No description available.

Introduktion: Prediabetes är ett förstadium till typ-2 diabetes och går ofta obemärkt förbi. Tidig diagnos och livsstilsinriktade insatser har påvisats vara en viktig del i det hälsofrämjande arbetet för att minska risken för typ-2 diabetes. Få studier har dock fördjupat sig i hur patienterna upplever hälsofrämjande insatser i samband med tillståndet. Syfte: Att beskriva vuxna patienters uppfattningar om hälsofrämjande insatser vid prediabetes. Metod: Systematisk litteraturstudie med deskriptiv design och utgångspunkt från Polit och Becks (2017) flödesschema för litteraturöversikter. Litteratursökning genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed, där totalt 12 kvalitativa artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Utvalda artiklar analyserades induktivt med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultat sammanfattades i tre kategorier och åtta underkategorier relaterat till vuxna personers uppfattningar om hälsofrämjande insatser vid prediabetes. De tre kategorierna var Den sociala kontexten påverkar, Inre faktorer påverkar samt Yttre faktorer påverkar. Slutsats: Hälsofrämjande insatser uppfattas på olika sätt av personers med prediabetes. Människan är komplex och tankegångarna speglar individens livsvärld med olika förutsättningar utifrån social kontext, inre och yttre påverkan. I vårdmötet bör hälsofrämjande omvårdnad individanpassas för att öka motivation och egenmakt i riktning mot god hälsa. / Introduction: Prediabetes is a precursor to type-2 diabetes and often goes unnoticed. Early diagnosis and lifestyle-oriented interventions have been shown to be an important part of the health promotion work to reduce the risk of type-2 diabetes. Few studies have delved into how patients experience health-promoting interventions in connection with the disease.Aim: The aim of the systematic review was to describe the perceptions of health-promoting interventions in adult prediabetic patients’. Method: A systematic literature study with descriptive design and a starting point from Polit and Beck's (2017) flow chart for literature reviews. Literature search was performed in the databases Cinahl and Pubmed, where a total of 12 qualitative articles were included after quality review. Selected articles were inductively analyzed with qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Results: Results are summarized in three categories and eight subcategories related to adults' perceptions of health-promoting interventions in prediabetes. The three categories were; The influence of the social context, Internal influence and External influence. Conclusion: Health-promoting initiatives are perceived in different ways by people with prediabetes. Man is complex and the ways of thinking reflect the individual's world of life with different conditions based on social context, internal and external influences. In the care meeting, health-promoting nursing should be individually adapted to increase motivation and autonomy in the direction of good health.

Bakgrund: Hälsosamma matvanor är ett viktigt område eftersom ohälsosamma matvanor kan leda till negativa hälsoeffekter som övervikt, näringsbrist, undervikt och ätstörningar. I skolan träffar ungdomarna skolsköterskan som har en möjlighet att påverka och influera ungdomarna till hälsosamma matvanor.  Syfte: Syftet var att undersöka skolsköterskans erfarenheter av att främja hälsosamma matvanor för ungdomar i högstadiet Metod: Elva stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med skolsköterskor i södra och mellersta Sverige. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Att arbeta med hälsosamma matvanor visade sig vara ett svårt arbete. Att samarbeta och nå fram till ungdomarna kunde vara svårt eftersom de påverkades av sin sociala miljö. Det kunde vara känsligt att prata om matvanor eftersom ungdomen kunde känna sig kritiserad eller tro att det handlade om utseende eller vikt. Miljön runt ungdomarna var viktig och skolsköterskorna önskade ett bättre samarbete med skola och vårdnadshavare.  Slutsats: Skolsköterskor har ett betydelsefullt arbete eftersom arbetet innebär återkommande kontakt med ungdomar under flera år. Det saknas tid, material och kunskap inom området och genom mer resurser och utbildning till skolsköterskan skulle den enskildes hälsa kunna förbättras. Ur ett samhällsperspektiv skulle detta kunnat leda till lägre kostnader för hälso- och sjukvården i framtiden. / Background: Healthy eating habits are an important area as unhealthy eating habits can lead to negative health effects such as obesity, nutritional deficiencies, underweight and eating disorders. In school the adolescents meet the school nurse who has an opportunity to influence adolescents to good eating habits. Purpose: The purpose was to investigate the school nurse's experiences of promoting healthy eating habits for high school youth  Method: Eleven qualitative interviews were conducted with school nurses in southern and central Sweden. The data was analyzed with qualitative content analysis.  Results:Working with healthy eating habits proved to be a difficult job. Collaborating and reaching adolescents could be difficult because they were affected by their social environment. It could be sensitive to talk about eating habits because the adolescent might feel criticized or think it was about appearance or weight. The environment around the adolescents was important and the school nurses wanted better cooperation with schools and guardians.  Conclusion: School nurses have an important job because the work involves regular contact with adolescents for several years. There was a lack of time, material and knowledge in the field and through more resources and education for the school nurse the individual's health could be improved. From a societal perspective, this could lead to lower costs for health care in the future.

Bakgrund: Arbetslöshet medför en rad hälsokonsekvenser för individen och i februari 2022 var 7,7% av Sveriges befolkning arbetslösa. Hälsofrämjande insatser och sysselsättning har visat sig medföra ett flertal hälsovinster för individen. Däremot finns det få studier som har undersökt huruvida levnadsvanor påverkar arbetssökandes livssituation.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om arbetssökande upplever att hälsofrämjande insatser skulle kunna bidra till ökad sysselsättning. Frågeställningar: Hur upplever arbetssökande sin hälsa? Upplever arbetssökande att de behöver hjälp med sina levnadsvanor?Metod: Studien är tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt och utgår från en mixadmetod med en konvergent design. Data samlades in via en kvantitativ enkät med en likertskala samt via kvalitativ ansats genom öppna frågor med innehållsanalys.Resultat: Resultatet av studien visar på att respondenterna inte är måna om sin hälsa men att de önskar må bättre och kunna känna sig tillfreds med sig själva i framtiden. Resultatet visar även att det finns brister i självtilliten något som även utgör ett hinder för arbetssökande i att uppnå ökad sysselsättning.Slutsats: Det finns ett behov av hälsopromotiva insatser för arbetssökande för utveckling av hälsorelaterade livskunskaper. Hälsofrämjande insatser kan bidra till ökad sysselsättning, då respondenterna upplever att de inte har en bra självbild eller självkänsla för att söka jobb men även att de inte upplever sig ha en god hälsa.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva återhämtningsstrategier hos kvinnor 30–40 år. Metod: Tio kvinnor i åldern 30–40 år deltog i studiens semistrukturerade intervjuer som analyserades genom en kvalitativ tematisk analys. Studien har med hjälp av intervjuerna bidragit till en djupare insikt i ämnet genom en förståelse för betydelsen och vikten av återhämtningsstrategier för en ökad hälsa. Resultatet: Studiens resultat tyder på att sömn, fysisk aktivitet och vila är de vanligaste förekommande strategierna för återhämtning. I resultatet framkom även att de flesta av deltagarna var positivt inställda till återhämtning då de upplever att orken ökar, det ger en nystart och att det är livsnödvändigt. Deltagarna i studien associerade begreppet återhämtning med att starta om från noll, energipåfyllning, varva ner och vila. Hälften av deltagarna hade ett stort behov av daglig återhämtning då de tidigare drabbats av utmattning och stressrelaterad sjukdom. Slutsatsen: En gemensam nämnare för deltagarna i denna studie är att flera lyfter vikten av återhämtning för att orka med vardagen men att deltagarna upplever att tiden inte alltid räcker till. Arbete, barn, hushållssysslor och annat bidrar till att återhämtningen uteblir eller att den är liten. Deltagarna i studien uttryckte vikten av att använda sig av återhämtningsstrategier och upplevs av deltagarna som en viktig faktor för att kunna leva och fungera. Resultatet kan användas i ett hälsofrämjande syfte av hälsovägledare eller andra professioner som arbetar hälsofrämjande.Som hälsovägledare finns möjligheten att utforma anpassade program som ger kvinnor strategier för att prioritera återhämtning.

Syfte: Syftet med studien var att utifrån deltagarnas tidigare erfarenheter av individuell coachning undersöka vilka faktorer som kan vara viktiga för en fungerande individuell digital hälsovägledning. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ metod utifrån fokusgrupper med totalt tio deltagare, fördelat i tre grupper, där de diskuterade frågor utifrån en intervjuguide. Resultat: Genom en manifest innehållsanalys framkom en huvudkategori och tre underkategorier. Huvudkategorin var “Skapa personlig relation” och underkategorierna var “Bygga förtroende genom videosamtal & uppföljning”, “Tillgodose behov genom individanpassning” och “Skapa större frihet genom flexibilitet & tillgänglighet”. Resultatet visade att en personlig relation mellan kund och hälsovägledare var det viktigaste för en fungerande digital vägledning. Denna relation kunde enligt deltagarna skapas genom videosamtal och regelbunden uppföljning. Deltagarna menade att tillgodose behov genom individanpassad vägledning var en viktig faktor, och för att kunna göra det var den personliga relationen viktig. Slutligen ansågs den frihet som skapas till följd av flexibiliteten och tillgängligheten vara både en fördel, men också en viktig faktor för en fungerande digital hälsovägledning. Slutsats: Resultatet visar konkreta faktorer som hälsovägledare och andra yrken inom hälsopromotion kan ha användning av vid digitalt arbete.

Litteraturstudiens bakgrund presenterar att behov finns för att öka jämlikheter inom hälsa i samhället samt att detta kan utföras genom att främja hälsans bestämningsfaktorer som påverkas bland annat av individers levnadsvanor, miljörelaterade förhållande och sociala nätverk. Utomhusvistelse i natur och trädgård en viktig hälsofrämjande faktor. Trädgårdsarbete har studerats i översiktsstudier, dock utifrån en preventiv ansats och därmed saknas översikter med promotiv ansats. Litteraturstudien syftar till att sammanställa evidens för hur trädgårdsarbete kan fungera som hälsopromotiv friskfaktor. Detta görs genom att besvara frågeställningarna hur utformningen av TA kan se ut för att verka hälsofrämjande samt vilka hälsoeffekter som bidrar till att TA fungerar hälsofrämjande. Med litteraturstudie som metod undersöks kvalitativa, kvantitativa och mixed method studier med samtliga i populationen som urval. Resultatet visar på hälsoeffekter gällande levnadsvanor, välmående och social hälsa samt förslag på fungerande utformning av trädgårdsarbete i form av trädgårdsaktiviteter & trädgårdstyp, trädgårdsmaterial, kontakt med naturen, ledarskap & kunskap samt tidsspann. Sammanfattningsvis föreslås trädgårdsarbete vara ett hälsopromotivt verktyg som kan främja befolkningens välbefinnande, hälsa och jämlikhet bland hälsoklyftor i samhället genom anpassningar utefter behov. / The literature study presents in the background the need to increase equalities in health insociety with promotion of the social determinates of health. Which is influenced by individuals' lifestyles, environment and social networks for example. Time spent outdoors in nature and gardens is an important factor for health-promotion. Gardening has been studied in overview studies, but based on a preventive approach and an overview with promotive approach is lacking. The literature study amins to compile evidence for how gardening can function as a health-promoting health factor. Which is answered with questions at issue about how the gardening design can be health promotive and which health related effects can contribute to gardening being health promotive. With a literature study as method, qualitative, quantitative and mixed method studies are examined with the population assample. The results showed health effects regarding lifestyle, well-being and social healt has well as suggestions for functional design of gardening in the form of gardening activities & garden type, gardening materials, contact with nature, leadership & knowledge and timespan. In summary, gardening is proposed as a health promotive tool to support and improve the population's well-being, health, and increase equalities in health in society through adaptations when necessary.

I Sverige är sex- och samlevnadsundervisning obligatorisk. Dock så skiljer sig innehåll, kvalitet och omfattning av undervisningen mycket mellan och inom skolor. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisning genom skolans insatser påverkar elever. Nio vetenskapliga artiklar användes för att finna svar på detta. Resultat visar att elevers kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa ökar, att attityder i viss mån kan påverkas men att beteenden är svåra att förändra. Flickor uppvisar större kun-skap, positivare attityder och något säkrare beteenden än pojkar. Elever uppskattar undervisningen, främst träning i praktiska färdigheter, t.ex. skills och när unga undervisar unga, s.k. ”peer education”. Den teoretiska referensramen omfattade tillvägagångssätt vid health promotion och förklaringsmodeller för beteenden och användes för att analysera resul-tatet. En ram för evidensbaserad sex- och samlevnadsundervisning växte därefter fram. SRE bör vara inriktad på att vara konkret och träna praktiska färdigheter, vara uppbyggd kring kommunikation, vara tematisk och utgå från olika perspektiv, börja i tidig ålder, vara kontinu-erlig och obligatorisk samt utföras av utbildade lärare. / n Sweden sex- and relationships education is compulsory. Nevertheless the content, quality and extent of the education vary between and within schools. The purpose of this systematic literature review is to examine how sex and relationships education through the efforts of school can influence students. Nine scientific articles were used for the study to find answers to that. The results show that students’ knowledge about sexual and reproductive health increase, that attitudes partly can be influenced but that behaviour is difficult to change through education. The girls show greater knowledge, more positive attitudes and some safer behaviour than boys. Students appreciate the education, especially skills-based training and peer education. Behavioural, educational and empowerment theories were used in order to analyze the results. A frame for evidence-based sex and relationships education was then developed. Sex and relationships education should concentrate on being concrete, being built on communication, being thematic, being based on different perspectives, start in early ages, being continuous and compulsory, and being delivered by educated teachers.

Motivation till träning är en betydande faktor till att människor väljer att träna och en viktig del i skapandet av en hållbar livsstil med träning. Det är därför viktigt att ta reda på de bakomliggande motivationsfaktorerna till att människor väljer att träna, samt att motivation är en viktig del i skapandet av en hållbar livsstil med träning. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka som är de viktigaste motivationsfaktorerna till träning, i mån att främja hälsopromotiva insatser till träning. Metoden för studien är en litteratursökning där tidigare resultat inom ramen för träning jämförs och diskuteras i denna uppsats. Resultatet visar två variabler bakom vad som motiverar människor att träna, vilket är till nytta för träning för fysisk och psykisk hälsa. Slutsats är att de åtta funna motivationsfaktorerna för träning alla återkommer till de två variablerna fysisk och psykisk hälsa. Därför är också en slutsats för att förstå och hjälpa människor med motivation till träning bred i olika angreppssätt men alla med samma syfte om en övergripande hälsa både fysisk och psykisk. Denna studie understryker att motivationen för träning skiljer sig men hälsofrämjande arbete med motivation att träna bör allt syfta till den övergripande hälsan med både fysiska och mentala fördelar.

Introduktion: Sociala mediers påverkan på hälsan är ett utforskat område där det råder motstridiga fynd kring sociala mediers hälsopåverkan hos ungdomar och unga vuxna. Enligt författarnas kännedom finns inga kvalitativa litteraturöversikter som enbart fokuserar på de positiva aspekterna av sociala medier och hur det kan främja hälsan ur både ungdomar och unga vuxnas perspektiv. Det är av vikt att fokusera på både ungdomar och unga vuxna, eftersom dessa genomgår kritiska utvecklingsperioder som påverkar och lägger grunden för den framtida hälsan. Syfte: Syftet är att genom en litteraturöversikt sammanställa kunskap kring ungdomar och unga vuxnas perspektiv av sociala mediers positiva hälsoaspekter. Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar publicerade mellan 2019 och 2024, som fokuserade på ungdomar och unga vuxnas (13–25 år) perspektiv av positiva hälsoaspekter med sociala medier, valdes från databaserna PubMed och Web of Science.Totalt inkluderades nio artiklar i dataanalysen. Resultat: Dataanalysen resulterade i fem huvudteman: sociala kontakter; socialt stöd och gemenskap; självuttryck, validering och positiv jämförelse; positivt innehåll och emotionellt stöd; och informationskälla. De inkluderade artiklarna tillämpade intervjuer och fokusgrupper som huvudsakliga insamlingsmetoder och resultaten indikerade på att sociala medier främst påverkade ungdomar och unga vuxna positivt ur mentala och sociala aspekter. Slutsats: Sammanfattningsvis indikerar denna litteraturöversikt att sociala medier har en positiv inverkan på hälsan hos ungdomar och unga vuxna, särskilt med avseende på mentala och sociala aspekter. Därav kan hälsovägledare utnyttja resultaten från litteraturöversikten för att främja mental och social hälsa hos ungdomar och unga vuxna genom att fokusera på de hälsofrämjande aspekterna av sociala medier. / Introduction: The impact of social media on health is a researched area where there are conflicting opinions about the impact of social media on the health of adolescents and young adults. To the authors' knowledge, there are no qualitative literature reviews that deal solely with the positive aspects of social media and how it can promote health from both adolescents' and young adults' perspectives. It is important to focus on both adolescents and young adults, as these go through critical development periods that affect and lay the foundation for future health. Objective: The aim is to compile knowledge about adolescents'and young adults' perspectives of the positive health aspects of social media through a literature review. Method: A literature review based on qualitative articles published between 2019 and 2024, which focused on adolescents' and young adults' (13-25 years) perspectives on positive health aspects of social media, was selected from PubMed and Web of Science databases. A total of nine articles were included in the data analysis. Results: The data analysis resulted in five main themes: social contacts; social support and community; self-expression, validation and positive comparison; positive content and emotional support; and source of information. The included articles applied interviews and focus groups as mainmethods for collection of data and the results indicated that social media mainly influenced adolescents and young adults positively from mental and social aspects. Conclusion: In conclusion, this literature review indicates that social media has a positive impact on the health of adolescents and young adults, especially with regard to mental and social aspects. Hence, practitioners who are working in the field of health promotion can use the findings from this literature review to promote mental and social health in adolescents and young adults by focusing on the health-promoting aspects of social media.