In Sweden and around the world, there has been a pandemic during the years 2020 and 2021. People who have been working in offices have, to a large extent, been encouraged to work from their homes and as a result, it has been noticed that working from home has a possibility to continue after thepandemic is over. With this in mind, the question how housing and working conditions should bedeveloped for this to be achievable in the long run is raised. The project has been carried out with the aim of investigating how housing can be designed to enable working from home and be a valid option even after the pandemic. The study has been carried out in four steps: • A literary study of working from home, different types of offices and housing development has been carried out. This was to get a clear picture of what is required of a workplace to be able to get good work result and how homes can be designed so working from home does not disturb the home life. • A survey to find out how working from home has been perceived by people during the pandemic and what would enable them to work from home in the future. • A site analysis, the site that is projected is located in Stockholm and will function as an interaction with the rest of the area. The area that has been chosen is Värtahamnen, which with an already planned block, is the basis for the location and design of the apartment building. • A design phase. Research by design shows what an apartment building adapted for home based work can look like. Three target groups were selected: singles, cohabitants and families The results of the study show that a majority of people are willing to have their working situation as a combination of working from home and going to an office. As the social part of pandemic and working from home has made people feel too isolated, they want to be able to get social interaction during the work week. After collecting information about, different types offices, housing design and Värtahamnens planned conditions, a program for an apartment building has been developed. Four apartments with different living spaces were chosen to show different conditions people have had when working from home. - 30 sqm Singel- 25 sqm Singel- 56 sqm Cohabitant- 83 sqm Family The building was developed with the aim that working from home should be a possible alternative for the residents. The neighborhood and the area should also be able to provide for the needs that theresidents have, within a reasonable distance. As the information from the questionnaire and the literature study can be interpreted differently depending on who is studying it, the way the building and apartments are developed will not be definitive but will work as a proposal from those who conducted the study, this makes the answers to the report one of several possibilities. / I Sverige och i världen har det under åren 2020 och 2021 pågått en pandemi. Personer som jobbat på kontor har i stort utsträckning blivit uppmuntrade att jobba hemifrån och som effekt ser man möjligheten med hemarbete även efter pandemin. Med detta i åtanke uppstår frågan hur bostäder och arbetsförhållanden ska utvecklas för att det ska vara görbart i längden.Examensarbetet har utförts i syfte att undersöka hur bostäder kan utformas för att underlätta hemarbete och vara en möjlighet även efter pandemin. Studien har utformats i fyra olika steg: En litteraturstudie, där en fördjupning kring hemarbete, kontor och bostadsutveckling har utförts. Detta för att få en tydlig bild över vad som krävs av en arbetsplats för att få ett bra arbetsresultat och hur bostäder kan utformas för att få en bra samvaro tillsammans med arbete. • En enkätundersökning för att få reda på hur hemarbetet har uppfattats av människor under pandemin och vad som skulle underlätta deras hemarbete i fortsättningen. • En platsanalys. Områdets som är valt är placerat i Värtahamnen, Stockholm. Området har redan ett planerat kvarter och står som grund för placeringen samt utformning av flerbostadshuset. • En gestaltning. Genom research by design visas det hur ett flerbostadshus anpassat för hemarbete kan se ut. Tre målgrupper valdes ut: ensamstående, sambo och familj. Resultatet av förundersökningen visar att en majoritet kan tänka sig att jobba med en kombination av hemarbete och kontor. Då den sociala delen i hemarbetet har gjort att människor känner sig för isolerade vill man ha en möjlighet att få socialt utbyte under arbetsveckan. Efter insamlad information om hemarbete, kontorsformer, bostadsutformning och Värtahamnens förutsättningar har förslagshandlingar till ett flerbostadshus för hemarbete tagits fram. Resultatet blev fyra lägenheter. - 30 kvm Singellägenhet- 35 kvm Singellägenhet- 56 kvm Sambo- 83 kvm Familj Byggnaden är framtagen i det syfte att hemarbete ska vara ett möjligt alternativ för de boende.Utformningen av lägenheterna är gjord så att hemarbete och samvaron i hemmet inte ska påverka varandra negativ. Som komplement till lägenheterna utformades också två kontorsvarianter, en privat för de boende och allmän. Detta gör att de boende kan arbete på tre sociala nivåer. Kvarteret och området ska erbjuda de vardagliga behov som de boende har inom rimliga avstånd. Då informationen från enkäten och litteraturstudien kan tolkas olika beroende på vem det är som tar del av den blir svaret på undersökningen inte definitiv utan ett förslag från dem som har genomfört undersökningen, detta gör att svaren på rapporten blir en av flera möjligheter.

Studien syftar till att undersöka de anställdas uppfattning om det tillvägagångssätt de har, inom grön rehabilitering med naturen som hjälpmedel, för att stötta kvinnor med stressrelaterat utmattningssyndrom tillbaka till sysselsättning. Vidare undersöks hur de anställda uppfattar studie- och yrkesvägledarens yrkesroll och vilka kompetenser vägledare besitter som kan bidra till rehabiliteringen. Denna studie har genomförts med hjälp av sex kvalitativa intervjuer med anställda vid fem olika gröna rehabiliteringsenheter för att få en så målande bild som möjligt över hur det ser ut på olika gårdar. Informanterna vittnar om en framgångsrik rehabilitering där deltagarna får möjlighet till lugn och ro i sin rehabilitering och där forskning pekar på den gröna miljöns positiva effekter. Orsakerna till stressrelaterat utmattningssyndrom hos kvinnor är framförallt det oavlönade hemarbetet samt bristen på återhämtning och de höga kraven som finns både i arbets- och hemmamiljön. Några informanter skulle vilja se en större samverkan inom den gröna rehabiliteringen där deltagarna får chansen att träffa olika professioner med olika kompetenser på samma plats. Grossi och Jeding (2018) menar att personer med utmattningssyndrom kan ha svårt att navigera sig mellan flera utspridda enheter och att det tar för mycket energi. I en sådan samverkan anser vi att en studie- och yrkesvägledare har en given roll då utbildade vägledare besitter kunskaper som kan hjälpa och stötta deltagarna ur ett stressrelaterat utmattningssyndrom.

Det här är ett examensarbete på kandidatnivå inom Produktdesign där användarcentrerad design har använts för att kartlägga problematik, undersöka möjligheter samt finna designlösningar som möter de behov som finns för dem som studerar och arbetar hemifrån i samboskap under covid-19 pandemin. Forskningsfrågan för studien lyder  ”Hur kan man genom design optimera arbetsklimatet i hemmamiljö när man lever i ett samboskap under en pandemi?” Syftet är att sätta en rumsavdelande produkt i kontext till frågan och problematiken som uppstår i hemarbetet. Informanterna som varit delaktiga i studien är personer som berörs av frågan och är unga vuxna som lever i samboskap och arbetar eller studera hemifrån. Personerna i fråga har delat med sig av sina erfarenheter under en användarcentrerad designprocessen som bestått av kontext analytiska metoder såsom en enkätundersökning samt intervjuer för att kartlägga vanor, behov och vanligt förekommande störningsmoment i distansarbetet. Med uppföljning av ett designdeltagande i form av workshops och fokusgrupper för att kontextualisera en avskiljande produkt efter informanternas behov. Resultatet är en anpassningsbar vikvägg, som koncept skall produkten vara en del av diskussionen kring den problematik som uppstår vid distansarbete och studier och hur produkten i sig kan vara en del av förändringen till mer arbetsvänliga hemmakontor och arbetsplatser under rådande pandemi. / This is a bachelor’s thesis in Product Design where user centered design has been used to map problems, investigate possibilities and find design solutions that meet the needs of those who study and work from home together during the covid-19 pandemic. The research question for the study is “How can design optimize the work climate in a home environment when you live in a household of several people during a pandemic?” The purpose is to put a room-dividing product in context to the issue and problems that arise when you’re working from home. The informants who participated in the study are people who are affected by the issue and are young adults who live together and work or study from home. The people in question have shared their experiences during a user centered design process consisting of context analytical methods such as a survey and interviews to identify habits, needs and everyday problems. With follow up of a design participation in the form of workshops and focus groups to contextualize a dividing product according to the informants needs. The result is an adaptable folding wall, as a concept the product should be part of the discussion about the problems that arise during teleworking and studies and how the product itself can be part of the change to more work friendly home offices and workplaces during the current pandemic.

Vi går mot ett digitalt samhälle och fler och fler myndigheter jobbar för att deras kunder ska välja deras digitala kanaler först. Covid-19 tvingade även personalen att välja de digitala mötena i första hand. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur aktiva de deltagande i de digitala mötena är samt hur det vardagliga lärandet påverkas av de digitala mötesformerna. Författaren har försökt att få svar på dessa frågor genom att genomföra en kvantitativ enkätstudie på Arbetsförmedlingens personal i Blekinge. Sedan restriktionerna för pandemin startade har alla sina interna möten via digitala plattformar och använder sig dagligen av sina kollegor i sitt vardagliga lärande. Resultatet har visat att man kan fortsätta arbeta hemifrån efter pandemin ett par dagar i veckan, men på grund av stängd kamerafunktion och teknikstrul så har det varit svårt att aktivt delta i mötena. Att ta till sig av det vardagliga lärandet går, men den spontana frågan man brukar ställa när man ser en kollega i korridoren uteblir och det blir i stället ett letande efter vem som man känner att man kan störa. Slutsatsen är att hade verktygen fungerat som de ska så hade fler varit aktiva i de digitala mötena men att saknaden av kollegor gör att man behöver vara på arbetet mycket för att det vardagliga lärandet ska fungera smidigare.

En kvalitativ studie om förändringarna i den sociala arbetsmiljön under hemarbetet på grund av coronapandemin, utifrån ett medarbetarperspektiv.   Studiens syfte är att undersöka hur den sociala arbetsmiljön har förändrats vid arbete hemifrån genom att lyssna på medarbetarnas hittills insamlade upplevelser om hemarbete under coronapandemin. Syftet besvaras med följande frågeställningar: 1. Hur har den sociala arbetsmiljön sett annorlunda ut under hemarbetet jämfört med arbete på arbetsplatsen enligt intervjupersonerna? 2. Vilka faktorer påverkar intervjupersonernas upplevelser om hemarbete enligt resultaten från intervjuerna, och på vilket sätt? Empirin består av tidigare forskning kring den sociala arbetsmiljön, och speciellt kring faktorer som har visats att påverka den sociala arbetsmiljön. De faktorerna som har valts ut att tillämpas i den här studien på grund av dess relevans är motivation, arbetsgruppen, kommunikation och socialt stöd. Återkommande forskare kring dessa ämnen är Heide, Rubenowitz, Lennéer Axelson och Thylefors. Datan samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med fem intervjupersoner från fem olika organisationer. De utvalda intervjupersonerna är medarbetare som jobbar vanligtvis i en kontorsmiljö, men har på grund av coronapandemin jobbat hemifrån i minst två månader på heltid under år 2020. Alla intervjuer hölls på distans på grund av att det var det enda alternativet med tanke på den rådande pandemin. Datan analyserades utifrån en kategorisering som grundade sig på de fyra relevanta teoretiska faktorerna som kan påverka den sociala arbetsmiljön: motivation, arbetsgruppen, kommunikation och socialt stöd. Författarna bytte intervjumaterialet efter transkriberingen så att den andra författaren fick göra analysen för att inte omedvetet påverka resultatet utifrån känslorna som vi fick i intervjuerna eftersom endast språket skulle analyseras. Studieresultaten visade att hemarbetet kan göras till en mer trivsam upplevelse för medarbetare genom att ordna regelbundna socialt distanserade tillfällen för audio-kontakt i arbetsgruppen, och genom att uppmuntra medarbetare till att tänka igenom deras egen kontorslösning vid hemarbete. Andra sätt att öka trivseln i hemarbete för medarbetare är att skapa tydliga online-rutiner för distanserad kommunikation inom organisationen, samt uppmuntra och stötta medarbetare i positivt tänkande. / This is the final assignment for a Bachelor's Degree in Leadership and Organization at Malmö University. The aim of this study is, through qualitative interviews with associates from different organizations, to examine the changes in the social work environment while working from home during the corona pandemic. The aim will be answered with the following research questions:    1. How do the interviewees describe the changes in the social work environment during work from home?   2. Which factors seem to affect the interviewees’ experiences of working from home, and in what ways do they affect their experiences of working from home?    The theoretical background consists of factors that have been detected to affect the social work environment in earlier studies considering the social work environment. The factors that have been chosen to be applied in this study are inner motivation, workgroup, communication and received social support. Researchers that are recurring in this study are Heide, Rubenowitz, Lennéer Axelson and Thylefors. The data was collected by five semi-structured interviews with five individuals from five different professions. All interviewees are associates (not leaders) and have been working from home due to the corona pandemic for at least two months full-time during 2020.  Data analysis was grounded on the four relevant theoretical factors that have in previous studies seen to affect the social work environment: motivation, workgroup, communication and received social support. Only the language was analyzed, and the writers did therefore switch the collected interview material after the transcript, to ensure that unconscious experiences from the interviews would not affect the analysis and therefore the results of the study. The results of the study indicated that making working from home a more positive experience for the associates can be done by focusing on organizing regular social distanced opportunities for audiocontact between the work group, and by encouraging associates to reflect on their own office set-ups during work from home. Other ways to make working from home a more positive experience for associates is creating online routines for distanced communication within the organization, as well as encouraging and supporting the associates in positive thinking.

Denna studie fokuserar på villkor för lärande i arbete i samband med hemarbete på grund av den globala covid-19-pandemi som råder för tillfället. Syftet med studien är att undersöka hur konsulter upplever villkorenför lärande i arbete under hemarbetet. Studien utgår från ett arbetsplatslärandeperspektiv, vilket innebär att arbetsplatser ses som lärandemiljöer (Billett, 2001). Forskning om lärandet i arbetet delas ofta upp i formellt och informellt lärande (Tynjälä, 2008). Centralt för informellt lärande i arbetet är att kollegor lär sigtillsammans, vilket styrker arbetsgruppens betydelse (Cuel, 2020). Eftersom sociala relationer i arbetet ses som ett betydande villkor för informellt lärande, är det viktigt att arbetsplatser erbjuder diskussionsmöjligheter för kollegor emellan (Billett, 2001). Ellström (1996b) menar även att bland annat arbetsmässiga mål utgör viktiga villkor för lärande i arbetet vid sidan av delad kunskap.Studien baseras på intervjuer med sex konsulter som arbetar hemma under covid-19-pandemi. Intervjuerna har analyserats tematiskt för att kunna få fram en strukturerad förståelse av konsulternas upplevelser av villkor för lärande i arbete vid hemarbete. Studiens resultat visar att villkoren för sociala relationer i konsulternas arbete spelar en nyckelroll för lärande vid hemarbete. Kollegors närvaro är viktigt för att kunna dela arbetsrelaterad kunskap. Detta gör att fungerande digitala verktyg för kommunikation blir ett betydelsefullt lärandevillkor vid hemarbete. Att kunna pröva sig fram i arbetet visar sig också vara centralt för konsulters lärande vid hemarbete. Tydliga mål i arbetet formar i sin tur grunden för lärandet i dagliga arbetsuppgifter.Avsaknaden av en fysisk gemensam arbetsplats är däremot uppenbar bland konsulterna, vilket kan ses som en utmaning för lärande vid hemarbete. De möjligheter som studien specificerar för lärande vid hemarbetevisar hur möten kan hållas och kunskap delas platsoberoende. / This study focuses on conditions for learning in work associated with working at home due to the global covid-19-pandemic. The purpose of this study is to investigate how consultants experience conditions for learning in work during working at home. This study is based on the workplace learning perspective, which means that workplaces can be seen as environments for learning (Billett, 2001). Research about learning in work is often divided into formal and informal learning (Tynjälä, 2008). It is central for informal learning in work, that employees are learning with each other, which strengthens the meaning of the working group (Cuel, 2020). Because of social relations seem to be a considerable condition for informal learning in work, it isimportant that workplaces offer possibilities for discussions between coworkers (Billett, 2001). Ellström (1996b) means too that work goals constitute important conditions for learning in work beside shared knowledge. The study is based on interviews of six consultants who are working at homes during covid-19-pandemic. The interviews have been thematically analyzed to get a structured understanding of consultant’s experiencesof conditions for learning in work during work at home. Results in this study shows that conditions for social relations in consultants’ work are in a key role for learning while working at home. The presence of colleagues is significantly important in sharing of working related information. For this to be likely, functional digital tools for communication turned out to be particularly significant. To be able to try out in work seem also to be central for consultants learning in work at homes. Clear goals for its part form the ground for learning in daily working tasks. The lack of a physical common workplace, on the other hand, is obvious which points out obstacles that working at home results in learning. Possibilities that this study specifies for learning during work at home show how meetings can be hold and knowledge is shared independent of the location.

Uppsatsens syfte är att undersöka om och vilka anpassningar i hemmet människor har gjort för att arbeta hemifrån under pandemin covid-19. Dessutom undersöks huruvida detta i sådant fall påverkat upplevelser av och känslor för hemmet. Studien är genomförd med en kvalitativ metod som tillämpats genom 15 stycken semistrukturerade intervjuer med människor som berörts av Folkhälsomyndighetens allmänna råd om att arbeta hemifrån. Resultaten från intervjuerna belyses ur ett teoretiskt ramverk som baseras på en modell för platsers betydelse samt boundary management theory vilket innefattar taktiker för gränsdragningar i hemmet. Resultatet visar att människor har anpassat sina hem och även sig själva. Dels har de anpassat sina hem fysiskt med objekt som förknippas med kontorsarbete, dels har människors tidsperspektiv påverkats och temporala strategier har använts. Hemmets nyskapade dualism i form av att vara både hem och arbetsplats har påverkat människors känslor på olika sätt. Sammantaget har hemmet upplevts som positivt i samband med hemarbete, men inte uteslutande.

Syftet med studien var att undersöka de förhoppningar som kontorsanställda hade om hur ett framtida arbetsliv, enligt deras mening, bör te sig efter det att de har blivit tvingade att arbeta på distans. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med bekvämlighetsurval kombinerat med snöbollsurval vilket resulterade i tolv intervjudeltagare (n=12). De kom från flera olika verksamheter och hälften var kvinnor och hälften var män. Data från intervjuerna bearbetades med en tematisk analys och resulterade i fyra teman vilka var: 1) frihet i arbetslivet, 2) stöd från arbetsgivare, 3) socialt behov samt 4) attraktiv arbetsgivare. Slutsatsen av studien var att det viktigaste för alla deltagare var att ha en valfrihet gällande var de utförde sitt arbete och de hade en förhoppning att fortsättningsvis kunna ha någon form av hybridlösning. Flera deltagare hoppades även att deras arbetsgivare skulle ta ett större arbetsmiljöansvar vid distansarbete. Vidare uttryckte några deltagare en förhoppning att framöver fortsätta kunna utföra affärsresor för att få det fysiska mötet med kollegor och samarbetsparter från andra orter och länder. / The purpose of this study was to explore the wishes of office employees who have been distance working as prompted by the Covid-19 Pandemic. More specifically, we wanted to find out what wishes that the participants had for their future work life after the pandemic. The qualitative study was designed based on semi-structured interviews. A convenience sample, using a snowball strategy, was selected resulting in 12 participants (n=12) divided equally between men and women. Data was analysed with a thematic analysis resulting in four main themes: 1) a freedom of choice, 2) employer support experience, 3) social needs and 4) employer attractiveness. Overall, participants expressed wishes for choosing their own workplace and have some form of hybrid solution. The participants also hoped that the employer would take a greater work environment responsibility. Some participants wished for the opportunity to still have business trips to get the physical meeting with colleagues and partners from other cities in Sweden and other countries.

The study aims to depict how systematic work environment management can be conducted during remote work. Furthermore, the study aims to present what health effects which can follow due to remote work and how the systematic work environment management can be conducted effectively during remote work. To investigate the aim of the study, an inductive approach has been used in order to achieve a generalizable theory. Moreover, a qualitative research strategy has been applied together with semi structured interviews. The focus of the study is from a managers perspective, whereas all of the respondents in the study have experience of being a manager or support of managers. In addition, all of the respondents in the study have insight in work environment management. The respondents’ answers and reasoning together with internal documents constitutes the collected data of the study. Further, the data was interpreted and presented jointly with the empirical data. To achieve a more complex understanding of the study’s data, research has been done to analyze the empirical data through a theoretical context. The study shows that the employees autonom influence of the choice of remote work benefits psychological health. Moreover, the study presents the importance of a distinct communication strategy and how it contributes to employees' psychosocial well-being. Furthermore, the study illustrates how a list of physical criterias can be undergone before employees process remote work to benefit a manner of prevention and that recurrent routines can be implemented to promote physical work environment during teleworking. Lastly, the study depicts how employees' individual conditions affect the chances to achieve a healthy work environment when working from home. / Studien syftar till att redogöra för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kan bedrivas vid hemarbete. Vidare syftar studien till att redogöra för vilka hälsoeffekter hemarbete kan resultera i och hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kan bedrivas framgångsrikt i framtiden vid hemarbete. För att uppfylla studiens syfte har en induktiv ansats använts för att kunna åstadkomma en generaliserbar teori. Vidare har en kvalitativ forskningsstrategi använtstillsammans med semistrukturerade intervjuer. Studien har utförts utifrån ett chefsperspektiv, där samtliga respondenter i studien antingen har egen erfarenhet av chefskap eller i stöttande av chefskap. Respondenterna i studien har alla kunskap inom arbetsmiljöarbete. Respondenternas svar och resonemang i intervjuerna tillsammans med interna dokument respondenterna delgett ligger till grund för studiens insamlade data. Efter datainsamlingen har den insamlade datan tolkats, för att sedan komma att presenteras tillsammans i studien. Efter att datan och tolkningen av datan skett har en teori inhämtats, i syfte att sätta den insamlade datan i en teoretisk kontext. Studien visar att arbetstagares autonoma inflytande över valet att arbeta hemifrån verkar främjande för den psykiska hälsan. Vidare visar också studien att tydlig struktur kring hur verksamheten kommunicerar, bidrar positivt till arbetstagares psykosociala välmående. Studien visar också att en genomgång av arbetstagares hemmiljö innan hemarbete bereds kan förebygga risker för fysisk ohälsa och att rutiner kan implementeras för att främja den fysiska arbetsmiljön vid hemarbete. Slutligen skildrar studien arbetstagares individuella skillnaders betydelse i att lyckas bedriva ett hälsosamthemarbete.

På grund av pandemin har individer i allt större utsträckning arbetat från det egna hemmet. Detta har resulterat i att förutsättningarna gällande hur arbete ser ut har förändrats och gränserna mellan arbetsliv och privatliv har blivit allt otydligare. Som en konsekvens av de otydliga gränserna mellan arbetsliv och privatliv påverkas livspusslet för många familjer. En del kämpar med att få gränserna att se ut som om de gick till arbetsplatsen och andra blandar friskt sin tid mellan arbetsliv och privatliv. Syftet med rapporten är att undersöka hur individer har förvaltat och hanterat sin tid i samband med hemarbete.  Den teoretiska referensramen behandlade en rad olika teorier, vissa mer etablerade och andra som utvecklade variationer på redan befästa teorier som berör balansen mellan arbetslivet och det privata livet. Balansen förklaras med hjälp av work life balance och även konflikter som kan uppstå mellan arbetsliv och privatliv. Vidare behandlade vi hemarbetets förutsättningar genom att ta upp digitalisering och flexibilitet i arbetslivet. Men även olika former av gränsdragningar kopplade till segregering och integrerings-strategier. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod och åtta personer som hade barn mellan åtta månader och tolv år. Våra intervjupersoner är bosatta i Mellansverige och hade arbetat administrativt i hemmet under delar av pandemin. Intervjupersonernas berättelser analyserades med hjälp av de teorier vi valt att ha som utgångspunkt. Syftet med studien besvarade vi med hjälp av tre frågeställningar. Studiens slutsats visar att våra intervjupersoner i många fall har ett tillitsbaserat ledarskap och hög flexibilitet i sitt arbete. De begränsningar som intervjupersonerna behöver förhålla sig till är barnomsorgen/skola och möten via teams. Alla intervju-personer utförde mer eller mindre någon vardagssyssla under arbetsdagen för att underlätta sin vardag på den privata tiden. Trots att intervjupersonerna har arbetat minst lika mycket som tidigare och många gånger mer, upplever de ändå att de har mer tid över till det privata livet, vilket vi kan koppla till frihetskänslan och makten att äga och planera sin tid själv. Valet flera av de intervjupersonerna har gjort med sin tid, är att de i flera fall minskat tiden på barnomsorgen för att få en mindre stressig vardag för sina barn.