Användandet av e-posthantering i arbetet har ökat kraftigt under de senaste årtiondena. Studier har visat att alltför hög grad av informationsflöde kan leda till minskad jobbtillfredsställelse och känslor av stress. Individer i chefsposition har rapporterats vara särskilt drabbade av detta informationsöverflöd och syftet med denna studie var att undersöka avdelningschefers upplevelser av e-posthanteringen i arbetet. En kvalitativ ansats har antagits i studien då verkligheten tolkas på olika sätt och en kvalitativ studies syfte är att förstå ämnet från intervjupersonernas subjektiva perspektiv. Urvalet till denna studie har gjorts strategiskt och valts till att bestå av fem personer; tre män och två kvinnor. Storleksmässigt var antalet intervjuade för få för att göra några könsjämförelser, vilket heller inte ingick i studiens syfte. Intervjupersonerna har valts ut i samspråk med en kontaktperson på den berörda arbetsplatsen. Som datainsamlingsmetod har intervjuer genomförts, med hjälp av en intervjuguide och röstinspelningsutrustning vid samtliga intervjutillfällen. Flera intervjupersoner uppgav att en viss stress gällande e-posten existerade men att de ansåg sig ha både stöd och kunskap att kunna hantera situationen. Som främsta orsak till stress angavs mängden oläst e-post i inkorgen tillsammans med mottagandet av epost innehållandes oväsentlig information för läsaren. Överlag ansåg intervjupersonerna att kunna logga in från andra ställen än arbetsplatsen innebar en möjlighet och att e-posten fyllde en viktig funktion i arbetet. / The usage of e-mail handling has increased during the last decades. Previous studies have shown that too much information may cause loss of job satisfaction and feelings of stress. Managers in particular have reported the most difficulties with this phenomenon called information overload. The aim of this study was to examine departmental managers’ experiences from e-mail handling in their work.  The study has had a qualitative approach due to the individual differences in perceiving. The interviewees were strategically selected in conversation with a contact person at the work place. The selection included three men and two women. No gender comparisons can be made out of such a small selection of interviewees. Data was collected by using interviews, an interview guide and a voice recorder. Several interviewees reported a certain sense of stress in their handling of e-mail but also having the skills and support to manage the situation. The amount of unread messages along with the reception of nonessential mail was reported as the primary causes of stress. The interviewees were mainly satisfied with the possibility of logging in from other places than the work place and believed that e-mail handling was an important function in their daily work.

Funktionshindrade är en prioriterad målgrupp för folkhälsoarbetet i Sverige. De två viktigaste målområdena som fokuseras är rätten till jämlikhet och delaktighet i samhället samt möjligheten att kunna utföra önskade fritidsaktiviteter. Djur, exempelvis hästar, har i tidigare studier visat sig påverka funktionshindrades upplevda hälsa på ett positivt sätt och bidragit till nya kunskaper om dem själva. Syftet med den här studien var att undersöka på vilka sätt ridning som hälsofrämjande fritidsaktivitet kan bidra till en bättre upplevd hälsa och ett bättre lärande för personer med funktionshinder, och på vilket sätt ridverksamheten är uppbyggd som relateras till ett pedagogiskt perspektiv. Studien utfördes på en ridskola. Metoden som användes i studien var kvalitativ intervju och sammalagt genomfördes sju halvstrukturerade intervjuer med personer med funktionshinder. I resultatet framkom det att respondenterna upplevde att de blivit starkare psykiskt, utvecklat sina fysiska förmågor till det bättre, fått ett bredare socialt nätverk och utvecklats i sitt sätt att lära. Hästarna spelade en stor betydelse i respondenternas liv som bidrog till en bättre upplevd livskvalitet och som gjorde att de kände en meningsfullhet i sin vardag. Ridläraren arbetade utifrån ett individbaserat lärande, därför kunde respondenterna utvecklas i sin egen takt och uppnå egna uppsatta mål. Arbetssättet gjorde att respondenterna hade möjlighet att utvecklas kontinuerligt utifrån det utvecklingsstadium som de befann sig i. Sammanfattningsvis visade studien att ridning som fritidsaktivitet för funktionshindrade hade en hälsofrämjande inverkan på respondenternas hälsa och utveckling. / .

Gymnasieungdomar är en grupp där ett stort antal elever är fysiskt inaktiva. För att öka den fysiska aktiviteten hos elever driver Hallands Idrottsförbund ett projekt där eleverna får möjlighet att spela fotbollsmatch på lektionstid en timma i veckan. Eleverna som deltar i projektet går på en gymnasieskola och har som inriktning el- programmet. Som ett led i utvärderingen av föreliggande projekt genomfördes 10 intervjuer. Studien har som syfte att kartlägga ungdomars motivationsfaktorer och barriärer för att vara fysiskt aktiva och för att delta i ett idrottsprojekt. De motivationsfaktorer som framkom i resultatet var att må bra, bli piggare, få ett attraktivt yttre och att ”ha kul” med sina kompisar. Motivationsfaktorerna till att delta i projektet skilde sig åt, ett motiv som framkom för att delta i idrottsprojekt var att slippa lektionerna. Ett annat motiv som talade för deltagande i projektet var att få tävla mot andra klasser. De klasser som hade lärare med en positiv attityd till projektet var mer motiverade till att delta. De ungdomar som identifierar sig själva som fysiskt aktiva var också mer motiverade till att delta och att vara fysiskt aktiva.  Barriärerna för att inte vara fysiskt aktiv handlade till största delen om tidsbrist och konkurrerande aktiviteter, till exempel datorer och socialt umgänge. Barriärerna för att inte delta i projektet är att ungdomarna inte vill missa lektionerna och tvingas ta igen arbetet senare. Identifierade ungdomarna sig som inaktiva är det mer troligt att de inte är fysiskt aktiva eller deltar i projektet. Genom att göra en större studie med fler intervjuer kan fler motivationsfaktorer och barriärer lyftas fram / High School students are a group with many physical inactive. Hallands Idrottsförbund runs a project to gain physical activity in adolescents, were they get an opportunity to play a soccer game during some of their lessons on their lector time. The Project lasts one hour a week. All students who attend the project is studying on High School level and are studying on the electrical programme. As an evaluation of the project 10 interviews were carried out. The aim of the study was to describe the factors that motivate adolescent’s and the factors that were barriers to be physical active and to attend a sports project. Motivational factors for attending the sports project that came up was well-beeing, to become more alert, to have an attractive body and have fun with there friends. Motivational factors to attend the sports project was different, one motive that came up was to escape from the ordinary lessons. Other motives to attend the project were the competition between classes. At school those classes who had teachers with a positive attitude towards the project was more motivated to attend. In this study those adolescent’s who indentified themselves as physical active persons were more likely to attend the project and to be more physical active. Barriers that prevent the students from being more physical active was lack of time and competing activities, for example dealing with computers and social contacts. Barriers that prevents students to attend the project was schoolwork, that they didn’t want to miss any lessons and that they didn’t want to catch up with the schoolwork afterwards.  By doing a larger study with more interviews, more motivators and barriers highlighted.

I hälso- och sjukvården finns stora möjligheter att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Frågeformuläret ”Fem frågor om din hälsa” vände sig till patienter och innehöll frågor om fysisk aktivitet, BMI, bruk av tobak och alkohol samt allmän och psykisk hälsa. Formuläret hade två syften; dels för patienten för att få stöd att behålla eller hitta en hälsofrämjande livsstil, dels för personalen som ett verktyg för att identifiera levnadsvanor och upplevt hälsotillstånd samt få underlag för samtal och eventuella fortsatta insatser. Syftet med denna studie var att undersöka framgångsfaktorer och hinder enligt personalen för att införa och använda detta livsstilsformulär i det dagliga arbetet på en vårdcentral. Studien var kvalitativ och som metod användes fokusgruppsintervjuer och individuell intervju. Framgångsfaktorer var bland annat tilltro till nyttan med frågeformuläret, att det är lätt och enkelt, resurser, information, utbildning, kunskap, uppföljning, feedback och att det finns en rutin för att nå alla patienter. Hinder var till exempel upplevelse av att det är svårt att tillfråga vissa patienter och känsla av osäkerhet, tidsbrist samt brist på kunskap i motiverande samtalsmetod. Den största skillnaden mot tidigare arbetssätt verkar inte främst vara själva införandet av frågeformuläret, utan till vilka patienter frågorna ställdes och av vilka yrkesgrupper. / Health care provides a great opportunity for preventive and  health promoting work. The questionnaire "Five questions about your health," is addressed to patients and contains questions about physical activity, BMI, the use of tobacco and alcohol and questions about general and mental health. The questionnaire has two purposes; the first is for the patient to receive support in order to maintain or find a healthy lifestyle, secondly the questionnaire is a tool for the staff to identify lifestyle and perceived health status of the patient and provide the basis for talks and possible further action. The aim of this study is to investigate the success factors and obstacles according to staff to implement and use this lifestyle questionnaire as a tool in the daily work at a primary health care center. The study has a qualitative design and focus group and individual interviews are the methods that have been used. Success factors were for example confidence, easy and simple, appropriate level of resources allocated, importance of information, education, knowledge, monitoring, feedback and a routine in place to reach all patients. Obstacles were for example experience that it is difficult to query some patients, a feeling of uncertainty, time constraints and lack of knowledge of Motivational Interviewing. The major difference from previous ways of working does not seem to be the introduction of the questionnaire, but rather the kind of patient groups that were queried and the groups of professionals that asked the questions.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den fysiska självkänslan påverkar livskvaliteten hos barn och öka medvetenheten kring detta. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: - Finns det något samband mellan den fysiska självkänslan och livskvalitet hos barn och i så fall, hur ser det sambandet ut? - Vilken inverkan har faktorer som kön, träningsfrekvens och omgivningsfaktorer som boendeort och boendeform på den fysiska självkänslan hos barn? Metod Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som har bestått av två enkäter för att mäta dels den upplevda fysiska självkänslan och dels livskvaliteten. Det tillkom också ett kompletterande formulär om bakgrundsinformation kring deltagarna. Totalt deltog 85 stycken barn i årskurs 6 i studien, 29 av dem var pojkar och 56 stycken var flickor. Resultat Resultaten visar att det finns ett bivariat samband mellan fysisk självkänsla och fysisk funktion, emotionell funktion och social funktion, undergrupper till livskvalitet. Vid vidare analys avvisades dock livskvalitet som en confounder. Resultaten visar vidare att det finns signifikanta skillnader i fysisk självkänsla mellan könen. Pojkar skattar sin fysiska självkänsla högre än flickor. Det finns även en signifikant skillnad i fysisk självkänsla beroende på hur aktiv man är. De barn som var regelbundet aktiva hade en högre skattad fysisk självkänsla än de barn som var oregelbundet aktiva.  Slutsats Med bakgrund i resultaten om sambandet mellan den fysiska självkänslan och livskvalitet kan det ändå konstateras att den fysiska självkänslan har en stor betydelse för barn och ungdomars hälsa. Vidare är jag övertygad om att fysisk aktivitet är ett viktigt hjälpmedel för att uppnå en ökad fysisk självkänsla och därmed en bättre psykisk hälsa. De regelbundet aktiva barnen hade en signifikant högre fysisk självkänsla än de oregelbundet aktiva barnen. För att säkert kunna hävda att dessa slutsatser stämmer behövs mer forskning inom ämnet.

<p>Begreppen coaching och empowerment har blivit mycket populära. Coaching är att hjälpa människor att lyckas. Empowerment översätts på svenska med egenmakt och maktmobilisering. Syfte med denna studie är att undersöka hur coaching kan hjälpa till att främja empowerment och därmed bidra till att öka människornas hälsa. Frågeställningar är: Vilka samband finns det mellan coaching och empowerment? Hur påverkar empowerment människornas hälsa? Kan man öka individens hälsa med coaching? Uppsatsen grundas på en litteraturstudie. I resultatet analyseras elva vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att empowerment och coaching har mycket gemensamt och att båda främjar människornas hälsa. Coaching kan förbättra självförtroendet (själv-efficacy), självkänslan (self-esteem), självmanagement, coping, autonomi, empowerment, smärt- och stresshanteringen, ledarkompetensen och den emotionella intelligensen. Coaching leder till en attitydförändring som underlättar livsstilsförändringar och höjer livskvalitén. Coaching främjar människans Känsla Av SAMmanhang (KASAM) som innebär mer hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i livet. Studiens slutsats är att coaching är ett sätt att göra empowerment. Diskussionen behandlar skillnaderna mellan empowerment och paternalism, emotionell intelligens och dess betydelse och hur coaching påverkar hälsan. Dessutom diskuteras sambandet mellan psyke och kropp, betydelsen av coping och hur coaching främjar ledarkompetenserna. Slutligen behandlas coaching i kontexten till empowerment och Känslan Av SAMmanhang (KASAM).</p> / <p>The concepts of coaching and empowerment have become very popular. Coaching enables people to make positive changes in their lives. The Swedish translation for empowerment is “the mobilization of power”. The aim of this study is to explore how coaching can help to promote empowerment and thereby help to increase people's health. The research investigates the following questions: What is the link between coaching and empowerment? How does empowerment improve people's health? And finally: Is it possible to increase the individual's health with coaching? The essay is based on a literature review. It analyzes the results of eleven scientific articles. The results show that empowerment and coaching have a lot in common and that both promote people's health. Coaching can improve self-confidence, self efficacy,self-esteem, self-management, coping, autonomy, empowerment, pain management, stress management, management skills and emotional intelligence. Coaching leads to a change in attitudes that facilitate lifestyle changes and improve the quality of life. Coaching encourages people sense of Coherence (SOC), which means more manageability, comprehensibility and meaningfulness in life, which leads to the conclusion that coaching is one way to do empowerment. The discussion deals with the differences between paternalism and empowerment, emotional intelligence and its importance and how coaching affects health. It discusses the relationship between mind and body; the importance of coping and how coaching promotes leadership abilities. Finally coaching is treated in the context of empowerment and the sense of coherence (SOC).</p>

<p><strong> </strong>I vårt informationssamhälle är stress något som vi alla upplever i någon form. Stress som egentligen är en naturlig reaktion men som vid långvarig påfrestning kan ge olika symtom och sjukdomar. Syftet med studien var att belysa hur stress påverkar kvinnors hälsa i Sverige idag. Metoden i detta arbete är en litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar fem olika teman. Dessa teman är: Ekonomisk stress, psykosocial stress, arbetsstress, låg känsla av KASAM, samt relation/familj/stress. I denna studie har framkommit att det som stressar kvinnor mest är höga krav på arbetet och för liten påverkningsmöjlighet i kombination med krav och kontroll i hushållet. Kvinnor med en låg känsla av sammanhang i kombination med stress och höga krav löper fyra gånger så trolig risk att få diabetes typ 2.</p><p>Författarens slutsats är att det behövs ytterligare forskning om kvinnors hälsa och framförallt om sjukdomar som är stressrelaterade och svåra att mäta rent vetenskapligt så som fibromyalgi och struma.</p> / <p>In our information society, stress is something we all experience in some form. Stress is actually a natural reaction, but prolonged stress may cause various symptoms and diseases. The purpose of this study was to elucidate how stress affects women's health in Sweden today. The method in this work is a study based on 10 scientific articles. The results show five different themes. These themes are: Economic stress, psychosocial stress, and work stress, low esteem by the SOC, and relationship / family / stress. This study has shown that the stress that most women are high demands at work and too little influence, combined with the demands and control in the household. Women with a low sense of connection combined with stress and high demands are four times more likely risk of type 2 diabetes.The author concludes that further research on women's health and particularly if the diseases are stress related and difficult to measure pure science such as fibromyalgia and goiter.</p>

Trygghet är en subjektiv upplevelse som påverkas av många olika faktorer och påverkar människors hälsa och beteenden. En individs hälsa påverkas av hela den omgivande miljön och otrygghet kan leda till att områden inte utnyttjas, vilket kan föranleda inaktivitet, isolering och stress. Trygghet påverkas negativt av förekomst av brott och positivt av gemenskap, mötesplatser och delaktighet. I Sverige upplever de flesta sitt bostadsområde som tryggt men det är vanligare att boende i flerfamiljshus i större städer upplever otrygghet. I stadsdelen Råby i Västerås finns mycket flerfamiljshus och har ett rykte om att vara otryggt. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av trygghet i stadsdelen och hur dessa påverkar möjligheter till en god hälsa. Datainsamlingen har skett genom fokusgruppsintervjuer med boende och verksamma i stadsdelen. Resultatet visar att Råby upplevs som en trygg stadsdel där aktiviteter och engagemang i stadsdelen har skapat en gemenskap som är av stor betydelse för den upplevda tryggheten. En framgångsfaktor för ökad trygghet är stadsdelens centrumbyggnad som är stadsdelens naturliga mötesplats. Att uppleva trygghet har en positiv påverkan på hälsa och bidrar till ökad fysisk aktivitet och sociala kontakter. För att människor ska tillgodogöra sig hälsofrämjande insatser krävs det att de upplever trygghet i sin närmiljö. / Security is a subjective experience influenced by many different factors and affects health and behaviors. Individual health is affected by the whole of the environment and the feeling of insecurity in an area could reduce the use of its facilities, which can contribute to inactivity, isolation and stress. Security is negatively affected by the presence of crime and positively affected by a sense of community, meeting points and participation. Most people in Sweden feel safe in their residential area, but it is more common to experience insecurity in urban areas. The district Råby in Västerås is an area with a lot of apartment buildings and has a reputation of being insecure. The aim of this study was to investigate perceptions of security and how these affect the possibilities for good health. The data was collected through focus group interviews with residents and other active people in the district. The result shows that Råby is perceived to be a safe area in which the activities and involvement have created a strong sense of community which has had a great impact on the perceived security. The natural meeting point located in the district's local shopping and activity center has been a success factor for increased security. To experience security has a positive effect on health and contributes to physical activity and social contacts. For people to take profit from health promotion activities they need to feel safe in their local environment.

Bakgrund: Tillgänglighet till service och resurser i närmiljön har betydelse för människors hälsa och livskvalitet. Äldre människor är särskilt beroende av god tillgänglighet i närområdet då det utgör den huvudsakliga vistelsemiljön för många äldre, samtidigt som åldrandet ofta medför en försämrad rörelseförmåga. Begreppet tillgänglighet innefattar flera faktorer, exempelvis avstånd och antal faciliteter som finns inom ett visst område, hur bekvämt och obehindrat man kan ta sig till faciliteterna och i vilken utsträckning faciliteterna uppfyller invånarnas behov. God tillgänglighet till faciliteter i närmiljön som främjar äldres hälsa och höjer deras livskvalitet förbättrar möjligheterna att uppnå ett gott åldrande. Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva tillgängligheten i närmiljön för äldre som bor i seniorboende samt studera skillnader i tillgänglighet i olika närområden. Studien belyste särskilt tillgängligheten till grönområden, livsmedelsbutiker, sociala mötesplatser för äldre och kollektivtrafik och fokuserades speciellt på faktorer relaterade till ”de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande”, d v s fysisk aktivitet, god kosthållning, social gemenskap och stöd samt meningsfullhet och delaktighet. Metod: I studien ingick fyra seniorboenden i Gävle kommun, två belägna i centrala Gävle och två lokaliserade i perifera stadsdelar. Tillgängligheten analyserades med hänsyn till gångavstånd och beskrevs utifrån aspekterna rumslig fördelning, gångvägens beskaffenhet samt faciliteternas individuella kvaliteter. Kartläggningen av tillgängligheten gjordes med hjälp av geografiska informationssystem och fältstudier. Resultat: Tillgängligheten var likartad i de olika närområdena beträffande den rumsliga fördelningen av faciliteter. Samtliga undersökningsområden hade god tillgänglighet till grönområden, livsmedelsbutiker, sociala mötesplatser för äldre och kollektivtrafik med hänsyn till avstånd. Analysen av gångvägars beskaffenhet och faciliteters kvaliteter visade emellertid på vissa skillnader mellan områden. Mest framträdande var hur det mest centralt belägna området skilde sig från de övriga på flera sätt. Slutsatser: Analysen av resultatet visade att närområdena stödjer de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande, speciellt vad gäller fysisk aktivitet, social gemenskap och meningsfullhet. Hörnpelaren ”god kosthållning” hade ett sämre stöd i samtliga områden. / Background: Accessibility to services and resources in the neighborhood is important for peoples health and their quality of life. Elderly people are especially dependent on good access in the neighborhood because it is the principal residence environment for many elderly. The concept of accessibility includes several factors such as distance and number of facilities that exist in a given area, how comfortable it is to reach the facilities and how the facilities provide for the residents needs. Good accessibility to facilities in the neighborhood which promote health of the elderly and increases their quality of life improves the chances of healthy ageing. Purpose: The purpose of this study was to describe the accessibility in the neighborhood for elderly living in senior housing. The research focused on accessibility to green open spaces, supermarkets, social venues and public transportation. Method: The study included four senior housings, two in urban areas and two in suburban areas. The accessibility was analyzed with regard to walking distance and was described based on spatial aspects of accessibility, how comfortable it was to reach the facilities and how the facilities provided for the elderly persons needs. The accessibility was analysed by geographical information systems and field studies. Result: The accessibility to the facilities was similar in the neighborhood areas concerning the spatial distribution of facilities. All neighborhoods had good accessibility to green open spaces, supermarkets, social venues and public transportation regarding distance. The analysis of the other aspects of accessibility, however, showed some differences between areas in terms of the areas “walkability” and the quality of facilities. The most remarkable finding was how the most centrally located area differed from the others in several ways. Conclusion: The analysis of results showed that the neighborhoods had the potential to support healthy ageing, especially with regard to physical activity, social support and participation.

Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva vad som formar ungdomars attityd till rökning. Metod: Sex kvalitativa intervjuer genomförds med ungdomar i åldern 14-15 år. Kategorier utarbetades genom analys av intervjuutskrifterna. Resultat: Det framkom att ungdomarnas attityd formas dels av yttre faktorer som närståendes rökvanor och dels av inre faktorer som nyfikenhet. Ungdomarna ansåg även att om cigaretter varit så ohälsosamma som det påstås så hade de varken tillverkats eller sålts. Ungdomarna beskrev rökare med ord som tuffa och coola. Konklusion: Resultatet antyder att ungdomarnas attityd till rökning formas dels av vännernas uppfattningar och dels av föräldrarnas attityd. Ungdomar lever i nuet och väger därför inte in hälsoriskerna i sitt beslut att röka. Implikation: Informera föräldrarna att ha en hårdare attityd emot tobak. Skapa ett informationsmaterial som förklarar varför det är politiskt svårt att förbjuda tobaksprodukter. Ytterligare forskning behövs om hur föräldrars rökvanor påverkar ungdomars attityd till rökning. / Objective: The aim of our study was to describe how young people's attitudes towards smoking emerge. Method: Six qualitative interviews were conducted with adolescents aged 14-15. Categories were developed through an analysis of interview transcripts. Results: It was found that young people's attitude is shaped partly by external factors such as smoking habits by related parties and partly by internal factors such as curiosity. Young people also felt that if cigarettes were as unhealthy as it is claimed they had neither manufactured nor sold. Young people described the smokers with words like tough and cool. Conclusion: Young people's attitude to smoking is shaped partly by their friends’ views and partly by their parents' attitude. Young people are living in the moment and therefore they do not consider the health risks when deciding to start smoking. Implication: Inform the parents that they should have a tough stance against tobacco. Create information material which explains why it is politically difficult to ban tobacco products. Further research is needed on how parents' smoking habits affect young people's attitudes to smoking.