to a higher average score in the group who are offered massage and use it than both other groups. Massage seems to have a health promoting effect on supportive work conditions and on management in the workplace.

Introduktion: Fysisk aktivitet bidrar till många positiva hälsoeffekter och leder till fler friska levnadsår. Brist på fysisk aktivitet är idag ett folkhälsoproblem och många människor når idag inte upp till rekommendationerna gällande fysisk aktivitet. En bidragande orsak till att människor slutar vara fysiskt aktiva är ofta brist på motivation. Motivation, self-efficacy och empowermentinriktade insatser har en betydande roll när det gäller fysisk aktivitet och hälsofrämjande aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som skulle kunna underlätta för vuxna människor att vara mer fysiskt aktiva. Metod: Studiens design var mixed-method och datainsamlingen skedde genom en webbenkätundersökning som besvarades av 115 deltagare. Datainsamlingen gjordes med hjälp av Google Forms och den kvantitativa delen analyserades sedan med oparat t-test med hjälp av Graphpad Prism 9. Den kvalitativa delen analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Studien visar att mer energi och ork är den främsta inre faktorn som skulle kunna underlätta att vara mer fysiskt aktiv. Mer tid i vardagen är den främsta yttre faktorn som skulle kunna underlätta att vara mer fysiskt aktiv. Majoriteten av deltagarna önskar vara mer fysiskt aktiva på fritiden. Anledningen till att människor är fysiskt aktiva är i huvudsak för att uppnå och bibehålla fysiskt och psykiskt välmående. Slutsats: Denna studie visar att många människor anser att de skulle vara mer fysiskt aktiva om de hade mer tid i vardagen och mer energi och ork. I och med dessa resultat visar det på vikten för hälsovägledare att inspirera och motivera människor till att vara fysiskt aktiva och därmed uppnå ett ökat välmående. / Introduction: Physical activity contributes to many positive health benefits and leads to more healthy years of life. Lack of physical activity is today a public health problem and today many people do not reach the recommendations regarding physical activity. A contributing reason why people stop being physically active is often a lack of motivation. Motivation, self-efficacy and empowerment have a significant part in physical activity and health promoting activities. Aim: The aim of the study was to investigate what could make it easier for adults to be more physically active. Method: The design of the study was mixed-method and the data collection was performed using a web survey which was answered by 115 participants. The data collection was done using Google Forms and the quantitative material was analyzed with unpaired t-test using Graphpad Prism 9. The qualitative material was analyzed with manifest content analysis. Results: The study shows that more energy is the main internal factor that could make it easier being more physically active. More time in life is the main external factor that could make it easier to be more physically active. The majority of the participants want to be more physically active in their spare time. The reason why people are physically active is mainly to achieve and maintain physical and mental well-being. Conclusion: This study shows that many people believe that they would be more physically active if they had more time in life and more energy. These results shows the importance for health counselors to inspire and motivate people to be physically active and thus achieve increased wellbeing.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att studera hälsofrämjande strategier för gravida kvinnor i syfte att förebygga karies i tidig barndom hos deras barn. Metod: Vetenskapliga kvantitativa artiklar söktes i två medicinska databaser, DOSS och MEDLINE, med relevanta sökord och sökordskombinationer. Tolv vetenskapliga artiklar valdes enligt inklusions- och exklusionskriterier. Resultat: De fyra hälsofrämjande strategier som identifierades var munhälsoutbildning, motiverande samtal, ökade kunskaper om god munhälsovård och interprofessionell strategi. Samtliga strategier visade på en minskning av karies hos studiedeltagarnas barn fast flera studier visade inte på en statistisk signifikans. Slutsats: Hälsofrämjande strategier under graviditeten med syfte att förebygga karies i tidig barndom hos det väntade barnet verkade ha en kariesminskande effekt. Hälsovårdspersonal kan främja oral hälsa hos den gravida kvinnan och det väntade barnet i förebyggande syfte mot karies i tidig barndom. Vidare forskning behövs dock för att fastställa effekten av hälsofrämjande strategier under graviditeten i kariesförebyggande syfte då flera studier saknade statistisk signifikans fastän de visade en minskning av karies hos studiedeltagarnas barn. / Aim: The aim of the literature study was to study health promotion strategies for pregnant women to prevent early childhood caries for the expectant child. Method: The literature study used quantitative peer-review articles that were searched in two medical databases, DOSS and MEDLINE, with relevant search terms and combinations. Twelve peer review-articles were selected according to inclusion and exclusion criteria. Results: Four health promotion strategies were identified: oral health education, motivational interviewing, increased knowledge of good oral health care and interprofessional strategy. The strategies presented a reduction in caries in the participants' children, although several studies did not show a statistical significance. Conclusion: Using health promotion strategies during pregnancy had an effect to prevent early childhood caries. Healthcare professionals can promote oral health to the pregnant woman and the expectant child as a preventive measure against early childhood caries. Several studies showed a reduction of caries in children but lacked statistical significance. However, further research is needed to determine the efficacy of health promotion strategies during pregnancy for caries prevention.