Arbete hemifrån är en växande trend och arbetstagare i Sverige har till följd av covid-19 rekommenderats att arbeta hemifrån. Syftet med studien är att undersöka och därmed bidra med kunskap om medarbetares uppfattningar om arbete hemifrån, med särskilt fokus på medarbetares fysiska och psykosociala arbetsmiljö i hemmet. Frågeställningarna studien avser besvara är; Hur uppfattar medarbetare den fysiska och psykosociala arbetsmiljön vid arbete hemifrån? Vilka utmaningar och möjligheter uppfattar medarbetare finns med att arbeta hemifrån? Genom en fenomenografisk metodansats undersöks medarbetares uppfattningar av fenomenet arbete hemifrån. Femton semistrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare från det svenska tågbolaget SJ. Resultatet visar att respondenterna uppfattar att hemmets arbetsplats inte är lika bra som på kontoret och heller inte kan bli det. Respondenterna gav även uttryck för att digitala hjälpmedel inte fullt ut kan motsvara det sociala samspelet på arbetsplatsen. Gränsen mellan arbetsliv och privatliv uppfattades även vara mer flytande vid hemarbete.

Covid-19 pandemin, en kris som varit aktuell sedan början av år 2020, förändrade den geografiska platsen för arbetets utförande till följd av restriktionen gällande hemarbete. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad som skiljt platsförlagt arbete och hemarbete åt med avseende på faktorerna motivation, kommunikation och sammanhållning. Dessa faktorer är centrala delar av arbetsmiljön och vi ville därför se om de påverkats när arbetsmiljön förändrat. För att kunna utreda valt problemområde nyttjades den kvalitativa datainsamlingsmetoden, med ansatsen semistrukturerad intervju. Under genomförande fanns ett flertal förutbestämda frågor med utrymme för respondenterna att tillägga information som var av värde för studien. Metoden valdes då vi ville få respondenters åsikter och erfarenheter kring hur faktorerna skiljt sig åt beroende på den geografiska platsen för arbetets utförande. I den teoretiska referensramen presenteras de valda faktorerna motivation, kommunikation och sammanhållning utförligt. I analysavsnittet kopplas teori och empiri samman, samt jämförs med tidigare studiers resultat. Studien visade på att Covid-19 haft störst påverkan gällande motivation vid hemarbete, men även förändrat vissa delar vid platsförlagt arbete. Kommunikationen påverkades positivt vid hemarbete men negativt vid platsförlagt arbete, slutligen påverkades sammanhållningen negativt enligt respondenterna. Avslutningsvis ges fyra rekommendationer för att förbättra arbetsmiljön. / The Covid-19 pandemic, a crisis that has been relevant since the beginning of 2020, changed the geographical location of the work performance as a result of the restriction which introduced work from home. The purpose of this inquiry was therefore to study how work from the original workplace and work from home differed regarding motivation, communication and cohesion. These factors are central parts of the work environment and therefore we wanted to see if they were affected by the change of work environment. In order to be able to investigate the selected problem area, the qualitative data collection method was used, with the semi-structured interview approach. During implementation, there were a number of predetermined questions with room for the respondents to add information that was of value to the study. The method was chosen because we wanted to obtain the respondents experiences and opinions regarding how the factors differed depending on the geographical location of the work performance. In the theoretical frame of reference, the selected factors motivation, communication and cohesion are presented. In the analysis section, theory and empiricism are contextualized with previous studies. The study showed that Covid-19 had the greatest impact on motivation regarding work from home, but also affected certain parts of work from the workplace. The communication had a positive effect on work from home but a negative effect on work from the workplace, and finally the respondents experienced a negative effect on cohesion. Finally, four recommendations were given to improve the work environment.

Trenden är tydlig, vi arbetar flexiblare nu för tiden och det verkar vara början på en strukturomvandling av arbetsmarknaden, det har blivit extra tydligt under Covid-19 pandemin. De absolut flesta som arbetar på distans arbetar hemifrån och våra hem måste anpassas till dessa flexibla arbetsformer. Den vanligaste lösningen på problemet är att ta med kontoret hem. Arbetsgivare erbjuder ofta de anställda att ta med stolen eller skrivbordet hem men storleken och estetiken på kontorsmöbler passar inte in i hemmiljön. Vi vill inte ha ett kontor som ser ut som ett hem, inte heller ett hem som ser ut som ett kontor. I det här arbetet undersöker jag estetiken och hur förutsättningarna för distansarbete hemifrån kan förbättras. Ett tidigare projekt kallat Home, som behandlade distansarbete ligger till bakgrund för mitt examensarbete och är en anledning till att jag valt att djupare syna ämnet. Jag har lärt känna problematiken och behoven genom en litteraturstudie där jag granskat olika rapporter och vetenskapliga artiklar för att förstå distansarbete och dess för- och nackdelar. Användarstudier har också genomförts för att lära känna användarna och förstå deras behov, samt samtalat med experter för att fånga in detaljkunskap inom området. Det har lagt grunden för den kreativa fasen bestående av idégenerering och prototyparbete. Det resulterade i ett designförslag som heter Pop, ett flexibelt och kompakt skrivbord för deltidsdistansarbete med platsbrist i hemmet. / There is a distinct trend that we work more flexible nowadays and it seems to be the beginning of a structural transformation of the labour market. This has become clear during the Covid-19 pandemic. The majority of remote workers are stationed in their homes. Therefor our homes must adapt to the change in favor for these flexible working conditions. The quick solution is often to bring the office home, but the size and the aesthetics of office furniture does not fit in the environment of the home. We do not want to have an office that looks like home, or a home that looks like an office. In this essay I investigate the aesthetics and how the conditions for remote work from home can be improved.  An earlier concept called Home, a project about remote work has laid the foundation for my bachelor’s degree essay and is one of the reasons I wanted to explore the subject further.  By studying reports and scientific research I have deeply got to know the conditions for remote work, user’s needs, and the associated problems.  I have also interviewed users as well as professionals, to gather expertise. This has laid the base for my creative work – generating ideas and prototyping. This resulted in a design proposal called Pop, a flexible and compact desk for part-time remote workers who has a lack of space.

Under Covid-19-pandemin har organisationer med hjälp av digitaliseringen genomgått en omställning från kontorsarbete till hemarbete i en större utsträckning än tidigare. Förflyttningen av personal till hemmet och nya kommunikationskanaler har lett till en ökad hotbild gentemot organisationer och dess medarbetare som arbetar med känslig information. Höga krav ställs därför på en god informationssäkerhetsnivå inom organisationer, vilket kräver ett systematiskt styrningsarbete av informationssäkerhet. En nyckelfaktor i efterlevnaden av organisationers regler för informationssäkerhet är tydlig kommunikation och utbildning i syfte att öka medvetenheten och förmågan hos medarbetarna i organisationen. Genom en kvalitativ ansats beskriver denna fallstudie hur olika medarbetare som arbetar hemifrån kan uppleva informationssäkerhet och hur en organisation kan arbeta med styrning av informationssäkerhet i samband med att medarbetarna arbetar hemifrån. Studien presenterar också likheter och skillnader som finns mellan dessa två perspektiv. Vi har genomfört åtta intervjuer med olika personer från en fallorganisation som har flyttat större delen av sin arbetsstyrka från arbetsplatsen till hemmet.  Studiens resultat är att efterlevnaden av informationssäkerhet är beroende av en organisations kultur och personalens säkerhetsmedvetande. Motivationsfaktorer för att följa regler för informationssäkerhet har i fallet följt delarna i Protection Motivation Theory och Fogg Behavior Model. Vi ser också att borttagandet av sociala kontakter och påminnelser försvårar för medarbetare att arbeta på ett informationssäkert sätt och för organisationen att påverka sina medarbetare. Vidare är också avsaknaden av kontroll vid utbildning och kommunikation en faktor som är organisationen inte har åtkomst till, detta är ett problem då det försvårar för en organisation att bygga en bild över medarbetarnas kompetens. Insatser för att öka medvetenheten om informationssäkerhet bör ske löpande och det ska vara enkelt för medarbetaren att göra rätt och hitta väsentlig information. / During the Covid-19 pandemic, organisations have shifted from office work to work at home to a greater extent than before with the help of digitalisation. The shift of staff to the home and new communication channels have led to an increased threat to organisations and their employees working with sensitive information. High standards of information security are required within organisations, which calls for great governance efforts regarding information security. Clear communication and training to increase the awareness and capability of employees in the organisation is a key factor in ensuring compliance with the organisation's information security rules. Through a qualitative approach, this case study describes how different employees working from home experience information security efforts and how an organisation can work on information security governance. The study also presents similarities and differences that exist between these two perspectives. We conducted eight interviews with different people from different parts of an organisation that has moved most of its workforce from the workplace to their home.  The findings of the study are that compliance with information security is dependent on an organisation's culture and the security awareness and ability of its staff. Motivational factors for information security compliance in the case followed the elements of Protection Motivation Theory and Fogg's Behavior Model. We also see that the removal of social contacts and reminders makes it more difficult for employees to work in an information-secure manner and for the organization to influence its employees. Furthermore, the lack of control in training and communication is also a factor that is not accessible to the organisation, this is a problem as it makes it difficult for an organisation to build a picture of the competence of its employees. Efforts to raise awareness of information security should be ongoing and it should be easy for employees to do the right thing and find essential information.

Hemarbete har blivit vardag för många med ett administrativt yrke. Det har funnits olika syn på huruvida hemarbete bidrar till högre produktivitet eller inte. Flera organisationer har börjat fundera på om de ska implementera hemarbete som en beständig förändring efter Corona-pandemins slut. Det finns tidigare forskning på hur produktivt det är att arbeta hemifrån men forskning som är inriktad på upplevd produktivitet vid hemarbete identifierades inte. Med bakgrunden av egen erfarenhet av hemarbete och en nyfikenhet kring konsekvenserna av hemarbetet växte syftet med studien fram. Syftet med denna studie är att utforska anställdas upplevda produktivitet vid förändringen till hemarbete i en verksamhet och vilka faktorer som påverkar den. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. Datainsamlingen baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstemän som arbetat hemifrån under Corona-pandemin. Genom den insamlade data som intervjuerna bidrog med, identifierades centrala teman genom sortering och kodning av materialet. Av analysen genererades det totalt 13 teman där fem av dessa valdes ut som mest återkommande och som sedan genererade i sig sju underkategorier. Underkategorierna var kontorsspring, familjemedlemmar, missar att ta pauser, vågar inte ta pauser, anpassat efter individen, organisationskultur och balans. Dessa teman kopplades till teori för att skapa mening. Analysen bidrog till en diskussion kring vikten av individens och organisationens samspel. Att en strategi går åt samma riktning, vilken både individen och organisationen är en del av, skapar en samstämmighet. Respondenterna ville fortsätta arbeta hemifrån efter Corona-pandemin i en balans med kontorsarbete. Anställdas upplevda produktivitet vid hemarbete konstaterades vara högre än vid kontorsarbete i fallstudien, de faktorer som påverkar är de teman som ovan presenterats. / Working from home has become commonplace for many with an administrative profession. There have been various findings as to whether homework contributes to higher productivity or not. Several organizations have begun to consider whether to implement remote working as a strategy after the Corona pandemic's end. There is previous research on how productive it is to work from home, but research that focuses on perceived productivity when working at home was not identified. With the background of our own experience of working from home and a curiosity about the consequences of it, the purpose of the study emerged. The purpose of the study is to explore employees perceived productivity when changing to working from home in an organization and what factors that affect it. The thesis is a qualitative case study with an inductive approach. The data collection is based on a qualitative semi-structured interview with white-collar workers who worked from home during the Corona pandemic. Through the collected data that the interviews contributed, key themes were identified through sorting and coding of the material. The analysis generated atotal of 13 themes, five of which were selected as the most recurring and which then generated seven subcategories. The subcategories were office running, family members, failing to take breaks, not daring to take breaks, adapted to the individual, organizational culture, and balance. These themes were linked to theory to create meaning. Analyze contributed to a discussion about the importance of the individual and the organization's interaction. That a strategy goes in the same direction, of which both the individual and the organization are a part, creates a coherence. The respondents wanted to continue working from home after the Corona pandemic in a balance of office work. Employees' perceived productivity in working from home was found to be higher than in office work in the case study, the factors that affect are the themes presented above.

I samband med Covid-19-pandemin har en snabb omställning skett i det svenska arbetslivet och många har övergått från arbete på kontor till arbete hemifrån enligt restriktioner (Folkhälsomyndigheten 2020). Studiens syftet är att öka förståelsen för offentligt anställdas upplevelse av hemarbete i relation till psykosocial hälsa och utifrån det belysa vad som kan tas i beaktning vid arbetsorganisering efter pandemin. Således utgår studien ifrån två frågeställningar där den första berör upplevelsen av hemarbete medan den andra berör en tänkbar framtid i arbetets utformning. Studiens empiri har formats genom semistrukturerade intervjuer, vidare bygger studien på ett fenomenologiskt förhållningssätt där intervjuerna väglett den teori som lyfts upp. Empirin har vidare analyserats med hjälp av olika teorier och begrepp som främst antar ett socialpsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att upplevelserna av hemarbete är både positiva och negativa i förhållande till den psykosociala hälsan. Upplevelserna är i stora drag entydiga även om viss variation beroende av individuella faktorer återfinns. Avsaknaden av sociala relationer för både arbetet och välbefinnandet tillsammans med ökad integrering av arbete och fritid har varit de tyngre betonade resultaten. Samtidigt har självständiga arbetsuppgifter visat sig fungera bättre i hemmiljö och medarbetarna upplever en ökad effektivitet och minskad restid som två starka fördelar. / Due to the Covid-19 pandemic the working life has changed dramatically in Sweden where people are restricted to work in their original workplace and instead instructed to work from home (Folkhälsomyndigheten 2020). Through semi structured interviews this study aims to understand employees' experience of home based telework in the public sector, mainly in relation to their psychosocial health, and based on that shed light on how work could be organized post Covid-19. The study utilizes two questions to answer the purpose, where the first one focuses on the employees' experience of home based telework while the second one focuses on how future work could be organized. The empiric is based on a phenomenological approach where the interviews have guided the theory, and it has been further analyzed with the help of different social psychological perspectives. The main result shows that the experience of home based telework has both positive and negative characteristics relative to psychosocial health. The experience is broadly unambiguous although some variation depending on individual factors have been found. The absence of social relations for both work and wellbeing together with an increased integration of work and leisure have been the most strongly emphasized results. Simultaneously, independent work tasks have proven to operate better in the home environment and employees experience increased efficiency and reduced travel time as two major benefits.

Omställningen till påtvingat distribuerat arbete har resulterat i påföljder, bland annat att anställda tvingats jobba hemifrån. Det har utgjort positiva såväl som negativa faktorer, vilket är undersökningens utgångspunkt. Studiens syfte är att studera hur mjuka och hårda faktorer påverkats under systemutvecklares omställning till arbete hemifrån under Coronapandemin. Fokus ligger primärt på att undersöka samband mellan faktorer som påverkats under det påtvingat distribuerade arbete. Även undersöka hur omställningen till påtvingat arbete upplevs ha fungerat och en sia om hur framtida arbetsveckor kan komma att se ut. Där mjuka faktorer syftar till mänskliga faktorer, som självdisciplin, kommunikation m.fl. och hårda faktorer innebär mer systemnära faktorer och behandling av data- och informationssäkerhet, versionshanteringssystem m.fl. Fokus ligger primärt på att undersöka samband mellan faktorer som påverkats under omställningen till påtvingat distribuerat arbete under Coronapandemin. I studien studeras hur systemutvecklare upplever omställningen vid påtvingat distribuerat arbete. I studien används kvalitativ datainsamlingsmetod i form av intervjuer med 5 anställda systemutvecklare på ett produktbolag i Västsverige. Intervjuerna var semistrukturerade och togs fram genom målstyrt urval. Frågorna i intervjuguiden utgick ifrån mjuka, mänskliga faktorer och hårda mer systemnära faktorer för att återspegla litteraturöversiktens analysmodell där faktorer delats upp i två övergripande teman. Undersökningsfrågorna i studien lyder: Hur har hårda och mjuka faktorer påverkats under omställningen till påtvingat distribuerat arbete? Hur upplevs omställningen till arbete hemifrån fungerat? Hur kan framtida arbetsveckor se ut? Resultat från studien visar på att mjuka faktorer är de faktorer som påverkats mest av omställningen till påtvingat distribuerat arbete, men att både mjuka och hårda faktorer samverkar vid omställningen. Några av slutsatserna som föreliggande studie har identifierat är att omställningen på ”Anonym” överlag fungerat bra att systemutvecklare och teorier nämner att framtida arbetsveckor kan bli annorlunda efter Coronapandemin och att hårda och mjuka faktorer enligt respondenterna påverkats under omställningen till påtvingat distribuerat arbete under Coronapandemin, men att de mjuka påverkats mer än de hårda.

Till följd av restriktioner från covid-19-pandemin arbetar en stor del av Sveriges arbetstagare på distans. Den förändringen innebär stora implikationer för arbetstagarnas arbetsmiljö. Med en kvalitativ ansats och semi-strukturerade intervjuer har denna studie undersökt hur chefer och HR-medarbetare vid Umeå universitet upplever arbetsmiljöarbete med personal på distans. Därtill syftade studien till att identifiera vilka möjligheter och utmaningar som upplevs föreligga ett fortsatt distansarbete efter covid19-pandemin. Studiens resultat visar att övergången till distansarbete har inneburit nya krav på medarbetares arbetsmiljö. Bristande sociala interaktioner, arbetsmiljön i hemmet och medarbetarnas varierade uppfattning om hur väl arbetssättet fungerar är exempel på nya krav som har krävt nya åtgärder. Genomförandet av åtgärder kunde i sin tur upplevas begränsat. Studien visar att arbetsmiljö vid distansarbete är ett komplext område där fysiska, sociala och organisatoriska faktorer samspelar med medarbetares individuella preferenser. Vid övervägande om distansarbete framåt har organisationen som undersökts därför många faktorer att ta hänsyn till.

I samband med covid-19 pandemin tvingades mängder med scrumteam att arbeta hemifrån vilket ändrade förutsättningarna för deras kommunikation. Omställningen har lett till att det inte varit genomförbart att kommunicera face-to-face i samma utsträckning som tidigare. Kommunikationen spelar en viktig roll för att ett team som arbetar agilt ska lyckas med sin utvecklingsprocess. Scrum är utvecklat för att främja samarbete och en bra kommunikation. Syftet med denna studie är att undersöka hur påtvingat hemarbete påverkat kommunikationen i scrumteam som tidigare arbetat tillsammans på kontor. Studien använde en kvalitativ forskningsansats och data samlades in via semistrukturerade intervjuer och tolkades utifrån Media Synchronicity Theory (MST). Resultatet visar att kroppsspråk och respons har reducerats efter omställningen till hemarbete och att den informella kommunikationen har påverkats på grund av avsaknaden av face-to-face kommunikation. Det har även framkommit indikationer på att kommunikationskanalerna som används i det dagliga scrummötet inte är de mest fördelaktiga utifrån den teoretiska analysen. / The covid-19 pandemic enforced large numbers of scrum teams to work from home, which changed the conditions of their communication. The change has led to it not being possible to communicate face-to-face to the same extent as before. Communication plays an important role for an agile team to succeed in their development process. Scrum is developed to promote good communication and collaboration. The purpose of this study is to investigate how enforced working from home has affected communication in scrum teams that previously worked together in offices. This study used a qualitative research approach. Data were collected through semi-structured interviews and interpreted based on Media Synchronicity Theory (MST). The results show that body language and feedback have been reduced after the transition to enforced working from home and that informal communication has been affected due to the lack of face-to-face communication. There have also been indications that the communication channels used in daily scrum are not the most advantageous based on the theoretical analysis.

Studiens syfte är att undersöka hur relationen mellan privatliv och arbetsliv skiljer sig mellan män och kvinnor som distansarbetar på Halmstad Kommun. Syftet är även att få en tydlig bild av hur distansarbete skiljer sig mellan män och kvinnor och om det påverkar arbetsdelningen i hemmer utifrån en könsrelation. Studiens resultat har samlats in genom åtta kvalitativa intervjuer med kvinnor och män vars svar har analyserats med hjälp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet och Sue Campbell Clarks gränsteori. I slutsatserna påvisas det att de intervjuade kvinnorna och männen anser att relationen mellan privatliv och arbetsliv påverkas av distansarbete. Kvinnorna som intervjuats anser att den typiska könsfördelningen vad gäller arbetsdelningen i hemmer blir mer tydlig vid distansarbete. Männen som intervjuats anser att det har ett ökat ansvar gällande hemarbete när de distansarbetar. / The study aims to investigate how the relationship between private life and working life differs between men and women who work remotely in Halmstad municipality. The aim is also to get a clearer picture of how remote work differs between men and women and if it affects the division of labor in the home based on a gender relationship. The results of the study have been collected through eight qualitative interviews with women and men whose answers have been analyzed using Yvonne Hirdman’s theory of the gender system and Sue Campbell Clark’s Work/Family border theory. In the conclusions, it is stated that the interviewed women and men believe that the relationship between private life and working life is affected by remote work. The women who were interviewed believe that the typical gender distribution in terms of the division of labor in the home becomes clearer when working remotely. The men interviewed believe they have an increased responsibility regarding household chores when they work remotely.