Detta arbete exponerar den problematik som existerar för spelutvecklare med avseende på att både erfarna och nya spelare ska tillgodoses i vidareutvecklingen av spelkoncept. I anknytning till detta diskuteras flow-teorin som kan sammanfattas som den optimala upplevelsen där balansen mellan utmaning och skicklighet är perfekt. Teorin ligger till grund för analysen och varför designfilosofin ”intern expansion” undersöks som en eventuell lösning på problemet. Det som undersöks är designfilosofins potential att generera en likvärdig upplevelse för både erfarna och nya spelare. För att undersöka detta utvecklades en uppföljare till ett tidigare utvecklat brädspel varpå både erfarna och nya spelare fick testspela artefakten. Respon-denterna besvarade sedan enkätfrågor samt en rad intervjufrågor varpå analysen påvisade att gruppernas upplevelse inte avvek i en avgörande utsträckning. I själva verket visar indikationen att de hade en likvärdig upplevelse. Slutligen diskuteras svagheterna med studien och aspekter som eventuellt påverkat resultatet, även förslag på ett större respondenturval samt en jämförelse mellan andra designfilosofier diskuteras.

Användbarhet och användarupplevelser spelar en stor roll för företag på digitala marknaden. Inte minst för mindre företag som anställer en webbyrå som utvecklar hemsidan åt kunden och sedan drivs enskilt av ägaren. Efterfrågan på ett gränssnitt med hög användbarhet har ökat, och att kunna analysera användbarheten på sin egna e-handel på ett effektivt sätt är viktigt för småföretag. Denna studie ska undersöka en kostnads- och tidseffektiv analysmetod för småskaliga e-handelssidor. För att svara på frågeställningen kommer arbetet utgå från två vedertagna analysmetoder som kommer testas på företaget Bernt i Lunds hemsida. Metoderna är Nielsens 10 Heuristiker och Bekker & Merwe’s analysmetod. Dessa kommer sedan utvärderas utifrån antal identifierade problem, typ av problem, generella/e-handelsspecifika problem samt strukturen av metoderna. Detta ligger sedan till grund för en egen framtagen metod som är anpassad till småskaliga e-handelssidor likt Bernt i Lund.  Resultatet börjar med att presentera resultaten från båda metoderna för sig. Bekker & Merwe’s metod gav hemsidan ett helhetsbetyg på 62,25 på en skala -160 till 160. Nielsen’s Heuristiska test lyckades identifiera 52 stycken unika problem på hemsidan. Sedan presenteras det slutgiltiga resultatet i form av en ny analysmetod som är baserad Nielsen’s Heuristiska metod som appliceras på ramverket från Bekker & Merwe’s metod. Den nya metoden testades och lyckades identifiera 109 stycken unika problem på sidan. Slutsatsen vi kan dra är att den nya analysmetoden är mer effektiv för Bernt i Lunds hemsida för att identifiera fler stora och små problem samt tiden det tar att finna problem.

I takt med att smartphones blir allt vanligare växer marknaden för mobilapplikationer, av vilka en kategori är matbeställningsapplikationer. En ny rapport visar att så många som en av fyra konsumenter har minst en matbeställningsapplikation installerad på sin smartphone. Nielsens tio generella användbarhetsheuristiker som skapades på 1990-talet används fortfarande av utvecklare av olika typer av applikationer, men då de inte alltid täcker de specifika användbarhetsproblem som uppkommer inom olika domäner skapas det fortlöpande domänspecifika heuristiker. Det saknas dock domänspecifika heuristiker för matbeställningsapplikationer, trots att det finns behov av sådana i och med att beställning av mat via applikationer för smartphones växer i omfattning. Heuristiker för denna domän bör utvecklas för att möjliggöra heuristiska utvärderingar och förbättra användbarheten för matbeställningsapplikationer.Syftet med detta arbete var därför att undersöka användbarhetsheuristiker och skapa en uppsättning heuristiker som är lämpliga för heuristisk utvärdering av matbeställningsapplikationer för smartphones.Genom litteraturstudier undersöktes och sammanställdes befintliga användbarhetsheuristiker för den mobila domänen och en uppsättning heuristiker för mobilapplikationer skapades. Olika matbeställningsapplikationer analyserades för att identifiera element som var lämpliga ur ett användbarhetsperspektiv. Tillsammans med den skapade uppsättningen heuristiker för mobilapplikationer lade dessa sedan grunden för skapandet av en domänspecifik uppsättning heuristiker för matbeställningsapplikationer. Dessa validerades sedan genom inhämtande av expertutlåtanden och heuristisk utvärdering via enkätundersökningar.Den skapade uppsättningen heuristiker för matbeställningsapplikationer kan vidareutvecklas i framtida studier eller användas för att utföra heuristiska utvärderingar i samband med utveckling av matbeställningsapplikationer i syfte att förbättra deras användbarhet. / As smartphones become increasingly common, the market for smartphone applications is growing, and one subset of this is food-ordering applications. A new report shows that as many as four out of ten consumers have installed at least one food-ordering application on their smartphone. The ten heuristics for user-interface design created by Nielsen in the 1990s are still used by the developers of various applications; due to their general scope, however, they are sometimes insufficient for solving specific usability problems, which is the reason domain-specific heuristics are constantly being created for different types of application. Despite the increasing use of food-ordering applications and the ensuing need for domain-specific heuristics, no such exist. Heuristics should be developed for this domain in order to enable heuristic evaluation and improve the usability of food-ordering applications.The aim of this research work is to investigate existing usability heuristics and create a set of heuristics that are suitable for use during heuristic evaluation of food-ordering applications for smartphones.Existing usability heuristics for the mobile domain, as described in the literature, were studied and compiled to form a set of heuristics for smartphone applications. Several existing food-ordering applications were analysed in order to identify elements that were beneficial to from a usability perspective. The identified elements, together with the compiled set of heuristics for smartphone applications, were then used as the basis for the creation of a domain-specific set of heuristics for food-ordering applications, which was subsequently validated by experts and heuristic evaluation performed using a questionnaire.The set of heuristics for food-ordering applications can be developed in future research or used in heuristic evaluations during development of such applications in order to improve their usability.

There are several methods for measuring websites’ usability and accessibility. Some involve users while others do not. This study explores the differences between these types of methods. Their strengths and weaknesses, and if the methods influence the results have been most important. This study also wants to add to the lacking amount of research regarding these two types of methods in relation to the Nielsen’s heuristics. Two methods have been used to analyze two websites, such as usability testing with twelve different people and a website analysis. Nielsen’s heuristics have been used as the theoretical framework for this study. This model attempts to understand how usability works in practice. The model is used to understand the different methods’ differences. The results indicated that methods involving users were more time consuming compared to methods that do not. Methods involving users, however, were more effective in identifying usability and accessibility related problems. Methods involving users can therefore be seen as a more thorough evaluation while methods involving users can be seen as more general. The study identified Nielsen’s heuristics as a promising tool to analyze methods, for example to make sure that the chosen methods complement each other, rather than hinder each other. This study is limited by the number of methods used. Therefore, further research could focus on other types of methods.

Allt fler beslut tas i samband med skärmar, bland annat på grund av den ständigt växande e-handeln. När människor tar beslut påverkas de av hur valmiljön är utformad samt av heuristikeroch fördomar, vilka är mentala genvägar. Människor influeras av heuristiker och fördomar dådet ofta är svårt för dem att ta beslut som grundas på all information som presenteras. Knuffarär ett sätt att vägleda människor till att göra specifika val utan att sätta begränsningar för derasfrihet och har företrädesvis använts i icke-digitala kontexter, men har nu även introduceratsinom informatik. För att knuffar ska kunna utvecklas och användas digitalt är det dock viktigtmed kunskap om hur människor gör val samt om den påverkan knuffar har. Även tidigareforskning om digitala knuffar efterfrågar studier om hur digitala knuffar kan designas och omderas påverkan på människors val online. Då knuffar är ett relativt nytt begrepp inom informatik, och att fler studier om ämnetefterfrågas, undersöker denna studie hur digitala knuffar kan designas för att vägledamänniskor till hållbara val på nätet. Studien utfördes med en designorienterad forskningsansatsdär digitala knuffar designades utifrån fyra olika heuristiker och fördomar. Knuffarnaapplicerades sedan på en e-handelssida och testades med hjälp av en prototyp. Processen fördesign och utvärdering av de digitala knuffarna itererades fyra eller fem gånger för attexplorativt testa olika sätt att designa knuffarna på relaterat till forskningsfrågan. Studien bidrarmed ett antal förslag för hur digitala knuffar kan designas utifrån heuristiker och fördomar medfokus på vägledning och hållbarhet. / Decisions are increasingly made in connection with screens, amongst other things due to thecontinuous growth of e-commerce. When people make decisions they are influenced by thechoice environment as well as heuristics and biases, which are mental shortcuts. People areinfluenced by heuristics and biases as it is often difficult for them to make decisions based onall of the information presented. Nudges are a way to guide people to make specific choiceswithout limiting their freedom and have primarily been used in non-digital contexts, but havenow also been introduced in informatics. However, in order for nudges to be able to bedeveloped and used digitally it is important to have knowledge about how people make choicesand the effect nudges have. Previous research on digital nudges also asks for studies on howdigital nudges can be designed and their impact on people's choices online.As nudging is a relatively new term in informatics, as well as research regarding the topic isinquired, this study investigate how digital nudges can be designed to guide people tosustainable choices online. The study was conducted with a design research approach wheredigital nudges were designed based on four different heuristics and biases. The nudges wereapplied on an e-commerce website and tested by means of a prototype. The process fordesigning and evaluating the digital nudges was iterated four or five times to in an exploratoryway test different ways to design the nudges in relation to the research question. The studycontribute with a number of suggestions on how digital nudges can be designed based onheuristics and biases, with guidance and sustainability as focal points.

Detta arbete undersöker hur User Experience Design-utvärderingsmetoden heuristisk utvärdering kunde anpassas till utvärderingen av TV-spel inom kontexten av immersive Virtual Reality. Rapporten börjar med att redogöra för TV-spel, Virtual Reality och User Experience som fält, med särskild fokus på utvärderingsmetoder. En genomgång av tidigare, relevant litteratur och utförandet av heuristiska utvärderingar ledde till skapandet av en lista med heuristiker utformade för immersive Virtual Reality-spel. En manual med riktlinjer för utförandet av utvärderingar inom en Virtual Reality-kontext skapades också. Både heuristikerna och manualen validerades och reviderades utefter resultaten av de heuristiska utvärderingar som utfördes under arbetets gång. Resultaten visade på att heuristisk utvärdering går att använda inom en VR-spelskontext, men att det kräver vissa modifikationer. Detta har implikationer för användandet av andra utvärderingsmetoder i samma kontext.

<p>Ett överflöd av information gör att den information vi verkligen vill ha blir svårare att hitta. För att råda bot på detta har det gjorts försök att hjälpa användaren att hitta genom personlig anpassning av webbsidor. Meningen är att personlig anpassning ska göra det enkelt för användaren, och att systemet därmed har hög användbarhet. Att se om det verkligen är så är syftet med denna studie. </p><p>Inom ett projekt som avser ge familjer med tonåriga diabetiker IT-stöd gjordes en heuristisk utvärdering och intervjuer för att undersöka ett antal funktioner för personlig anpassning ur användbarhetsperspektiv. </p><p>På det hela taget går det inte att säga att personlig anpassning vare sig är bra eller dåligt användbarhetsmässigt utan det avgörs av funktionernas utformning och kontexten. Det viktiga är att ge användaren stöd i sitt användande utan att för den skull styra eller störa hennes användning.</p>

This paper accounts for the work with a website for a company whose real name will not be disclosed in the text of this paper. Instead, they have been assigned the fictitious name Larmbolaget, which can be translated as ‘The Alarm Company’. During our work with Larmbolaget’s website, we consulted a selection of accessibility guidelines from the Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0, developed by a working group within the World Wide Web Consortium, as well as a number of design principles and heuristics outlined in this paper. We also conducted several usability tests on users from our intended target group. All the measures taken were an effort to ensure that Larmbolaget’s website be as accessible and usable as possible. Our conclusion is that the resulting website does comply with the accessibility guidelines and design principles described in this paper, and thus we consider it to be accessible and usable to a wide range of users, including those with disabilities. / Den här rapporten redogör för arbetet med en webbplats åt ett företag vars riktiga namn inte avslöjas i texten i denna rapport. Istället har de tilldeltas det påhittade namnet Larmbolaget. Under arbetet med Larmbolagets webbplats har vi tagit hänsyn till en utvald del av tillgänglighetsriktlinjerna i Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0, utvecklade av en arbetsgrupp inom World Wide Web Consortium, samt ett antal designprinciper och heuristiker som vi sammanfattar i den här rapporten. Vi utförde även ett flertal användartester på användare inom vår tänkta målgrupp. Alla dessa åtgärder var ett försök att göra Larmbolagets webbplats så tillgänglig och användbar som möjligt. Vår slutsats är att den resulterande webbplatsen följer de tillgänglighetsriktlinjer och designprinciper som beskrivs i den här rapporten, och således anser vi den vara tillgänglig och användbar för en stor mängd användare, inklusive dem med funktionshinder.

Ett överflöd av information gör att den information vi verkligen vill ha blir svårare att hitta. För att råda bot på detta har det gjorts försök att hjälpa användaren att hitta genom personlig anpassning av webbsidor. Meningen är att personlig anpassning ska göra det enkelt för användaren, och att systemet därmed har hög användbarhet. Att se om det verkligen är så är syftet med denna studie. Inom ett projekt som avser ge familjer med tonåriga diabetiker IT-stöd gjordes en heuristisk utvärdering och intervjuer för att undersöka ett antal funktioner för personlig anpassning ur användbarhetsperspektiv. På det hela taget går det inte att säga att personlig anpassning vare sig är bra eller dåligt användbarhetsmässigt utan det avgörs av funktionernas utformning och kontexten. Det viktiga är att ge användaren stöd i sitt användande utan att för den skull styra eller störa hennes användning.

Människor fattar varje dag olika beslut. Dessa beslut sker oftast under situationer med osäkerhet, där sannolikheterna och konsekvenserna inte är kända. Med den nya tekniken och ständiga samhällsutvecklingen ställs människor inför beslut i allt mer komplexa situationer. Det finns därför en efterfrågan på beslutsstöd till människor. Ett av dessa beslutsstöd som har utvecklas är med hjälp av artificiell intelligens (AI) och då i form av AI-rekommendationer. Dessa AI-rekommendationer finns redan i situationer som exempelvis i trafiken, sjukvården och finansmarknaden. Det som dock inte har undersökts är hur AI-rekommendationer faktiskt påverkar det mänskliga beslutsfattandet, vilket denna studie syftade till att göra. Studien genomfördes genom ett osäkerhetstest på deltagare som antingen fick rekommendationer från en AI (N=99) eller rekommendationer från en människa (N=85). Det som undersöktes var om det fanns någon skillnad mellan hur människor tar beslut och i deras informationsinsamling, samt i människors säkerhet till sina beslut beroende på om de fick rekommendationer från en AI eller människa. Vidare undersöktes hur AI och mänskliga rekommendationers stödjande och motstridiga information påverkar det mänskliga beslutsfattandet samt människors säkerhet till sina beslut. Slutligen undersöktes om det fanns ett samband mellan människors generella attityder mot AI till deras beslutsfattande, informationsinsamling och säkerhet till sina beslut. Studiens resultat både bekräftar och dementerar tidigare forskning. Framtida forskning bör därför fortsätta undersöka AI-rekommendationers påverkan på det mänskliga beslutsfattandet för att de ska kunna användas på bästa sätt och då samtidigt förhoppningsvis fortsätta utveckla samhället.