Sedan höstterminen 2018 står det inskrivet i läroplanen att programmering ska finnas som en del i teknik- och matematikundervisningen i grundskolan. Trots det så var få lärare förberedda på ändringen vilket gjort det svårt för lärarna att fullfölja kraven i läroplanerna.  Då det krävs kompetens hos lärarna inom programmering för att kunna fullfölja skolverkets kursplaner och att få lärare hade fått den kompetensen innan höstterminen 2018 har det under denna studies gång tagits fram en prototyp av ett verktyg som är avsett att underlätta undervisningen av programmering för högstadieelever. Tanken med verktyget är att det ska användas för att programmera BBC micro:bit med microPython. BBC micro:bit är en mikrodator som används i undervisningen i bland annat Kronobergs län där det även pågår ett projekt vid namn Make it happen för att stärka den digitala kompetensen. Resultatet indikerar att ett molnbaserat verktyg som innehåller både en utvecklingsmiljö och dokumentation på svenska möjligen kan underlätta undervisningen. Dock behövs verktyget utvecklas mera, lägga till mer funktionalitet och information samt göra fler tester för att undersöka användbarheten. / As of 2018 the Swedish Government has decided that there should be programming in elementary school. The programming should take place in the subjects of mathematics and technics There weren’t a lot of prepared teachers when the law took effect which has made it difficult for the teachers to follow it. In this project I have made a prototype to try to increase the competence in programming for the teachers. Since there is another project in Kronobergs län, Make it happen, that focuses on the use of BBC micro:bit in school I chose to make the prototype for BBC micro:bit and microPython programming to keep in line with that project. The results indicate that a cloud-based tool that contains both an editor and a Swedish documentation might ease the teaching in elementary schools. For more reliable results however I would need to keep developing the prototype to give it more functionalities and a better documentation that contains more information about microPython. There is also need for more user-testing on the targeted group to make the instrument more reliable.

Denna kunskapsöversikt syftar till att redogöra för vad samtida forskning säger om läsning av skönlitteratur i svenskämnet i grundskolan och gymnasieskolan, samt hur svensklärare kan arbeta med skönlitteratur i sin undervisning. Metoden är en systematisk litteratursökning som gjorts i fyra olika databaser, där resultatet sedan granskats efter ämnesrelevans och grad av vetenskaplighet. I kunskapsöversikten konstateras att graden av acceptans av den valda skönlitteraturen bland elever kan variera beroende på flera olika faktorer, såsom möjligheten att relatera egna erfarenheter och kunskaper till det lästa, genus, undervisningens lokala kontext, tidigare affordanser men också lärarens syfte med läsningen och de aktiviteter som sker i samband med läsningen. I kunskapsöversikten presenteras också en rad dilemman förknippade med boksamtal, läsloggskrivande och att utforska elevers livsvärldar i samband med läsning av och arbetet med skönlitteratur i skolan.

Vår kvalitativa studie har ämnat utveckla förståelse för hur några svensklärare på högstadiet förhåller sig till demokrati- och värdegrundsarbete i litteraturundervisningen. Demokrati- och värdegrundsarbetet ska, lika väl som elevernas kunskapsutveckling, genomsyra hela skolans verksamhet och är därför alla lärares uppdrag. Vi har genom semistrukturerade intervjuer tagit del av fyra svensklärares erfarenheter och resonemang kring ett sådant arbete. För att analysera och förstå vårt resultat har vi utgått från svenskämneskonceptioner, litteraturreceptionsteorier och normkritisk teori. Resultatet kategoriseras och presenteras utifrån de didaktiska frågorna vad, hur, vem och varför för att belysa informanternas förhållningssätt. En slutsats vi kan dra utifrån vårt resultat är att samtliga svensklärare integrerar demokrati- och värdegrundsarbetet i litteraturundervisningen, på olika sätt. Ett utmärkande förhållningsätt är kombinationen av skönlitteraturens innehåll och hur det ska bearbetas i klassrummet för att demokrati- och värdegrundsarbetet ska vara integrerat. Informanterna menar att skönlitteraturen har, förutom ett litterärt värde, en unik potential att belysa olika samhällsfrågor, perspektiv, kulturer och identiteter. Vidare förs en diskussion om vilka kulturfrågor som lyfts i ett demokrati- och värdegrundsarbete samt huruvida svensklärarna upprätthåller eller utmanar normativa antaganden i undervisningen.

Syftet med studien är att undersöka och analysera högstadieelevers och lärares erfarenheter av lärande situationer som påverkar elevers lust att lära i skolarbetet. Studien utgår från socialkonstruktionismen med ett sociokulturellt perspektiv. Materialet består av fem elev intervjuer och transkriberingar från en ansats tillforskningscirkel. Analysen av empirin utgår från kritisk diskursanalys, CDA, medhjälp av Faircloughs tredimensionella analysmodell där text, diskursiv praktik och social praktik har ett dialektiskt förhållande till varandra. De diskurser som kunnaturskiljas är Individen och den lustfyllda valfriheten, Lust i det sociala samspelet, Den lustfyllda bekräftelsen och Den lustskapande variationen. Resultatet visar att det finns olika aspekter som påverkar lust att lära i skolan. Valfrihet och eget inflytande främjar lusten att lära i skolan, liksom beröm och uppmärksamhet vid elevers utveckling, både kunskapsmässigt och som individer. Ytterligare lustskapande aspekter är varierade lektioner som ger eleverna utmaningar på rätt nivå och att lärare respekterar eleverna genom det lyssnande samtalet. Resultatet visar även att elevers och lärares erfarenheter rör sig i samma diskurser men att vissa skillnader kan skönjas i synen på hur frekvent varierade lektioner förekommer, synen på inflytande och olust samt kontexten för personliga band.

Syftet med föreliggande studie är att nå en fördjupad förståelse om undervisningsprocessen isamband med laborationer i fysikämnet. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuerav fysiklärare på grundskolans senare år. Intervjuerna analyserades utifrån en fenomenografiskstruktur. Resultatet visade att de deltagande lärarna ansåg att ett visst antal faktorer var betydelsefullaför att en laboration skulle kunna anses som fungerande. I planeringsprocessen ansågs faktorer somlaborationsutrustning, elevgrupp, laborationens syfte, samt att bygga upp en laboration som utmanarelevernas tankeverksamhet vara av stor betydelse för lärarnas upplägg. För att en laboration skulleanses fungerande var en betydelsefull faktor att laborationen skulle kunna genomföras av alla eleveroberoende nivå. Det framkom även att det fanns ett antal aspekter kopplade till en misslyckadlaboration. En sådan aspekt som togs upp var otydlighet. Resultaten visade även att de deltagandelärarna hade delade meningar gällande öppna och slutna laborationer. Slutligen visade det sig attefterarbetet i många fall kännetecknades av någon form av gemensam diskussion i slutet av lektioneneller senast lektionen efter. Vid många av undervisningstillfällena kunde lärarna också bli bättre påatt ta in skriftlig utvärdering av eleverna

Uppsatsens övergripande syfte är att genom fem intervjuer undersöka sva-lärares uppfattningar om hur sva organiseras på högstadiet, med fokus på hur behovsprövningen av ämnet görs. I undersökningen används en kvalitativ datainsamlingsmetod bestående av fem semistrukturerade intervjuer. Som analysmetod används kategorisering. Det teoretiska perspektiv uppsatsen utgår från är Cummins teori om skolframgång och olika typer av språkbehärskning. Följande slutsatser dras: Skolornas organisering av sva-ämnet ser delvis olika ut. Elevers behov av sva kartläggs inte i början av högstadiet på alla skolor. Inte heller på alla skolor görs kontinuerliga bedömningar av huruvida elevers behov av sva kvarstår. Då initiala och kontinuerliga behovsprövningar görs är det i regel på initiativ av sva-lärarna själva, trots att det formellt är rektor som beslutar vilka elever som skall läsa sva. Att behovsprövningen av sva på många skolor brister drabbar både elever i behov av sva och elevers vars tidigare behov av sva upphört. Ett sätt att komma till rätta med problemet vore att i styrdokumenten konkretisera vad som menas med att elever har behov av sva samt hur dessa behov skall identifieras. Vidare skulle rektorer kunna tillskrivas större ansvar för att säkerställa att beslut om vilka elever som skall läsa sva föregås av gedigna kartläggningar.

Följande studie undersöker elever respektive lärares upplevelser av religionskritik i den svenska grundskolans senare år. Syftet med studien är att undersöka hur elever och lärare samspelar med varandra när religionskritik uppstår. Undersökningen är en kvalitativ studie med intervjuer av elever samt lärare i högstadiet. Hermeneutiken hjälper studien att skapa en ökad förståelse för fenomenet religionskritik genom att tolka upplevelser. Litteraturstudier har använts för att definiera begrepp som religionskritik och representation. Litteraturstudierna har även gett oss verktyg för att tolka fenomen, som lärare och elever upplevt. Studien bygger på frågeställningar kring hur elever och lärare samspelar med varandra när religionskritik uppstår, samt hur de kan handskas med det i klassrummet. Upplevelsen av religionskritik varierade mellan de olika parterna i studien. Deras utsagor kring deras identitet och upplevelser av kritiken ställdes mot tre olika synsätt för att beskriva varför de kände som de gjorde. Detta ledde sedan till att värdet som de satte på definitionen av deras identiteter avgjorde hur de sedan reagerade. Deras känslor var alltså nära kopplade med deras identitet som i sin tur reagerade på religionskritiken som uttrades. Elever och lärare ansåg att vid diskussioner kring trosuppfattningar bör samtalen vara neutrala och på saklig grund. Det förhållningssättet hade bidragit med goda förhållande för att föra diskussioner kring religionskritik, vilket även går i linje med styrdokumenten.

Syftet med den här studien har varit att ta reda på hur lärare på högstadiet anpassar sin matematikundervisning när deras elever riskerar att inte nå kunskapsmålen samt hur lärarna ser på sitt eget lärande om anpassningar av undervisningen. Studiens frågeställningar har utgått ifrån det sociokulturella perspektivet som lägger stor vikt vid att lärande sker i ett socialt sammanhang och förmedlas med hjälp av medierande verktyg. För att få svar på frågeställningarna och för få en fördjupad insikt om hur lärarna beskriver och resonerar om sin undervisning har en kvalitativ metodansats med kvalitativa intervjuer använts. Resultatet visar att lärarna använder flera olika verktyg för att skapa förståelse för innehållet i sin undervisning utöver läroboken såsom filmer, digitala verktyg och praktisk matematik. För att anpassa sin undervisning utifrån elevers olika förutsättningar använder lärarna anpassade läromedel, extra tid för undervisning och enskild tid med läraren. Lärarna i studien beskriver att deras lärande om att anpassa sin undervisning sker i form av kollegialt lärande i både formella och informella sammanhang. Till exempel sker det på arbetslagsmöten, men där finns det inte alltid tid för att diskutera pedagogiska anpassningar av undervisningen. Ofta sker det istället i informella sammanhang såsom i spontana samtal med kollegor.

No description available.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hinder och utmaningar i samband med bildundervisning av samtidskonst på högstadiet, samt undersöka samtidskonstens möjligheter och potential till lärande.Syftet är också att synliggöra hur bildlärare förhåller sig till att integrera samtidskonst i bildundervisning på högstadiet. Frågeställningarna är följande: •  Hur integrerar bildlärare samtidskonst i bildundervisningen? •  Vilka hinder och utmaningar synliggörs i samband med undervisning i samtidskonst? •  Vilka möjligheter och potential har samtidskonst till lärande? För att besvara studiens frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem bildlärare verksamma på olika högstadieskolor i flera olika kommuner. Studiens resultat visar att bildlärarna integrerar samtidskonst i bildundervisningen till viss del, vanligtvis i samband  med  traditionell  konsthistoriaundervisning. Resultatet synliggör utmaningar i form av didaktisk karaktär, tid, ekonomi, brist på fortbildning och metodmaterial. Vidare visar studien att samtidskonst har potential att bidra till lärande på flera sätt bland annat genom att elever samtalar, kritiskt granskar och reflekterar kring aktuella frågor som berör dem själva och sin omvärld.