Denna studie har i syfte att redogöra hur kommunerna Solna och Danderyd arbetar mot omställningen av hållbar mobilitet i relation till policyer, hur de formar kommunerna, samt hur detta skiljer sig kommunerna emellan. För att undersöka detta har en kombination av två kvalitativa metoder tillämpats, dessa är dokumentanalyser av policyer och styrdokument, samt intervjuer med kommunernas tjänstepersoner. Studien har utgått från en teori om ämnet hållbar mobilitet och har vidare kompletterats med tidigare forskning och begrepp som står i relation till ämnet. Dessa perspektiv har sedan kopplats till vårt resultat för att bidra med till en analys som besvarar studiens huvudsakliga syfte. Det som framkom av studien är att kommunerna har många likheter i deras styrdokument och mål för hållbar mobilitet. Studien visar även ett antal skillnader i sätten som Solna stad och Danderyds kommun implementerar hållbar mobilitet i deras samhällsplanering. Båda kommunerna implementerade en stor del icke-tvingande åtgärder för att försöka påverka attraktiviteten i hållbara transportmedel för att attrahera bilresenärer. Varierande förutsättningar utifrån den övergripande bebyggelsestrukturen ses kunna påverka möjligheten att implementera aspekter som främjar hållbar mobilitet. Vidare gick det att identifiera skillnader i invånarnas och politikens inställning till ett ökat hållbart resande resulterar också i olikheter mellan de kommunala förutsättningarna.

Persontransporter och förflyttning är en viktig del av vår samhällsstruktur där bilens hierarkiska plats ofta är given och står för majoriteten av alla personresor (ca. 50%). Under de senaste åren har den privata bilanvändningen ifrågasatts av bl.a. politiker, forskare och stadsplanerare, vilket lett till att fler städer väljer att prioritera hållbara transporter på bilens bekostnad i planeringen. Syftet med studien är att skapa diskussion kring trafikplaneringen utifrån begreppet hållbar mobilitet och ett ekologiskt perspektiv med referenspunkt Nyhamnen i Malmö. Den komparativa fallstudien analyserar och jämför två planförslag för området med tillhörande policydokument, Malmö stad som offentlig aktör och Sweco AB som privat aktör.Vi ställer följande frågor i studien:Hur planerar Malmö stad och Sweco för hållbara åtgärder för minskad privatbilism i Nyhamnen?Vilka svårigheter behöver planeringen hantera vid implementeringen av mål som främjar hållbar mobilitet/hållbara transportslag?Studieresultatet baseras på en analys av plan- och styrdokument, semistrukturerade intervjuer samt vårt teoretiska ramverk. Studien visar att enbart arbeta med mjuka trafikåtgärder och beteendepåverkan ofta har en liten inverkan på det individuella valet av transport. Vi ser att det krävs en kombination av hårda och mjuka åtgärder för att minska den privata bilanvändningen, något som förhindras av en politisk rädsla och fyrkantigt utformade styrdokument. Tidigare forskning visar att områden som begränsar biltrafik ofta upplever ett positivt resultat i form av ökad resurseffektivitet och en mer levande stadsmiljö. Studien har genomförts i samarbete med Sweco Architects AB och Sweco Society AB. / Passenger transport and transfer are an important part of our social structure, where the hierarchical place of the car often is given and accounts for the majority of all the personal travel (approximately 50%). Recently, during the past few years, the private car use has been questioned by politicians, researchers and city planners, which has resulted in cities prioritizing sustainable transport at the expense of the car. The purpose of this study is to create a discussion about traffic planning based on sustainable mobility out of an ecological perspective with the reference point Nyhamnen in Malmö. The comparative case study compares and analyses two planning proposals with associated policy documents for the area. Malmö city as a public actor and Sweco AB as a private actor. We ask the following questions in the study: How does the city of Malmö and Sweco plan for sustainable actions to reduce the use of the private car? Which difficulties do planners encounter within the implementation of goals that promote the use of sustainable mobility/transport? The result is based on an analysis of policy documents, semistructured interviews and our theoretical framework. The study shows that working with soft traffic measures and behavioral modification often has a small impact on the choice of transportation. We see that the combination of hard and soft measures is needed to reduce the use of the private car, something that is prevented by political fear and square enforcement documents. Previous research shows that areas restricting the car often shows a positive result in the terms of increased resource efficiency and becomes a more vibrant urban environment. The study has been conducted in collaboration with Sweco Architects AB and Sweco Society AB.

Hållbar mobilitet är ett växande ämne inom samhällsplaneringen som blivit alltmer omtalat. Att främja hållbar mobilitet är en nödvändig åtgärd för att tillgodose en långsiktig hållbar utveckling av våra svenska samhällen. Detta kandidatarbete undersöker begreppet ”hållbar mobilitet” och hur det kan främjas inom fysisk planering. Syftet med detta kandidatarbete är att undersöka hur ett centrumnära stadskvarter kan utvecklas med fokus på hållbara mobilitetslösningar. Syftet är vidare att föreslå lösningar i stadsplaneringen på åtgärder som ökar förutsättningarna för hållbar mobilitet, samt visa på vilka medel planerare kan använda för att främja hållbar mobilitet inom fysisk planering. Detta kandidatarbete är ett planeringsprojekt och har sin utgångspunkt i Karlskrona. I arbetet har bland annat ett gestaltningsförslag tagits fram för hur Handelshamnen på Trossö kan omgestaltas till ett stadskvarter med fokus på hållbara mobilitetslösningar. Metoderna dokumentstudie och platsanalys har tillämpats och legat till grund för arbetets kunskapsöversikt, projektprogram och gestaltningsförslag. Utfrån studiens resultat framgår det att i huvudsak fem faktorer är viktga att främja för att bidra till en hållbar mobilitet. De fem faktorerna är: fotgängarvänlighet, cykelvänlighet, kollektivtrafk, utformning av parkering och styrning samt integrering av mobilitetshus.

Denna undersökning syftar till att studera hur kommunala fastighetsbolag i Uppsala kommun förhåller sig till hållbarhetsmålen samt hur den praktiska implementeringen av dessa ser ut. För att undersöka sambandet mellan mål och implementering grundar sig det empiriska materialet dels i sex semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare på kommunen, dels i en litteraturstudie som hanterar Uppsala kommuns styrdokument och policys kring miljömässig hållbarhet. Gemensamt hos de kommunala fastighetsbolagen är att samtliga förhåller sig till de kommunala styrdokumenten, men där de praktiska implementeringarna skiljer sig åt. För att lyckas med ett kommunalt hållbarhetsarbete har verktygen nudging och hållbar mobilitet identifierats som centrala. Grön offentlig upphandling samt lokalisering och certifiering av fastigheter har också visat sig viktiga i arbetet mot miljömässig hållbarhet. Resultaten av studien visar på vikten av rätt förutsättningar för att förändringar ska ske. Det är således inte tillräckligt att, från kommunens sida, införa hållbara lösningar om dessa inte är lättillgängliga, för att faktiskt göra skillnad.

Malmö stad har antagit målet om en klimatneutral stad till år 2030 samtidigt som staden förväntas växa till en halv miljon invånare runt år 2050. I takt med att invånarantalet ökar behöver bättre och effektivare mobilitet uppnås. Användningen av bilen behöver minska för att följa denna omställning till effektivare och mer hållbar mobilitet.  Syftet med undersökningen är att undersöka hur Malmö stad arbetar med att minska bilanvändandet samt hur utmaningar hanteras vid implementering av åtgärder för att minska bilanvändandet. Undersökningen utgår ifrån dokumentstudie som studerar Malmö stads övergripande styrdokument samt platsspecifika dokument för två stadsdelar i Malmö. Dokumentstudien kompletteras med kvalitativa intervjuer med planerare som har kunskap och erfarenhet av mobilitet och minskat bilanvändande i Malmö stad.  Undersökningen synliggör de hårda och mjuka åtgärder som Malmö stad konkret arbetar med. Den uppdagar även att de främsta verktygen för att hantera utmaningar är dialog och informationsspridning vid implementering av åtgärder för minskat bilanvändande. Det läggs även stor vikt på att kombinera hårda och mjuka åtgärder konsekvent för att uppnå en förändring mot hållbar mobilitet. Hur Malmö stad arbetar med att uppnå minskat bilanvändande samt hur utmaningar hanteras ses relevant utifrån perspektivet av kommunernas omställning mot hållbar mobilitet. Undersökningen visar att styrdokument och beslut som berör staden bör följa de målsättningar som sätts upp för att effektivt möjliggöra hållbar mobilitet och klimatneutralitet.

Denna masteruppsats undersöker vilka intressen det är som formar den regionala utvecklingsplaneringen utifrån ett perspektiv av regionförstoring och hållbar mobilitet. Globaliseringen har resulterat i att konkurrensen om förutsättande faktorer för en ekonomisk tillväxt idag sker mellan regioner. Regioner har således genom den regionala utvecklingsplaneringen identifierats till att vara nyckelaktörer för att erhålla ekonomisk tillväxt. En strategi för detta är regionförstoring då en utvidgad geografisk funktionalitet stärker den regionala konkurrenskraften gentemot andra regioner. Parallellt har regioner identifierats till att vara nyckelaktörer för en omställning till ett hållbart mobilitetsparadigm vilket står i konflikt med det ökade transportarbetet som orsakas av regionförstoring. Detta innebär att avvägningar behöver göras inom den regionala utvecklingsplaneringen. Utifrån hur regioner uttrycker och hanterar den konflikterande relationen mellan regionförstoring och hållbar mobilitet syftar studien till att undersöka vilka intressen det är som styr den regionala utvecklingsplaneringen och då även formar hur samhället utvecklas. Genom strategi- och policydokument som är vägledande för regional utveckling har den regionala utvecklingsplaneringen i Region Jönköpings län, Region Örebro län och Region Östergötland studerats. Slutsatserna påvisar hur kombinationen av den regionala utvecklingsplaneringsprocessens begränsade utrymme för medborgardeltagande och betydelsen som det regionala näringslivet tilldelas för att säkra regionens konkurrenskraft och överlevnad har resulterat i att näringslivets intressen konsekvent tillgodoses inom den regionala utvecklingsplaneringen. Studiens slutsatser stärker befintlig forskning om hur en tillväxtorienterad utveckling riskerar att cementera strukturer som ekologiskt påfrestande transportvanor, de traditionella könsrollerna och socioekonomisk segregation. Avslutningsvis påvisas även studiens slutsatser ett behov av att nyansera barnperspektivet inom den regionala utvecklingsplaneringen då även barnperspektivet har utformats efter näringslivets intressen.

Den här uppsatsen undersöker boendes mobilitetsmönster och uppfattningar i relation till hållbar mobilitet i Rosendal, Uppsala. Syftet med uppsatsen är att utreda i vilken grad de boende i Rosendal använder hållbara färdmedel i sin vardagliga mobilitet i relation till områdets fysiska, institutionella, sociala och kulturella förhållanden. För att genomföra undersökningen har både kvantitativa och kvalitativa metoder använts. Data har samlats in utifrån en enkät, varpå olika typer av statistiska analyser har uppförts. En intervjustudie har ytterligare henomförts för att samla in djupare information som leder till kompletterad förstålse i relation till de boendes mobilitetspraktiker. För att tolka resultatet har teoretiska utgångspunkter inom transportgeografin använts vilka är anpassade till det så kallade mobilities paradigmet. Paradigmet lyfter fram aspekter som främst är sammankopplade med den sociala och kulturella kontexten i relation till mobilitetspraktiker. Den här uppsatsen försöker belysa hur den fysiska och institutionella kontexten förknippas med den sociala och kulturella i frågan om hållbar mobilitet. Det hållbara mobilitetsbeteende är snarare ett resultat av den fysiska kontexten än de implmenterande mobilitetstänsterna. Uppsatsen lyfter fram att även den sociala och kulturella kontexten måste tas hänsyn till. Det anses att ett barn-, ålders- och genusperspektiv måste integreras i de relevanta policyerna på ett bättre sätt. Uppsatsen pekar även på att kommunikationen av de befintliga mobilitetstjänsterna till de boende även skulle kunna förbättras.

The transport sector currently accounts for a third of climate-affecting emissions in Sweden, which must be reduced in order for the government's target for climate emissions to be reduced by 70 percent by 2030 and for zero emissions to be achieved by 2045. This is done by encouraging sustainable modes of transport. This paper aims to investigate which policy instruments Malmö and Gothenburg use to encourage sustainable mobility. This is done on the basis of five qualitative interviews with the municipalities and the Swedish Transport Administration, as well as document analyzes of the municipalities traffic strategies. The results show that the main instruments focus on providing more space for cycling, walking and public transport, as well as reducing opportunities for car use, which is mainly done by limiting parking opportunities for cars. However, there are differences in the municipalities ability to implement sustainable mobility, which depends on the municipalities transport history and urban design, but also the ability to change their citizens' travel behavior.

This study examines the impact and potential of cargo bikes as socio-economically and ecologically beneficial modes of transportation. It focuses on the perspectives of cargo bike pool members and the challenges faced by pool operators. Three interviews were conducted with cargo bike pool operators in Sweden to understand the challenges and considerations involved in establishing and operating a pooling service, as well as their opinions on its financial future. Additionally, a user survey targeting pool members from one of the interviewed operators was conducted in 2020. The survey investigated user barriers, motivations, opinions towards the pooling service, and its effect on user mobility habits before and after joining. Although the acceptance and utilization of these services depend on factors such as proximity, pricing, availability, quality, and convenience of the service. The findings show that pooling services increase member interest in owning and using cargo bikes as a replacement for cars. However, concerns regarding the marketability of cargo-bike pools alone are raised in this study, thus, to enhance the attractiveness of cargo-bike pools, this study suggests incorporating additional modes of transportation, offering supplementary value propositions, and ensuring a user-friendly experience. On the operator side, this study highlights the importance of stakeholder collaboration in maximizing the potential of cargo bike pools for sustainable transportation enabling resource sharing, and marketing efforts, and improving the overall service by leveraging financial, spatial, and logistical benefits. Finally, this study finds that the current state of cargo bike pools necessitates collaboration and subsidies from municipalities and stakeholders. Suggesting innovations in business models and increased marketing strategies that capture a broader demographic through an enhanced value proposition that includes other forms of modality and benefits in their services, are vital for the growth of cargo biking through pooling systems.  The research provides insights for prospective operators in establishing and operating cargo bike pools, emphasizing considerations related to the physical layout, financial aspects, marketing, and value proposition of the service and has broader implications in how to encourage more sustainable mobility practices.

Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka och skapa förståelse för hur Malmö stad arbetar med hållbar mobilitet, hur det implementeras samt vilka utmaningar som kan uppstå. Detta för att öka kunskapen hos planerare med flera som behandlar frågor om hållbar mobilitet. Undersökningens empiriska material grundas i en dokumentstudie där policy- och strategidokument studeras, samt en intervjustudie med kvalitativa intervjuer där fem tjänstepersoner från tre av Malmö stads förvaltningar. Med hjälp av Banisters (2008) fyra policyprinciper för hållbar mobilitet - teknologi, styrning av efterfrågan, utvecklande av markanvändning samt acceptans - och genom teorin om stigberoende analyseras Malmö stads arbete med hållbar mobilitet. Slutsatsen är att komplexiteten i begreppet hållbar mobilitet bidrar till olika tolkningar av vad begreppet innefattar, vilket i sin tur kan leda till otydliga policyer och strategier. Dessa utmaningar kan leda till trög beslutsfattning och långsam implementering av åtgärder, vilket förklaras av teorin om stigberoende. Vi beskriver detta som en rundgång då utmaningarna både påverkar och påverkas av varandra. För att bryta ett eventuellt stigberoende i Malmö stads organisation föreslår vi ett större mod att våga planera, besluta och testa olika åtgärder som främjar hållbar utveckling. Detta kan leda till att Malmö stad kan arbeta effektivt för en förändring från konventionell transportplanering till hållbar mobilitet. / The purpose of this bachelor thesis is to investigate and create an understanding of how the City of Malmö works with sustainable mobility, how it is implemented and what challenges may arise. This is to increase the knowledge of planners and others who deal with issues of sustainable mobility. The empirical material for the study is based on a document analysis of policy and strategy documents, as well as a qualitative interview study involving five och officials from three administrative departments of the City of Malmö. Using Banister's (2008) four policy principles for sustainable mobility - technology, demand management, land usedevelopment and acceptance - and the theory of path dependency, the City of Malmö's work on sustainable mobility is analyzed. The conclusion is that the complexity of the concept of sustainable mobility contributes to different interpretations of what the concept entails, which in turn can lead to unclear policies and strategies. These challenges can lead to slow decision-making and slow implementation of measures, as explained by the theory of path dependency. We describe this as a feedback loop, as the challenges both influence and are influenced by each other. To break the potential path dependence within the organization of the City of Malmö, we propose a more courageous approach to planning, decision-making, and testing various measures that promote sustainable development. This may enable the City of Malmö to effectively work towards a shift from conventional transportation planning to sustainable mobility.