Introduktion: Ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och förekommer oftare i socioekonomiskt svagare grupper. Tillgängligheten av livsmedel påverkar både vilka kostval vi gör och hur mycket vi konsumerar. Marknadsföring påverkar tillgängligheten och används för att styra konsumenternas livsmedelsval. För att främja hälsosamma val behövs stödjande miljöer med tillgängliga, prisvärda och hälsosamma livsmedel. Syfte: Syftet är att undersöka hur hälsosamma livsmedelsval har samband med konsumenters upplevelser av dagligvaruhandelns bidrag till stödjande miljöer för hälsosamma livsmedelsval. Metod: En kvantitativ tvärsnittsdesign tillämpades. Datainsamlingen skedde genom webbenkät vilken länkades till informanter via sociala medier. Deskriptiv analys användes samt positiv oddskvot för att belysa det salutogena perspektivet. Ett p-värde på <0,05 ansågs signifikant. Resultat: Respondenterna (n=346) var kvinnor och män över 21 år. Majoriteten var kvinnor i medelåldern, med högskole- eller universitetsexamen samt medelinkomst. Konsumenter som väljer hälsosamma livsmedel har samband med sinnesstämning, naturliga livsmedel och tillgänglighet. Slutsats: Det är viktigt att hälsofrämjande insatser riktas mot hela samhället och stärker medvetenheten om hälsosam kost. Då studien visade samband mellan konsumenters upplevelser av dagligvaruhandelns stödjande miljöer och hälsosamma livsmedelsval, bör hela livsmedelskedjan medvetandegöras om hur folkhälsan påverkas av stödjande miljöer. / Introduction: Unhealthy eating habits are one of the major risk factors för unhealth and occur more frequently in low socioeconomic areas. The availability of food affects both the dietary choices we make and how much we consume. Marketing affects accessibility and is used to guide consumers' food choices. In order to promote healthy choices, supportive environments with available, affordable and healthy foods are needed. Aim: The aim is to investigate how healthy food choices are linked to consumers' experiences of the grocery retailer's contribution to supportive environments for healthy food choices. Methods: A quantitative cross-sectional design was applied. Data was collected with a web survey. Descriptive analysis applied as well as logistic regression analysis and positive odds ratio was used to illustrate the salutogenic perspective. A p-value of <0.05 was considered significant. Result: The respondents (n = 346) were women and men over 21 years. The majority were middle-aged women, with a college or university degree and middle income. There is an association between consumers who choose healthy foods and mood, natural foods and availability. Conclusion: It is important that health promotion efforts are directed at the entire society and strengthen the awareness of healthy eating. As the study showed a correlation between consumers' experiences of the grocery's supportive environments and healthy food choices, the entire food supply chain should be made aware of how public health is affected by supportive environments.

Övervikt och obesitet ökar världen över vilket leder till att sjuksköterskan regelbundet kommer möta dem som patienter i sitt omvårdnadsarbete. Personer med övervikt och obesitet upplever ofta fördomar från både samhället och sjukvården vilket kan leda till stigmatisering och skuldkänslor. Forskning visar på att den viktnedgångmetod som används av sjukvården inte fungerar för alla och att metabolism påverkades av att öka och minska mycket i vikt. Studiens syfte var att undersöka om Health At Every Size kunde användas som ett alternativt förhållningssätt vid omvårdnad av personer med övervikt och obesitet för att fokusera på vilka små och hållbara livsstilsförändringar patienten är kapabel att utföra istället för att sätta mål som patienten inte kan uppnå. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie som genomfördes med en induktiv ansats. Resultatet identifierade fyra teman, effekter på ätande, effekter på måendet, effekter på kroppen och mötet med vården. HAES-metoden ledde till att personer med övervikt och obesitet fick förbättrad kroppsbild och ökade deras upplevelse av hälsa och gjorde mer hälsosamma val i sin kost och motion. Deltagare gick inte ner i vikt men de gick inte heller upp i vikt. Mer kvalitativ forskning krävdes inom området för att kunna göra en bättre bedömning om personernas uppfattning av HAES-metoden och forskning under längre tid krävdes för att kunna se långsiktiga slutresultat. / Overweight and obesity are on the rise worldwide which means that nurses will regularly encounter larger patients in their caring work. People with overweight or obesity often experience prejudice from both society and medical staff, which can lead to stigmatisation and feelings of guilt. Research shows that the weight loss methods endorsed by medical professionals does not work for everyone and that metabolism rates were effected by radical changes in weight. The aim of the review was to illustrate Health At Every Size (HAES) as an alternative approach when caring for patients with overweight or obesity in order bring focus to all the gradual lifestyle changes that the patient can do rather than setting unrealistic goals.  The method uses was a general literature study with an inductive approach. The result identified four themes, effects on eating, effects on general wellbeing, effects on the body and meeting healthcare. Use of the HAES-model led to that people with overweight and obesity generally had a positive effect on body image, felt a greater sense of wellbeing, developed better eating habits and felt less threatened by physical exercise. The method did not lead to any weight loss but neither did participants gain weight. The majority of articles found used a quantitative approach and more qualitative research is needed on the subject in order to gain a better understanding of patients’ experiences of the approach and the field in all requires more longitudal research in order to better see the long term effects.

The purpose of this qualitative master thesis is to investigate the cultural activity experiencesof employees and their meaning for well-being and work satisfaction. The method used inthis study was thematic analysis. The data collection was conducted through eightsemi-structured interviews with employees in a municipal department that participated incultural activities organized by their employer as a part of their ordinary work tasks. In theresult three main themes emerged with appurtenant sub-themes: The experience of increasedsocial interaction in the workplace (Promoting fellowship and cohesion in the workplace,New and deepened relationships with colleagues, and Conversations and discussions withcolleagues), The experience of a changed view of the workplace (Feeling appreciated by theemployer, The experience that cultural activities benefit the workplace, and The experience ofhow the cultural activities have been arranged), and The experience that cultural activitieslead to benefits for the individual (Something out of the ordinary and Enriching for theindividual). The main themes, together with their sub-themes, describe how the culturalactivities have been perceived to have affected social relations, increased well-being in theworkplace and enriched the individuals. The results are largely in line with previous researchand can be linked to established theories. All together, from what has emerged in the resultsand previous research the conclusion can be drawn that cultural activities could be used inwork-life to promote the individuals well-being and job satisfaction. / Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att undersöka anställdas upplevelser avkulturaktiviteter som arrangerats av arbetsgivaren och deras eventuella betydelse förvälbefinnande och arbetstillfredsställelse. Metoden som användes i studien var tematiskanalys. Datainsamlingen skedde genom åtta semistrukturerade intervjuer med anställda vid enkommunförvaltning som haft deltagande i kulturaktiviteter organiserade av arbetsgivarensom en del av sina arbetsuppgifter. I resultatet utkristalliserades tre huvudteman medtillhörande underteman: Upplevelsen av en ökad social interaktion på arbetsplatsen(Främjande av gemenskap och sammanhållning på arbetsplatsen, Nya och fördjupaderelationer med kollegor, och Samtal och diskussion med kollegor), Upplevelsen av enförändrad syn på arbetsplatsen (Att känna sig uppskattad av arbetsgivaren, Upplevelsen avatt kulturaktiviteterna gynnar arbetsplatsen, och Upplevelsen av hur kulturaktiviteterna harorganiserats), och Upplevelsen av att kulturaktiviteterna leder till fördelar för individen(Någonting utöver det vanliga för individen, och Berikande för individen). Huvudtemanabeskriver tillsammans med sina underteman hur kulturaktiviteterna upplevs ha påverkatsociala relationer, ökat trivseln på arbetsplatsen samt varit utvecklande för medarbetarna somindivider. Resultatet går till stor del i linje med tidigare forskning och kan kopplas tilletablerade psykologiska teorier. Sammantaget dras slutsatsen utifrån vad som framkommit iresultatet och tidigare forskning att kulturaktiviteter skulle kunna användas inom arbetslivetför att främja individens välbefinnande och trivsel på arbetet.

Bakgrund: Tidigare studier visar på att en hälsosam kost kan kopplas till kognitiv funktion, såsom minne och andra mentala funktioner i hjärnan. Människan behöver regelbundet intag av näringsämnen och vid ett balanserat intag av kolhydrater, fett och protein kan hjärnan och kroppen uppnå optimal funktion. Syfte: Syftet är att undersöka kostens samt olika livsmedels effekt på hjärnhälsa hos friska vuxna individer i åldern 50 år och uppåt. Metod: Litteraturöversikten baserad på åtta vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna Medline och PubMed. Analysen utfördes enligt systematisk översikt med hjälp av ramverket PICO. Resultat: Sammanställningen av tidigare forskning lyfter fram kunskapen om sambandet mellan kost och hjärnhälsa samt betonar speciella framgångsfaktorer inom ämnet.  Samtliga artiklar uppnådde statistisk signifikans och syftet kunde besvaras. Slutsats: Fortsatt forskning bör studeras med bredare perspektiv för att tillgodose alla kriterier för främjande av hjärnhälsa. Aktuella studien har ringat in viktiga faktorer för att utveckla en god hjärnhälsa via kosten. Att studera kostens påverkan på hjärnhälsa kan vara nyckeln till att förbättra hälsan globalt. / Background: Previous studies show that a healthy diet can be linked to cognitive function, such as memory and other mental functions of the brain. Humans need a regular intake of nutrients, and with a balanced intake of carbohydrates, fat and proteins, can the brain and body achieve optimal function. Objective: The aim is to research the effect of nutrition and different food on brain health on healthy adults aged 50 and over. Method: The literature review was based on eight scientific articles found in the databases Medline and PubMed. The analysis was performed according to a systematic review using the PICO framework. Results: The compilation of previous research highlights the knowledge of the connection between diet and brain health and emphasizes special success factors within the subject. All articles achieved statistical significance and the purpose could be answered. Conclusion: Continued research should be studied with broader perspectives to satisfy all criteria for promoting brain health. The current study has identified important factors for developing good brain health through nutrition. Studying the impact of diet on brain health may be the key to improving health globally.

Idrottande ungdomar gör inte alltid hälsosamma matval och rätt näring är en förutsättning för att orka de fysiska kraven som ställs på fotbollsspelare. Syftet med studien var att kartlägga kostvanor hos ungdomar på fotbollsgymnasium och jämföra resultaten med Svenska Olympiska Kommitténs kostrekommendationer. Studien var kvantitativ och en webbenkät användes som datainsamlingsmetod. Enkäten omfattade kostvanor, livsmedelsval samt kost i samband med prestation och besvarades av 132 deltagare varav 100 svar analyserades. Data analyserades med deskriptiv statistik. Studiens resultat visade att majoriteten av ungdomarna har en regelbunden måltidsordning avseende frukost, lunch, middag och mellanmål, däremot har de mindre kännedom om måltidsplanering och vad som bör intas efter träning. Resultatet visar också att mättat fett är det dominerande intaget av fettkälla hos deltagarna och en stor önskan om minskat intag av mättat fett, sötsaker och snabbmat finns. Resultatet av denna studie utgör ett underlag av råd och riktlinjer kring kost för unga fotbollsspelare och kan vara ett användbart verktyg och stöd för hälsovägledare, lärare, tränare och föräldrar. / Athletes do not always make healthy food choices meanwhile the right nutrition is prerequisite to meet the physiological commands of a soccer player. The purpose of the study was to investigate dietary habits of young people at soccer gymnasiums and compare the results with the Swedish Olympic Committee's dietary recommendations. The study was quantitative and a web survey was used as a data collection method. The questionnaire was made to collect information regarding the respondents' dietary habits, food choices, and diet in connection with performance and was answered by 132 participants, of whom 100 responses could be analyzed. Data was analyzed with descriptive statistics. The results of the study show that the majority of young people have a regular meal arrangement for breakfast, lunch, dinner and snacks. However, they have less control over timing and what should be taken after training. In addition, the study also showed that saturated fat is popular among the participants and that they have a great desire for reduced intake of saturated fat, sweets and fast food. In conclusion, the result of this study is a basis for advice and guidelines on diet for soccer youths and can be a useful tool and support for health counselors, teachers, trainers, and parents.

Det finns evidens som bekräftar fördelarna med att barn ägnar sig åt aktiva skoltransporter(AST). Trots detta har andelen barn som ägnar sig åt AST radikalt minskat under de senasteårtiondena. Vårdnadshavare är de som fattar beslut gällande sina barn, vilket skulle kunna spela en viktig roll när det kommer till AST, då deras attityder gentemot detta kan påverka huruvida barnet ägnar sig åt AST eller inte. Syftet med denna studie var att undersöka de attityder vårdnadshavare till barn i årskurs 1–6, boende i ett arktiskt klimat har till aktiva skoltransporter. Studien utgick från ett befintligt projekt som ämnade att främja AST i en kommun i norra Sverige och utfördes med en kvalitativ metod och deskriptiv design för att besvara syftet. Datainsamlingen bestod av individuella intervjuer tillsammans med sex deltagare. Intervjuerna utfördes utifrån en förberedd intervjuguide och frågeställningarna utgick ifrån theory of planned behavior. En manifest analys av den insamlade datan gjordes genom fem steg, vilket resulterade i att en huvudkategori växte fram, Rörelse – en gemensam målsättning, samt tre underkategorier; Ett hållbart liv (1), Olika former av trygghet (2), Inre och yttre påverkan (3). Resultatet indikerar att vårdnadshavare anser att en hållbar vardag, hälsa och miljö är viktigt samt att olika former av trygghet värderas högt och kan påverkas av en rad olika faktorer. Resultatet indikerar att vårdnadshavares egna erfarenheter påverkar inställningen till AST samt att uppfattningar av omgivningens värderingar och normer gällande AST på ett omedvetet plan kan ha inflytande på den egna inställningen till skoltransportens genomförande. Hälsopromotiva insatser som ökar andelen barn som ägnar sig åt AST kan vara en del i skapandet av normer som resulterar i att andelen transporter med bil minskar. Vilket utöver att den fysiska aktiviteten ökar också skulle gynna miljön och skapa tryggare skolvägar. / There is evidence to confirm the benefits of children engaging in active school transportation (AST). Despite this, the proportion of children engaged in AST has radically decreased in recent decades. Guardians are the ones who make decisions regarding their children, which could play an important role when it comes to AST, as their attitudes towards AST can affect whether the child engages in AST or not. The aim of this study was to investigate the attitudes towards active school transportation among guardians of children in grades 1-6, living in an arctic climate. The study was based on an existing project that aimed to promote AST in a municipality in northern Sweden and was performed with a qualitative method and descriptive design to answer the purpose. The data collection consisted of individual interviews together with six participants. The interviews were conducted from a prepared interview guide and the questions were based on the theory of planned behavior. A manifest analysis of the collected data was done through five steps, which resulted in a main category: Movement - a common goal, and three subcategories; A sustainable life (1), Different forms of safety (2), Internal and external influences (3). The results indicate that guardians believe that a sustainable everyday life, health and environment are important and that various forms of safety are highly valued and can be affected by several different factors. The results indicatethat the guardian's own experiences affect their attitude towards AST, and that the perceptions of the environment's values and norms regarding AST on an unconscious level can have an influence on the guardian's own attitude to the implementation of school transport. Health-promoting initiatives that increase the proportion of children who engage in AST can be a part of the establishing of norms that result in a reduction of the proportion of transport by car. Which in addition to increasing physical activity would also benefit the environment and create safer school roads.

Syftet var att undersöka uppfattningar om växtbaserad kost hos vuxna i Sverige. En växtbaserad kost främjar hälsa, miljö och djurens välfärd. Semistrukturerade intervjuer baserade på teorin om planerat beteende hölls med elva individer mellan åldrarna 18 och 57 som är bosatta i Sverige. Deltagarna hade olika kostvanor. De genomförda intervjuerna transkriberades och analyserades med innehållsanalys, för att sedan presenteras i två kategorier med fem underkategorier. Den första var en hållbar framtid med underkategorierna hälsorelaterade upplevelser samt miljö, klimat och djur. Den andra var samhällets roll med underkategorierna egna och andras åsikter, tillgänglighet, utbud och pengar samt omgivning och omvärld. Resultatet av studien visade att alla aspekter inom hållbarhet var viktigt för deltagarna. Uppfattningen var att växtbaserad kost är hälsosamt men kan också innebära näringsbrister. Deltagarna tyckte att intresse är en viktig faktor. Även samhällets inverkan diskuterades på olika vis, exempelvis åsikter, utbud och hur det skiljer sig mellan olika länder. / The aim of this study was to investigate adults' perceptions of a plant-based diet in Sweden. A plant-based diet promotes health, the environment and animal welfare. Semi-structured interviews based on the theory of planned behavior were held with eleven individuals between the ages of 18 and 57 who live in Sweden. The participants were following different diets. The interviews were transcribed and analyzed with content analysis, then they were presented in two categories with five subcategories. The first one was a sustainable future with the subcategories health-related experiences together with environment, climate and animals. The second one was the role of society with the subcategories own and others' opinions, accessibility, supply and money together with the surrounding and the world around. The result of the study showed that all aspects of sustainability were important to the participants. The perception was that a plant-based diet is healthy but can also lead to nutritional deficiencies. The participants thought that interest plays an important role. The impact of society was also discussed in different ways, such as opinions, supply and how it differs between countries.

Kunskap tolkas olika beroende på vilken kunskap individen besitter, mottaglighet för ny kunskap samt grad av motivation. Hur lär sig en grupp individer? Det handlar om att individer besitter samma förutsättningar och delar av lärsituationen. God psykosocial arbetsmiljö handlar om de krav som ställs på individens resurser. Syftet med denna studie var att belysa hur medarbetare med administrativa arbeten på olika arbetsplatser arbetar med hälsofrämjande insatser för att främja kollektivt lärande och en god psykosocial arbetsmiljö. Det insamlade datamaterialet gjordes genom intervjuer av åtta medarbetare på olika arbetsplatser med administrativa arbetsuppgifter. Vid bearbetningen av datamaterialet utgick vi från kvalitativ innehållsanalys, MBE (meningsbärande enheter). Dessa MBE utvecklade koder som omvandlades till kategorier. Kategorier för kollektivt lärande var kollektivt lärande genom kompetens och erfarenhetsutbyte, kollektivt lärande genom aktivitet och kollektivt lärande genom fortbildningar och kurser. För psykosocial arbetsmiljö fick vi kategorier god psykosocial arbetsmiljö genom diskussionstillfälle, god arbetsmiljö genom öppenhet, ytor och god arbetsmiljö genom olika aktiviteter. Tolkning av resultatet utgick ifrån kollektivt lärande, KASAM (känsla av sammanhang) och psykosocial arbetsmiljö. Resultatet visade en positiv inställning och konkreta psykosociala arbetsmiljöinsatser. En förutsättning till att uppfylla en god psykosocial arbetsmiljö är sammanhållningen mellan medarbetare. Med ett gemensamt lärande och inflytande i varandras arbetsuppgifter skapas förutsättningar till framgång inom arbetsmiljö på arbetsplatsen. / Knowledge is interpreted differently depending on what knowledge the individual possesses, receptivity to new knowledge and degree of motivation. How does a group of individuals learn? It is about individuals possessing the same conditions and parts of the learning situation. A good psychosocial work environment is about the demands placed on the individual's resources. The purpose of this study was to shed light on how employees with administrative work in different workplaces work with health-promoting initiatives to promote collective learning and a good psychosocial work environment. The collected data material was made through interviews of eight employees at different workplaces with administrative tasks. When processing the data material, we started from a qualitative content analysis, MBE (meaningful units). These MBEs developed codes that were converted into categories. Categories for collective learning were collective learning through competence and exchange of experience, collective learning through activity and collective learning through continuing education and courses. For psychosocial work environment, we received categories good psychosocial work environment through discussion, good work environment through openness, surfaces and good work environment through various activities. Interpretation of the results was based on collective learning, Sense Of Coherence (SOC) and psychosocial work environment. The results showed a positive attitude and concrete psychosocial work environment initiatives. A prerequisite for fulfilling a good psychosocial work environment is the cohesion between employees. With joint learning and influence in each other's work tasks, conditions are created for success within the work environment in the workplace.

Syftet: Syftet med studien är att undersöka hur personer med ledarperspektiv arbetar med att främja hälsan på arbetsplatser för att minska sjukfrånvaron. Detta eftersom det är problem med att sjukfrånvaron i genomsnitt ökar. Forskningsfråga: 1. Vad anser personer som leder och driver hälsofrämjande arbete är utmaningarna med arbetet?2. Vad anser personer som leder och driver hälsofrämjande arbete som är avgörande för arbetet? Metod: En fallstudie har genomförts genom kvalitativ metod, där respondenter som har ledarskapsperspektiv inom hälsofrämjande arbete har medverkat. Slutsats: Studien resulterade i att hälsofrämjande arbete är komplext. Att sjukskrivningarna ökar mer jämfört med vad de sjunker beror på flera komponenter. Det är tid, budget, ansvar och ej arbetsrelaterade orsaker som har en påverkan på hälsofrämjande arbetets resultat. Slutsatsen av denna studie, två steg fram och ett steg tillbaka, beror på att arbetsgivaren arbetar med hälsofrämjande arbete genom olika metoder och resurser, men att utmaningen ligger utanför arbetsgivarens kontroll och ansvar. / Purpose: The purpose of the study is to investigate how people with a leadership perspective work to promote health in workplaces to reduce sickness absence. This is because there is a problem with sickness absence increasing on average. Research questions:1. What do people who manage and run health promotion work consider the challenge of the work?2. What do people who manage and run health promotion work consider essential about the work? Method: A case study has been conducted using a qualitative method, where respondents who have a leadership perspective in health promotion work have participated. Conclusion: The study concluded that health promotion work is complex. The fact that sick leave is increasing more than it is decreasing is due to several components. It is time, budget, responsibility and non-work-related reasons that have an impact on the results of health promotion work. The conclusion of this study, two steps forward and one step back, is due to the fact that the employer works with health promotion through different methods and resources, but that the challenge lies outside the employer's control and responsibility.

Idag finns det begränsad kunskap om studenters välmående under en pandemi. Covid-19 har påverkat dagens skolundervisning på så sätt att Folkhälsomyndighetens rekommendationer uppmanat att universitet och högskolor skall övergå till distansstudier. Syftet med studien var att undersöka hur universitets/högskolestudenter vidmakthållit sin hälsa efter att ha börjat studera hemifrån på grund av covid-19. En kvalitativ metod tillämpades där sex svenska universitets/högskolestudenter intervjuades individuellt med hjälp av en intervjuguide. En kvalitativ manifest innehållsanalys av data resulterade i en huvudkategori: “Vägar till välmående under hemmastudier” samt tre underkategorier: (1) Socialt stöd genom digitala medel, (2) Aktiviteter för kropp och själ och (3) Rutiner skapar en strukturerad vardag. Resultatet visar att deltagarna använt sig av olika vägar för att främja sitt välmående under hemmastudier. Detta genom att hålla kontakten via digitala medel, fysisk aktivitet vilket även gör gott för den psykiska hälsan och att rutiner leder till struktur i ens vardag. Slutsatsen indikerar på att deltagarnas upplevelser, erfarenheteter, hanterbarhet och meningsfullhet har gjort att de klarat av att upprätthålla välmående under covid-19. Detta bidrar med ökad kunskap till hälsovägledare och andra professioner som arbetar hälsopromotivt för att främja och vidmakthålla individers hälsa. / Today there is limited research on students well-being during a pandemic. Covid-19 has affected schools in which the Public Health Agency has given recommendations for universities to transfer to distance learning. The aim of this study was to examine how university-students maintain their health after they have started to study from home due to covid-19. The study was conducted using a qualitative method where six Swedish university-students was interviewed using an interview guide. Analysis of the data meant that the results produced a main category “Roads to well-being during distance learning” and three subcategories: (1) Social support through digital means, (2) Activities for mind and body, and (3) Routines makes for everyday structure. Results showed that participants used different paths to promote their well-being by keeping contact through digital means, physical activity which also benefits mental health and routines makes for a structured everyday life. Conclusion indicates that the participants experiences and manageability have served them to maintain well-being during covid-19. This will provide added knowledge to health counselors and other professions who work towards promoting and maintain individual health.