The purpose of this study is to give an overview of how rules are broken in and at places connected to financial markets, such as the stock market. The approach is aimed at answering the following questions: Who are the investors and traders in the market, who are the market actors? How are financial market prices and quantities being changed in ways not allowed in the market, i.e., how are prices and quantities manipulated? What kind of harm is done to actors in the markets? How can market abuse, the breaking of market rules, be prevented? The findings for the first question divide the market actors into two groups, based on the amount of information they possess: Insiders, who have access to and can use information from inside of companies; and outsiders, who do not have insider information. The second question is answered in detail by describing how manipulation is happening at two places: at the markets, and outside, where four types of market manipulation techniques are used by those who manipulate the markets. The third question asked leads to looking upon harm as coming from a form of “theft.” If, for instance, actors lose wealth in the market because of manipulation, it can be argued that actors are harmed because of wealth is being “stolen”. Outsiders risk losing wealth and opportunity of future profits as a result of manipulation, and manipulation may even cause suffering for people who are not invested in the market. Manipulation is a problem in the developed markets and may be an even more pressing concern for emerging markets. When market actors lose trust because of market abuse and manipulations it may lead to decreased investments and trading. The last question dealing with how market abuse can be prevented aims to avoid harm falling upon individuals, businesses, institutional investors, and state investors. There seems to be a need to combine efforts, for market actors, investigators of fraud, and regulators, to use several harm-preventing measures, i.e., practical tools, to protect the investors, their market trust and assets, to safeguard a functional market. / Syftet med denna studie är att ge en översikt över hur regler bryts på och på platser kopplade till finansmarknader, exempelvis aktiemarknaden. Tillvägagångssättet syftar till att svara på följande frågor: Vilka är investerarna och handlarna på marknaden, vilka är marknadsaktörerna? Hur ändras marknadspriserna och -kvantiteterna på ett sätt som inte är tillåtet på marknaden, det vill säga hur manipuleras priser och kvantiteter? Vilken typ av skada åsamkas aktörerna på marknaderna? Hur kan marknadsmissbruk, brott mot marknadsregler, förhindras? Resultaten för den första frågan delar upp marknadsaktörerna i två grupper, baserat på den mängd information de har: insiders, som har tillgång till och kan använda information inifrån företag; och outsiders, vilka är de som inte har insiderinformation. Den andra frågan besvaras i detalj genom att beskriva hur manipulation sker på två platser: på marknaderna och utanför, där fyra typer av marknadsmanipulationstekniker används av dem som manipulerar marknaderna. Den tredje frågan som ställs leder till att se på skada som att den kommer från en form av ”stöld”. Om till exempel aktörer förlorar rikedomar på marknaden på grund av manipulation, kan det hävdas att aktörer skadas på grund av att rikedom "stjäls". Outsiders riskerar att förlora rikedom och möjligheter till framtida vinster till följd av manipulation och manipulation kan till och med leda till lidande för andra människor som inte har investerat i marknaden. Manipulation är ett problem på de utvecklade marknaderna och är möjligtvis ett ännu mer angeläget problem för tillväxtmarknaderna. När marknadsaktörer förlorar förtroende på grund av marknadsmissbruk och manipulationer kan det leda till minskade investeringar och handel. Den sista frågan om hur marknadsmissbruk kan förhindras syftar till att undvika att skada drabbar individer, företag, institutionella investerare och statliga investerare. Det verkar finnas ett behov av att kombinera ansträngningar för marknadsaktörer, bedrägeriutredare och tillsynsmyndigheter, för dem att använda flera skadeförebyggande åtgärder, det vill säga praktiska verktyg, för att skydda investerarna, deras marknadsförtroende och tillgångar, för att säkerställa en fungerande marknad.

AbstractIntroduction: Hand Arm Risk Assessment Method (HARM) is a tool to assess the risks of deve­lo­ping complaints of the arm, neck or shoulders during manual work. The method was developed in the Netherlands primarily for employers, but is also used as an aid to work environment in­spec­tors. The purpose of this study was to evaluate the HARM-method for assessment of biomecha­nical exposure of the upper limbs when performing manual tasks as well as its suitability to be used within work environment inspection. Methods: Ten labour inspectors conducted assessments of five video-recorded work tasks. Assess­ments made with HARM were compared with those made with the Assessment of Re­pe­titive Tasks (ART) tool and with ACGIH Hand Actvity Level (HAL) - both methods for assess­ment of bio­mecha­nical exposure of the upper limbs - and with the model for the assessment of re­pe­titive work in the pro­visions of the Swedish Work Environ­ment Autho­rity on ergonomics for the prevention of mus­culo­skeletal disorders, AFS 1998:1. HAL is based on a threshold limit value for hand activity. The method combines the assessment of hand activity with per­ceived effort in the hand and forearm. The assess­ments were made twice, two weeks apart. Following each assessment the inspec­tors answered questions about the suitability of each method. Three experts (X) made the same assess­­ments, first individually just like the inspectors’, and then they agreed upon a consensus estimation. Head and upper arm position were registered by inclinometer, wrist movements with electro goniometer. The observers' assessments were com­pared with a “gold standard” that was created by the results of the technical measure­ments which re­placed the consensus esti­mates for the head and arm positions as well as wrist motions in the HARM, ART and HAL assessments. Results: The inspectors' assessment of HARM and ART showed in comparison with the res­pective “gold standard” some under­esti­ma­tion of risks. Conformity in the test-retest was 68 % at appraisal with HARM and 66 % with ART. Based on the inspectors' observations it was re­vealed that force and frequency were experienced as the most difficult to assess. On the other hand the indi­vi­dual assess­ments indicated that the work position of the hand and forearm showed the lar­gest deviation. Hand activity was both over and undervalued in comparison with tech­nical measurements, suggesting that it is difficult to simply assess hand activity by ob­ser­va­tion. Fur­thermore, the model for identifying repetitive work in AFS 1998:1 was perceived to be the most difficult to use for performing assess­ments, as it has few criteria and no support for the assessment of hand/arm and hand inten­si­ve move­ments. This under­lines that there is a need for other models as a supplement to the pro­visions. Conclusions: The results showed that the HARM and ART are relatively similar in content and struc­ture and provided relatively similar results. HARM is more detailed than ART as it takes into account the vibration exposure as a single factor and shows more consideration to the duration of exposure. The HARM-method provides support for the assessment; it is easy to use, it needs pen and paper only and is in that sense readily available, it is fast and takes into account the whole of the assessment of biomechanical exposure of the upper limbs. ART is very similar to HARM; HAL is more limited and can be used as a rapid screening of hand load. / Sammanfattning Inledning: Hand Arm RiskbedömningsMetod (HARM) är ett verktyg för bedömning av be­last­ning på hand och arm vid manuellt arbete. Metoden är framtagen i Nederländerna, i första hand till arbets­gi­va­re, metoden används också som ett stöd för arbetsmiljöinspektörer. Syftet med den här studien var att utvärdera HARM-metodens tillförlitlighet och dess lämp­lig­het som hjälpmedel för arbetsmiljö­inspek­törer vid riskbedömning av belastning på hand, arm och axel vid ma­nuellt arbete. Metod: Tio observatörer tillika arbetsmiljöinspektörer genomförde bedömningar av fem video­inspe­la­de arbets­moment.  Bedömningar gjorda med HARM jämfördes med bedöm­ningar med Assessment of Repetitive Tasks (ART) och Hand Activity Level (HAL) samt modellen för bedömning av ensidigt upprepat arbete i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi, AFS 1998:1. HAL bygger på ett gränsvärde för handaktivitet. Metoden kombinerar bedömning av handens aktivitet med upplevd ansträng­ning i hand och underarm. Bedömningarna gjordes två gånger med två veckors mellanrum. I anslutning till varje bedömning besvarades frågor om respektive metods användbarhet. Tre experter (X) gjorde först enskilt mot­sva­rande bedömningar som observatörerna och enades därefter i en kon­sen­sus­be­döm­ning. Huvudets- och över­armarnas position registrerades med inklinometer, hand­leds­rö­rel­ser med elektro­gonio­me­ter. En ”gyllene standard” som observatörernas mätningar kunde jämföras med, skapades genom att resultaten av de tekniska mätningarna ersatte konsensusbedömningen för huvud- och armposition samt handledsrörelserna för HARM, ART och HAL. Resultat: Observatörernas bedömningar med HARM och ART visade i jämförelse med respektive gyllene standard på en viss undervärdering av risker. Överensstämmelsen vid test-retest av arbets­momenten var 68 % vid bedömning med HARM och 66 % med ART. Av observatörernas synpunkter framkom att kraft­ och frekvens upplevdes svårast att bedöma. Av de enskilda bedömningarna framkom dock att det var arbets­ställning i hand och underarm som visade den största avvikelsen. Handaktivitet både över- och undervärderades i jämförelse med tekniska mätningar, vilket pekar på att det är svårt att enbart genom ob­ser­va­tion bedöma handaktivitet. Vidare framgick att AFS upplevdes vara svårast att an­vän­da som underlag till en belastnings­ergono­misk riskbedömning, då den har få kriterier och saknar bedömnings­stöd för hand/arm och hand­in­tensiva rörelser. Detta understryker att det kan behövas ett komplement till AFS. Slutsatser: Resultaten visade att HARM och ART är relativt lika till innehåll och struktur och gav förhållandevis likvärdiga resultat. HARM är mer nyanserad än ART då den dels tar hänsyn till vibrationsexponering som en enskild faktor och dels justerar för exponeringstid. HARM-metoden ger stöd vid bedömning, är snabb och lätt att använda, endast papper och penna krävs och den tar hänsyn till hel­heten vid be­döm­ning av nack- och arm belastning. ART är mycket lik HARM. HAL är mer begränsad och kan användas som en snabb screeningmetod för handbelastning.

The empirical results from past research are quite clear. When the surrounding crime level goes up, housing prices go down. However, what has not been acknowledged in the previous literature is that different crimes might impact our willingness-to-pay heterogeneously. As most of the previous research is done through the usage of simple crime rates, this thesis acknowledges the relative severeness of different crimes. Using the newly developed crime harm index (CHI), the relative severity and harm inflicted by a specific crime is identified. The study is conducted in Sweden, Stockholm, using data for the year 2020. With the use of hedonic price equations, spatial models as well as graphical information system software, this thesis estimates a significant, and non-negligible negative relationship between increased area mean CHI and apartment prices. To the best of the author's knowledge, this is one of the very first analyses within the literature, which acknowledges the relative severeness of crimes, and the first to show a significant negative relationship between increased criminal harm and apartment prices. Further, the resulting estimates and method used in this thesis can be utilized to differentiate between the costs of different crimes, hence enabling precise cost estimates. These estimates could for example be of great use to policymaking, urban planners, and decision-making regarding safety investment.

This thesis examines the requirement that a supplier must have been harmed or risked being harmed in the review procedures of public procurements. The requirement for harm is analysed using the Swedish legal dogmatic method in connection with EU law. The requirement for harm is part of the implementation of the Remedies Directive, which balances the interest of protecting suppliers from unlawful decisions against the interest of effective and rapid procurement and review procedures. A review is a non-financial remedy in which the purpose is to act against unlawful decisions, preferably at a stage when no actual harm has occurred. In the case of a review, harm means that the supplier's ability of being awarded the contract is impaired. The concept of harm is thus more abstract than the required harm within tort law to receive damages (skadestånd). There are two kinds of requirements for harm in the Swedish Public Procurement Act for the review procedure. The first is that a supplier according to Chapter 20. Section 4 must consider itself to have been harmed or risked being harmed to apply for a review. Thus, it is the supplier's own perception of harm that is relevant, and the requirement is of a subjective nature. However, according to a precedent from the Swedish Supreme Administrative Court in conformity with the Remedies Directive, the supplier is also required to have an interest in obtaining the particular contract that is up for review. The second requirement is in the court's review according to Chapter 20. Sections 6 or 13-13(b), depending on the type of case. It means that a supplier must show that it has been harmed or risked being harmed due to an infringement of the Swedish Public Procurement Act. The harm must have a causal link with the alleged infringement and the particular contract up for review. Thus, the supplier needs to describe in a clear and explicit manner how the infringement has resulted in harm or risk of harm and the requirement is of a more objective nature. According to another precedent from the Swedish Supreme Administrative Court, the second requirement is not fulfilled unless the supplier has done enough to limit the harm which it is subject to. For example, by asking questions regarding an infringement in the contract documents before submitting a tender. The European Court of Justice has ruled that the objectives of the Remedies Directive are not fully implemented if a supplier is allowed to apply for a review at any stage, as has long been the case in Swedish law. However, there is no limitation period or general obligation for suppliers to limit harm in the event of a review according to EU law or previous Swedish law. Thus, there is an uncertainty regarding the exact scope of the second requirement of harm. / https://urt.cc/reportage/skada-vid-overprovning/

Självskadebeteende är relativt vanligt förekommande bland personer med psykisk ohälsa. Återhämtning är ett begrepp som beskriver hur en person kan återerövra och finna kvalitet i sitt liv trots svår sjukdom. Självskadebeteende innebär ett stort lidande för individen och påverkar närstående i personens omgivning negativt. Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån egenerfarnas perspektiv sammanställa kunskap om vad som främjar återhämtning vid självskadebeteende. Metoden för studien var en integrerad litteraturöversikt, vilken utgick från 15 vetenskapliga artiklar och resulterade i 6 kategorier. I resultatet framkom att återhämtning hos personer med självskadebeteende kunde främjas av att komma till en vändpunkt, att vara i gemenskap med andra med liknande erfarenheter, att få stöd av närstående, att få professionellt stöd, att förstå och kunna hantera svåra känslor och handlingar, och av att finna inre styrka. Forskning visade även att det bland vårdpersonal florerade negativa attityder och brister i förhållningssättet mot personer med självskadebeteende, vilket motverkade deras återhämtning. Vår slutsats är att etiska reflektioner i arbetsgruppen, handledning, stöd, samt utbildningsinsatser till vårdpersonal är angeläget för att öka förståelsen och höja kompetensen angående självskadebeteende; samt för att minska negativa attityder och förbättra omvårdnaden av personer med självskadebeteende på ett sätt som främjar deras återhämtning.

The purpose of this thesis is to analyze changes over time in the interactions of street-involved youth with their risk environments and to investigate how their integration into local, provincial, and federal systems and services impacts their lives, health, and substance use. This thesis employs a sequential explanatory mixed methods design and uses closed and open-ended questions collected over five waves of interviews during the longitudinal study Risky Business? Experiences of Street-Involved Youth. Quantitative (n = 50) methods of analysis include descriptive statistics and bivariate comparisons complemented by a qualitative (n = 15) thematic analysis comprised of open-ended interview questions. The risk environment framework proposed by Tim Rhodes is used to highlight structural and systemic forces informing the lives of street-involved youth, allowing for an analysis on three levels of influence (micro, meso, macro) and four types of environment (economic, physical, social, policy). Results indicate that comparatively high substance use and harms of substance use among street-involved youth decrease as they become integrated into local, provincial, and federal systems and services. Intersecting demographic and structural factors correspond with higher substance use for male youth and youth who had been involved with the foster care system during their life. Given the diversity of backgrounds and risk environment experiences, street-involved youth expressed diverse opinions and perspectives regarding the effectiveness of healthcare, harm reduction, and outreach services. Policy recommendations and suggestions for future research are suggested, with the aim of developing safer environments and environment interventions for street-involved youth that reduce substance use-related harms. / Graduate

Abstract Background: In Sweden self-harm behaviors among young people have been a difficult area to handle in psychiatric care. From the government's efforts have been made to synchronize the knowledge and experience from the local level aiming to prevent, reduce and faster identify self-harm among young people. M-Health refers to technology such as smartphones, notebooks and mobile phones provide.  These mobile devices have come to revolutionize aspects of health care perhaps mostly among young people, live their digital lives by these electronic media. Aim: To illuminate the use of m-Health in the treatment of mental illness and to present a draft of a mobile application that helps professionals in work with young people active in a mild to moderate self-injury. Method: A literature review based on an analysis of twelve scientific articles with qualitative and quantitative approach. We searched in November 2013-January 2014 Ebsco and PubMed databases.  Results: The literature review is presented as gains and losses in use of m-Health in the treatment of mental illness. The focus has been on what is possible to achieve with a mobile application in this area of concern. It appeared that young people show positive attitudes to using an application in monitoring of psychiatric symptoms and gained more control mental health. The professionals sees advantage in terms of more truthful symptom monitoring in real time in comparison with retrospective self-monitoring, expedited handling processes and better treatment outcomes. Conclusion: We interpret the results of the studies about m-Health as an opportunity for nurses to meet young people, active in a mild to moderate self-harm. An m- Health intervention based on an application for young people could make it easier for nurses to improve their communication and treatment outcomes. Care initiatives and relevant actions can then be tailored to young people's cultural values, beliefs and lifestyle.

BAKGRUND: Självskadebeteende är ett impulsivt beteende där de drabbade medvetet tillfogar sig själva kroppsliga skador med motivet att lindra sin känslomässiga oro. Beteendet ses ofta hos unga vuxna och ger upphov till många känslor i samhället och är väldigt stigmatiserat. SYFTE: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande vid självskadebeteende. METOD: En litteraturstudie baserad på självbiografier och biografier som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. RESULTAT: Resultatet visar att patienter med självskadebeteende anser att vårdpersonalen saknar kunskap om självskadebeteende och hur det ska behandlas. Personalen är osäkra och nedlåtande i sitt förhållningssätt, tar inte patienterna på allvar och hela vårdprocessen tyngs av organisationen och dess regler vilket inskränker på patienternas rättigheter. Vårdrelationen har också stor betydelse för tillfrisknande. SLUTSATS: Patienter med självskadebeteende har många negativa upplevelser av bemötandet hos vårdpersonal och detta påverkar deras process mot ett tillfrisknande. För att kunna ge effektiv, kvalitativ och individanpassad vård som främjar tillfrisknande i helandeprocessen är det viktigt och meningsfullt att personalen skaffar sig tillräcklig kunskap om självskadebeteende. Genom detta kan de få bättre förståelse för beteendet och individen bakom ärren.

The aim of this study is to increase the understanding of why young women use sex as a form of self-injury. The empiricism consists of fifteen life stories either written by the young women themselves or with the help of an author. The study is based on a narrative method and the theoretical framework is founded on Goffman’s role theory; Goffman’s theory of social stigma and the concept of shame. The result of the study shows among other things that the young women often describe themselves as disgusting, filthy and have feelings of self- hatred and shame. They self-harm through sexual intercourse or acts as a way to regulate and relieve anxiety, but it only helps in the short run as the anxiety tends to get even stronger than before which leads to more self-harm. The young women often end up in a vicious circle that is hard to break. Furthermore the young women describe their upbringings lacking the presence and love of their parents.

Bakgrund: Självskadebeteende har funnits i decennier med många olika termer och definitioner. Självdestruktiva känslor kan grundas av olika övergrepp och kränkningar. Självskadebeteendet kan användas för att återfå kontroll samt som självbestraffning. I dagens samhälle finns större fokus på fenomenet än tidigare och ny forskning leder till nya insikter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors attityder och faktorer som har betydelse i mötet med patienter som lider av självskadebeteende samt beskriva urvalsmetod i artiklarna. Metod: Detta är en deskriptiv litteraturstudie med artiklar från 2005-2015 i PubMed och PsycINFO. Resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och/eller kvantitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskors attityder är övervägande positiva till patienter med självskadebeteende. Trots detta uttrycker de även negativa attityder som antipati, frustration, maktlöshet och oro i mötet med självskadande patienter. Sjuksköterskorna upplever att de saknar kunskaper och resurser till att ge en god omvårdnad. Slutsats: För att sjuksköterskor ska känna sig självsäkra i sitt arbete och ge patienter med självskadebeteende en god omvårdnad så behöver de utbildning om självskador samt mer tid och stöd av ledning och kollegor. Klinisk betydelse: Förhoppningen är att denna studie ska ge insikt och förståelse för självskadebeteende hos vårdgivare och vårdchefer. / Background: People who self-harm is nothing new, this behavior has a lot of different terms and definitions. Self-destructive feelings can be rooted in assaults and violations. A self-harming behavior is sometimes used to regain control or to be used as self-punishment. Today there is a greater attention towards research in the subject of self-harm which brings new knowledge. Aim: The aim is to illuminate nurses’ attitudes an factors that is important in the encounter of patients who suffers from self-injurious behavior and to exanimate the samples selection in the articles of this study. Method: A descriptive literature study was conducted and fifteen articles from PsycINFO and PubMed between years 2005-2015. The chosen articles have qualitative and/or quantitative approach. Results: Nurses attitudes towards people who self-harm are predominantly positive. Negative attitudes are also presented in the encounter in form of antipathy, frustration, powerlessness and anxiety. Nurses are experiencing a lack of knowledge and resources. Conclusion: For nurses to feel confident in their work and give the best possible care to people who self-harm there is a need of education and organizational improvements such as more time and support from colleagues. Clinical significance: Our expectation with this study is to bring attention and understanding in the subject of self-harm.