Psykisk ohälsa bland barn och unga är ett stort folkhälsoproblem i dagens samhälle, studiervisar att ungdomars psykiska ohälsa debuterar redan innan 14-årsåldern och forskning harvisat att hälsoundervisning i skolan har en positiv påverkan på elevernas välbefinnande. Barn och unga spenderar stor del av sin vardag i skolan vilket gör skolan till en bra arena för attfrämja hälsa och förebygga ohälsa. Med utgångspunkt i det folkhälsovetenskapliga arbetetsyftar studien till att undersöka hur skolor arbetar med psykisk hälsa i mellanstadiet ur ettlärarperspektiv. Studien hade till avsikt att besvara frågeställningen: Hur vill lärare arbeta medpsykisk hälsa i skolan? Vilka hinder uppfattar lärare att det finns för att tillämpa psykisk hälsai skolan? En kvalitativ metod med induktiv ansats och deskriptiv design tillämpades för att få insikt ilärarnas erfarenheter och upplevelser inom ämnesområdet. Vi samlade in empirin genom 10semistrukturerade intervjuer som genomfördes via Zoom med mellanstadielärare runt om ilandet. Informanterna valdes ut genom ett avsiktligt urval där mellanstadielärare medvetetvaldes ut för att de besitter förmågan att belysa ett specifikt fenomen. Inklusionskriterierna fördeltagandet var att arbeta som mellanstadielärare inom friskolor och kommunala skolor. Degenomförda intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Studien utgår från de teoretiska utgångspunkterna Salutogenes och Organizational citizenship behavior. Resultatet av studien visar att lärare saknar stöd, kompetens och resurser för att kunna arbetahälsofrämjande med elevers psykiska hälsa. Skolornas arbete med psykiskt arbete skiljer sigåt skolor emellan, likaså skiljer lärarnas arbetssätt åt i ämnet. Detta tycks bero på att skolornasaknar en gemensam kunskapssyn i arbetet samt att de aktuella riktlinjerna i läroplanen intebetonar hur man ska arbeta med elevers psykisk hälsa utan lämnas för fri tolkning. / Mental illness among children and youth is a major public health problem in today's society,studies show that young people's mental illness begins before the age of 14 and research hasshown that health education in school has a positive impact on students' well-being. Childrenand young people spend a large part of their daily life at school, which makes school a goodarena for promoting health and preventing ill-health. Based on public health science work, thestudy aims to investigate how schools work with mental health in middle school from ateacher's perspective. The study intended to answer the question: How do teachers want towork with mental health in school? What barriers do teachers perceive there to be inimplementing mental health in schools? A qualitative method with an inductive approach and descriptive design was applied to gaininsight into the teachers' experiences in the subject area. We collected the empirical evidencethrough 10 semi-structured interviews that were conducted via Zoom with middle schoolteachers around the country. The informants were selected through purposive sampling wheremiddle school teachers were deliberately selected because they possess the ability to shedlight on a specific phenomenon. The inclusion criteria for participation were to work as amiddle school teacher in independent and municipal schools. The conducted interviews weretranscribed and analyzed with a qualitative content analysis. The study is based on thetheoretical starting points Salutogenesis and Organizational citizenship behavior. The results of the study show that teachers lack support, competence, and resources to be ableto work health promotion with students' mental health. The schools' work with psychologicalwork differs between schools, as do the teachers' working methods in the subject. This seemsto be due to the fact that the schools lack a common view of knowledge in the work and thatthe current guidelines in the curriculum do not emphasize how to work with students' mentalhealth but are left to free interpretation.

Bakgrund: Man kan se att en stor andel unga kvinnor lider av ätstörning samtidigt som det ä rbrist på kunskap om vilka hälsopromotiva åtgärder som är viktiga vid tillfrisknande. Syftet med studien var att undersöka vilka hälsofrämjande faktorer som bidragit till att unga kvinnor tagit sig ur en ätstörning. Metod: Kvalitativ metod med snöbollsurval och bekvämlighetsurval användes för att nå deltagarna. 17 kvinnor i åldrarna 19-59 år medverkade i studien. Öppna brev användes för att samla in data. De öppna breven analyserades enligt kvalitativinnehållsanalys med latent ansats där författarna tog ut meningsbärande enheter, koder, kategorier och teman. Analysen resulterade i tre huvudteman: Jag och min starka kropp, En främjande och glädjefylld miljö där jag kan vara mig själv och “Det löser sig nog -”stärkande insatser. Sex subteman skapades: Inom mig, Lyssna på kroppens olika behov, Balans mellan krav och stöd från betydelsefulla människor i min närhet, Faktorer i minomgivning, Konsten att sköta kosten och Professionell personal och preventiva verktyg som resurs. Resultat: Det som framkommer i resultatet är att flera olika faktorer främjade hälsa hos de unga kvinnorna och bidrog till att de tillfrisknande från ätstörning. Dessa faktorer var; att acceptera den man är och ge sig själv kärlek. Att få stöd och uppmuntran från nära. Aktiviteter och positiva sammanhang. Matstöd och preventiva åtgärder på klinik samt vägledning av utbildad personal. Slutsats: Riskåldern för att drabbas av ätstörning är 13-30 år och därför är det viktigt att jobba med hälsofrämjande insatser redan i ung ålder. I den här studien framkom det att flera olika faktorer är viktiga för tillfrisknande från ätstörning men även för att stärka hälsa hos kvinnor som är friska. / Backgound: A large population of young women suffers from eating disorders and at the same time there is a lack of knowledge about which health promotive tools are important in the fight to get well. The aim of the study was to investigate which health promoting factors that contributed to the womens recovery. Methods: Qualitative method with snowball sampling and convenience sampling was used to find the participants. 17 women in the age of 19-59 years participated in the study. Data was collected by open letters and then analyzedwith latent qualitative content analysis where the authors arranged meaning units, codes, categories, sub-themes and themes. The analysis resulted in three main themes: Me and my strong body, An encouraging and joyful environment where I can be myself and "It will all be alright" - strong efforts. Six sub-themes were created: Within me, Listening to the different needs of the body, Balance between demands and support from important people in my environment, Factors in my environment, The art of manage the diet and Professional staff and preventive tools as a resource. Results: What is evident in the results is that several factors promote health for the young women and contributed to the recovery from eating disorders. To accept who you are and give yourself love. To get support and encouragement from near. Activities and positive contexts. Food support and preventive methods at the clinic and guidance of healthcare professionals. Conclution: Most common age to suffer from eating disorder is 13-30 years old. Therefore, it is important to work with health promotive efforts at a young age. In this study, it emerged that several factors are important for recovery from eating disorders, but also for strengthening the health of women who are healthy.

Bakgrund: Stillasittande har blivit ett allt större folkhälsoproblem. Stillasittande ökar risken för kroniska sjukdomar såsom hjärt-och kärlsjukdomar, typ 2 diabetes, olika cancerformer och förtidig död. Syftet: Syftet med studien är att undersöka vilka strategier som finns och möjliggör till effektiva pauser under arbetsdagen. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på tjugovetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet av litteraturstudien uppvisar olika hälsopromotiva åtgärder som främjar hälsa och besvarar studiens syfte. Efter analysering av samtliga artiklar framkom tre huvudkategorier: Förutsättningar, individanpassning och eget ansvar. Slutsats: Granskningen visade att korta frekventa pauser på förmiddagen är fördelaktiga för arbetsförmågan samt att längre raster på eftermiddagen är fördelaktigt för att behålla arbetsförmågan under de senare arbetstimmarna. / Background: Sedentary behaviour has become an increasing public health problem. Sedentary increases the risk of chronic diseases such as cardiovascular disease, type 2 diabetes, various forms of cancer and premature death. Purpose: The purpose was to investigate which strategies exist and enable effective breaks during the working day. Method: The study was conducted as a literature review and was based on twenty scientific papers. Result: The result of the literature study shows various health promotion measures that promote health and answer the purpose of the study. After analysing all the articles, three main categories emerged: Prerequisites, individual adaptation and personal responsibility. Conclusion: The review showed that short frequent breaks in the morning are beneficial for work ability and longer breaks in the afternoon are beneficial for maintaining work ability during the later working hours.

Over the past decades socio-emotional programmes have been implemented in schools worldwide. Depression in Swedish Adolescents (DISA) and Social and Emotional Training (SET) are two socio-emotional programmes being practised in Swedish schools. The aim of the present dissertation is to explore students’ perspectives on DISA and SET, as well as the programmes’ intentions and strategies. The empirical material consists of interviews with students taking part in DISA and SET, participant observations conducted in an elementary school practising SET, participant observations of DISA and SET instructor courses, and a broad range of textual material concerning the programmes. Article I reports on an inherent contradiction in DISA, where techniques designed as treatment are practised as universal prevention for girls as a group. The girls’ accounts of DISA demonstrate why this contradiction is problematic – it was not up to the girls as course participants to define what problems they were having, but the problems were instead defined for them by the course. Taking part in DISA and SET involves exercises in which the students are expected to selfdisclose in front of their classmates. Article II reports on how this task of self-disclosure had a potential for strengthening students’ peer relations, while it at the same time entailed a risk of triggering already on-going destructive interactions, such as bullying and harassment. Article III demonstrates that the potential of self-disclosure is not equally distributed across the students, but depends on their social status within their peer group. Article III also shows that the norm conveyed by the SET programme – that showing anger is an inappropriate behaviour –functioned locally as a way to justify exclusion and negative positioning of peers who showed anger in response to ill treatment. Article IV provides an in-depth analysis of exchanges in a SET lesson concerning how students should deal with exposure to the negative actions of peers. It demonstrates how the types of questions a teacher is instructed to pose to maintain a neutral attitude in practice involve using more implicit forms of authority to construct ideals concerning desirable behaviours. These ideals were formed by discussing fictive examples, which meant stripping students’ actions of meaning and detaching them from the social and cultural context to which they belong. The present dissertation concludes by giving recommendations for policy practice. / Sedan millenniumskiftet har socio-emotionella program kommit att bli allt vanligare i skolor runtom i världen. Depression in Swedish Adolescents (DISA) och Social och Emotionell Träning (SET) utgör två socio-emotionella program som används i svenska skolan. Syftet med denna avhandling är att studera elevers perspektiv på DISA och SET, samt att studera programmens målsättning och design. Analysmaterialet består av intervjuer, deltagande observationer, programmanualer och dokument som beskriver och förklarar programmens utgångspunkter. Avhandlingen innefattar fyra artiklar. Artikel I belyser en konflikt i DISA programmet. DISA programmet lär ut tekniker som har utformats för att behandla depression. Programmet riktas dock till flickor generellt med syftet att förebygga att de utvecklar depression. Flickornas beskrivningar av DISA visar varför denna konflikt i programmet är problematisk. De fick inte själva definiera vilka problem de upplevde, istället var de tvungna att jobba med de problem som programmets övningar tillskrev dem. Övningarna som ingår i DISA och SET innebär moment där eleverna förväntas öppna sig inför varandra. Artikel II och III belyser hur detta fenomen hade potential att stärka elevernas sociala relationer, samtidigt som det också riskerade att leda till mobbning. I SET programmet tränas elever på att kontrollera sin ilska. Artikel III belyser hur normen – att visa ilska är ett olämpligt beteende – användes av eleverna för att rättfärdiga uteslutning av elever som visade ilska. Artikel IV består av en djupanalys av lektionen ’Vad kan du göra’ som handlar om hur elever bör agera om de utsätts för negativa handlingar från kamrater. Artikeln tar utgångspunkt i det dilemma som lärare ställs inför i SET programmet: att å ena sidan träna barnen i att anta socialt accepterade beteenden, och å andra  sidan följa programmets krav på neutralitet. Analysen visar att de frågor som SET lärare använder för att åstadkomma en neutral hållning i praktiken medför mer implicita former av styrning där programmets ideal om önskvärda beteenden reproduceras.  Önskvärda beteenden konstrueras genom att diskutera fiktiva fall utan att relatera dem till den sociala och kulturella kontext där barnen agerar och hanterar aktuella problem. Avhandlingen avslutas med en diskussion om hur ’barns psykiska hälsa’ och ’barns behov’ förstås och bemöts genom dessa program och vilka slutsatser som kan dras för utformandet av framtida insatser i skolan.

Introduktion: Mental målbildsträning har genom tidigare forskning visat sig vara en effektiv metod för ökad prestation inom idrott. Samtidigt är mentala förmågor viktiga i hälsofrämjande arbete på individ, grupp och samhällsnivå. Studier inom ämnet visar bland annat på ökad grit och self-efficacy samt att upplevelser av mental träning har en koppling till hälsofrämjande mål hos allmänheten.Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv undersöka deltagarnas upplevelser av sju dagars målbildsträning.Metod: Interventionsstudien var av kvalitativ metod med öppna brev via online-formulär. 20 deltagare, män och kvinnor mellan 23-62 år lyssnade på vägledd målbildsträning sju minuter om dagen i sju dagar. Sammanställning av resultat gjordes i en latent analys.Resultat: Resultatet presenteras utifrån ett huvudtema “Målbildsträning har gett ett större fokus och känsla av drivkraft mot målbilden” samt tre underteman “Uppskattning och ett lugn”, “En vilja att fortsätta mot målet” och “Högre tro på egna förmågan”. Målbildsträning ökar den mentala inställningen att tro på den egna förmågan, uppnå en trygghet i sin drivkraft samt en avkopplande attityd till att vara i nuet för att få insikt i agerandet som krävs för att uppnå sin hälsofrämjande målbild.Slutsats: Interventionsmetoden visade sig upplevas som en ny och motiverande form av mental träning. Deltagarna beskriver en ihärdighet och kämparanda, en högre tro till sin egen förmåga samt en kontroll över sin hälsa. Detta visar att målbildsträning med fördel kan användas i hälsofrämjande arbete även efter bara en veckas träning. / Introduction: Mental goal imagery training has through previous research proved to be an effective method for increased performance in sports. At the same time, mental abilities are important in health-promoting work at individual, group and community level. Studies in the subject show among other things increased grit and self-efficacy and that experiences of mental training are linked to public health goals that promote health.Purpose: The aim of the study was to, from a health promotive perspective, examine the participants experience of seven-day mental goal imagery training.Method: The intervention study was of a qualitative method with open letters through online forms. 20 participants, men and women aged 23-62 listened to guided mental goal imagery training seven minutes a day for seven days. Summary of results was done in a latent analysis.Result: The result is presented by a main theme "Mental goal imagery training has given a greater focus and sense of driving force towards the mental goal image" as well as three sub-themes "Estimation and a calm", "A will to pursue the goal" and "Higher belief in one's own ability". Mental goal imagery training increases the mental attitude of believing in its own ability, achieving a sense of safety in its will to achieve, and a relaxing attitude to being in the moment to gain insight into the action required to achieve its health promotion goal. Conclusion: The intervention was perceived as a method proved to be a new and motivating form of mental training. The participants describe a sustainability and driving force, a higher belief in their own ability and control over their health. This shows that mental goal imagery training can with advantage be used in the work of health promotion, even after only one week of training.

Försvarsmakten är en av Sveriges största myndigheter och har i uppgift att verka som landets försvar. Studien genomfördes genom ett samarbete med Försvarsmakten i Halmstad med syftet att belysa på vilket sätt Försvarsmakten i Halmstad arbetar för att främja de anställdas fysiska aktivitet för att de skall uppnå grundnivån enligt Försvarsmaktens Fysiska Standard. Syftet var även att studera de anställdas träningsvanor samt vilka faktorer som de upplever kan påverka deras benägenhet till att träna på arbetstid ur ett hälsoteoretisktperspektiv. Enkäten skickades ut till 325 anställda på Försvarsmakten i Halmstad, samt genomfördes tre intervjuer med tre anställda vilka arbetar med fysisk aktivitet. Resultatet från enkäten visade att den främsta anledningen till att de flesta som inte tränade på arbetstid inte gjorde det var på grund av hög arbetsbelastning och tidsbrist. Resultatet från intervjuerna visade att stor oro förelåg inför hösten 2018 då bemanningen ökar eftersom de redan har trångt med utrymmen och inte kommer räcka till för att främja och stötta alla som kommer att behöva det. Konklusion för studien kan dras som sådana att Försvarsmakten arbetar aktivt för att främja fysisk aktivitet, däremot bör det arbetas mer för att öka ett tillåtande och öppet klimat, där dialog uppmanas. Det föreslås att FM bör se över sin nuvarande hälsokultur och vidare genom hälsofrämjande arbete komplettera dess nuvarande arbete samt värna om de kulturer som faktisk kan främja fysisk aktivitet. / The Swedish Armed Forces is one of Sweden’s largest authorities and has the task of acting as the country’s defense. The study was conducted through a cooperation with the Swedish Armed Forces in Halmstad with the aim of illustrating the way in which the Swedish Armed Forces in Halmstad work to promote the physical activity of the employees in order to achieve the basic requirements according to the Swedish Armed Forces Physical Standard. The aim was also to study the employee’s training habits and which factors they perceive could influence their tendency to train during working hours via a health theoretical perspective. The survey was sent out to 325 employees at the Swedish Armed Forces in Halmstad, three interviews were conducted with three employees which work with physical activity. The result from the survey showed that the main reason why most employees don’t train during working hours were because of high workload and time constraints. The result from the interviews showed that great concern exist fore the fall of 2018 when more employees will come with already narrow spaces and they won’t be enough to promote and support everyone who will need it. In conclusion the study can prove that the Swedish Armed Forces in Halmstad work actively to promote physical activity, although they should work to increase a more accepting and open climate, were dialogues are encouraged. It is suggested that the Swedish Armed Forces in Halmstad should look over their current health culture and further through health promotion complement the work that exists now, but also nurture the actual cultures that promote physical activity.

Syftet med denna studie är att beskriva barn och föräldrars upplevelse av att spela PokémonGo, samt att redogöra vilka komponenter som motiverar till fysisk aktivitet. Genom enkvalitativ metod med latent ansats utfördes fyra stycken intervjuer med hälsopromotion ifokus. Urvalet av informanter varierade i ålder 7-12 år och var av båda könen samt minst endeltagande förälder. Dataanalysen tillät oss att göra en latent tolkning genom eninnehållsanalys vilket resulterade i följande huvudtema: Pokémon Go bidrar till ökad fysiskaktivitet samt gemenskap med vänner och familj. Resultatet visade att informanterna genomPokémon Go skapat en ny attityd gentemot fysisk aktivitet och att Pokémon Go som appöppnat upp möjligheten till gemenskap och att fysisk aktivitet är roligt. Vi hoppas att meddenna studie kunna bidra till framtida forskning för att integrera interaktiva appar såsomPokémon Go som visat positiva effekter på ungas fysiska aktivitet och hälsa. / The purpose of this study is to describe children and parents experience of playing PokémonGo, as well as explaining what components motivate to physical activity. Through aqualitative approach, four interviews were conducted with health promotion in focus. Theselection of informants varied between the ages of 7-12 and was of both sexes and at least oneparent. Data analysis allowed us to make a latent interpretation through a content analysiswhich resulted in the following main themes: Pokémon Go contributes to increased physicalactivity and community with friends and family. The result showed that the Pokémon Goinformants created a new attitude towards physical activity and that Pokémon Go as appopened up the possibility of community and physical activity is fun. We hope that this studywill contribute to future research to integrate interactive apps such as Pokémon Go, whichshowed positive effects on young people's physical activity and health.

Bakgrund: Elever idag rör sig mindre, upplever mer krav och mår psykiskt sämre. Ett socialt stöd ökar möjligheten att hantera krav och stress i vardagen. Både fysisk aktivitet och dans har visat sig påverka en mångdimensionell hälsa positivt. Syfte: Studien syftar till att kartlägga eventuella skillnader mellan dansande och icke dansande elevers hälsa. Följande frågeställningar användes för att besvara syftet: Visas en ökad existentiell, psykisk, social, fysisk och emotionell hälsa hos de gymnasieelever som dansar på skoltid eller fritid i jämförelse med elever utan regelbundna inslag av dans? Visas att en ökad existentiell, psykisk, social, fysisk och emotionell hälsa är knuten till dans specifikt eller fysisk aktivitet i allmänhet hos deltagande gymnasieelever? Metod: Undersökningen var kvantitativ och datainsamlingen skedde via webb- och pappersenkät. Enkäten innehöll 31 frågor om samspel mellan kropp, sinne och själ, tro, självkänsla, krav, kontroll, stöd, fysisk aktivitet och dans samt 2 öppna frågor “Vad betyder självkänsla för dig” och “Vad betyder kontroll och stöd för dig?”. 95 enkätsvar analyserades. Bearbetning av resultaten gjordes i Microsoft mjukvara och statistikprogrammet Minitab där testerna utgjordes av oparat t-test. Resultat: Resultaten visade signifikanta skillnader gällande fysisk aktivitet i skolan (p<0,001) och upplevt samspel mellan sinne, kropp och själ (p<0,01) mellan dansande på skol- och fritid och de som inte dansar alls. Inga större skillnader visas i medelvärden mellan grupperna i självkänsla, kontroll och stöd. Endast 34 % dansare respektive 44 % icke dansade upplevde stöd från skolan. I enkätens öppna frågor relaterade dansare (37 %) i högre grad till en egen upplevelse gällande självkänsla i jämförelse med icke dansare (13 %). 46 % dansare och 24 % icke dansare skrev fram en egen upplevelse angående kontroll och stöd. Slutsats: Baserat på studiens resultat kan dans användas som ett hälsopromotivt redskap i skolan då dansande elever relaterade i större utsträckning till egna emotionella upplevelser och redovisar ett ökat samspel mellan kropp, sinne och själ samt fler positiva skillnader i olika hälsodimensioner. Dans som redskap kan också rekommenderas för hälsovägledare och andra professioner som arbetar inom och utanför skolans kontext för att främja hälsa hos unga vuxna.  Nyckelord: Hälsopromotion, existentiell hälsa, fysisk hälsa, psykisk hälsa, social hälsa, emotionell hälsa, dans, fysisk aktivitet, gymnasieelever / Background: Students today are less physically active, experience more demands and feel mentally worse. Social support increases the ability to handle demands and stress in everyday life. Both physical activity and dance have been shown to affect a multidimensional health positively. Purpose: The study aims to map health differences in dancers and non-dancing students' health. The following research questions were asked: Can we see an increased existential, mental, social, physical and emotional health of high school students dancing at school or leisure compared to students without regular elements of dance? In participating high school students, can we see any increased existential, mental, social, physical and emotional health linked to dance specifically or physical activity in general? Method: The study was a quantitative study in which data collection was done using web and paper surveys. The questionnaire contained in total 31 questions about interplay between body, mind and soul, faith, self-esteem, control, demand and support, physical activity and dance as well as 2 open questions "What does self-esteem mean to you" and "What does control and support mean for you?". 95 questionnaires were analyzed. Data processing of the results was done in Microsoft software as well as the statistics program Minitab where the tests consisted of unpaired t-tests. Results: The results showed significant differences in physical activity at school (p<0,001) and perceived interplay between mind, body and mind (p<0,01) between those who dance and those who do not dance at all. No greater differences are shown in the mean values ​​of the groups in self-esteem, control and support. 34 % dancers and 44 % non dancers experienced support at school. In answering the open questions, dancers (37 %) related more to their own experience of self-esteem than non-dancers (13 %). 46 % dancers and 24 % non dancers defined control and support by means of experience. Conclusion: Based on the results of this study, dance can be used as a health-promoting tool in school, since dancing students relate more to their own emotional experiences and report an increased interaction between body, mind and soul and more positive differences in several health dimensions. Dance as a tool can also be recommended for health counselors and other professions working within and outside the school context to promote the health of adolescents. Key words: Health promotion, existential health, physical health, psychological health, social health, emotional health, dance, physical activity, Senior High School

Skolpersonalens tuffa arbetssituation är idag ett aktuellt tema, som omnämns i både media och i politiska debatter. Personalbrist, elevernas vikande resultat, överbelastade kalendarium och krav från skolledning präglar deras miljö. Skolpersonalen ställs därför inför många utmaningar och ständiga förändringar som ett resultat av detta. Syftet med studien är att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv utforska personalens upplevelse av arbetsglädje som grund för verksamhetsutveckling och social hållbarhet. Därför har en kvalitativ intervjustudie genomförts där elva frivilliga deltagare från tre skolor i en västsvensk kommun har intervjuats. En fenomenologisk analys genomfördes utifrån det inspelade materialet. Fyra olika teman framkom utifrån analysen vilka var utvecklande relationer, stödjande miljöer, att sätta gränser och bra ledarskap. Verksamhetsutveckling har ett stort fokus i uppsatsen, därför presenteras skolpersonalens tankar om verksamhetsutveckling under temat lära av varandra i slutet av resultatet. / The school staffs workload is today a topical theme, which is discussed both in the media and in political debates. Manpower shortage, declining academic results, overtime and demands from the school board imprints their environment. The school staff therefore faces challenges and constant changes in their environment as a result of this workload. The purpose of this study is to, from a health promotion perspective, explore the staff's experience of job satisfaction as a basis for business development and social sustainability. Therefore, a qualitative interview study has been conducted in which eleven volunteers from three schools in a Western Swedish municipality have been interviewed. A phenomenological analysis was performed based on the recorded material. Four different themes emerged from the analysis, which were developing relationships, supportive environments, setting limits and good leadership. Work development has a major focus in the paper, therefore the school staff's thoughts on business development are presented under the theme of learning from each other at the end of the thesis.

Introduktion:Att basal hygien som att tvätta händerna är effektivt för att bryta smitta är väl grundat imedicinsk forskning. På vilka grunder tar människor till sig en sådan rutin? Vilka faktorerpåverkar om ett nytt beteende anammas? Syfte:Studien syftar till att undersöka förutsättningar för följsamhet till en ny hygienrutin iförskoleverksamhet utifrån uppfattningar bland vårdnadshavare och pedagoger. Studien syftaräven till att studera denna typ av preventiv insats utifrån olika perspektiv på hälsa, preventionoch hälsopromotion. Metod:Studien är utformad som en kvalitativ utvärdering av en intervention. Studiens syfte besvarasgenom en tematisk analysmetod av data som insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Konklusion:Drivkrafter som understödjer följsamheten är fungerande kommunikation, tilltro till sin egenförmåga att klara av att följa hygienrutinen samt att hygienrutinen genererar märkbara fördelar.Utmaningarna handlar om att det finns en acceptans för smitta. Att bli sjuk uppfattas inte somtillräckligt allvarligt för att hygienrutinen ska prioriteras och att den inte kommer åt allsjukfrånvaro. Av studien framgår att det finns uppfattningar som belyser att det holistiskaperspektivet är viktigt för hälsan. Att ta hänsyn både till den salutogena och patogena synen påhälsa kan vara en väg att gå för att överbrygga att hygienrutinen inte kommer åt allt. / Introduction:The fact that basic hygiene such as hand washing is effective in preventing infections is welldocumented in medical research. But why do people adopt such routines? Which perceptionsaffect whether a new behaviour is adopted? Purpose:The study aims to investigate the conditions for adherence to a new hygiene routine in preschoolactivities, based on perceptions among parents and educators. The study also aims to examinethis type of preventive intervention from different perspectives in terms of health, preventionand health promotion. Method:The study takes the form of qualitative research into an intervention. The research question isanswered through the thematic analysis method of data collected through semi-structuredinterviews. Conclusion:The main aspects which support compliance are functional communication, confidence in one’sown ability to follow the hygiene routine and the hygiene routine generating noticeable benefits.The challenge is that there is an acceptance of infection. Becoming ill is not perceived as seriousenough for the hygiene routine to be prioritized or for the hygiene routine to prevent all sickleave. The study shows that there are perceptions which highlight that the holistic perspectiveis important for health. Taking both salutogenic and pathogenic health aspects intoconsideration would create a possible solution to the problem, as a single hygiene routine doesnot cover every aspect involved.