This study is of a qualitative phenomenological approach. Its background lies in recent reports that show the problem of self-harm increasing among adolescents. The intent of the study was to highlight school counselors’ view of self-harm, and their experiences of meeting self-harm through their work. Six school counselors, all employed in secondary school, have participated in semi-structured interviews. Data from these interviews have been categorized into themes named Girl Cutters, Waves, Meeting Self-harm, and Responsibility. These where analyzed according to a social constructionist approach and have been compared to previously known research. Results show that several of the school counselors defined self-harm as girls who cut themselves. It is also described that self-harm occurs in time-periods for groups of pupils, described as waves. A number of school counselors divided girls who self-harm in to two categories, depending on how severe it is considered to be. Several of the school counselors described that school take on a high responsibility for mental health among adolescents, more then they are legally responsible for. School counselors described signals for development of self-harm problems as over all changes in the pupils general behavior.

I detta examensarbete har jag främst försökt besvara två olika frågeställningar: Vad anser lärare på högstadiet om jämställdhet och jämställdhetsarbete i skolan? Och används några metoder för att jobba med jämställdhet och i så fall vilka?        För att besvara dessa frågor valde jag att skicka ut enkäter till 91 yrkesverksamma högstadielärare i Karlstads och Trollhättans kommun. Av dessa 91 enkäter fick jag in 30 svar vilka i sin tur utgör grunden för denna undersökning.  Av svaren framkom bland annat att 83% av pedagogerna ansåg sig dagligen eller flera gånger i veckan jobba medvetet med att främja jämställdheten i skolan och att 80% av lärarna har uppfattningen om att pedagoger på högstadiet i allmänhet tycker att jämställdhetsarbetet är viktigt. Men det framkom också att 85 % av pedagogerna tycker att skolan endast delvis uppfyller läroplanernas mål om jämställdhet och att 77.7 % anser att de har fått för lite utbildning inom området. 70% av pedagogerna i undersökningen kunde ge exempel på olika metoder som de använde sig av för att främja jämställdheten i skolan. / In this report I have tried to answer two different questions: What do senior level teachers think about the ability of schools work to promote equal opportunities between the sexes ? Do teachers use any methods to promote equal opportunities between the sexes? And if so, which methods do they use?            To answer these questions a questionnaire was distributed to 91 senior level teachers in Karlstad and Trollhättan.  Of these 91 questionnaires 30 answers came in, and these 30 answers underlie the results of this report.  The results of the questionnaires showed that 83% of the senior level teachers consider themselves to promote equality between the sexes every day or several times a week and 80% of the teachers think that senior level teachers in general consider the work to promote equality between the sexes important. But the results also showed that 85% the senior level teachers think that schools only partly fulfil the schools goal to promote equality between the sexes and 77.7% thinks that they have had too little education in how to work with this problem. 70% of the senior level teachers could give example of method they use to work with equality between the sexes.

<p>Studiens syfte var att undersöka hur några lärare inom matematik och naturorienterande ämnen (NO) använder sig av IT i sin undervisning i år 7 - 9, deras motiv till användandet av IT som undervisningsverktyg samt om det fanns något som de upplevde begränsade eller på annat sätt påverkade deras användning av IT.Intervjuer gjordes med fyra lärare från två olika skolor. Hur ofta lärarna använde sig av IT i sin undervisning skiftade beroende på ämne. Vanligast var användningen inom NO-ämnena. Lärarna använde IT för att introducera ett arbetsområde, att söka information på Internet, att illustrera något med hjälp av en film eller att själva filma ett händelseförlopp. De kunde också skapa minnesanteckningar under lektionen samt samtala och resonera med eleverna om den internetinformation som de funnit. Orsakerna till att lärarna använde IT var att genom en varierad undervisning underlätta elevernas inlärning, att hjälpa (läs)svaga elever och att spara minnesanteckningarna från lektionen för att kunna använda senare. Andra skäl var att informera via hemsidan, att visa eleverna på andra, pedagogiska, användningssätt för datorer samt att lära eleverna vara källkritiska. Det som enligt lärarna påverkade hur mycket de använde sig av IT var framförallt den tid de hade till förfogande, samt om de hade en fungerande IT-utrustning. Även deras intresse för och kunnighet i IT-teknik spelade in liksom hur "fångade" eleverna blev av IT-tekniken.</p> / <p>The purpose of this study was to investigate how some teachers in Mathematics and Science subjects use IT in their lessons for grades 7-9, their motives for using IT as a teaching tool, and if there was anything that they feel restricted or otherwise affected their use of IT.</p><p>Interviews were conducted with four teachers from two different schools. How often the teachers used IT in their teaching varied depending on the subject. IT was most commonly used in the science subjects to introduce a new area of study, searching for information on the Internet, to illustrate something with the help of a film or filming their own sequence of events. The IT-information was also discussed and examined with the pupils, and a memorandum of the lesson could also be created. The reasons the teachers' used IT was to facilitate the pupils' learning as a way to diversify their teaching methods, to aid pupils with reading difficulties and to save the notes from the lesson for later use. Other reasons were to provide information through their homepage, to show other possibilities and pedagogical ways of using a computer and to teach the pupils to become critical of Internet sources. The greatest influences on the teachers' use of IT were, according to them, how much time they had and whether the IT equipment was in working order. The teachers also indicated that their own ability in IT, and how intrigued the students became in IT, played a role.</p>

Bakgrund: Skillnaden mellan de fysisk aktiva och de fysiskt inaktiva ungdomarna blir allt större idag. Hjärt och kärl-sjukdomar är en av de dominerande folksjukdomarna som kan uppstå av fysisk inaktivitet. Skolan är en arena där barn utvecklas och får en möjlighet att röra på sig under skoltid. Som blivande idrottslärare är det då viktigt att kunna motivera eleverna i ämnet för ett fortsatt fysisk aktivitet. Syfte: Det primära syftet med undersökningen är att undersöka hur några idrottslärare arbetar för att motivera sina elever i idrott och hälsa. Därför valdes det att studera hur ett begränsat urval av idrottslärare i Karlstad kommun motiverar sina elever i ämnet idrott och hälsa. Metod: Arbetat är en kvalitativ metod i form av intervjuer vilket också har använts i undersökningen. Sex idrottslärare, tre som arbetar på ett högstadium och tre idrottslärare inom Karlstad kommun har undersökts. Intervjuerna har sammanställts och blivit resultatet av min studie. Respondenterna är konfidentiella och är skyddade av etiska rättigheter. Resultat: Resultaten visar att många av respondenterna upplever att motivationen är bra på skolorna och det har och göra med att många är fysiskt aktiva på fritiden. Resultaten visar även att variation i undervisningen och att det är viktigt att se eleverna och kunna erbjuda aktiviteter där varje elevs behov tillfredsställs samtidigt som eleverna får inflytande på idrottslektionerna. Detta leder i sin tur att de tre psykologiska behoven som kompetens, självständighet och samhörighet uppfylls och den inre motivationen stärks i ämnet. Studien har även kopplats i hop med tidigare studier och Self Determination Theory som är studiens teoretiska utgångspunkt. Nyckelord: Idrottslärare. Idrott och hälsa. Motivation. Skola. / Background: The difference between the physically active and the physically inactive young people is increasing today. Cardiovascular disease is one of the dominant endemic diseases that can be caused by physical inactivity. The school is an arena in which children develop and get an opportunity to move on during school hours. As future physical education teachers, it is then important to be able to motivate students in the subject of continued physical activity. Purpose: The primary objective of the study is to examine how physical education teachers can work to motivate their students in sports and health. Therefore it was chosen to study how a limited selection of the teachers in Karlstad municipality works to motivate their students in physical education and health. Method: I have used a qualitative approach in the form of interviews, which has also been used in the investigation. Six education teachers, three working at a high school and three physical education teachers in the municipality of Karlstad have participated in the investigation. The interviews were compiled and became the result of my study. The respondents are confidential and are protected by moral rights. Result: The results show that many of the respondents feel that the motivation is good at the schools and it has to do with the fact that many are physically active during their leisure time. The results also show that the variation in teaching, and that it is important to see the students on a more personal level and offer activities where each student's needs are met while students gain influence in PE classes. This leads in turn to the three psychological needs of competence, autonomy and affinity are met and internal motivation is strengthened in the subject. The study has also been linked to previous studies and Self Determination Theory is the study's theoretical base.   Keywords: Physical education teacher. Physical education and health. Motivation. School.

According to previous research, students show difficulties in understanding photosynthesis and respiration, and basic ecological concepts like energy flow in ecosystems. There are successful teaching units accomplished in this area and many of them can be described as inquiry-based teaching. One definition of inquiry-based teaching is that it involves everything from finding problems, investigating them, debating with peers and trying to explain and give solutions. Accordingly students need to be confronted with challenging questions and empirical data to reason about and teachers need to implement student-generated inquiry discussion since students often stay silent and do not express their thoughts during science lessons. This thesis will focus on young peoples’ understanding of the functioning of plants, students’ participation during biology lessons, and how biology teaching is accomplished in primary and secondary school. Two school classroom projects focusing on teaching about plants and ecology are described. Four teachers and their 4th, 5th and 6th grade classes plus two science teachers and their three 8th grade classes collaborated. Photosynthesis and respiration were made concrete by using tasks where plants, plant cells, germs, seeds and the gas exchange were used. The aim was to listen to students’ reasoning in both teaching and interview situations. Learning outcome, as described by students’ reasoning in the classrooms and in individual interviews but also by their test results, is especially focused. Student-student and student-teacher interactions have been analysed with an ethnographic approach in the classroom context. The plant tasks encouraged the students’ in primary school to develop scientific reasoning and the interviews confirmed that the students had learned about photosynthesis. The ecology teaching in secondary school showed a substantial understanding confirmed both by students’ oral and written reasoning. Analyses of test results and understanding as presented in interviews did not always correspond. The interviews showed the importance of letting students try to explain concepts and to correct themselves. Primary students’ reasoning and understanding about photosynthesis were in the interviews almost the same as the secondary students’. The secondary students’ questioning during the lectures showed wonderments and interest for ecology from a broader view than in the content presented by the teachers and the textbooks, but the large classes and disruptive students stole too much time from the teachers’ management in the classroom. Students’ knowledge was underestimated and their interest in ecology faded away. / Tidigare forskning visar att elever har svårigheter att förstå processer som fotosyntes, cellandning och ekologiska samband, såsom energiflöden i ekosystem. Lyckosamma undervisningsprojekt inom det här området kan ofta beskrivas som ”inquiry-based”. Ett sätt att definiera ”inquiry-based” är att det innefattar allt ifrån att hitta problem, undersöka dem, debattera med andra elever och till att försöka förklara och ge lösningar. Utifrån detta visas att elever behöver bli konfronterade med utmanande frågor och empiriska data att resonera utifrån. Lärarna behöver också arbeta med att föra in studentdiskussioner eftersom det visat sig att många elever ofta är tysta och inte uttrycker sina tankar och spekulationer under NO-lektionerna. Den här avhandlingen fokuserar på elevernas förståelse av växternas funktion, elevernas deltagande under biologilektionerna och på hur biologiundervisning genomförs i mellan- och högstadiet. Två skolprojekt med fokus på växter och ekologi beskrivs. Fyra klasslärare och deras klasser i årskurs 4, 5 och 6, plus två NO-lärare och deras tre klasser i årskurs 8 samarbetade. Fotosyntes och cellandning konkretiserades med hjälp av växter, växtceller, groddar, frön och några gas-utbytesreaktioner. Syftet var att lyssna på vad eleverna resonerade om, både i undervisningssituationer och vid intervju. Elevernas förståelse utifrån deras resonerande men också utifrån deras testresultat fokuserades. Elev-elev- och elev-lärarinteraktioner analyserades med hjälp av en etnografisk ansats i klassrums-kontexten. Uppgifterna med konkret växtmaterial uppmuntrade mellanstadieeleverna att utveckla ett naturvetenskapligt resonerande och intervjuerna bekräftade att eleverna hade lärt sig om fotosyntes. Ekologiundervisningen på högstadiet resulterade i en påtaglig förståelse, som bekräftades utifrån elevernas muntliga och skriftliga resonerande. Analysen av förståelse visad i provresultat och vid intervju överensstämde inte alltid. Intervjuerna visade betydelsen av att låta eleverna både få förklara begrepp och att rätta sig själva i sina förklaringar. I intervjusituationen visade det sig att mellanstadieelevernas resonerande och förståelse av fotosyntes gott kunde mäta sig med högstadieelevernas. Elevernas sätt att ställa frågor under lektionsgenomgångarna visade på funderingar och ett intresse för ekologi, som hade en större bredd än det innehåll som lärare och lärobok presenterade, men stora klasser och störande elever stal alldeles för mycket av lärarens tid för att det skulle vara möjligt att genomföra bra undervisning i klassrummet. Elevernas kunskaper underskattades och deras intresse tonade bort.

Den 14 juni 2014, skedde en lagändring i skollagen som innebär att elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i grundskolan, har rätt att skyndsamt få extra anpassningar insatta inom ramen för ordinarie undervisning. Detta i syfte att öka möjligheten för eleven att nå kunskapskraven. Vad extra anpassningar i realiteten innebär och hur lärarna ser på dem, är omdebatterat i Sverige, men vad säger eleverna? Den här studien syftar till att undersöka högstadieelever i läs- och skrivsvårigheter, deras upplevelser av extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning. Studien har ett elevperspektiv och består av semistrukturerade intervjuer som analyserats genom en tematisk analys. Intervjuerna behandlar elevernas erfarenheter av extra anpassningar för deras läs- och skrivsvårigheter, upplevelser av vem som bär ansvaret för att extra anpassningar initieras och genomförs samt vilka följder som uppkommer av de anpassningar som sätts in. Allt utifrån ett elevperspektiv. Resultatet visar att eleverna upplever en känsla av trygghet i sina läs- och skrivsvårigheter. Mycket stöd upplevs komma från hemmet och kamraterna. Eleverna upplever även att de får extra anpassningar i klassrummet. Dock upplever eleverna att en okunskap finns gällande extra anpassningar hos lärarna, men även hos dem själva. Okunskapen skapar oro hos eleverna att inte räcka till, att inte höra till och att inte synas. Okunskapen skapar även en bristande delaktighet hos eleven gällande sin skolsituation. Eleverna upplever att de själva tillsammans med hemmet får bära en övervägande del av ansvaret för att extra anpassningar ka initieras och genomföras. Studien visar att ett kategoriskt perspektiv är rådande på de skolor eleverna går.

Studien bygger på en enkätundersökning av 37 stycken högstadielärare inom Linköpings kommun. Syftet med studien är att undersöka vilka individuella faktorer som påverkar lärarens benägenhet till att ta kontakt med socialtjänsten vid misstanke om barn som far illa. De individuella faktorerna har sedan delats in i tre kategorier som rör individens hemförhållande, utbildning och yrkeserfarenhet. Faktorerna har sin grund i tidigare forskning och studien har sin teoretiska utgångspunkt i Bourdieus teori med fokus på begreppen kapital och habitus. Materialet har analyserats genom bivariata korstabellsanalyser med procentjämförelse samt genom beskrivande univariat analys för att ge en överblick av resultaten. Vi har sedan använt tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt för att jämföra och förklara vårt resultat. Resultatet visar på en kraftig underrapportering i de fall där läraren misstänker missförhållanden hos barn. Faktorer som utbildning och kunskap avseende barn som far illa samt lärarens examensår har visat sig ha en påverkan på lärarens benägenhet till att ta kontakt med socialtjänsten. Även faktorn antal år som lärare har visat sig ha en påverkan på benägenheten. Resultaten visar att faktorer som lärarens ålder, civilstånd, om läraren har barn, inkomst samt antal år på den nuvarande arbetsplatsen inte har någon påverkan för lärarens benägenhet att ta kontakt med socialtjänsten.

Studien behandlar hur islam presenteras i svenska läromedel för religionsundervisningen på högstadienivå. Syftet och frågeställningarna med studien är att undersöka hur beskrivningen av islam har utvecklats under de tre senaste läroplaner för den svenska skolan, Lgr80, Lpo94 och Lgr11, och genom undersökningen dra slutsatser som är kopplade till den tidigare forskningen. Målet med undersökningen är inte koppla till läroplanerna. Däremot vill jag se hur samhällets förändring har påverkat läroplanerna som i sin tur påverkar våra läromedel. Materialet som används i studien är sex svenska läromedel som har lånats från grundskolor i Jönköpings kommun. Genom analysen av materialet så framkommer det en tydlig utveckling av islam i de svenska läromedlen under tidsperioden 1982-2014. Islam får under 80-och 90-talet, framförallt under Lgr80, en negativ beskrivning som en ociviliserad och våldsbenägen religion där islam är bakom allt som sker i Mellanöstern. Under 2000-talet möter vi författare som försvarar religionen istället för att beskylla den, vissa så pass att nästan framställa islam som felfri. Islam skiljs nu åt från seder och traditioner som är kulturbaserade och som inte tillhör islam. Däremot är vissa författare fortfarande negativa och då till könsrollerna inom religionen. Under 2010-talet och Lgr11 möter vi författare som har en neutral ton emot islam. De försöker inte längre ta en ställning som föregående utan vill vara opartiska och visa på det positiva och negativa som existerar inom alla religioner. Genom studien framkommer även tydliga mönster mellan läromedlen som tillhör samma styrdokument, vilket visar på ett socio-religiöst perspektiv.

Litteratursamtal är en metod som används av lärare för att diskutera lästa texter. Dessa samtalkan se olika ut eftersom det är upp till läraren själv att bestämma vilken typ av litteratursamtal läraren vill ha med sina elever samt vilken roll läraren väljer att ta. Således också vilken och till vilken grad läraren väljer att utöva kontroll över samtalet. Syftet med studien var att belysa lärarens utövande av kontroll vid litteratursamtal i årskurs 7-9. Detta undersöktes genom två observationer av en lärare och dennas klass under två lektioner med en veckas mellanrum. Den insamlade datan behandlades med en IRE-analys (initiativ, respons, uppföljning) och sedan bedömdes lärarens uppföljning utefter om det var hög eller låg grad av modalitet i hennes svar. Resultatet av studien visade att läraren hade kontroll i alla frågor denna ställde, även de som var formulerade för eleverna att tänka fritt. Likaledes använde läraren en hög grad av modalitet i sina uppföljningar, vilket kan uppfattas som att frågorna hade förutbestämda svar. Dessutom visade resultatet att det fanns respons på lärarens tidigare uppföljning och att dessa till stor grad var på begäran av läraren men att eleverna vid ett flertal tillfällen själva gav respons på lärarens föregående initiativ. Av resultatet kan man också se att läraren ofta gjorde samma typ av uppföljningar; hon accepterade (höll med om) elevernas svar för att sedan kommentera (vidareutveckla) dem, och att dessa accepteranden ofta var samma korta fraser, exempelvis “ja, precis!”.

The aim of this study was to understand Special Educational Needs Coordinators´ (SENCO) perceptions of how pupils can be supported in school transitions from grade 6 to 7 and how SENCOs can be described as actors in the transition.  Eight semi structured interviews were made with the same number of SENCOs from three different municipalities. Four of them employed in grade 4-6 and four in grade 7-9.  In a thematic analysis, actions described by the SENCOs as supportive in the transition is discern. Building relationships between the pupils and professionals they will meet seems to be an especially important action. Transfer information to the receiving school, orientate the pupils both mentally and physically in the new context and plan the transition is also claimed to have powerful impact. Also, the informants mentioned the meaning of expecting positive outcomes in meetings with the pupils and how they will manage the transition. SENCOs as an actor in the transitions is portrayed as the organizer of the transition, the documenter and the filterer of transition information. The actions are in the study explained with the concepts of net of actions to visualize the schools’ organization of the transitions and street level bureaucracy how the SENCOs use their discretion. In the study the concept of net of actions was found useful to describe processes perceived to be fixed and chronologically. However, the processes can change in different ways depending on how they are constructed and reconstructed by actors´ actions and current conditions. The findings in this Swedish study seem to be in line with previous European research.