Utvecklande av en god skrivförmåga är centralt för studier på högre nivå. Svenskundervisning har en stor del i att utveckla elevers sätt att skriva olika typer av texter, vilket härleds till svenskans partiella roll som språkligt färdighetsämne. Forskningen kring skrivförmåga är inte stor, men den forskning som föreligger visar på olika sätt att didaktiskt planera lektioner för att främja skrivutveckling. Med vår kunskapsöversikt vill vi belysa resultat inom både äldre och nyare forskning kring ämnet i fråga. Översikten ska därför ses som en text som kan redogöra och exemplifiera vilka olika val en lärare kan göra för att utveckla elevers skrivande samt vilken effekt de didaktiska valen vi kommer visa har haft på elevernas skrivutveckling. Med anledning av våra valda inriktningar fokuserar kunskapsöversikten på elever från högstadiet och gymnasiet. Via en noggrann sökprocess har vi valt forskning som varit relevant för denna kunskapsöversikt.  Resultaten vi har valt att använda i denna översikt visar sammantaget på flera olika didaktiska överväganden gällande metod och arbetssätt i främjandet av utveckling av elevers skrivförmåga. Feedback, skrivprogram samt fokus på vad som förväntas av nationella kurs- och ämnesplaner är exempel på metoder och arbetssätt som framkommit i vår sammanställning av forskningsresultat.

Syftet med denna studie är att utveckla förståelse för elevers engagemang i skrivande genom att undersöka högstadieelevers skrivglädje. Genom att ta del av ett skrivprojekt som genomfördes på en högstadieskola utfördes en elevnära undersökning. För oss som blivande svensklärare är det relevant att utveckla förståelse för olika komponenter av skrivande, där vi med denna studie vill undersöka den del som rör skrivglädje. Det deduktiva forskningsperspektivet användes vid studiens utformning där det teoretiska perspektivet utgjorde grund för en empirisk undersökning. Teorier har använts utifrån både ett socialt och ett individuellt perspektiv för en ökad förståelse kring skrivglädje. Den tidigare forskning som presenteras är både internationell och nationell och har kategoriserats utifrån studiernas resultat. Metoden som har använts i studien återfinns inom ramen för kvalitativ forskning, i form av en enkätundersökning samt fokusgruppintervjuer som var kopplade till det aktuella skrivprojektet. Genom analys av det insamlade materialet kunde resultat presenteras i form av en tematisering, där faktorerna rör tidsåtgången, sociala faktorer, ämnesval samt undervisningsformen. Resultatet visar att reportage var den texttyp som flest informanter kände mest glädje kring att skriva och att tidsåtgången till projektet hade betydelse för elevers upplevelse kring skrivglädje. Informanterna verkade uppskatta den sociala interaktionen med klasskamrater och hade en samsyn när det gäller att valet av ämne spelade stor roll för skrivglädjen. Det finns inte några entydiga svar på vilka faktorer som påverkar alla elevers skrivglädje. Vissa mönster kunde dock skönjas, bland annat tyder mycket på att det är när elever ställs inför en utmaning som känns överkomlig som de kan känna meningsfullhet över skrivande och att en viss kongruens mellan skrivglädje och prestation verkar kunna urskiljas.

No description available.

Syftet med detta utvecklingsarbete har varit att öka kunskapen om hur kollaborativ undervisning och en kollaborativ bedömningsprocess påverkar lärandet och måluppfyllelsen i ämnet geografi. Lektionsserien genomfördes med två klasser i årskurs 8. Kollaborativt lärande handlar om ett i högre grad delat ansvar mellan lärare och elever för undervisningens utformning, innehåll och bedömning samt att möjliggöra för eleverna att bygga kunskap tillsammans. Eleverna arbetade i grupp hela lektionsserien, gavs möjlighet att påverka undervisningens innehåll och gjordes delaktiga i bedömningsprocessen. Grunden i det didaktiska upplägget var att kunskapskraven utgjorde den röda tråden i lärandet men att eleverna utifrån intresse och förkunskaper kunde påverka innehållet.Klassrumsobservationer, elevers loggböcker, bedömningar av grupparbeten och intervjuer med sju elever har utgjort underlag för den kvalitativa analysen. Studien visar på skiftande förutsättningar bland eleverna att tillgodogöra sig det kollaborativa arbetssättet. Vissa elever gynnades av ökat inflytande och ansvar medan andra elever hade behövt tydligare ramar och instruktioner. En slutsats från dessa studie är att den kollaborativa ansatsen gav bra förutsättningar för att fånga elevernas intresse och bygga vidare på deras förkunskaper. Det skulle också behövas längre tid och mer övning för många elever för att fullt ut tillgodogöra sig arbetssättet.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i grundskolans senare del väljer litteratur och om de väljer litteratur som skall locka eleverna, i synnerhet pojkar till läsning. Studien undersöker även eventuella skillnader i litteraturval och arbetssätt mellan skolorna samt om genus och identitet finns med när lärarna väljer litteratur. Studien redogör även för vad forskning säger om litteratur i skolan samt om olikheter mellan pojkar och flickor gällande läsande. Resultatet från intervjuerna samt sammanställningen av skolornas litteratur, som redovisas utifrån respektive huvudkaraktär, analyseras i diskussionsavsnittet. Med undersökningen som grund diskuteras skillnader och likheter i lärarnas sätt att välja och tänka kring litteraturval samt lärarnas sätt att introducera litteratur och locka elever till läsning i skolan, detta skiljde sig mellan skolorna vilket studien visar. Studien visar också på skillnader i antal titlar samt skillnader i antal böcker med manliga respektive kvinnliga huvudkaraktärer på de olika skolorna.

Detta arbete har som syfte att undersöka vilka åsikter elever samt lärare har om nivågrupperad matematik på högstadiet. Med detta menas att elever på högstadiet har givit sin åsikt om vilken undervisningsmetod de vill ha samt att lärare på olika högstadium har givit sina åsikter om vilken metod de tycker är bäst samt varför. Lärarna har även givit sina åsikter om de tror att det blir någon skillnad på elevers prestationer om de studerar matematik nivågrupperat eller i heterogena klasser som är det vanligaste i dagens skola. Arbetet tar även upp den forskning som tidigare har gjorts på ämnet nivågruppering för att bland annat visa på olika definitioner av nivågruppering och vad styrdokumenten i den svenska skolan säger om användandet av nivågruppering.  För att besvara de frågeställningar som har ställts här så har en enkätundersökning genomförts med elever i högstadiet om vilken form av undervisning de föredrar. Vidare har även intervjuer med lärare på högstadiet genomförts för att undersöka deras tankar och åsikter om matematikundervisningen i skolan.  I arbetet framkommer att de flesta elever vill arbeta med en nivågrupperad undervisning då de känner att det borde bli lättare att lära sig matematik. Det resultat som intervjuerna gav var att även en del av lärarna tycker att eleverna borde studera matematik nivågrupperat. Huvuddelen av lärarna ansåg också att elevernas generella prestationer i matematik ökade om de läste nivågrupperat.

Syftet med studien var att undersöka vilka förutsättningar andraspråkselever har att få använda alla sina språk i sina studier på gymnasiet. Detta gjordes dels genom att ta reda på vilka attityder lärare på högstadiet och gymnasiet hade till transspråkande och dels genom att ta reda på i vilken utsträckning de uppgav att det användes. En enkätundersökning genomfördes på tre högstadieskolor och en gymnasieskola i samma kommun. Lärare på högstadiet och gymnasiet fick svara på frågor om deras attityder till flerspråkighet och transspråkande och elever på gymnasiet fick svara på frågor om deras upplevelse och vilka attityder de har mött under sin högstadietid och på gymnasiet. Resultatet visade på likheter mellan lärarnas attityder på gymnasiet och högstadiet men att det däremot fanns skillnader mellan lärarnas upplevelse av sina egna attityder och elevernas upplevelse av dessa. Lärarna sa sig ha positiva attityder till transspråkande och att de hade ett tillåtande klimat till flerspråkighet i klassrummet medan eleverna upplevde att det bara ibland var tillåtet att tala sitt starkaste språk och att de flesta inte uppmuntrade till användandet av deras modersmål. Lärarna på både högstadiet och gymnasiet var generellt sett positivt inställda till transspråkande men elevernas svar visade att den positiva inställningen till transspråkande och flerspråkighet inte i motsvarande utsträckning hade nått fram till eleverna.  Detta kan indikera att mer fortbildning och en tydlighet från ledningen behövs för att transspråkande ska bli en naturlig del av undervisningen.

Syftet med studien är att belysa vad elever på högstadiet beskriver att de har för kunskap om konflikter, konflikthantering samt vilka kunskaper de beskriver att de har för att kunna hantera konflikter i och utanför skolan. Vi gjorde en kvalitativ studie med strukturerade intervjuer med sju elever från fem olika högstadieskolor. Resultatet visar att eleverna lägger samma betydelse i begreppet konflikt som ordböcker och facklitteratur gör, och slutsatsen är att eleverna har en god uppfattning om vad begreppet konflikt innebär. Vidare kan vi i resultatet se att övervägande del av eleverna väljer samtal med motparten som konflikthanteringsmetod, för att gå vidare till medling om samtal inte ger resultat. Vi ser även att några elever väljer bort konflikter, som inte är känslomässigt betydelsefulla för dem och går med på motpartens önskan. Några av eleverna har undvikande attityd mot konflikter och kan då varken hantera eller lösa dessa. Slutsatsen är att de flesta eleverna har grundläggande kunskaper i konflikthantering. Vidare visar resultatet att ingen av eleverna kunde namnge eller beskriva någon konflikthanteringsmetod. Av detta kan vi dra några försiktiga slutsatser; att eleverna inte kopplar ihop värdegrundsarbetet i skolorna med konflikthantering, att de flesta eleverna omedvetet har både verktyg att använda dem, samt att elevernas kunskaper om konflikthantering kommer mer från ’Learning by doing’ och konfliktsocialisering än från medveten undervisning i skolan.

Sammandrag Studiens syfte har varit att undersöka vilka attityder pojkar som läser svenska som andraspråk på högstadiet i årskurs 9 har till skönlitterär läsning. Metoderna för att samla in data har varit intervjuer och enkätundersökningar med fem pojkar. PISA-studien från 2009 delade in läsengagemang i fyra kategorier. Denna indelning har legat till grund för analysen: intresse för läsning, självbestämmande och läsning, tal om läsning och läsvanor med fokus på motivation och attityder till läsning. Av det analysmaterial som samlades in gick det att utläsa att pojkarna har en låg inre motivation beträffande läsning, vilket beror på att de upplever att de ofta inte själva får bestämma över när, var och hur de ska läsa. De tycker inte heller om att prata med sina vänner om läsning av skönlitterära texter. Fyra av fem informanter säger att de aldrig läser för nöjes skull utan bara när de är tvungna till det i skolan. I intervjuerna är ordet tråkigt frekvent återkommande hos samtliga informanter. Undersökningen visar att de inte får den hjälp de behöver för att välja böcker som intresserar dem och därför väljs ofta tunna böcker istället för sådana med ett intressant innehåll.

Sedan höstterminen 2018 står det inskrivet i läroplanen att programmering ska finnas som en del i teknik- och matematikundervisningen i grundskolan. Trots det så var få lärare förberedda på ändringen vilket gjort det svårt för lärarna att fullfölja kraven i läroplanerna.  Då det krävs kompetens hos lärarna inom programmering för att kunna fullfölja skolverkets kursplaner och att få lärare hade fått den kompetensen innan höstterminen 2018 har det under denna studies gång tagits fram en prototyp av ett verktyg som är avsett att underlätta undervisningen av programmering för högstadieelever. Tanken med verktyget är att det ska användas för att programmera BBC micro:bit med microPython. BBC micro:bit är en mikrodator som används i undervisningen i bland annat Kronobergs län där det även pågår ett projekt vid namn Make it happen för att stärka den digitala kompetensen. Resultatet indikerar att ett molnbaserat verktyg som innehåller både en utvecklingsmiljö och dokumentation på svenska möjligen kan underlätta undervisningen. Dock behövs verktyget utvecklas mera, lägga till mer funktionalitet och information samt göra fler tester för att undersöka användbarheten. / As of 2018 the Swedish Government has decided that there should be programming in elementary school. The programming should take place in the subjects of mathematics and technics There weren’t a lot of prepared teachers when the law took effect which has made it difficult for the teachers to follow it. In this project I have made a prototype to try to increase the competence in programming for the teachers. Since there is another project in Kronobergs län, Make it happen, that focuses on the use of BBC micro:bit in school I chose to make the prototype for BBC micro:bit and microPython programming to keep in line with that project. The results indicate that a cloud-based tool that contains both an editor and a Swedish documentation might ease the teaching in elementary schools. For more reliable results however I would need to keep developing the prototype to give it more functionalities and a better documentation that contains more information about microPython. There is also need for more user-testing on the targeted group to make the instrument more reliable.