Denna uppsats analyserar dikterna ”(Österöd)”, ”(Återbesök – 26 augusti)” och ”(Koelbjergkvinden)” ur Gunnar D Hanssons diktsamling Tapeshavet. Dikterna undersöks i förhållande till Timothy Mortons ekokritik, samt ur ett metapoetiskt och etiskt perspektiv. Vad dikterna framhåller är det problematiska i att försöka skriva fram en anti-antropocentrisk värld eftersom det mänskliga subjektet alltid finns implicerad i det metapoetiska greppet som Hansson använder sig av. Dikterna bär i och med detta också på en etisk aspekt eftersom de engagerar sig i frågor om både hur man bör och kan dikta om miljön. / This essay analyses the poems ”(Österöd)”, ”(Återbesök – 26 augusti)” and ”(Koelbjergkvinden)” from Gunnar D Hansson’s collection of poems Tapeshavet. The poems are examined in relation to Timothy Morton’s ecocriticism, and from a meta-poetic and ethical perspective. What the poems emphasize is the problematic aspect of trying to convey an anti-anthropocentric world, as the human subject is always implicated in the meta-poetic grip which Hansson uses. Subsequently, the poems also carry an ethical aspect because they engage in questions about both how one ought and can write about the environment.

World Solar Challenge är en tävling i Australien vars syfte är att främja utvecklingen av förnyelsebar energi. Här deltar olika universitet runt om i världen och för att bygga en solcellsdriven bil som drivs av solens energi. Den ska sedan köras en sträcka mellan Darwin och Adelaide på dryga 300 mil genom Australien på kortast möjligast tid. Projektet görs för Tekniska Högskolan i Jönköping till en kommande kurs som studenter kan söka sig till för att delta i World Solar Challenge 2013. I kursen ingår att bygga en solcellsbil som man sedan tävlar med. Genom att sätta upp krav som är nödvändiga och önskvärda i en funktionsanalys får projektet en utgångspunkt och ett stöd som bestämmer hur konceptet ska se ut och vilka krav som måste uppfyllas. De restriktioner som tävlingsledningen för World Solar Challenge upprättat kan omvandlas till nödvändiga krav i funktionsanalysen. Researchen, restriktionerna och de teorier som de aerodynamiska aspekterna pekat på bestämmer hur konceptet är utformat. Resultatet i projektet är en solcellsbil som med hjälp av sin sammanhängande form får goda aerodynamiska egenskaper och kan på det sättet konkurrera om en topplacering i World Solar Challenge. Konceptet kallas Sting och är ett trehjuligt fordon med en solcellsyta på 6m2 som är den tillåtna ytan för kiselsolceller. Genom att placera förarhytten framtill påverkar inte luftmotståndet bakänden lika mycket, som är den del som utsätts för mest turbulens. Bakänden kan på detta sätt smalnas av och föra samman luftströmmarna igen utan att det uppstår turbulens. Designen av Sting kommer från fyra värdeord vilka är: snabb, miljövänlig, aerodynamisk och alternativa energikällor. Genom detta projekt kan konceptet utvecklas vidare i den kommande kursen hos Tekniska Högskolan i Jönköping . Slutsatsen är att konceptet uppfyller de krav som funktionsanalysen innehåller och att konceptet kan ligga till grund för kursen med en bra utgångspunkt.

I min uppsats så har jag valt att studera den ideologi som ledde fram till skapandet av det svenska samhällets särart. Detta ämne har nu för tiden utvecklats till att i huvudsak vara historia, eftersom dess ursprung nu ligger så långt tillbaka i tiden. Mitt val av detta ämne beror huvudsakligen på att jag önskar öka förståelsen för hur välfärden och folkhemsidealet kom att utmärka Sverige. För att uppnå detta har jag främst studerat socialdemokratin, då den som det framgår i bakgrund och appendix var den drivande faktorn i denna utveckling. Jag har dock i den mån det påverkat det socialdemokratiska beslutsfattandet redovisat även andra faktorer. Därtill har jag valt att bege mig tillbaka till den tid då de första idéerna som skulle resultera i det socialdemokratiskt dominerade Sverige växte fram. Jag önskar nämligen också uppvisa hur socialdemokratins ideologi påverkades och förändrades under händelsernas inflytande för att därmed ge en mer heltäckande bild. Jag finner det även nödvändigt att beskriva den utveckling som ledde socialdemokratin fram till folkhemstanken för att ge en uppfattning om dess natur då dessa ideal började växa inom den. Naturligtvis så har jag bara kunnat täcka de mest basala delarna av ideologi och händelser, men jag har strävat efter att i den mån det är möjligt få med de viktigare tankegångarna. Mitt val av slutpunkt har bestämts delvis av det begränsade utrymmet i en studentuppsats, men också av övertygelsen att den värld som socialdemokratin samverkade med efter andra världskrigets slut hade förändrats fundamentalt. Mitt syfte med uppsatsen är att visa och analysera vad socialdemokrati betydde under tiden mellan 1928 och 1939 genom att analysera några av den tidens betydelsefulla socialdemokratiska tänkares uttalanden och skrifter. Min ambition är att i denna ideologianalys därmed kunna finna både deras gemensamma tankegångar och skillnaderna. Därtill har jag också för avsikt att undersöka de argument som socialdemokraterna använde sig av och därigenom få en uppfattning om vad de motsatte sig och varför. Min huvudfrågeställning är: Hur såg den socialdemokratiska ideologin ut under tiden mellan 1928 och 1939 tolkad genom olika socialdemokratiska röster? För att besvara den har jag valt att använda mig av följande frågor: Vad förespråkade socialdemokraterna? På vilka grunder kritiserade socialdemokraterna sina motståndare? Hur motiverade de det? I vilka sammanhang uttalade de sig? Kan skillnaden hänföras till personliga skillnader? Skälet till valet av dessa frågor är att jag finner att de i stort sett täcker den socialdemokratiska ideologin samtidigt som de bidrar till att placera den i sitt tidssammanhang.

Thesis (doctoral)--Göteborgs universitet, 1984. / Extra t.p. with thesis statement and summary in English inserted. Summary in German. Includes bibliographical references (p. 223-230) and index.

This thesis analyses the literature debate in the overlooked Swedish magazine Samtid och Framtid 1944–1949. The magazine was first published at the end of World War II on the initiative of publisher Johan Hansson. After an interesting start, the terms of the debate in the magazine were changed after a power struggle on the editorial level. Thus, the magazine never became the influential arena for literary discussions that it first had potential of becoming. With its initial focus on how to construct a new post-war world, the debates in the magazine, however, provide an interesting material for an investigation of attempts to renegotiate the position of literature in society. This is conducted through a perspective that focuses on the debaters’ use of metaphors, but also their specific experiences of the past and their expectations on the future. Central oppositions between aesthetic and committed ideals are highlighted, but also between individualism and collectivism. It is also demonstrated that the debates successively turned more concrete, not least focusing on the very influential Swedish literary generation of the 1940s.

No description available.

Denna studie söker svar på frågan hur vi genom musik kan återberätta en historia. Dettagörs genom en analys av organisten Bo Hanssons studioalbum Sagan om ringen från1970. Genom att analysera albumet i förhållande till sin litterära förlaga, The Lord ofthe Rings av J. R. R. Tolkien, kommer studien fram till att vi med semiotiska ochanalogiska begrepp kan följa berättelsen även i musiken. Semiotiken handlar omtolkningen av tecken och uttryck. Studien använder emellertid mer av den musikaliskasemiotiken som omfattar begreppen tonhöjd, melodi, frasering och rytm. Dessa begreppgör det möjligt att analysera ett musikstycke utifrån de innebörder begreppen ger.Det andra teoretiska perspektivet som denna uppsats utgår ifrån är musikalisk analogi.Musikalisk analogi innebär att vi genom associationer kan finna liknelser i musik ochljud till visuella fenomen baserat på vår tidigare erfarenhet. Studien refererar även tillforskning som gjorts kring liknande områden som visar på hur musik kan förmedlakänslor och bilder.

Lars Ahlins’ Fromma mord (Pious murder) is an incredibly complex novel. Is it even possible to say what the deepest sense is about? Erik A Nielsen and Gunnar D. Hansson has presented reasonable interpretations in their analysis of Fromma mord. However, they have not necessarily right to all points, hence it is possible to draw other conclusions. When I chose to explore the characters' strategies to liberate their ties, a relationship between the novels’ micro- and macro level was revealed, that had not been presented previously. The two issues underlying the basis for this essay are: 1) What are the different solutions Lilly, Agnes, Evangeline, Aron and Brinkman seek to be liberated from their ties? 2) Who is liberated and why? The method used for this analysis is a hermeneutic close reading of the novel Fromma mord. The results found were that the characters who were able to assert their needs and get others to cooperate with their strategies - had the best chance of becoming free. However, the most important condition for becoming liberated was that they could offload the money that tied them to Brinkman. Arons’ death was the last step that made a new future possible for Agnes, Roland, Lilly and Sven. The struggle of the characters at the novels’ micro level, was linked to the struggle between God and the devil at the novels’ macro level, through the allegorical dimension of the characters Aron and Brinkman. The essence of the whole novel is that all men are prisoners and that there is a battle going on, where even God is involved risking His own life. / Lars Ahlins Fromma mord är en oerhört komplex och idérik roman. Går det ens att säga vad den djupast sett handlar om? Erik A Nielsen och Gunnar D Hansson har presenterat möjliga tolkningar i sina analyser av Fromma mord. Men de har inte nödvändigtvis rätt på alla punkter, det går också att dra andra slutsatser. När jag valde att undersöka karaktärernas strategier för att bli fria från sina bindningar så kunde jag se ett samband mellan romanens mikro – och makroplan som inte tidigare presenterats. De två frågeställningar som ligger till grund för denna C-uppsats är: 1) Vilka olika lösningar söker Lilly, Agnes, Evangeline, Aron och Brinkman för att befrias ur sin bundenhet? 2)Vilka blir befriade och varför? Den metod jag använde för min analys är en hermeneutisk närläsning av romanen Fromma mord. De resultat jag fann var att de karaktärer som kunde hävda sina behov och få andra att samarbeta med deras strategier - hade störst chans att bli fria. Men den viktigaste förutsättningen för befrielse, var att huvudkaraktären Aron tog på sig de andras bindningar och att hans död möjliggjorde de andras fortsatta liv. Den kamp karaktärerna utkämpar på romanens mikronivå, blir genom den allegoriska dimensionen av karaktärerna Aron och Brinkman, sammanlänkad med den kamp mellan Gud och Djävulen som pågår på romanens makronivå. Jag ser som romanens essens att alla människor är fångar och att det pågår en kamp där till och med Gud är indragen på liv och död.

Cette thèse analyse les formes et les effets de l’utopisme qui sous-tend le projet politique du SAP (parti social-démocrate suédois) entre 1932 et 1986. Dans le cadre d’une approche conceptuelle du politique nous nous interrogeons sur le pouvoir des idées, des symboles et de l’imaginaire dans la constitution d’un roman national original, mais aussi à travers la mise en oeuvre de l’action publique. A partir d’un important corpus inédit de discours et d’écrits rédigés par les trois leaders qui se sont succédés à la tête du gouvernement pendant un demi-siècle(Hansson, Erlander, Palme), la thèse s’efforce de mettre à jour « la cristallisation sémantique » qui a structuré le lexique politique du SAP. En son coeur figure la métaphore du Folkhem qui fonctionne comme un mythe mobilisateur pour la nouvelle société, avant de se transformer en élément essentiel de l’identité nationale et de la culture politique de la Suède. Autour du Folkhem, se noue le contrat social suédois, et la notion se transforme en source etressource de légitimité politique. L’histoire des récits du Folkhem permet de mieuxcomprendre les origines du modèle suédois et les modalités récentes de son évolution. Par son extrême plasticité, le Folkhem continue de nos jours à faire l’objet d’appropriations politiques nombreuses et diverses, confirmant ainsi son rôle fondateur d’institution de sens. / This thesis relates the forms and effects of the utopianism that underlies the SAP (Swedish Social-Democratic Party) political project between 1932 and 1986. The power of ideas,symbols and imaginary in politics is our theoretical base. The political discourse of the SAP leaders and the importance of words in the creation of public policy are studied. Our corpus consists of a vast archive material. Guided by utopianism, the leaders express their will to create a new society. The Folkhem political metaphor, narrative at the heart of the political glossary of the SAP, is in the centre of this utopianism. The notion is used as a mobilizingmyth for the new society and it works as a social contract for the Swedes. The Folkhem narratives help us understand the Swedish model and contemporary Sweden. By its extreme plasticity and by being part of the Swedish identity, the notion is still a source of political legitimacy and continues to produce meaning.

Cette étude traite de la représentation du criminel et de la normalisation de l’homme dans les œuvres d’August Strindberg, Ola Hansson et Gustaf af Geijerstam. La question de l’identité et de la spécificité de l’homme criminel attira une attention considérable à la fin du 19ème siècle. Elle fut explorée dans des sciences prestigieuses qui employaient de nouvelles techniques photographiques et statistiques pour surveiller et définir les anormaux. Dans les œuvres littéraires examinées, le criminel représente un thème privilégié : à travers ce thème, des questions fondamentales concernant la déviance, le déclin et la dégénérescence pourraient être exprimées et discutées par les auteurs. Pourtant, le criminel reste une figure complexe qui à la fois était perçue comme un homme malade ou déviant qu’il faut normaliser et un homme supérieur qui exprime sa propre liberté et individualité. Ce processus ambiguë est décrit, avec un terme emprunté à Michel Foucault, comme une forme de « gouvernementalité », ou une élaboration continue d’un champ de liberté et individualité situées. / This study explores the representation of the criminal and the wider question of the normalization of man seen through the works of August Strindberg, Ola Hansson and Gustaf af Geijerstam. The question of the identity of the criminal attracted considerable attention at the end of the 19th century. It was explored in new, prestigious scientific fields that relied upon cutting-edge photographic technology and statistics as forms of surveillance for defining types of human beings. In the literary works, the criminal thus functions as an appealing topic through which deeper cultural anxieties about deviance, decline and degeneration could be voiced and discussed. However, the criminal is a complex figure who at the same time tended to be seen as a sick, deviant or abnormal individual in need of normalization, and as a superior being who expresses his personal freedom and individuality. This ambivalent process, called a “game of normality”, is in turn understood in post-Foucauldian terms as a form of “governmentality”, or as a continuous shaping of a field of situated freedom and individuality