The thesis deals with the interaction of mathematical abilities and the mathematical memory's role in problem-solving. To examine those phenomena, I analyzed the expression of mathematical abilities for high achieving students from upper secondary school. The study shows that the mathematical memory accounts for a relatively small proportion of time of the problem-solving process and that the mathematical memory emerges mainly during the initial phase of the process. Although the mathematical memory accounts for a small percentage of the time of the problem-solving process, the mathematical memory has a decisive role for the choice of problem-solving methods, because the students choose their solution methods in the initial phase of their problem-solving activity. The study shows that the choice of problem-solving method has significant consequences for the students' problem-solving activity; if the chosen methods did not lead to the desired outcome, so the students found it very difficult to change their initially chosen problem-solving methods. The study also shows that students who use general problem-solving methods perform better than students who use numerical methods. / Avhandlingen fokuserar matematiska förmågors interaktion och det matematiska minnets roll vid problemlösning. För att undersöka dessa företeelser, har jag analyserat matematiska förmågors uttryck hos högpresterande gymnasieelever. Eleverna löste nya och utmanande matematiska problem individuellt, under enskilda observationer. Studien visar att det matematiska minnet tar i anspråk en relativt liten andel tid av problemlösningsprocessen och är huvudsakligen närvarande i processens inledande fas. Trots att det matematiska minnet tar i anspråk en liten andel tid, så är det matematiska minnet avgörande för valet av problemlösningsmetoder eftersom eleverna väljer lösningsmetoder i processens inledande fas. Studien visar att valet av problemlösningsmetod har viktiga konsekvenser för elevers problemlösning. Om de valda metoderna inte leder till önskat resultat, så har eleverna mycket svårt för att ändra sina initialt valda lösningsmetoder. Studien visar också att elever som använder allmänna problemlösningsmetoder presterar bättre än elever som använder numeriska metoder.

Det finns en uppfattning om att högpresterande elever klarar sig själva i skolan då de uppnår målen utan svårigheter och detta kan, lite paradoxalt, leda till att högpresterande elever inte får det stöd och den vägledning som de är i behov av. Detta förhållande har väckt vår nyfikenhet gällande hur vägledarna ser på detta dilemma. Syftet med studien är att analysera och synliggöra hur studie- och yrkesvägledare upplever att de arbetar med högpresterande elever samt vilka resurser de anser sig behöva för det. Syftet har resulterat i tre frågeställningar: Hur anser studie- och yrkesvägledare att de arbetar med att förebygga att högpresterande elever begränsas av sin bakgrund i sina studie- och yrkesval? Vilka resurser anser sig studie- och yrkesvägledare behöva för att förebygga att högpresterande elever begränsas av sin bakgrund i sina studie- och yrkesval? Skiljer sig vägledningsstödet till högpresterande flickor och pojkar? För att samla in studiens empiri genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med utbildade studie- och yrkesvägledare. Tre av vägledarna arbetar på gymnasieskolor och tre arbetar på högstadieskolor. För att analysera resultatet och besvara frågeställningarna har teorier och begrepp används från Careership och System Theory Framework, begrepp så som habitus, handlingshorisont, påverkansfaktorer och pragmatiskt rationellt beslutsfattande användes. Studiens huvudresultat visar att högpresterande elever prioriteras ner på grund av att lågpresterande elever tar mer resurser hos vägledaren samt att det borde satsas mer på den breda vägledningen. Resultatet visar även att högpresterande flickor och pojkar tenderar att behöva lika mycket stöd i val och väljande fast på olika sätt.

Syftet med studien är att undersöka hur en matematikundervisning i lågstadiet kan struktureras för att motivera elever att delta i lärandet, samt vilka utmaningar läraren stöter på i detta arbete. Vi genomförde en fallstudie med en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats. Datainsamlingsmetoderna var intervjuer och systematisk observation med både observationsschema och fältanteckningar. Detta material sammanställdes och analyserades sedan utifrån de fem dimensionerna av differentiering. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att lärarens medvetenhet om samspelet mellan olika delar i fem dimensioner för differentiering har stor betydelse för elevers motivation.  I matematikundervisning kan läraren tyvärr inte alltid ge den vägledning och stimulans som de högpresterande eleverna behöver. Anledningen är att läraren fördelar mer tid till de lågpresterande eleverna, eftersom lärarens uppdrag är att se till att dessa elever uppnår de kunskapskraven som minst ska uppnås.

Syftet med studien är att undersöka arbetssätt som gynnar högpresterande elever i ämnet engelska i årskurs 4–6. För att uppnå syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta engelsklärare i mellanstadiet. Resultatet visar att högpresterande elever kan uppfattas olika, då de visar både positiva och negativa beteenden i klassrummet. För att de högpresterande eleverna ska kunna ge uttryck för sina kunskaper krävs anpassningar i engelskundervisningen, med variation av olika material och arbetssätt. Vår slutsats är att högpresterande elever kan identifieras genom deras beteenden som blir synliga i klassrummet och att arbetssätten som kan användas för att gynna dem är många, men variationen i undervisningen är av stor vikt.

No description available.

Studien syftar till att undersöka lärares erfarenheter av att identifiera särskilt begåvade elever i matematik samt lärares erfarenheter av att undervisa dessa elever. Studien syftar vidare till att undersöka eventuella hinder kopplade till detta. Undersökningen genomfördes med kvalitativ metod och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av fyra verksamma lärare i lågstadiet. Resultatet visade att lärarna främst upptäckte särskilt begåvade elever i matematik i den ordinarie undervisingen. Att identifiera särskilt begåvade elever i matematik var inget som lärarna beskrev som svårt, ett möjligt hinder kunde dock vara att veta huruvida eleven var särskilt begåvad eller högpresterande. Lärarna differentierade undervisningen för särskilt begåvade elever i matematik på så sätt att dessa elever ofta arbetar i en matematikbok som ligger på en lite svårare nivå än övriga elevers matematikbok. Någon använde sig av problemlösning och nivågruppering. Hinder kopplade till undervisningen av särskilt begåvade elever var att hitta utmaningar på rätt nivå, material och tid. Lärarna beskrev också att ofta prioriteras de elever som har svårt att nå målen framför de elever som behöver extra utmaningar.

Denna uppsats har som syfte att skapa förståelse för hur högpresterande och särskilt matematikbegåvade elever blir stimulerade i matematikundervisningen. Genomförandet av undersökningen startade med en kvantitativ enkätstudie med standardiserade påståenden för att finna ett lämpligt urval av elever. Därefter utfördes standardiserade kvalitativa intervjuer med utvalda elever, som ansågs uppfylla de kriterier som beskriver högpresterande och särskilt matematikbegåvade. Analysen av resultatet hade en fenomenologisk ansats och har tolkats utifrån hermeneutiken. Resultatet visar att eleverna stimuleras av en matematikundervisning som i hög grad innehåller experimenterande och undersökande moment, där de kan få utlopp för sina kreativa matematiska tankar. Då dessa elever identifieras i skolan kan undervisningen anpassas till deras förmågor. Slutsatsen som dras av resultatet är att undervisningen och matematiklärarens roll är av stor betydelse för att dessa elever ska ha möjligheter att utvecklas utifrån sin potential. Med rätt stimulans kommer dessa elever fortsätta tycka att matematiken i skolan är givande och lärorik.

AbstraktJag har valt att undersöka om beröm med konkreta och målinriktade belöningar påverkar studiemotivation hos högpresterande elever ur ett genusperspektiv på en grundskola. Dessutom vill jag undersöka om det finns andra faktorer som eventuellt bidrar positivt till att dessa elever blir studiemotiverade och presterar bra. Ett annat syfte med undersökningen är att se om någonting från undersökningsresultatet kan användas för att motivera ej så studiemotiverade elever som på min skola finns i ett stort antal. Skolans ledning har visat ett stort intresse för denna användbarhet. Undersökningen gjordes i två klasser i åk. nio där tre flickor och tre pojkar som har Väl Godkänd och Mycket Väl Godkänd i de flesta ämnen valdes ut. Metoden jag valt bygger på kvalitativa inspelade intervjuer där jag har tolkat ungdomarnas upplevelser om vad som driver deras motivation i skolan.Undersökningen visar att eleverna upplever att de påverkades mycket av beröm och belöning.De flesta undersökta eleverna menar också att de själva huvudsakligen drivs av inre mål om att skaffa sig en bra utbildning i framtiden. Andra intressanta faktorer som studien visar är att flickor mer drivs av beröm som bekräftar dem för vem de är medan pojkar i stor utsträckning ser beröm som en bekräftelse på vad de gör. Dessa nya rön kommer skolan fortsättningsvis att beakta. / I have chosen to examine about commend with concrete and objective aimed awards influences study motivation at mound causing students from a gender perspective at an elementary school. Moreover, I want to examine about there be other factors that possible contributes positively to that these students become study motivated and causes good. Another aim with the survey is to see about something from the survey result can to be used in order to justify not so study motivated students that on my school be in a big number. The school's management has shown a big interest for this usefulness. The survey was done in two classes in races. Nine where three girls and three boys that have surely validated and a lot surely validated in most matters were chosen out. The method I select builds on qualitative on qualitative recorded interviews where I have interpreted the young people's experiences about what that runs their motivation in the school. The survey shows that the students experience that they were influenced a lot of commend and award. Most examined students mean also that they mainly is run of internal objective about getting themselves a good education in the future. Other interesting factors that the study show are that girls more is run of commend that confirms them for who they are while boys in big extent see commend as an acknowledgment on what the do. These new findings come the school henceforth to take into consideration.

Denna uppsats har som syfte att undersöka tillämpningen av nivågruppering i årskurserna 4-9. De frågeställningar vi utgår ifrån är följande: Varför arbetar pedagoger i årskurs 4-9 med nivågruppering inom matematik? Hur använder pedagoger i årskurs 4-9 metoden nivågruppering för att uppnå gynnsamma effekter? Vilka faktorer påverkar metodens gynnsamma effekter?Vi har valt att koppla nivågruppering till det sociokulturella perspektivets syn på lärande och drar därför paralleller till Lev S. Vygotskijs teorier om hur lärande sker i sociala och kulturella miljöer, kopplingen mellan språk och tanke och den närmaste utvecklingszonen. Den tidigare forskningen belyser effekterna av nivågrupperingen och faktorer som påverkar nivågrupperingens utfall. Kapitlet tar upp exempel från flertalet studier av olika forskare. Insamlingen av empirin utgörs av en kvalitativ metod i form av skriftliga och direkta intervjuer med tio lärare på sex olika skolor. Resultatet av empirin har sedan sammanställts och kopplats både till vårt teoretiska perspektiv och till våra frågeställningar, delvis med hjälp av nivågrupperingens effekter. I diskussionen jämförs och problematiseras vår slutsats utifrån empirin med forskarnas åsikter om och slutsatser av nivågrupperingens påverkan. Slutsatsen av vårt arbete är att nivågruppering används för att individanpassa undervisningen och kan tillämpas på flera olika sätt. Det viktiga för att metoden ska ge gynnsamma effekter är att lärarna presenterar nivågrupperingen så att eleverna förstår att det är ett sätt att hjälpa dem – inte markera dem som bättre/sämre, att det finns en flexibilitet i grupperna så att elever kan byta svårighetsgrad och att läraren ställer rimliga förväntningar på samtliga elever – oavsett kunskapsnivå.

Matematikundervisningen för högpresterande elever är sällan tillräckligt utmanade och stimulerande, vilket leder till att dessa elever inte ges möjlighet att nå längre i sin kunskapsutveckling. Både Skollagen och skolans styrdokument beskriver att undervisningen ska ge alla elever, inklusive de som lätt når de högre betygskriterierna, förutsättning att utveckla sina kunskaper, något som alltså inte alltid uppfylls. Detta arbete syftar dels till att undersöka om högstadielärare i matematik använder någon metod för att främja dessa elevers kunskaper, dels vilken eller vilka metoder som i så fall används. Det gjordes genom att både observera och intervjua behöriga högstadielärare i matematik. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en tematisk analys. Resultatet visade att alla deltagande lärare använder flera metoder för att främja högpresterande elevers kunskapsutveckling. De metoder som var återkommande bland lärarna var att låta eleverna hoppa över uppgifter som de på förhand vet hur de löser, låta eleverna jobba två och två med ett problem, dela ut mer fördjupande material till de högpresterande eleverna, samt ha enskilda genomgångar med mer komplext innehåll. Flera av dessa metoder syntes även under observationerna. Lärarna i denna studie använder alltså inte bara en, utan flera metoder för att högpresterande elever ska ha möjlighet att fortsätta utveckla sina matematiska kunskaper. Arbetet bidrar till uppmärksammande av elever som är högpresterande i matematik och kan även inspirera andra lärare till metoder som kan användas för att dessa elever kan nå längre i sin kunskapsutveckling.