In an ever-changing world an armed force needs to adapt and learn from its mistakes. To do this it needs to have a working lessons-learned process and the Swedish army is in the developing phase of such a process. But how does it hold up against previous lessons-learned processes and what can be learned from these? The essay investigates the Swedish lessons-learned process used during its ISAF contingents between 2009-2013 and compare it to the process the Swedish army is developing today with the help of Dysons model for lessons-learned processes. The essay finds that, while some improvements have been achieved, there are certain factors that still needs to improve. Most importantly the understanding of what a lesson learned is and how to use it needs to be improved. This will help the organization in the other areas, such as knowledge management, dissemination, and transformation. Another area in need of development is the knowledge management IT-system. The study finds that further studies needs to be done in knowledge transformation within the organization. Further studies also need to be done regarding how the organization handles the lessons learned process in the units.

Organizational learning and management have been studied and researched for a long time, numerous of theories regarding the matter has been published and used withing the civilian sector and business. Military organizations are just as dependent on a working knowledge management system as the civilian sector.  Tom Dyson has previously conducted a case study within the NATO organization and some of its member countries and found problem areas with their way of managing experiences and ways to implement previously learned lessons.  This study aims to use Dyson’s theory regarding organizational learning within military organizations and apply them to the Swedish armed forces common handbook for knowledge management to determine if the Swedish way is suffering in any department, or if the common handbook is sufficient for an organization which require good and a well working knowledge management system. The result from the study shows that the Swedish armed forces do enforce most of Dyson’s criterions for a well working knowledge management system but are lacking in incorporating a common system for the personal within the organization to use, share and learn from previous lessons.

En teknisk handbok är ett verktyg som används av kommuner och projektörer runt om landet. Rapporten är avsedd att kunna nyttjas som stöd och inspiration bland de som planerar att framställa en teknisk handbok och de som söker fördjupad kunskap i hur en redan framställd handbok kan användas, förbättras och underhållas.  En teknisk handbok kan ge stora vinster för sina användare om den utformas på rätt sätt. Det finns många olika utmaningar att övervinna för de som arbetar med framställandet av en teknisk handbok.

Syftet med denna studie är att göra en kvalitativ textanalys och bildanalys av Elias och Agnes Våhlunds böcker Handbok för superhjältar del 3: Ensam (2018) och Handbok för superhjältar del 4: Vargen kommer (2018). Studien undersöker böckernas text- och bildinnehåll utifrån ett värdegrundsperspektiv, med inriktning på litteraturens karaktärer. Vidare diskuteras böckerna i anknytning till läroplanens värdegrundsuppdrag och hur de kan tillämpas i undervisningen för att belysa värdegrunden. Min studie tillämpar en kvalitativ textanalys och bildanalys, samt tolkningstraditionen hermeneutiken. För att kunna undersöka mina två utvalda böcker, med inriktning på litteraturens karaktärer, utifrån ett värdegrundsperspektiv tillämpas, bland annat, pedagogikprofessorn Gunnel Colneruds tolkning av värdegrundens fem grundläggande värden. Slutsatsen av studien är att värdegrundens fem grundläggande värden synliggörs i Handbok för superhjältar del 3: Ensam (2018) och Handbok för superhjältar del 4: Vargen kommer (2018). De utvalda händelserna synliggör: Människolivets okränkbarhet, Individens frihet och integritet, Alla människors lika värde, Jämställdhet mellan kvinnor och män och Solidaritet mellan människor. Slutsatsen är att böckerna Ensam och Vargen kommer kan användas i undervisningen för att belysa värdegrunden då värdegrundens fem värden synliggörs hos karaktärerna i de utvalda händelserna.

Syftet med studien är att ge en kritisk belysning av hur superhjältemotivet och genus presenteras i bokserien Handbok för superhjältar som är populär bland barn och används i skolorna. Bokserien har även en tillhörande lärarhandledning där det finns tips och idéer för hur en kan jobbar med böckerna i skolan. Även böckernas normer med tyngdpunkt på genus och underliggande budskap undersöks. Vidare undersöker vi hur hjältemotivet påverkar elever i grundskolan. Tidigare forskning som är relevant för studien är M May Naraharas litteraturöversikt som behandlar barnböcker hur de förr var riktat till respektive kön och hur könsrollsstereotyper påverkar barn. Vidare används Maria Nikolajevas artikel Harry Potter och barnlitteraturens hemligheter där hjältens betydelse och förutsättning diskuteras samt vuxenormaliteten i barnlitteraturen. Till sist presenteras Birgitta Henes avhandling som är relevant för studien där hon undersökt ett 20-tal olika böcker hur pojkar respektive flickor tar plats litteraturen.Resultatet visar att bokserien inte förhåller sig könsneutralt. Mobbning som ska vara en utgångspunkt för böckerna tar lite plats och det saknas konsekvenser för vad mobbning både orsakar och konsekvenser för de som mobbar. Genom det intersektionella perspektivet kan vi se att en vithetsnorm präglar böckerna med olika typer av makthierkier. I och med superhjältetemat blir böckerna mer abstrakta och elever kan förhoppningsvis se att alla har en superhjälte inom sig. Däremot anspelar det på att du behöver bli någon annan för att vara speciell och bli bekräftad av samhället, vilket kan vara problematiskt.

Syftet med föreliggande studie är att få fördjupad kunskap om karaktärerna i Pippi Långstrump och Handbok för superhjältar del 1: Handboken ur ett genusperspektiv och att undersöka böckernas didaktiska potential med koppling till dagens läroplan. Detta görs genom en komparativ text- och bildanalys av de två verken. Analysen visar att det finns likheter och skillnader mellan hur karaktärerna framställs och att huvudkaraktärerna Pippi och Lisa kan ses som normbrytande. Böckerna kan även användas för att implementera de värderingar om könsnormer som läroplanen föreskriver. De har didaktisk potential och kan användas i undervisningen men med ett kritiskt förhållningssätt.

Denna studies syfte är att undersöka hur elevers möjlighet till språklig utveckling och utveckling av litterär repertoar kan påverkas av läsning av långserieböcker och det innehåll som de tillhörande lärarhandledningarna lyfter fram. Vidare kommer en diskussion om lärarens kompensatoriska uppdrag att föras i förhållande till läsintresse, litterär repertoar och lärarhandledningarnas didaktiska val. Långserierna som undersöks är LasseMajas Detektivbyrå, PAX, Handbok för superhjältar och Musse & Helium. Frågeställningarna rör långserieböckernas litterära repertoarer utifrån berättarteknisk analys med en litteraturvetenskaplig begreppsapparat. Ytterligare frågeställning handlar om den kvantitativa språkutvecklingen i långserierna där ramverket LIX används, samt hur det tas tillvara på som undervisningsmöjligheter i böckernas lärarhandledningar. Tidigare forskning visar att skönlitteratur har en tydlig plats i skolans tidiga år och att både lärarens didaktiska val och elevernas intresse spelar roll för att skapa möjligheter till läsglädje och läsutveckling. Vidare belyser olika forskare att långserieböckernas karaktäristiska drag kan ses som både positiva och negativa för läsutveckling. Studiens teoretiska utgångspunkter grundar sig i Rosenblatt, Langer och McCormicks resonemang om mötet mellan läsaren och texten samt textens repertoar. I de teoretiska utgångspunkterna återfinns även en litteraturvetenskaplig begreppsapparat och ramverket LIX vilka fungerar som analysverktyg i studien.  Undersökningen av långserieböckerna gjordes först genom en berättarteknisk analys. Därefter jämfördes böckerna i de utvalda serierna med varandra och en analys av den litterära repertoarens utvecklingen gjordes utifrån en litteraturvetenskaplig begreppsapparat. Den språkliga komplexiteten undersöktes med hjälp av en LIX-räknare och värdena jämfördes mellan böckerna inom samma serie.  En slutsats som kan dras av studien är att långserieböckerna inte kan avfärdas som genre av böcker utan att böckerna behöver ses som individuella skönlitterära verk med olika litterära repertoarer där deras tillhörande lärarhandledningar uppvisar varierande brister i hur möjligheter till utveckling av den litterära och allmänna repertoaren tas tillvara. Elevernas möjlighet till språklig utveckling och utveckling av litterära repertoar beror således mycket på hur läraren väljer att kompensera för de brister som verken och lärarhandledningarna uppvisar.  Vidare forskning skulle kunna behandla serierna som helhet för att möjliggöra slutsatser om de förändringar som observerats är kontinuerliga eller slumpmässiga.

<p>Frågeställningen i detta arbete består av huruvida det föreligger en idéförskjutning inom ateismen med utgångspunkt från den kristendomskritik som främst anfördes av Ingemar Hedenius i mitten av 1900-talet. Med idéförskjutning hänvisar jag till en tydlig stark ateism ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv. En sådan idéförskjutning skulle kunna vara att någon ny argumentation framkommit som ökar eller minskar sannolikheten för Guds existens, eller att man kommit fram till ny definition av ”säker kunskap”, som ur ett naturvetenskapligt perspektiv skulle kunna förändra begreppets betydelse. Jag har inom ramen för uppsatsen studerat några ledande aktuella debattörer genom litteraturstudier och belyst pågående debatt för att finna kärnan i deras argumentation. De ateistiska ståndpunkterna och argumentation som belyses kommer främst från Ingemar Hedenius, Christer Sturmark, Richard Dawkins, Michel Onfray och Sam Harris. Dessa författare bidrar med unikt fokus i sin argumentation, men stöder sig mot samma grundläggande syn på sann och säker kunskap. Jag har funnit att en idéförskjutning ej föreligger. Däremot har begreppets praktiska betydelse vidgats. På samma sätt som formen för det personliga andliga utövandet förändrats har även begreppets språkliga innebörd generaliserats i syfte att kunna argumentera för ateism i en värld där religionens inflytande på nytt ökar.</p>

Frågeställningen i detta arbete består av huruvida det föreligger en idéförskjutning inom ateismen med utgångspunkt från den kristendomskritik som främst anfördes av Ingemar Hedenius i mitten av 1900-talet. Med idéförskjutning hänvisar jag till en tydlig stark ateism ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv. En sådan idéförskjutning skulle kunna vara att någon ny argumentation framkommit som ökar eller minskar sannolikheten för Guds existens, eller att man kommit fram till ny definition av ”säker kunskap”, som ur ett naturvetenskapligt perspektiv skulle kunna förändra begreppets betydelse. Jag har inom ramen för uppsatsen studerat några ledande aktuella debattörer genom litteraturstudier och belyst pågående debatt för att finna kärnan i deras argumentation. De ateistiska ståndpunkterna och argumentation som belyses kommer främst från Ingemar Hedenius, Christer Sturmark, Richard Dawkins, Michel Onfray och Sam Harris. Dessa författare bidrar med unikt fokus i sin argumentation, men stöder sig mot samma grundläggande syn på sann och säker kunskap. Jag har funnit att en idéförskjutning ej föreligger. Däremot har begreppets praktiska betydelse vidgats. På samma sätt som formen för det personliga andliga utövandet förändrats har även begreppets språkliga innebörd generaliserats i syfte att kunna argumentera för ateism i en värld där religionens inflytande på nytt ökar.

Walleräng, A. (2020). Suicide prevention within the Swedish Prison and Probation service – Employees experiences of “Guidelines for suicide prevention”. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Public Health and Sport Science. University of Gävle, Sweden.   A qualitative interview study with people working in the Swedish Prison and Probation service was conducted to explore their experiences of “Guidelines for suicide prevention”. As a starting point were the guidelines used within prisons and the probation service. Semi-structured interviews, where the respondents were allowed to reflect over its content and how they used it in their daily work, were used together with an interview guide. The data was then analysed through content analysis and later categorised. The result was divided into two domains; the individual and the organisation. Each category was described in the result. The main finding was that the responders described the guidelines as a good support in their work. Although they also reported a lack of clear descriptions of how the cooperation between the Prison and Probation service and external psychiatry was to be conducted. Guidelines were mostly directed inwards. In conclusion, the guidelines are produced to simplify the suicide preventive work. The importance of staff presence and personal engagement are key factors to successfully reduce suicides and self-harm.   Key words: Suicide prevention, prison, guidelines, experiences, interview study. / Sammanfattning Syftet med studien vara att undersöka hur anställda vid Kriminalvården upplever Handboken för suicidprevention som används inom häkte, anstalt och frivård. Anställda inom samtliga verksamhetsgrenar deltog i 4 st. semi-strukturerade intervjuer som utgick ifrån en intervjuguide. Deltagarna fick möjlighet att reflektera fritt utifrån sina upplevelser av suicidpreventivt arbete. Det insamlade materialet analyserades utifrån en innehållsanalys där kategorier identifierades. Kategorierna delades upp inom två teman; Individen och Organisationen. Utifrån dessa analyserades resultatet och redovisas utifrån kategorier. Resultatet ger att handboken upplevs som ett bra stöd i verksamheten och som källa till rutiner överlag. Resultatet visar även att handboken har brister och kan upplevas som otydlig. Bristerna består främst i att den inte upplevs beskriva hur samverkan skall går till mellan Kriminalvården och psykiatrin. Det suicidpreventiva arbetet vänder sig främst till häkte och anstalt även om det stora antalet klienter finns inom frivården.   Nyckelord: Suicidprevention, Kriminalvård, Handbok, Upplevelse, Intervju