Det här är ett examensarbete på kandidatnivå inom Produktdesign där användarcentrerad design har använts för att kartlägga problematik, undersöka möjligheter samt finna designlösningar som möter de behov som finns för dem som studerar och arbetar hemifrån i samboskap under covid-19 pandemin. Forskningsfrågan för studien lyder  ”Hur kan man genom design optimera arbetsklimatet i hemmamiljö när man lever i ett samboskap under en pandemi?” Syftet är att sätta en rumsavdelande produkt i kontext till frågan och problematiken som uppstår i hemarbetet. Informanterna som varit delaktiga i studien är personer som berörs av frågan och är unga vuxna som lever i samboskap och arbetar eller studera hemifrån. Personerna i fråga har delat med sig av sina erfarenheter under en användarcentrerad designprocessen som bestått av kontext analytiska metoder såsom en enkätundersökning samt intervjuer för att kartlägga vanor, behov och vanligt förekommande störningsmoment i distansarbetet. Med uppföljning av ett designdeltagande i form av workshops och fokusgrupper för att kontextualisera en avskiljande produkt efter informanternas behov. Resultatet är en anpassningsbar vikvägg, som koncept skall produkten vara en del av diskussionen kring den problematik som uppstår vid distansarbete och studier och hur produkten i sig kan vara en del av förändringen till mer arbetsvänliga hemmakontor och arbetsplatser under rådande pandemi. / This is a bachelor’s thesis in Product Design where user centered design has been used to map problems, investigate possibilities and find design solutions that meet the needs of those who study and work from home together during the covid-19 pandemic. The research question for the study is “How can design optimize the work climate in a home environment when you live in a household of several people during a pandemic?” The purpose is to put a room-dividing product in context to the issue and problems that arise when you’re working from home. The informants who participated in the study are people who are affected by the issue and are young adults who live together and work or study from home. The people in question have shared their experiences during a user centered design process consisting of context analytical methods such as a survey and interviews to identify habits, needs and everyday problems. With follow up of a design participation in the form of workshops and focus groups to contextualize a dividing product according to the informants needs. The result is an adaptable folding wall, as a concept the product should be part of the discussion about the problems that arise during teleworking and studies and how the product itself can be part of the change to more work friendly home offices and workplaces during the current pandemic.

Vi går mot ett digitalt samhälle och fler och fler myndigheter jobbar för att deras kunder ska välja deras digitala kanaler först. Covid-19 tvingade även personalen att välja de digitala mötena i första hand. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur aktiva de deltagande i de digitala mötena är samt hur det vardagliga lärandet påverkas av de digitala mötesformerna. Författaren har försökt att få svar på dessa frågor genom att genomföra en kvantitativ enkätstudie på Arbetsförmedlingens personal i Blekinge. Sedan restriktionerna för pandemin startade har alla sina interna möten via digitala plattformar och använder sig dagligen av sina kollegor i sitt vardagliga lärande. Resultatet har visat att man kan fortsätta arbeta hemifrån efter pandemin ett par dagar i veckan, men på grund av stängd kamerafunktion och teknikstrul så har det varit svårt att aktivt delta i mötena. Att ta till sig av det vardagliga lärandet går, men den spontana frågan man brukar ställa när man ser en kollega i korridoren uteblir och det blir i stället ett letande efter vem som man känner att man kan störa. Slutsatsen är att hade verktygen fungerat som de ska så hade fler varit aktiva i de digitala mötena men att saknaden av kollegor gör att man behöver vara på arbetet mycket för att det vardagliga lärandet ska fungera smidigare.

En kvalitativ studie om förändringarna i den sociala arbetsmiljön under hemarbetet på grund av coronapandemin, utifrån ett medarbetarperspektiv.   Studiens syfte är att undersöka hur den sociala arbetsmiljön har förändrats vid arbete hemifrån genom att lyssna på medarbetarnas hittills insamlade upplevelser om hemarbete under coronapandemin. Syftet besvaras med följande frågeställningar: 1. Hur har den sociala arbetsmiljön sett annorlunda ut under hemarbetet jämfört med arbete på arbetsplatsen enligt intervjupersonerna? 2. Vilka faktorer påverkar intervjupersonernas upplevelser om hemarbete enligt resultaten från intervjuerna, och på vilket sätt? Empirin består av tidigare forskning kring den sociala arbetsmiljön, och speciellt kring faktorer som har visats att påverka den sociala arbetsmiljön. De faktorerna som har valts ut att tillämpas i den här studien på grund av dess relevans är motivation, arbetsgruppen, kommunikation och socialt stöd. Återkommande forskare kring dessa ämnen är Heide, Rubenowitz, Lennéer Axelson och Thylefors. Datan samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med fem intervjupersoner från fem olika organisationer. De utvalda intervjupersonerna är medarbetare som jobbar vanligtvis i en kontorsmiljö, men har på grund av coronapandemin jobbat hemifrån i minst två månader på heltid under år 2020. Alla intervjuer hölls på distans på grund av att det var det enda alternativet med tanke på den rådande pandemin. Datan analyserades utifrån en kategorisering som grundade sig på de fyra relevanta teoretiska faktorerna som kan påverka den sociala arbetsmiljön: motivation, arbetsgruppen, kommunikation och socialt stöd. Författarna bytte intervjumaterialet efter transkriberingen så att den andra författaren fick göra analysen för att inte omedvetet påverka resultatet utifrån känslorna som vi fick i intervjuerna eftersom endast språket skulle analyseras. Studieresultaten visade att hemarbetet kan göras till en mer trivsam upplevelse för medarbetare genom att ordna regelbundna socialt distanserade tillfällen för audio-kontakt i arbetsgruppen, och genom att uppmuntra medarbetare till att tänka igenom deras egen kontorslösning vid hemarbete. Andra sätt att öka trivseln i hemarbete för medarbetare är att skapa tydliga online-rutiner för distanserad kommunikation inom organisationen, samt uppmuntra och stötta medarbetare i positivt tänkande. / This is the final assignment for a Bachelor's Degree in Leadership and Organization at Malmö University. The aim of this study is, through qualitative interviews with associates from different organizations, to examine the changes in the social work environment while working from home during the corona pandemic. The aim will be answered with the following research questions:    1. How do the interviewees describe the changes in the social work environment during work from home?   2. Which factors seem to affect the interviewees’ experiences of working from home, and in what ways do they affect their experiences of working from home?    The theoretical background consists of factors that have been detected to affect the social work environment in earlier studies considering the social work environment. The factors that have been chosen to be applied in this study are inner motivation, workgroup, communication and received social support. Researchers that are recurring in this study are Heide, Rubenowitz, Lennéer Axelson and Thylefors. The data was collected by five semi-structured interviews with five individuals from five different professions. All interviewees are associates (not leaders) and have been working from home due to the corona pandemic for at least two months full-time during 2020.  Data analysis was grounded on the four relevant theoretical factors that have in previous studies seen to affect the social work environment: motivation, workgroup, communication and received social support. Only the language was analyzed, and the writers did therefore switch the collected interview material after the transcript, to ensure that unconscious experiences from the interviews would not affect the analysis and therefore the results of the study. The results of the study indicated that making working from home a more positive experience for the associates can be done by focusing on organizing regular social distanced opportunities for audiocontact between the work group, and by encouraging associates to reflect on their own office set-ups during work from home. Other ways to make working from home a more positive experience for associates is creating online routines for distanced communication within the organization, as well as encouraging and supporting the associates in positive thinking.

Denna studie fokuserar på villkor för lärande i arbete i samband med hemarbete på grund av den globala covid-19-pandemi som råder för tillfället. Syftet med studien är att undersöka hur konsulter upplever villkorenför lärande i arbete under hemarbetet. Studien utgår från ett arbetsplatslärandeperspektiv, vilket innebär att arbetsplatser ses som lärandemiljöer (Billett, 2001). Forskning om lärandet i arbetet delas ofta upp i formellt och informellt lärande (Tynjälä, 2008). Centralt för informellt lärande i arbetet är att kollegor lär sigtillsammans, vilket styrker arbetsgruppens betydelse (Cuel, 2020). Eftersom sociala relationer i arbetet ses som ett betydande villkor för informellt lärande, är det viktigt att arbetsplatser erbjuder diskussionsmöjligheter för kollegor emellan (Billett, 2001). Ellström (1996b) menar även att bland annat arbetsmässiga mål utgör viktiga villkor för lärande i arbetet vid sidan av delad kunskap.Studien baseras på intervjuer med sex konsulter som arbetar hemma under covid-19-pandemi. Intervjuerna har analyserats tematiskt för att kunna få fram en strukturerad förståelse av konsulternas upplevelser av villkor för lärande i arbete vid hemarbete. Studiens resultat visar att villkoren för sociala relationer i konsulternas arbete spelar en nyckelroll för lärande vid hemarbete. Kollegors närvaro är viktigt för att kunna dela arbetsrelaterad kunskap. Detta gör att fungerande digitala verktyg för kommunikation blir ett betydelsefullt lärandevillkor vid hemarbete. Att kunna pröva sig fram i arbetet visar sig också vara centralt för konsulters lärande vid hemarbete. Tydliga mål i arbetet formar i sin tur grunden för lärandet i dagliga arbetsuppgifter.Avsaknaden av en fysisk gemensam arbetsplats är däremot uppenbar bland konsulterna, vilket kan ses som en utmaning för lärande vid hemarbete. De möjligheter som studien specificerar för lärande vid hemarbetevisar hur möten kan hållas och kunskap delas platsoberoende. / This study focuses on conditions for learning in work associated with working at home due to the global covid-19-pandemic. The purpose of this study is to investigate how consultants experience conditions for learning in work during working at home. This study is based on the workplace learning perspective, which means that workplaces can be seen as environments for learning (Billett, 2001). Research about learning in work is often divided into formal and informal learning (Tynjälä, 2008). It is central for informal learning in work, that employees are learning with each other, which strengthens the meaning of the working group (Cuel, 2020). Because of social relations seem to be a considerable condition for informal learning in work, it isimportant that workplaces offer possibilities for discussions between coworkers (Billett, 2001). Ellström (1996b) means too that work goals constitute important conditions for learning in work beside shared knowledge. The study is based on interviews of six consultants who are working at homes during covid-19-pandemic. The interviews have been thematically analyzed to get a structured understanding of consultant’s experiencesof conditions for learning in work during work at home. Results in this study shows that conditions for social relations in consultants’ work are in a key role for learning while working at home. The presence of colleagues is significantly important in sharing of working related information. For this to be likely, functional digital tools for communication turned out to be particularly significant. To be able to try out in work seem also to be central for consultants learning in work at homes. Clear goals for its part form the ground for learning in daily working tasks. The lack of a physical common workplace, on the other hand, is obvious which points out obstacles that working at home results in learning. Possibilities that this study specifies for learning during work at home show how meetings can be hold and knowledge is shared independent of the location.

Uppsatsens syfte är att undersöka om och vilka anpassningar i hemmet människor har gjort för att arbeta hemifrån under pandemin covid-19. Dessutom undersöks huruvida detta i sådant fall påverkat upplevelser av och känslor för hemmet. Studien är genomförd med en kvalitativ metod som tillämpats genom 15 stycken semistrukturerade intervjuer med människor som berörts av Folkhälsomyndighetens allmänna råd om att arbeta hemifrån. Resultaten från intervjuerna belyses ur ett teoretiskt ramverk som baseras på en modell för platsers betydelse samt boundary management theory vilket innefattar taktiker för gränsdragningar i hemmet. Resultatet visar att människor har anpassat sina hem och även sig själva. Dels har de anpassat sina hem fysiskt med objekt som förknippas med kontorsarbete, dels har människors tidsperspektiv påverkats och temporala strategier har använts. Hemmets nyskapade dualism i form av att vara både hem och arbetsplats har påverkat människors känslor på olika sätt. Sammantaget har hemmet upplevts som positivt i samband med hemarbete, men inte uteslutande.

Syftet med studien var att undersöka de förhoppningar som kontorsanställda hade om hur ett framtida arbetsliv, enligt deras mening, bör te sig efter det att de har blivit tvingade att arbeta på distans. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med bekvämlighetsurval kombinerat med snöbollsurval vilket resulterade i tolv intervjudeltagare (n=12). De kom från flera olika verksamheter och hälften var kvinnor och hälften var män. Data från intervjuerna bearbetades med en tematisk analys och resulterade i fyra teman vilka var: 1) frihet i arbetslivet, 2) stöd från arbetsgivare, 3) socialt behov samt 4) attraktiv arbetsgivare. Slutsatsen av studien var att det viktigaste för alla deltagare var att ha en valfrihet gällande var de utförde sitt arbete och de hade en förhoppning att fortsättningsvis kunna ha någon form av hybridlösning. Flera deltagare hoppades även att deras arbetsgivare skulle ta ett större arbetsmiljöansvar vid distansarbete. Vidare uttryckte några deltagare en förhoppning att framöver fortsätta kunna utföra affärsresor för att få det fysiska mötet med kollegor och samarbetsparter från andra orter och länder. / The purpose of this study was to explore the wishes of office employees who have been distance working as prompted by the Covid-19 Pandemic. More specifically, we wanted to find out what wishes that the participants had for their future work life after the pandemic. The qualitative study was designed based on semi-structured interviews. A convenience sample, using a snowball strategy, was selected resulting in 12 participants (n=12) divided equally between men and women. Data was analysed with a thematic analysis resulting in four main themes: 1) a freedom of choice, 2) employer support experience, 3) social needs and 4) employer attractiveness. Overall, participants expressed wishes for choosing their own workplace and have some form of hybrid solution. The participants also hoped that the employer would take a greater work environment responsibility. Some participants wished for the opportunity to still have business trips to get the physical meeting with colleagues and partners from other cities in Sweden and other countries.

The study aims to depict how systematic work environment management can be conducted during remote work. Furthermore, the study aims to present what health effects which can follow due to remote work and how the systematic work environment management can be conducted effectively during remote work. To investigate the aim of the study, an inductive approach has been used in order to achieve a generalizable theory. Moreover, a qualitative research strategy has been applied together with semi structured interviews. The focus of the study is from a managers perspective, whereas all of the respondents in the study have experience of being a manager or support of managers. In addition, all of the respondents in the study have insight in work environment management. The respondents’ answers and reasoning together with internal documents constitutes the collected data of the study. Further, the data was interpreted and presented jointly with the empirical data. To achieve a more complex understanding of the study’s data, research has been done to analyze the empirical data through a theoretical context. The study shows that the employees autonom influence of the choice of remote work benefits psychological health. Moreover, the study presents the importance of a distinct communication strategy and how it contributes to employees' psychosocial well-being. Furthermore, the study illustrates how a list of physical criterias can be undergone before employees process remote work to benefit a manner of prevention and that recurrent routines can be implemented to promote physical work environment during teleworking. Lastly, the study depicts how employees' individual conditions affect the chances to achieve a healthy work environment when working from home. / Studien syftar till att redogöra för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kan bedrivas vid hemarbete. Vidare syftar studien till att redogöra för vilka hälsoeffekter hemarbete kan resultera i och hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kan bedrivas framgångsrikt i framtiden vid hemarbete. För att uppfylla studiens syfte har en induktiv ansats använts för att kunna åstadkomma en generaliserbar teori. Vidare har en kvalitativ forskningsstrategi använtstillsammans med semistrukturerade intervjuer. Studien har utförts utifrån ett chefsperspektiv, där samtliga respondenter i studien antingen har egen erfarenhet av chefskap eller i stöttande av chefskap. Respondenterna i studien har alla kunskap inom arbetsmiljöarbete. Respondenternas svar och resonemang i intervjuerna tillsammans med interna dokument respondenterna delgett ligger till grund för studiens insamlade data. Efter datainsamlingen har den insamlade datan tolkats, för att sedan komma att presenteras tillsammans i studien. Efter att datan och tolkningen av datan skett har en teori inhämtats, i syfte att sätta den insamlade datan i en teoretisk kontext. Studien visar att arbetstagares autonoma inflytande över valet att arbeta hemifrån verkar främjande för den psykiska hälsan. Vidare visar också studien att tydlig struktur kring hur verksamheten kommunicerar, bidrar positivt till arbetstagares psykosociala välmående. Studien visar också att en genomgång av arbetstagares hemmiljö innan hemarbete bereds kan förebygga risker för fysisk ohälsa och att rutiner kan implementeras för att främja den fysiska arbetsmiljön vid hemarbete. Slutligen skildrar studien arbetstagares individuella skillnaders betydelse i att lyckas bedriva ett hälsosamthemarbete.

På grund av pandemin har individer i allt större utsträckning arbetat från det egna hemmet. Detta har resulterat i att förutsättningarna gällande hur arbete ser ut har förändrats och gränserna mellan arbetsliv och privatliv har blivit allt otydligare. Som en konsekvens av de otydliga gränserna mellan arbetsliv och privatliv påverkas livspusslet för många familjer. En del kämpar med att få gränserna att se ut som om de gick till arbetsplatsen och andra blandar friskt sin tid mellan arbetsliv och privatliv. Syftet med rapporten är att undersöka hur individer har förvaltat och hanterat sin tid i samband med hemarbete.  Den teoretiska referensramen behandlade en rad olika teorier, vissa mer etablerade och andra som utvecklade variationer på redan befästa teorier som berör balansen mellan arbetslivet och det privata livet. Balansen förklaras med hjälp av work life balance och även konflikter som kan uppstå mellan arbetsliv och privatliv. Vidare behandlade vi hemarbetets förutsättningar genom att ta upp digitalisering och flexibilitet i arbetslivet. Men även olika former av gränsdragningar kopplade till segregering och integrerings-strategier. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod och åtta personer som hade barn mellan åtta månader och tolv år. Våra intervjupersoner är bosatta i Mellansverige och hade arbetat administrativt i hemmet under delar av pandemin. Intervjupersonernas berättelser analyserades med hjälp av de teorier vi valt att ha som utgångspunkt. Syftet med studien besvarade vi med hjälp av tre frågeställningar. Studiens slutsats visar att våra intervjupersoner i många fall har ett tillitsbaserat ledarskap och hög flexibilitet i sitt arbete. De begränsningar som intervjupersonerna behöver förhålla sig till är barnomsorgen/skola och möten via teams. Alla intervju-personer utförde mer eller mindre någon vardagssyssla under arbetsdagen för att underlätta sin vardag på den privata tiden. Trots att intervjupersonerna har arbetat minst lika mycket som tidigare och många gånger mer, upplever de ändå att de har mer tid över till det privata livet, vilket vi kan koppla till frihetskänslan och makten att äga och planera sin tid själv. Valet flera av de intervjupersonerna har gjort med sin tid, är att de i flera fall minskat tiden på barnomsorgen för att få en mindre stressig vardag för sina barn.

Denna uppsats baseras på en kvalitativ intervjuundersökning inom tre organisationer. Intervjupersonerna har bestått av tre chefer och fem nyanställda. Våren 2020 spreds Covid-19-viruset och skapade en global pandemi och myndigheterna rekommenderade hemarbete. Organisationers verksamheter har fortgått och i den nya tillvaron har organisationer behövt genomföra introduktionen hemifrån. Utmaningen med hemarbete är hur redan existerande introduktionsprocesser ska anpassas till digital kommunikation. Syftet med studien har varit att dels utveckla en förståelse för nyanställdas upplevelse av tillhörighet samt lärande i ett vidare perspektiv när introduktionen sker vid hemarbete, dels undersöka hur personalansvariga har styrt introduktionen. I resultatet framkommer det att de personalansvariga intervjupersonerna använt både formella och informella introduktionsprocesser. Det fysiska avståndet har försvårat tillhörigheten och lärandet under introduktionen. Mentorskap, mindre arbetsgrupper samt dagliga avstämningsmöten har lyfts som framgångsfaktorer. Därför blir vår slutsats utifrån resultatet att formella introduktionsprocesser är att föredra då den nyanställde har högre möjlighet att uppleva högre socialisation och lärande. Bristen på spontan social interaktion och kameraanvändning har påverkat upplevelsen av isolering. Vår slutsats är att de nyanställdas upplevelse av tillhörighet reduceras under introduktion vid hemarbete. Användning av gruppintroduktioner har främjat de nyanställdas känsla av att bli en del av arbetsgruppen. / This thesis is based on a qualitative interview survey within three organizations. We have interviewed three managers and five newcomers. In the spring of 2020, the Covid-19 virus spread and created a global pandemic, and the authorities recommended teleworking. Organizations' operations have continued and in the new circumstances, organizations have implemented the introduction from home. The challenge with telework is how to adapt already existing introductory processes to digital communication. The purpose of the study has been to develop an understanding of newcomer's experience of belonging and learning in a broad perspective during introduction when teleworking, and to survey how managers have controlled the introduction. The results show that managers used both formal and informal introduction processes. The physical distance has made it difficult to belong and learn during the introduction. Mentorship, small working groups, and daily stand-up meetings are highlighted as success factors. Therefore, our conclusion based on the result is that formal introduction processes are preferable as the newcomers’ experiences higher socialization and learning. The lack of spontaneous social interaction and camera use has affected the experience of isolation. Our conclusion is that the newcomers’ sense of belonging is reduced during introduction when teleworking. The use of group introductions has facilitated the newcomer’s sense of belonging to the working group.

Sedan drygt två år tillbaka har Covid-19 pandemin förändrat många aspekter av våra liv. Även om det inte är klart vilka förändringar som kommer fortsätta gälla efter pandemin, är det med stor säkerhet att nya rutiner kommer att uppstå. Syftet med studien var att undersöka och få en förståelse kring anställdas och ledares erfarenheter inom kontorsarbete och ledarskap i samband med förändringar som har skett under krisen av Covid-19 pandemin samt få en inblick i hur utbud och efterfrågan av kontorslokaler kommer utvecklas. För att förstå respondenternas sätt att tänka gällande hur användningen av kontorslokaler kommer se ut efter pandemin, presenterades tre scenarion som låg till grund för respondenternas syn på den framtida användningen av kontorslokaler. Dessa scenarier är baserade på vetenskapliga teorier, såsom utbud och efterfrågan, social konstruktion av digitalteknologi, beteendeekonomi och beteendefinans samt social och symbolisk interaktion. Det var viktigt att få fram korrekt information, information från både ett ledar- och medarbetarperspektiv för att se hur dessa har arbetat ihop under krisen. Förändringar kring ledarskap var väsentligt och även hur kommunikationen i företagen har förändrats och dess påverkan och upplevelse. Eftersom mycket arbete har skett på distans och kontorslokaler inte har använts lika mycket undersöktes utbud och efterfrågan av kontorslokaler. För att få materialet till resultatet, genomfördes åtta intervjuer med respondenter i olika roller på åtta olika företag som har kontorslokaler som är lokaliserade i Göteborg, Stockholm och Malmö. Resultatet och teorin analyserades för att därefter få en diskussion och slutsats. Under samtliga intervjuer upprepades gemensamma faktorer bland respondenterna som därefter användes för en vidare analys under kapitel diskussion och slutsats. Den första aspekten är fler grupprum, där fler och mindre grupprum och mötesrum behövs implementeras för ett ökat fokuserat arbete. Den andra aspekten är ökade krav hos anställda på arbetsgivare, som menar att arbetsgivarna måste erbjuda sina anställda mer flexibla arbetspolicys angående distansarbete då många anställda värdesätter fritiden mer. Fler och bättre gemensamma utrymmen utgör den tredje aspekten som handlar om att bolagen bör lägga ett ökat fokus på att implementera en trevligare och mer välkomnande arbetsmiljö för att öka trivseln på kontoret. Den fjärde aspekten är utöka syftet med kontorsarbetet som handlar om att kontoret inte enbart skall vara en plats för att arbeta, men även för att öka den sociala interaktionen med varandra. Sist men inte minst, tålamod i centrum, som handlar om att det är viktigt att låta en tid gå efter pandemin för att se hur användningen av kontorslokaler förändras för att undvika icke-fördelaktiga affärsbeslut. Studien resulterade i en slutsats där utbud och efterfrågan av kontorslokaler kommer förändras, men inte lika markant som vad författarnas förväntade procentenheter presenterar. Andra förändringar på arbetsplatsen kommer även att vänta efter pandemin i form av ändringar på miljön som skall ske medarbetarna en mer trevligare och välkomnande miljö på kontoret. Fler kan tänka sig arbeta hemifrån och inte på kontoret eftersom det finns bra digitala förutsättningar. När det kommer till ledarskap och kommunikation har det generellt sett gått bra med att leda och arbeta på distans via digitala hjälpmedel samt att utvecklingsmöjligheter har funnits. Studiens respondenter, både ledare och anställda konstaterar att arbetet på distans gjort att anställda tagit mer ansvar och vidare har även möjligheterna för att utvecklas inom företaget funnits. Med ledarnas roll och ledarstil har distansarbetet enligt anställda gått bättre än förväntat. Kommunikationen via digitala hjälpmedel har ibland haft sina komplikationer men i det stora hela var respondenterna positivt överraskade av dess funktionalitet. Att arbeta på distans med hjälp av digitala hjälpmedel kvarstår ännu idag efter Covid-19 pandemin då det har underlättat och en ökad tillit har uppkommit mellan ledare och medarbetare. Företagen har idag utvecklat en strukturerad och optimal arbetsplats där personal tycker att det är givande att arbeta på distans och hemifrån. / Ever since the pandemic due to Covid-19 occurred, many aspects of our lives have changed. Even though it is not clear what changes will continue to apply after the pandemic, it is with great certainty that we are expecting new routines and a new normal situation. The purpose of the study was to investigate and gain an understanding of employees’ and managers' experiences in office work and leadership in connection with changes that have taken place during the crisis of the Covid-19 pandemic and to gain an insight into what the demand for office space looks like. To understand the respondents’ way of thinking about what the use of office space will look like post the pandemic, three scenarios were created and presented that formed the basis for the respondents’ view of the future use of office space. These scenarios are based on the following scientific theories; supply and demand, social construction of digital technology, behavioral- economics and finance and lastly social and symbolic interaction. It was important to obtain correct information, information from both a managerial and employee perspective to see how these two have worked at a distance during the pandemic. Changes in leadership were significant and also how communication in companies has changed and its impact and experience. As a lot of work has been done remotely and office space has not been used as much, the supply and demand of office space was examined. To obtain the results of the material, eight interviews were conducted with respondents with different roles at eight different companies that have office premises located in Gothenburg, Stockholm and Malmö. The result and the theory were analyzed to then have a discussion and conclusion. During all the interviews, common aspects were repeated among the respondents, which are then used for further analysis under the discussion and conclusion chapters. The first aspect is more group rooms, where more and smaller group rooms and meeting rooms need to be implemented for an increased focused work in the office. The second aspect is increased demands from employers, who believe that employers must offer their employees more flexible work policies regarding working from home, as many employees tend to value their spare time more. More and better common areas is the third aspect, which is that companies should put more of their focus on implementing a nicer and more welcoming work environment to increase the employee’s well-being in the office. The fourth aspect is to expand the purpose of the office work, which is about the office not only being a place to work, but also to increase the social interaction with each other. Finally, patience in the center, which is about the importance of letting time go by after the pandemic to see how the use of office space changes to avoid unfavorable business decisions. The study resulted in a conclusion where supply and demand for office space will change, but not as much as what the authors’ expected themselves. Other changes in the workplace will also happen after the pandemic in the form of changes to the environment that will give the employees a more pleasant and welcoming environment in the office. More people can imagine themselves working from home and not in the office because of their good digital conditions. When it comes to leadership and communication, it has generally been good to lead and work remotely via digital aids. Both managers’ and employees in the study state that working from home has made the employees take more responsibility and furthermore, the opportunities for development within the company have also existed. According to the respondents, the leaders have done a better job than expected. The communication via digital aids has sometimes had its complications, but overall, the respondents were positively surprised by its functionality and its facilitation. Working remotely with the help of digital aids remains today after the Covid-19pandemic as it has been facilitated and an increased trust has arisen between managers and employees. Today, companies have developed a structured and optimal workplace where staff find it rewarding to work from home.