Adolescent subjective health and mental problems have become a public health concern, not only in Sweden but worldwide. When stress becomes a part of everyday life you tend to ignore it and disregard the fact that chronic stress is a severe disease. Education in the school system shall promote the development and learning of all pupils adapted to each of the individuals’ circumstances and needs. Research shows that high-performing students are especially at risk for chronic stress related malfunctioning.The overall aim of this thesis is to contribute to the understanding of the influence of mathematic education in developing stress among female high-performers in secondary school. Four 16-year-old girls were interviewed on their experience of math education,stress and the relations between the two. The findings show that how teachers carry out education has a great impact on the students’ well being, which in turn affects how they learn. The teacher holds the most important part. A growth mindset will push development from good to great. Skilled teachers can create rich mathematical problems for their students. Letting go of socio-mathematic norms focusing on fast-forward, are also important measures. Continued research should therefore focus on teacher-education. In pedagogical science there is a lack of psychology and the common approach of neuroscience to learning and child development. The subject of educational psychology is a mixture of neuroscience, psychology and pedagogy that is common in other parts of the world, but not in Sweden. Such knowledge, that is based on experiments linked to the brain functions, is important for understanding children's development and comparing methods for teaching. The two research fields need to learn more from each other. Didactics already provide perspectives to the student’s experiences and motivations and teachers need to use didactics as a useful tool in education. We face a real challenge; the group of high performing students’ long-term health is at risk. There might be a ticking bomb- Stress, and counting. / Våra ungdomars upplevda hälsa och psykiska problem har blivit ett folkhälsoproblem. Inte bara i Sverige utan världen över. När stress blir en del av vardagen finns en risk att vi ignorerar den och bortser från det faktum att kronisk stress är en allvarlig sjukdom. Vår utbildning i skolan skall främja alla barns och elevers utveckling och lärande. Den ska anpassas efter individens förutsättningar och behov. Forskning visar att högpresterande elever löper särskilt stor risk för kroniska stressymptom och åtföljande konsekvenser för bl. a. kognition, minne och inlärning. Studiens syfte är att bidra med kunskap om den roll matematikundervisningen spelar för stress bland högpresterande flickor.Fyra 16-åriga flickor intervjuades om sina erfarenheter av högstadiets matematikundervisning, stress och kopplingar mellan de två. Resultatet visar att hur läraren bedriver sin undervisning har en avgörande betydelse för hur studeterna mår, vilket i sin tur påverkar deras lärande. Läraren är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn i klassrummet, även enligt internationell forskning. Ett dynamiskt synsätt kommer främja elevernas utveckling. Skickliga lärare kan konstruera rika matematiska problem som utvecklar elevernas matematiska förmågor. Att avskaffa socio-matematiska normer som fokuserar på att hinna längst fram i boken, är också en viktig åtgärd.Fortsatt forskning bör därför fokusera på lärarutbildning och vidareutbildning. Inom dessa utbildningar och pedagogiken saknas psykologins och neurovetenskapens gemensamma förhållningssätt till inlärning och barns utveckling. Det finns ett ämne, utbildningspsykolog,  som är vanlig i andra delar av världen. Här finns en fruktbar blandning av neurovetenskap, psykologi och pedagogik. Sådan kunskap baserad på experiment kopplade till hjärnans funktioner är viktig för att förstå barns utveckling och kunna jämföra metoder för undervisning och lärande. Didaktik och hjärnforskning behöver ömsesidigt lära av varandra.Vi står inför en viktig utmaning, i våra högpresterande ungdomars långsiktiga hälsa.  Tyvärr måste vi lära oss att Räkna med stress!

I skolvärlden råder det delade meningar kring huruvida grupparbeten är fördelaktigt eller inte för elevers utveckling och lärande inom ämnet matematik. Dessutom finns det heller inga tydliga ramar för hur grupper bör konstrueras eller sättas samman. Syftet med denna studie är därmed att undersöka och analysera för- och nackdelar med grupparbeten i matematik samt att undersöka hur olika gruppsammansättningar påverkar elever i matematikundervisningen. De frågeställningar som besvaras är vilka för- och nackdelar det finns med grupparbeten inom matematik i förskoleklass upp till årskurs 3 samt hur grupper bör konstrueras för att gynna elevernas utveckling och lärande. Genom en systematisk litteraturstudie har 14 vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Utifrån dessa artiklar går det att finna en genomgående konsensus rörande ämnet och det går således att dra slutsatser eftersom liknande resultat har framkommit ur olika sammanhang och vid olika tidsperioder. En slutsats som denna studie har kommit fram till är att det finns en underliggande positiv inställning till grupparbete i de studerade artiklarna. Sammanställningen av artiklarna visar däremot att det är komplext att finna konstruktioner som gynnar alla elever vid alla tillfällen och att det som är till fördel för en elev kan vara till nackdel för en annan.

Tidigare forskning pekar på att höga prestationer inte är konstanta. Elevernas motivation och prestationer är något man måste träna upp och underhålla i sin undervisning. Det är framförallt tre olika undervisningsstrategier forskare lyfter som anses främja ett fortsatt lärande hos högpresterande elever i matematik; acceleration, berikning och differentiering. Det framgår dock att undervisningsstrategierna kan bli kontraproduktiva om läraren inte genomför de på ett korrekt sätt, därför är det viktigt att läraren trivs och tycker strategierna fungerar praktiskt både för sig själv och eleverna. I min studie ville jag med hjälp av en webbenkät undersöka vilka strategier grundlärare i årskurserna 1-6 väljer att använda för att främja ett fortsatt lärande när de undervisar högpresterande elever i matematik. Jag ville även undersöka om lärarna upplevde några större utmaningar med att undervisa dessa elever för att synliggöra olika faktorer som kan påverka lärares förutsättningar att undervisa högpresterande elever i matematik av hög kvalité. Resultatet av min studie visar att de metoderna lärarna väljer att använda går under de tre undervisningsstrategierna som forskningen anser främja ett fortsatt lärande. Många av metoderna stödjer även Jungerts (2014) teorier om de tre grundläggande behoven (kompetens- , samhörighets- och autonomibehovet) som måste tillfredsställas för att främja motivation och höga prestationer. I studien framkom det dock flera faktorer som kan påverka förutsättningarna att skapa undervisning av hög kvalité. Bland annat tidsbrist, otillräckliga kunskaper, avsaknad av material, verktyg och resurser.

Högpresterande isolering är en typ av material som finns tillgängligt men inte används på den svenska marknaden i den utsträckning som de bör göra. I denna rapport kommer det högpresterande isoleringsmaterialet PIR att ligga i fokus och det jämförs främst med det traditionella isoleringsmaterialet cellplast men paralleller dras även till mineralullen. PIR- isoleringen har 40 % bättre värmekonduktivitet än cellplasten och detta innebär att materialet har bättre isoleringsförmåga som bidrar till tunnare konstruktioner. Isoleringen är därför idealiskt att använda för passiv-, lågenergi och nollenergihus. En annan egenskap som utmärker PIR- isoleringen är dess brandegenskaper som uppfyller en högre brandklass än cellplasten, trots att det är ett plastmaterial. PIR- isoleringen är ett dyrare material, dock sparas pengar in redan vid produktion då fukt- och vindskydd kan uteslutas i en konstruktion. Om högre energikrav ska uppfyllas kan pengar även sparas in på sikt genom lägre energikostnader. / High performance insulation is a type of material that is available but has not been used at the Swedish market as it should have. In this rapport the high performance insulation material PIR will be the major subject. This material will be compared to the traditional insulation material cellular plastic; parallels will also be drawn to the mineral fiber. PIR- insulation has 40 % better thermal conductivity than the cellular plastic and means that the material has a better insulation ability, which leads to a thinner construction. This insulation is therefore ideal for use in passive-, low-energy- and zero-energy houses. Another property that makes PIR- insulation stand out is its fire resistant capacity which fulfill a higher fire class than the cellular plastic, despite that it also is a plastic material. PIR-insulation is a more expensive material; however, money can be saved during production when moisture and wind protection can be excluded. If a building has a higher energy requirement money can be saved over time trough lower energy costs.

Syftet med studien är att med hjälp av intervjuer undersöka hur lärare inkluderar högpresterande elever i matematik i årskurs 4–6 i det heterogena klassrummet genom differentiering. Urvalet av informanter består av fem mellanstadielärare och en speciallärare i matematik. Nyanserade beskrivningar av undervisningen av högpresterande elever i matematik är av stor vikt för studien därför används kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod. Studien analyseras enligt det vetenskapliga förhållningssättet fenomenografi i kombination med tematisk analysmetod. Analysmetoderna är lämpliga och relevanta för studiens syfte, då de ger utrymme för analys av informanternas tankar och erfarenheter på ett strukturerat sätt. Resultatet visade att lärarna använder sig i första hand av berikning för att differentiera sin undervisning. Acceleration används vid de tillfällen då resurserna i det heterogena klassrummet inte räcker till. Samtliga lärare betonade vikten av att använda differentiering som en undervisningsmetod då det gynnar alla elevers utveckling i det heterogena klassrummet. I den internationella undersökningen TIMSS 2019 ser vi att en högre andel svenska elever presterar på den högsta kunskapsnivån jämfört med 2015. Ett rimligt antagande, utifrån undersökningsresultatet, är att en bakomliggande faktor till den positiva trenden går att hitta i lärarnas arbete med eleverna i det heterogena klassrummet. Studien synliggör informanternas erfarenheter, utmaningar och möjligheter i arbetet kring inkludering av högpresterande elever i matematik i det heterogena klassrummet med hjälp av differentierad undervisning. / The purpose of the study is to use interviews to investigate how teachers include highperforming students in mathematics in grades 4–6 in the heterogeneous classroom through differentiation. The selection of informants consists of five middle school teachers and one special education teacher of mathematics. Nuanced descriptions of the teaching of highachieving students in mathematics are of great importance for the study, therefore qualitative semi-structured interviews are used as a method. The study is analyzed according to the scientific approach phenomenography in combination with the thematic analysis method. The analysis methods are suitable and relevant to the purpose of the study, as they provide space for analysis of the informants' thoughts and experiences in a structured way. The results showed that teachers primarily use enrichment to differentiate their teaching. Acceleration is used at those times when the resources in the heterogeneous classroom are not enough. All teachers emphasize the importance of using differentiation as a teaching method as it benefits the development of all students in the heterogeneous classroom. In the international survey TIMSS 2019, we see that a higher proportion of Swedish students perform at the highest level of knowledge compared to 2015. A reasonable assumption, based on the survey results, is that an underlying factor to the positive trend can be found in teachers' work with students in the heterogeneous classroom. The study highlights the informants' experiences, challenges and opportunities in the work around the inclusion of high-achieving students in mathematics in the heterogeneous classroom using differentiated teaching.

Syftet med studien var att undersöka och presentera en fördjupad förståelse för individualisering i ämnet svenska som andraspråk utifrån fyra SVA-lärares arbetssätt i relation till hur dessa lärare arbetar med individualisering vid utformning av elevuppgifter och återkoppling för hög- respektive lågpresterandeelever. Studien var baserad på en kvalitativ metodansats med semistrukturerade interjuver där fyra lärare som undervisar inom Komvux deltog. Resultatet i studien visade att de intervjuade lärarna använde sig av olika undervisningsmetoder för att individualisera sin undervisning utifrån elevernas behov, tidigare erfarenheter och förutsättningar. Utformningen av elevuppgifter och återkoppling samt valet av undervisningsmetoder som framkom i resultatet var i olika former, exempelvis digitala lärplattformer och flera andra metoder som kan främja elevernas inlärning. Slutsatsen i denna studie visade att lärare dagligen möter elever med olika kunskapsnivåer och att individualisering är viktigt för andraspråkselevers språkutveckling.

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) har alla elever rätt till en likvärdig och meningsfull utbildning. Det innebär att varje elev, oavsett fallenhet eller svårighet i undervisning har rätt till vägledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Elever som anses starka ska få individanpassad undervisning som utmanar eleverna utifrån deras kunskaper och förutsättningar. Men finns det risker med att denna rättighet, som borde vara en självklarhet, inte uppfylls av skolors verksamhet? Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka och ge exempel på hur rektorer och lärare stödjer starka elever i matematik utifrån skolans uppdrag och ansvar. Intervjustudien grundar sig i det sociokulturella perspektivet och utgår från frågeställningarna: Hur planerar och genomför skolor arbetet med de starka eleverna i matematik? och Hur kan lärare i F-3 arbeta för att ge starka elever i matematik ledning och stimulans att nå längre i sin kunskapsutveckling?   udien visar att skolor saknar strategier på hur lärare kan hjälpa starka elever på bästa sätt, vilket kan medföra att denna elevgrupp blir sittandes i väntan på resterande elever. Uppdraget och ansvaret att anpassa undervisningen ligger idag hos läraren, ett ansvar som borde ligga på verksamheten eller hos regeringen. Studien lyfter dock ett arbetssätt för att individanpassa  undervisning för starka elever i skolans ämnen. Detta arbetssätt innefattar en accelererande och berikande undervisning där eleven även får coachning och stöd genom hela sin skolgång för att få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. / Abstract According to Skollagen (SFS 2010:800), every student has the right to an equal and meaningful education. It means that regardless if the students have easy to learn or have learning difficulties, they have the right of guidance and stimulation to grow in their knowledge development. Students that are considered as strong learners must receive individualized education that challenges the students based on their individual needs. The question is if this right, that should be obvious, really is fulfilled in the schools´ education? This qualitative interview study aims to investigate and give examples of how principals and teachers support strong students in mathematics based on the school's assignment and responsibilities. The interview study is based on Vygotskijs’ socio-cultural perspective and assume the questions: How do schools plan and implement the work with the strong students in mathematics? and How can teachers in F-3 work to give strong students in mathematics guidance and stimulus to reach further in their knowledge development? The study indicates that schools lack strategies on how teachers can help strong students in the optimal way, which can implicate that this group of students is held back because of the remaining students. The assignment and responsibility to adapt the teaching today lies with the teacher, a responsibility that should lie with the organization or with the government. However, the study accents a way of working to individualize teaching for strong students in school courses. This approach includes an accelerating and enriching teaching where the students also receives coaching and support through the years in primary school to have the opportunity to develop in knowledge as far as possible.

Den här uppsatsen baseras på en kvalitativ metod som behandlar och belyser hur högpresterande elever uppfattar den egna motivationen och utvecklingsmöjligheterna genom en ordinarie undervisning i ämnet engelska för årskurs nio. Vidare undersöker studien om en alternativ nivåindelad undervisning kan ha en positiv effekt i deltagarnas motivation och prestation i ämnet engelska. Uppsatsen utgår ifrån elevperspektivet där syftet med arbetet var att undersöka och tillföra kunskap om gruppen högpresterande elever och hur de ser på sin skolsituation. Detta genom att fokusera på hur eleverna beskriver sin motivation och prestation i förhållande till en ordinarie undervisning för att sedan genom en alternativ undervisning undersöka om detta kan tillföra någon positiv förändring i hur de upplever ämnet engelska i skolan. Resultaten visade att högpresterande elever känner sig omotiverade, osynliga och underpresterar till följd av en undervisning som läggs på en alldeles för låg kunskapsnivå för dem för att de ska kunna tillägna sig nya kunskaper. Vidare poängterar deltagarna att lusten och utvecklingen i ämnet engelska erhålls utanför skolan då skolans fokus riktas på lågpresterande eller de som har svårigheter i engelska. Studiens slutsats är att stora resurser, forum och tid måste möjliggöras för lärare att utmana deras högpresterande elever i ämnet engelska. Deltagarna i studien önskar att de kunde få fortsätta utbildas i den alternativa undervisningen där de kunde fördjupa sig, arbeta i en högre takt samtidigt som läraren haft tid att stötta och vägleda genom arbetet. / <p>Engelska</p>

Syftet med studien var att undersöka hur lärare gör för att identifiera, undervisa och följa upp högpresterande elever i matematik. Metoden som tillämpades har enkvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Studien utgår från en teori som väger in både kognitiva och sociala aspekter. Resultatet visade att högpresterande elever i matematik identifieras genom att de uppvisar motivation och kreativitet inom matematiken. Ytterligare identifikationsverktyg är kartläggning och bedömningar. Till grund för lärares undervisningsstrategier ligger ofta de bedömningar som skett genom kartläggningar, men bygger även på elevers uppvisade intressen. Resultatet visade också på att majoriteten av lärare använde sig av varierad och differentierad undervisning. Uppföljningen skedde delvis individuellt av läraren men också i samverkan med övriga lärare och vårdnadshavare. I resultatet framkom dessutom att kartläggning i stor utsträckning låg till grund för identifiering av högpresterande elever. Kartläggning låg också till grund för uppföljning av högpresterande elever. Hur lärarna arbetade utifrån vad resultatet av kartläggningarna visat, framkom dock inte i vårt resultat.

Denna studie handlar om kommunikativ matematikundervisning ur ett inkluderande perspektiv. Begreppet inkludering handlar i denna undersökning om huruvida olika elevgrupper, i bemärkelsen lågpresterande och högpresterande elever, ges möjlighet att delta på liknade villkor samt vilka elever som gynnas av en kommunikativ matematikundervisning. Studien genomförs genom att undersöka Matematiksatsningen i Varberg (MASIV) som utförs i samtliga årskurs 1 i Varbergs kommun. MASIV utgår från en pedagogisk modell där samtal och diskussioner är en stor del av matematikundervisningen. Fokus i studien ligger på att undersöka vilka möjligheter respektive utmaningar lärare upplever med modellen samt om modellen skapar möjligheter för samtliga elever att utveckla sin matematiska förmåga. Syftet med studien är att undersöka huruvida en kommunikativ matematikundervisning inkluderar samtliga elever och främjar dem i sitt lärande. Gynnas lågpresterande och högpresterande elever lika mycket av en matematikundervisning som fokuserar på samtal och diskussioner? I Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11, 2019 s. 6) anges att ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.” Hur överensstämmer en kommunikativ matematikundervisning med denna riktlinje om en likvärdig utbildning? För att kunna besvara syftet genomfördes undersökningen med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sju lärare från tre olika skolor i kommunen intervjuades. Samtliga lärare valdes utifrån ett målstyrt urval då de arbetar aktivt med MASIV i matematikundervisningen. Resultatet från intervjuerna analyserades utifrån våra frågeställningar, tidigare forskning samt Vygotskys sociokulturella teori och Sterners (2015) pedagogiska modell. Resultatet visar att lärarna ser många möjligheter med en kommunikativ matematikundervisning. Att samtala kring matematiken är utvecklande för eleverna och ger dem en bra taluppfattning. Kommunikation möjliggör också flera olika strategier för eleverna att använda sig av. Lärarna menar dock att materialet inom MASIV inte är färdigutvecklat vilket gör att även utmaningarna är många. Den största utmaningen med materialet, som lärarna upplever det, är att få med sig alla elever och inte tappa någon på vägen. Denna utmaning beror främst på att det är svårt att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. Detta eftersom materialet, enligt lärarna, inte möjliggör nivåanpassning i tillräckligt stor utsträckning. Lärarna anser att undervisningen ligger på en hög nivå och gynnar främst de högpresterande eleverna. Några av lärarna tror ändå att de lågpresterande eleverna dras med av de andra eleverna och att det kommer att gynna även dem på längre sikt.